Fick tjocka gosiga garn av Lilltjejen när jag fyllde år så har nu bytt virknålen till rundsticka för en halvimproviserad duff-grej till henne.

Hade ett ärende till Mölndals centrum och fann årets gran riktigt fin med lysande pumlor!

Nya koreografin börjar sitta hyfsat men uppvärmningen är banne mig svårast, den är så lång och oinspirerande. Gott gäng i Billdal och grym energi i Frölunda timmarna senare som kickade igång min trötta kropp. Patricks och Evas lille Hugo fick det spännande uppdraget att tända alla fyra ljus. 

Lilltjejen fick boken Ronja Rövardotter i julklapp som hon önskat sig. Hon har inte velat lyssna på ljudboken då den blev för läskig med vildvittrorna men nu har nyfikenheten tagit överhanden då hon hela uppväxten alltid fått höra Rövardotter som ett brev på posten vid presentation av hennes namn. Jag hade för mig att jag köpte den då hon föddes men hittar den ingenstans. Ikväll började jag läsa den för henne och det är lite extra mysigt att den ju handlar om en Ronja, den Ronja som jag och Johan faktiskt tänkte på när vi funderade på namn till den lilla tjej som växte i min mage.

Nu väntar jag på att min stora lilla tjej ska somna så att Egon kan krypa fram genom sin dörr och svara på sitt väntande brev. Jag hoppas bara att jag inte somnar först!

Egon har dragit ihop en spelkväll i soffan och skrivit ännu ett långt svar till Ronja med sin snirkliga skrivstil. Han tycker synnerligen om att busa 103 år ung som han är, byter plats på tandborste och tandkräm från tandborstmuggen till pennor i pennstället, flyttar om hennes kläder i byrån, vänder alla filmer i bokhyllan till ryggarna inåt och annat för Ronja att upptäcka.

Hon tillverkade en massa gulliga grejer och kläder till honom som han tackade för med en liten present tillbaka.

Lilltjejen lyssnar spänt till Sveriges Radios julkalender och gillar också SVTs Mirakel.

Satsade på små pepparkakshus i år också så en liten by nu tronar på köpmandisken innan förberedelser för årets första och kanske enda julbord. Kunde ju inte bjuda ut farmor och farfar som jag brukar så fick bli hemma istället, väl så mysigt!

Testade att göra Janssons frestelse för första gången, denna rätt som jag har svårt att gilla men lika svårt att låta bli. Inte svårt att göra den i alla fall. Inte heller saffranskladdkaka som var överraskande megasmaskig!

Rödingen är pimpad och klar och spelet Sagan om ringen fick två nya försök där vi gick bet redan på första uppdraget, det är verkligen skitsvårt! Två blev det också av combatpass idag då jag erbjöd mig att ta Linneas pass i Billdal några varannan-veckor. Andra i Frölunda gick bra energimässigt men särskilt många andra knop under dagen blev det således inte och nu kämpar ögonlocken en ojämn kamp mot tyngdlagen.

Jag måste dock hålla mig vaken tills Lilltjejen med all säkerhet somnat eftersom hon med brinnande förväntan hoppas på ett svar från Egon, vår egna husnisse!

Förra helgen berättade Isabella G om Nissebrev och Ronja blev eld och lågor och satte sig genast och skrev till en potentiell nisse i vårt hus. Det var ju tur att morsan överhörde och således kunde skriva ett svar som väntade när tjejerna vaknade. En överlycklig och förundrad Lilltjej kom nedspringande på morgonen och läste lycklig upp vad Egon svarat.

"-Med tanke på hur förvånad du ser ut förstår jag att det inte är du som skrivit!" Jag gjorde ett bra jobb med återskapandet av skolans skrivstil, med lite egen twist...!

Natten därefter var hon ju hos Johan men messade redan på kvällen om svar kommit. Försökte sälja in teorin att nissarna sover på dagen och svar således inte kan väntas förrän måndag. Så måndag morgon ringde hon med FaceTime och bad mig titta efter.

Jag tackade min lyckliga stjärna för att jag fixat nissedörr på Rusta kvällen innan och också installerat den på lämplig plats utanför hennes rum. "Nämen titta här, vad är detta?" Hennes glädje kändes genom fånen där hon satt i bilen på väg till skolan.

Så nu ligger jag här och kämpar mot tröttheten framför Lego Masters. Tror faktiskt hon kan ha somnat nu...

Lilltjejen är nu hos sin far och morsans kulinariska ansträngningar går ned till den nivå man var någonstans i högskolan. Toffifee är med sina många beståndsdelar säkert representativ för minst hälften av kostcirkeln skulle jag tro!

Allt som allt en riktigt bra första advent idag med en halv dag fullsmockad av småtjejer till härligt combatpass där min energi sprutade ut genom öronen.

Tjejerna vaknade vid överkomliga halv sju och rumlade ned för trappan kort därefter. Väl uppe på övervåningen igen dröjde det inte länge förrän två kompisar till anslöt. Ut med allihopa i den krispiga minusgraden och morsan drog och kompletteringshandlade för att tillgodose lunch för övernattningssällskapet samt premiärbakning av saffransbullar. Falukorv och pasta samsades med degspad och mandelmassa till lunchen så att alla tjejer kunde avnjuta pinfärska varma snurror precis innan det var dags att leverera Lilltjejen till sin fotbollsträning. Aldrig gjort snurror förut och något oformliga blev de allt men ack så goda!

Nu är energin slut känner jag dock där jag ligger och väntar på att tvättmaskinen ska behaga sig att bli färdig. Tunga ögonlock och skönt trött kropp. Tidig kväll får det allt bli.

Inte klokt att det är första advent på söndag! Ljusstakar har poppat upp i vart och vartannat fönster och Lilltjejen har sedan ankomsten i söndags bönat om att julpynta. Med julmusik i högtalaren gick vi loss i lådorna igår och jo, lite mysigt är det allt! 

Fixade också utebelysningen där trädet fick en extra ljusslinga och fågelmatare. När jag stack ut näsan i de få men likväl konstaterade minusgraderna för mörkerfotot noterade jag att föreningens gran satts upp. Fint! Tänk om nu allting fått bäddas in i ett tjockt lager snö!

Fascinerande hur tre småtjejer kan låta som en elefanthjord när man befinner sig våningen under. Två övernattningskompisar denna helg också där lugnet efter middagen infunnit sig tillsammans med lördagsklubborna framför Transsylvanien tre. 

Det kryper i mig när jag ser hur det sölas och spills vid matbordet, bortskämd som jag blivit av en Lilltjej som aldrig ens som bebis kommit i närheten av mina farhågor. Det pladdras och flamsas och jag konstaterar att vi är fyra vid bordet, det väl mest vanliga familjeantalet, visserligen med en extra unge istället för vuxen. Tänk att alltid ha detta liv, stök och oväsen, ha kivande syskon och kanske ytterligare bonusbarn på det runt bordet, möjligtvis den näst vanligaste familjekonstellationen? 

Jag är inte gjord för den gängse familjen, jag behöver min ensamma vecka för att vara den bättre mamma jag annars inte varit. Linus Jonkman beskrev i sin bok om introverta hur han till och med övervägde skilsmässa då barnen kommit tills han fann sina sätt att hantera det. 

Det kan låta motsägelsefullt att jag ändå finner det mysigt att hon har kompisar här och säger sällan nej när de vill sova över. Är så glad att hon har många kompisar och så länge de inte river huset är det härligt att höra dem där uppe. Jag kan njuta ännu mer när jag dessutom vet att det är söndag imorgon och jag snart har en vecka av egentid!

Jag och Birgit, min 76-åriga combat-stammis hör av varandra på Messenger. Nu när hon håller sig hemma igen lyser frustrationen igenom där hon saknar träningen och oss, de har ju blivit ett litet gäng som lärt känna varandra under åren(!) de svettats tillsammans. De pratar före och efter klasserna om ditten och datten och eftersom de träffas regelbundet följs man åt i det man delar. Deltagare har väntat barn, fött barn och återkommit, jobb bytts och vardagsfunderingar dryftas, tja sådant där som människor pratar om när de ses varje vecka år efter år.

Vi tog en bild adresserad till "vår Birgit" som vi kallar henne.

Lilltjejen fick följa med vid inköp och leverans av en matkasse igår. Nyttigt att skapa förståelse men också tillfredsställelsen i att göra något för andra. Får se om vi hinner fler uppdrag i veckan.

Webinar för nya releasen, var det inte nyss!? Mycket sidoförflyttningar och kass musik så blir att tillämpa Coronaklausulen som låter oss mixa in gamla låtar för att hålla deltagarna stationära.

Julshoppingen är faktiskt så gott som avklarad, likaså inför Lilltjejens födelsedag. Det är ju faktiskt inte lång tid kvar till jul! 

Fick ett tips om kortspelet The Mind för bra pris så tyckte det var värt att testa. Mycket enkelt och lite finurligt upplägg som Ronja gillade. Eftersom det går otroligt fort att spela var ett plus, lätt att bara köra en eller tre omgångar vid en stund över.

Kalendern framgent är fullknökad, välkommen till nya organisationen...att lägga PI planering innan jul var kanske inte det smartaste draget...

Under tiden härjade Ronja och tre kompisar på övervåningen tills det var dags för middag.

Hundpromenad och spel innan kalas i Kungälv för en av Lilltjejens gamla kompisar från Olofstorp. Mysigt att hon ännu får inbjudningar av dem. Var ganska meningslöst att köra timmen fram och tillbaka hem så körde upp till Svarte Mosses naturreservat för en promenad. Det var det fler Kungälvsbor som också ville för parkeringen var lika överfull som någon av de omskrivna sommarstränderna. Fick i vilket fall avnjuta lite dagsljus och frisk höstluft innan det var dags att hämta en nöjd avkomma.

Ännu mer kompisar tog vid efter hemkomsten då Isabella och Elvira skulle sova över. Efter ungefär tre sekunder var min fina, inbjudande och omsorgsgfulla bäddning ödelagd. Kuddkrig, film, spel, sång och sånt som nioåriga tjejer nu har för sig medan morsan virkade framför Thor-filmer. Fick bara säga till dem två gånger vid sovdags, kors i taket.

Efter sedvanlig pannkaksfrukost - kommer de någonsin önska något annat, lite mera lek innan tack och hej och leverans av avkommans varor från Pandaförsäljningen tog vid. Jag undrar ofrånkomligen hur sjutton man ska hantera alla varor för en storsäljare? Lilltjejen är ju inte den mest strävsamma försäljaren så volymerna blir hanterbara men tänk! Mitt på en grå söndag är de flesta hemma och alla kunder utom en var hemma - gött.

Gött kändes det också vid min söndagscombat med härlig energi både bland deltagarna och i kroppen. Knaprar mina järntabletter och skiter därefter, den som ätit extra järn vet vad jag talar om... Jag motiverar mig med inbillningen att de tillser lite extra ork och energi. Vill inte vara i blodgivarens kylrum! 

Nu är energin slut dock, dags för tant att sova...

Oktoberböckerna som mycket väl bara kunnat bli Jojo Moyes fina skildring och en rörig historisk sammanfattning av länders maktkamper. 

Upptäckten av Ann Rosmans böcker som utspelar sig kring Marstrand väckte nyfikenhet och fångade mig direkt. Är nu på femte boken parallellt med "Livet med Bob" som jag fick till födelsedagen. Efter alla ljudböcker senaste månaderna är det vilfullt med riktig bok emellanåt.

Medan de skrattade över tacomiddag avnjöt vi koreansk-nånting-fusion på Namu. Jennie Wallden från Sveriges mästerkock öppnade restaurang efter sin seger och eftersom både jag och Christer följer serien (kallar man det så?), passade detta tillfälle perfekt för att testa. Nu när Millenniets bästa mästerkock pågår fick vi också upp ögonen för Sandra Mastios pizzeria i Malmö att testa nästa gång.

Jag kan inte påstå att jag nu har förstått vad koreansk mat är då den som sagt var en fusion och därmed upplevdes som en "vanlig" gourmet-restaurang. Avsmakningsmenyns höjdpunkter var i vilket fall helt klart ankan och efterrätten.

Väl hemma och dottern avlämnad hos sin far var det söndagscombat. Vårt planerade Halloweenevent ställdes ju inte oväntat in med de nya restriktionerna och hade faktiskt väntat mig än fler begränsningar i gruppträningen. Ja, många pass har tagits bort helt där man rör sig omkring i salen eller kör tillsammans till exempel två och två och vi anpassar låtvalen till att inte ha shuffles och jump kicks framåt. Markeringar i golvet ska vi hålla oss till. Att det sedan ofta är kö och trångt in och ut ur salarna vete tusan hur vi kan hantera. Jag tänker att öppna salen längre tid innan så de kan gå rätt in till sin plats och inte behöva samlas utanför. Problemet blir till exempel i Majorna som har en smal korridor utanför och en ny klass ska in efteråt.

I vilket fall var det nog tur för mig att det bara blev en ordinarie timme för jag var helt slut. Att bara byta ut en låt kan göra väldigt mycket, i detta fall mycket mer axlar och cardio. En barnvecka utan träning och mat på Max både på vägen till och från Skåne är kanske heller inte bästa uppladdningen.

Idag bekräftar träningsvärken i axlarna det hela, ajaj!

Virkningen går sakta men säkert nu runt hela filten till det som ska bli en dubbel kant - man virkar helt sonika in alla ändar med två kanter från vardera sida. Pilligt men förväntat då Tiinna förvarnat i både mönster, FB forum och YouTube tutorials. Mini verkar i alla fall gilla den nästintill färdiga slutprodukten.

Fick skriva detta i två omgångar då jag blev för trött igårkväll...

Dagen restriktionerna utökades tillbringade vi en stund i biblioteket, läsande våra nya böcker. När Lilltjejen somnat kokade jag galna mängder pasta och såg över de sista förberedelserna inför barnens spökvandring, messade med föräldrarna som var överens om att genomföra den. De ses varje dag i skolan och aktiviteten var utomhus. 

Mejas kalas blir en vanlig kompisövernattning med enbart de två och vi kör munskydd som i Portugal. 

Det planerade Halloweenfikat på jobbet som de förberett och sett fram emot ställde vi in men några åkte till kontoret ändå, tomt på bussar och i landskapen. Lilltjejen som blev så besviken när den ställdes in blev lika lycklig när jag beslöt att vi skulle åka in en sväng ändå. Parkeringen gles och inte ens en handfull personer i landskapen vi passerade.

Vi kopplade upp oss för den virtuella ersättaren och dog när vi såg Desirees improviserade utstyrsel!

Tillbaka hemma laddade och sminkade vi om för spökvandringen och de förväntansfulla utvalda möttes som de beordrats.

Pusslet lades med de bitar alla fått och så var de iväg. Rutschkanan i Taggsvampens lekplats, Godisbjörnen för att köpa en muta till väktaren som väntade vid Vallen med en tipspromenad. Godisletning bakom förskolan, bollkastning vid startpunkten och sticka in handen för att identifiera föremål i slemmig pasta. Jag hade iordninggjort tre olika lådor med hål så att alla kunde känna samtidigt. De verkade nöjda både med aktiviteterna och godisskörden. 

Virkningen åkte på ett bakslag då jag fick slut på en färg precis i sluttampen av ett varv - riva upp halvvägs, virka hårdare för att få till tillräckligt. Det var näst sista varvet!

Som tur var hade jag ett liknande nystan i mitt garnförråd så jag kunde avsluta det hela! Knöt ihop alla ändar längs en sidan för att sedan kunna ägna timmar åt första varvet runt hela kanten av filten. När jag var klar insåg jag att jag gjort fel sorts maskor så bara att riva upp allting och börja om!

Jag antar att det är all möda som gör ens verk än mer uppskattat...!

Kul upptäckt: Dammsugare i miniformat! Hur gullig är den inte? Hittade dom som lösvikt i godisaffären, precis lagom storlek! En sådan och några bitar lösgodis blev dagens middag...

Denna fredag har verkligen varit en äntligen fredag. Otroligt körig vecka med långa dagar som gått i ett. Kursen gick bra i varje fall med positiva omdömen i utvärderingen, skönt!

Hemma sent från jobbet och ägnat hela kvällen åt att förbereda Spökvandringen som jag anordnar nästa fredag åt Lilltjejen och några av hennes kompisar. Eftersom jag har Lilltjejen den veckan måste jag göra klart det mesta innan hon kommer. Goodiebags och stationer med olika utmaningar och belöningar. De andra föräldrarna hjälper till och fördelas på platserna med allt de behöver. Jag ska nu bara komma på hur jag ska smyga till dem deras respektive grejer när barnen är kring oss hela tiden. Barnen ska hitta runt själva så jag måste trippelkolla att allt blir korrekt och stationerna har allt de behöver. Goodiebagsen ska jag dela ut i helgen då den innehåller en "inbjudan" till vandringen och lite smått och gott de kommer att behöva till den. Ficklampa, plasthandske, tipskupong, karta, penna och såklart - godis!

Dagen efter kommer vi blåsa vi till Malmö då Lilltjejen ska på övernattningskalas hos Meja. Hotellnatt för morsan för att ööörna hem på söndagen, lämna avkomman till sin ömma fader och stressa direkt till Frölunda och Halloweencombat med Robert och Carina. Jag kommer att måsta ha med alla grejer för både Ronja och combaten ned till Skåne. Inte en enda låt har jag hunnit bestämma, fem var till de nittio minuter vi ska köra.

Vid några tillfällen har Lilltjejen önskat nya böcker, så kallade kapitelböcker, en önskan hon påminde om efter dagens tvärflöjtslektion. Bokbesatt som jag är kunde jag ju inte stå emot så svängde in till bokhandeln. Tyckte jag var duktig som begränsade till en bok och inte många fler av alla de jättefina och lovande världarna som fyllde hyllorna. Blir så glad att hon vill läsa!

Fick ett plötsligt sug på sirapskakor men uppenbarligen fick vi i för mycket mjöl då degen blev omöjlig att rulla till längder. Därav kakor istället för snittar som inte heller flöt ut nämnvärt, men smaken var där. Lilltjejen ville såklart göra en kantig variant.

Tryckte i mig tre av de varma småsega godsakerna - och fick ont i magen. Men de var goda!

Göteborgs kommun har studiedag terminens första officiella startdatum, något som Mölndal också brukar tillämpa. Men detta läsår följde vi inte den stora grannkommunen utan de tog studiedagen i fredags så ungarna - och deras vårdnadshavare, kunde få en "ren" start idag. Ordning och reda.

Denna vårdnadshavare stod med mammablödigt hjärta och vinkade iväg sin bebis innan hon styrde kylaren mot Torslanda. Med de oändliga broreparationerna är de extra köerna ett faktum, både ut och tillbaka. Parkeringarna fylls snabbt trots att många jobbar hemifrån eller ännu njuter av ledighet. Vårt nya landskap, ursprungligen dimensionerat för 94 platser har ommöblerats till 114 för de dryga 140 som tilldelats det. Till och med jag med min tvåa i matematik får inte den ekvationen att gå ihop så jag och de andra utsedda flyttansvariga har helt sonika fått prioritera utvecklarteamen, nästan nittio personer. Vi övriga får tja, samsas på resten. Ja, majoriteten kommer att fortsätta sitta hemifrån för den uttjatade "rådande situationen" och det får man ju i detta fall vara tacksam för. Vi vågar knappt föreställa oss ljudnivån i landskapet när alla teamen är på plats och till exempel ska ha sina event.

Nåväl, idag var det glest då endast en bråkdel av de bilburna återvändarna dök upp.

Kändes ovant att dra på sig civiliserade kläder och gruvar redan inför hösten då jeans och flera lager ska krängas på. Tror liksom många andra att denna pandemi kommer förändra vårt sätt att arbeta - till just ett mer platsoberoende. Det är inte optimalt, men vi har fått det att funka. Det sparas pendlingstid och skapar jämlika förutsättningar för de globala företagen. Möten med delar av de närvarande online och andra i ett rum är värdelöst. Andra former av utmaningar online men likväl jämlikt.

För Scrum är det också värdelöst, så ur det perspektivet som Scrum Master vill jag ha tillbaka alla teamen på plats, men mitt introverta jag stortrivs som det nu är.

Stela och inte överväldigande utvilade vaknade vi till en underbar morgon. Ännu en stekhet dag som Lilltjejen föredrog att tillbringa inomhus så väl hemma fick hon lite egentid medan jag svettades på utsidan. Svettades om möjligt ännu mer till fullbokad klass i Frölunda. Hemester och värme har verkligen inte påverkat antalet deltagare denna sommar.

Imorgon är det dags att återgå till jobbet - som ser ut att fortsätta hemifrån ett bra tag till av vad man från rekommendationerna kan tolka. Inga problem!

Gårdagens sommarheta dag tillbringade vi i bilen men idag blev det sol och bad efter ett välbehövligt röj i Lilltjejens rum. Underbart härligt!

Till kvällningen fyllde jag våra ryggsäckar och så drog vi till Vättlefjäll. Vindstilla, varmt och inte ett enda mygg! Testade två av mjukkonserverna som var riktigt bra. 

Uppvaktades med tidiga födelsedagspresenter i Stockholm, presenter som tillfredsställde min senaste passion - vandring och sova i tält. Tänk att man kan bli så glad för en hopfällbar (svindyr) vattenflaska, kompakta bestick och packpåsar! Fick ett gäng gödselpinnar också som de tror ska få mina krukväxter att frodas. Snarare lär de dö av chocken...

 

Riktigt bra frukost med djuren intill bjöds vi på dag två innan vi i samlad trupp körde till Vildmarkshotellets bad och spa. Då hotellets gäster fokuserade på sin frukost och kommande dag i djurparken avnjöt vi andra avdelningen till fullo tills var och en var nöjd.

Tack vare epidemin och åtgärder som parken gjort var det ingen trängsel och därmed bara behagligt att strosa omkring. Alla åkattraktioner var stängda utom den största berg- och dalbanan åkarna fick sitta i varannan vagn, inga shower och visningar förekom men eftersom det var så lugnt att gå runt och lätt att se alla djuren gjorde det inte mycket. Enda stället för viss kö var till linbanan men gångarna var skyddade av plexiglas och alla höll avstånd. Personal begränsade också insläpp till kön och folk accepterade att återvända senare. I Bamses värld fick man inte krama sina idoler utan vinka, eller armbågs/fothälsa. Allt kändes genomtänkt och medvetet för att tillmötesgå rekommendationerna. Mycket nöjda lämnade vi den inte ens halvfulla parkeringen och styrde mot huvudstaden.

Ungarna var nöjda men eniga om att Lost City var bättre. Det tyckte morsorna också.

Väl tillbaka svängde vi förbi lilla Coop där deras snackshylla tillfredsställde min OCD, underbart!

Tog med Dinogenics så vi har testat båda kvällarna. Det blir lite annorlunda med fler spelare och av någon anledning vann Anders båda gångerna. 

Idag rattar vi hem!

Tre små som vant sig vid frukostservering. 

Lugn måndag där det blev lek med Isabella och introduktion av Dinogenics - som hon gillade skarpt och faktiskt klarade av utan större problem.

Några ärenden hanns också med då jag kunde hämta min leverans från Outnorth. Somliga tjejer går igång på sina webbshoppade gelenaglar (så heter de va?) och sommarklänningar medan jag blir lycklig av en låda frystorkade och mjukkonserverade matportioner! Ser fram emot att testa i Sälen.

Fick en egen presentation av en lejonskötare som lockade till sig hela flocken: "Katternaaaa!"  samt besökte deras största djurstall innan vi kom till vårt tältläger intill deras savann.

Lyxigt värre med tältsängar, riktiga toaletter och värmeelement. Vi behövde bara ha med sovsäck. Tidigt upp imorgon för frukost och avfärd till hotellets spa- och badavdelning.

Japp, två veckors jobb medan Lilltjejen nu är hos Johan. Regn på utsidan och ljudet från tvättmaskinen når mig där jag sitter.

En heldag på Boda Borg i Karlskoga resulterade i riktigt bra skörd av stämplar samt träningsvärk. Att klättra på väggarna och krypa så snabbt som möjligt i trånga gångar är inget jag är van vid precis. Svettigt värre!

Övernattning i Örebro för att hänga på låset till Lost City. Japp, nästan två timmar innan de öppnade säkerställde att vi kom först in genom dörrarna! Vi hade ju förköp men inte Nina och co så kändes himla bra att vår tidiga ankomst säkerställde att de också kom in. Kön blev snabbt väldigt lång!

Många timmar senare plockade vi upp våra skrynkliga barn och körde mot våra respektive landsändar i väst och öst. Jag försjunken i Jojo Moyes och Lilltjejen i film på paddan. Jag är galet pinknödig men tänker hålla ut tills vi är framme hos Johan. Strax innan Lerum utbrister min avkomma att hon är jättekissenödig. 

    "Mamma, på riktigt!!"

Försvunnen i sin film har hon förträngt det till stadiet av panik.

Som två kobenta gaseller skuttade vi in bland buskarna intill en pendelparkering. Hennes lättade ljud där vi sitter på huk får mig att skratta.

    "Jag blir sittande här en stund" proklamerar hon. Min fantastiska goa Lilltjej som visst kan ha sina humörsvängningar men ändå är så lätt och rolig och duktig och mysig och fin!

Vi har ju inte många plantor men de sprutar ur sig av sina underbara bär! Så mysigt att gå ut och plocka till morgonens pannkakor. Lilltjejen var väldigt nöjd med sin heldag nere i Åsa, bra arrangerat och morsan fick också en riktigt härlig dag. Rattade direkt till Majorna där deltagarna lyste upp när de upptäckte att det var jag som vikarierade. Golfen gick hyfsat men sega ben och höll verkligen på att rinna bort! Jag till och med längtade efter att få slänga mig i vattnet, vilket jag också gjorde direkt jag installerat mig vid Tulebosjön. Välsignat skönt!

Andades, badade mera och njöt av solen innan det var dags att hämta den lika trötta avkomman. 

Nu mullrar åskan i fjärran och molntäcket ger skön svalka. En urladdning och regn skulle göra gott nu!

Plutt fyller två vilket såklart firades med tårta! Orkade inte baka utan nyttjade lyxen av att ha Dahls fabriksförsäljning runt hörnet.

Ännu en galet varm dag. Ronja fick följa med Isabella till Amundön för många timmar vid havet. Jag fullkomligen dränkte henne i solskyddskräm. 

Likaså gjorde jag när jag senare gick ut för tolv hål, som denna gång gick galet bra! Totalt tvärtemot senaste rundan trots knaper lunch och stekande sol. 

Imorgon har Lilltjejen en heldag med fotbollslaget i form av träning, bad och match så morsan ska bara leverera och hämta. Däremellan passar jag på att vikariera Carinas lördagspass i Majorna och därefter beta av ännu en golfrunda. Vädret ska bli lika varmt så blir till att bälga vatten. Onekligen tur jag lärt mig dricka det!

Vilka dagar vi har! I stekande lunchsol jobbade Lilltjejen på vår lilla plätt på baksidan. När hon var så gott som klar pustade hon och ansåg sig färdig. Ofrånkomligen tänkte man på sig själv och kilometrarna man tuggade med den motordrivna handjagaren runt sommarstugans omfattande ytor. Tyckte ändå det var ganska ok då motorbullret överröstade föräldrarnas bråk och man fick någon timmes frist. 

Vi har hållit oss inomhus, undan den tryckande värmen med jobb för mig, pyssel, spel och film för Lilltjejen. Medan tjejerna tränade nittio minuter fotboll gav jag upp försöken att jogga i värmen. Det blev en rask promenad istället som kändes i benen. 

Supermysigt att komma hem sedan och äta egna jordgubbar dränkta i vispgrädde.

När jag var klar för dagen igår drog vi till Tulebosjön där undertecknad faktiskt tog ett par simtag! Kyligt uppfriskande i den galna sommarvärmen.