Nattning pågår

Kanske inte den mest lämpliga musiken när man sitter i bilkö från jobbet. Eller så är det kanske just vad det är. Erinrar mig kompisens lilla stroboskop som kopplades in i mitt rum, persiennerna som drogs ned och så dansade vi gärnet, Mattias, Magnus, Peder och jag. Grannen berättade för mamma om "det vilda festandet" som hade försiggått och blev vansinnig. Är det inte bättre ur föräldrasynpunkt att i alla fall veta var avkomman håller hus? Fast antagligen var det mest att det "såg illa ut" inför grannskapet som gjorde henne upprörd.


Hämtar Lilltjejen som gjort en present till mig, gullungen! Uppdatering av garderoben stod på agendan och att shoppa kläder är inget som står på hennes favoritlista. Sådan mor sådan dotter. Jag går bland klädställningar och försöker uppbringa lite entusiasm hos min avkomma för än den ena tröjan och den andra byxan. Har lyckats få ok på några plagg men min snabbväxande unge behöver mer, vilket jag påpekar.
"Men jag vill inte ha mer!"
Note to self att påpeka detta om tio år: Mamsen som erbjuder, ja mer eller mindre tvingar henne att välja mer kläder för morsan att betala men får till svar att hon inte vill!
Nu är det betydligt roligare att köpa Lego. Då hon fullgjort sin "uppgiftslista" som innefattat bland annat tömning av kattlåda och rumstädning ett antal gånger var utdelningen en valfri byggsats i rimlig prisklass. Så nu har hennes tämligen omfångsrika samling utökats ytterligare. Tycker det är bra roligare att hon föredrar Lego framför Barbie, som kompisen har dille på. Det har ju jag dessutom också en behållning utav.


Söndag

Så var Lilltjejen min igen för en vecka framåt! Gjorde läxan med en gång - hennes första, stort för mig! Antagligen större än för henne. Min lilla stora tjej! Förundras ständigt över hur stor hon blivit och alla saker hon kan kläcka ur sig.

Fick veta av Johan att hon skulle delta i en hinderbanetävling igen och åkte dit för att titta. Som tur var hade jag träningskläder på, för hon tyckte morsan skulle springa med! Ja, visst kunde man fuska som förälder men hon höll bra tempo även om motivationen svek emellanåt. Än mer tur att jag tagit med träningsväskan med ombyte eftersom det blev väldigt vått om benen mellan Sjöfartsmuseet och fastlandet.

Deltog gjorde också Johans nya tjej och hennes två pojkar. Har ju hört om henne av Lilltjejen och fick så äntligen träffa henne. Antar att det kanske kan vara kymigt i början för många med frågor om den nya "duger" att anförtro sin dyrbaraste skatt. Nyfikenheten har varit stor liksom glädjen att Johan verkar ha gått vidare, och med en tjej som enligt min uppfattning verkar kanon. Bara positivt intryck och så två pojkar i Lilltjejens ålder som hon verkar komma bra överens med. Att Lilltjejen också verkar kunna ty sig till henne skulle kunna kännas i mammahjärtat men det är ju bara positivt. Ännu en vuxen som betyder mycket för Johan och som uppenbarligen bryr sig mycket om min Lilltjejs väl och ve också, bättre kan det väl inte bli! Ser fram emot att få lära känna henne bättre.

Ännu något positivt med henne är att hon verkar lika träningsglad som jag, hehe! Johan fångade oss på bild i det jämrans nätet från båten. Jag skulle ha tagit shorts som jag tänkte innan jag åkte hemifrån!

Slapp i alla fall handla inför veckan i våta kläder och skor, så fick det gjort innan mitt pass i Frölunda. Lite seg i kroppen till en början men sedan blev det energiöverslag och maximal träningsglädje, woho!
Imorgon ny arbetsvecka. Ska jag köra i Gamlestan, Eklanda eller Torslanda? Hm...


Lugnt

Fick ett rejält gäng på Lindholmen igår, trots att jag var vikarie, det var fredag och relativt skönt väder - kul! Fick med Martin på svettisbild denna gång, han brukar köra med mig i Frölunda också. Flera av Lindholmsstammisarna frågade om jag inte kunde köra igång BC på Backaplan nu när Markus slutat. Combaten som varit så populär där har nu endast den virtuella att tillgå. Jag skulle gärna vilja men kan ju bara varannan vecka - vilket tydligen var ok för stammisarna, haha. Bättre än inget i och för sig. Har ställt frågan till anläggningen så får väl se vad de anser.


Väl hemma igår blev det soffläge - tills vi fick en P2 på jobbet. Bara att koppla upp sig men efter en tid visade det sig inte vara vi som var orsaken i alla fall - tack och pris! Har liksom varit tillräckligt av det på sista tiden.
Om några timmar är det dags för att svettas med det härliga gänget i Majorna - för näst sista gången. Har ju delat den med Sandra och det är ju egentligen hennes klass,så nu vill hon ha tillbaka den. Tråkigt men tacksam att jag fått dela under denna tid i alla fall.


Gårdagen

Ynka fyra grader har man vaknat upp till två dagar i rad. Kändes riktigt varmt och skönt denna morgon när regnmolnen kapslat in oss till härliga fjorton.

Fick en dragning i WAS och CDBs uppsättning av Robert igår - på bäbisnivå. Det är ungefär där jag befinner mig. Vikarierade pass två av tre för entusiastiska deltagare i megavarm sal. Svettades som en gris men kändes jäkligt bra. 
En viss liten gudson ville också ha en stygnlös hjärtekatt. Han fyller år om två veckor så att hinna färdigt borde gå - om jag är hemma och faktiskt kan jobba på den! När jag nu tränar varenda kväll på R-fria veckor blir det inte många maskor gjorda. Innebär att det måste bli desto fler nästa vecka!


Jomensåatte

Kan inte tro att jag är den enda som råkat ut för det - att mensa ner sina kläder! Kjol i detta fall, tack och pris att jag föredrar att bära svart! Fattar inte hur jag lyckades, blod överallt, bara ned med alltihop i tvättstället. Som tur var hade jag inga möten som väntade. Megamysigt att jobba vidare i fuktigt plagg, men ändock oerhört lättad att kjolen inte var grå eller ve och fasa, vit!


Robert är i Kina igen så hoppade in i Lindholmen. De var lika pigga på att än en gång posera för honom, sötisarna!
Just det, efter söndagens pass kom en nygammal tjej fram. Hon hade kört lite combat förr på annan anläggning. "Du är superduktig, det här var det roligaste passet jag någonsin gjort!" En av dagens deltagare hade bokat annat pass på annan anläggning men bokade om sig till mitt när hon såg att jag skulle köra. Suger åt mig all denna uppskattning som ser till att påminna hur viktig instruktören kan vara för upplevelsen i gruppträningslokalen. Vi är alla olika och man brukar ju hitta "sin/sina" favoritinstruktörer, vilket man ju gjorde själv som flitig deltagare innan man "bytte sida". Är så glad att kunna vara denna föredragna instruktör för några i alla fall!


Regn

Våffelfrukost i vanlig ordning denna passerade söndagsmorgon. Färdigställde "Bror" och Lilltjejen vill nu också ha en egen Hjärtekatt - rosa. Har poängterat att den i så fall får ett hjärta utan stygn och då hon förstått varför de har stygn och syftet med Hjärtekatterna är hon ok med det.


Då Johan var på GAIS-match lämnade jag henne hos farmor, men först cyklade hon på egen hand till Johans ställe för att lämna cykeln där. Premiär för det, fast morsan körde jämte hela vägen...


Rejält gäng i Frölunda när semestertider nu är över. Som vanligt efter en veckas uppehåll var Linda övertaggad med massa extra energi. Rooooligt!

Så var det måndag och arbete i vanlig ordning. Fick ett litet löppass i hyfsat väder innan thai-käk hos Robert och planerande av kuligheter i oktober!


Njae men alltså ändå

Alltså, de är ju rätt söta där de springer runt mer eller mindre fokuserade på boll och match. Men det är väl just också den enda gnutta entusiasm en sådan som jag kan uppbringa. Fotboll är verkligen dötråkigt. Men föreningslivet och framför allt lagspel inbillar jag mig är nyttigt för min avkomma, och då Johan har fotbollen väldigt varmt om hjärtat är det bara att hänga med. Men någon fotbollsmorsa blir jag inte!

Jag får vurma för dansen och förhoppningsvis något instrument framgent. En kampsport skulle jag ju också vilja klämma in men vi har ju redan nu kanske väl många aktiviteter. 
Till näst sista matchen kom regnet. I den horisontella piskande ösvarianten. Folk sprang och kvar kämpade stelfrusna små glyttar, domare och föräldrar med krampaktigt glättiga leenden i regnvåta ansikten. Lilltjejen grät men av någon förunderlig anledning klev hon ändå över sargen då en lagkompis gjorde sig illa. Att farfar och Johan anslutit peppade nog extra.
Det var synnerligen ynkligt att se de små plaska omkring med armarna hårt tryckta till kroppen. Domaren kortade ned matchen och alla flydde in under tak.
Som tur var hade jag ju handduk och lite torra kläder sedan simskolan som jag hämtade. Till sista matchen var solen framme igen och ovädret kändes som ett surrealistiskt ögonblick, lika snabbt passerat som det kommit.
Nu snarkar hon intill mig med Brorsan och Lilla Grå . Ska gå och göra ännu ett försök att få till hjärtat till min hjärtekatt. Hittar inget mönster jag förstår eller fixar!


Medan jag väntar

Grå som möter mig på parkeringen, ett bakben som påbörjats och avslutats, min Lilltjej med Eevee innan operationen som krävde fjorton stygn. Vi är tillbaka i vardagsrutinerna så sitter nu och väntar medan Lilltjejen har simskola. Efteråt väntar fotbollscup alldeles intill. Någon hästtävling är på gång så parkeringarna är ockuperade.

Veckan har swishat förbi, i princip alla är tillbaka på jobbet vilket genast märks i kalender och inbox. Känns bra på ett sätt, jobbigt på ett annat. Med tanke på hur vädret varit denna sommar känns det rätt ok att bara varit ledig två veckor.
Nästa vecka passar jag på i vanlig ordning att träna så mycket som möjligt, det blir onekligen varierat efter veckorna man har Lilltjejen. En vecka utan träning, en vecka med maximal, hehe!


Kraft

Dagens skrivpuff:
Strålkastarnas mångfärgade kalejdoskop är det enda ljuset i lokalen och i de spår de skär genom mörkret glider den konstgjorda dimman i tunna sjok. Kropparna bildar en unison oformig massa som pulserande rör sig till det rytmiska dunkandet. Volymen är hög, stämningen högre. Svettblanka ansikten passerar ljusens strålar, slutna ögon, glittrande ögon, munnar öppna i leenden och av ansträngning. Basen ur högtalarna liksom dimman fyller ut varje kubikcentimeter i utrymmet vilkets utformning är oväsentligt, uppfyller likt en enorm kraft som bara kan komma till utlopp i den dans som är din egen och ingen annans. Att våga ge sig hän, att våga släppa taget och gå helt upp i musiken. Underbart!
 

Litet kort

Sprang en runda medan Lilltjejen var på fotbollsskolan, himla gött! Sedan hon somnat har jag färdigställt två armar. Vaknade imorse och upptäckte att Brorsan lekt med den påbörjade tassen och remsat upp en hel del. Öronen är också klara liksom nosen. Nu återstår så svans, hjärta och ben innan monteringen tar vid. 


Regnlördag

Det var sketlängesedan jag teamade med Hillevi så när hon hintade ett besök till min klass var frågan självklar. Bra med folk och grym stämning till grym mix, såå kul! Vi försökte göra en repris på ett foto vi tog i Angered, haha!


När vi var på Legoland lade jag märke till en liten pojke som kinkade i en sulky. Det är ju inget ovanligt i en nöjespark med fokus på barn, men i sin ilsket knutna näve höll han ett kramdjur. Inget ovanligt heller visserligen  om det inte varit så att jag kände igen det - en hjärtekatt!
Har tänkt på det många gånger men nu blev jag extra inspirerad att göra fler än de två jag gjorde för evigheter sedan. Sagt och gjort, begav mig ned i förrådet igår och fick påminnas om hur väldans mycket garn jag har, samt oavslutade projekt. Lite ringrostig i början, trötta handleder men riktigt roligt. Tänkte försöka göra Bror och Brorsan. Kanske Lilla Grå också.


God fredag

Introversionen var något jag och Anna-Karin delade. Stötte på en av de illustrativa exemplen hon skickade vid ett tillfälle. Tycker den är klockren!


Nyduschad kurat upp mig i fåtöljen, en hjärnavslappningsbok (vilket betyder att jag läst den femton gånger redan) väntar, mörk choklad intill och tända ljus när det nu är mörkt på utsidan. Det är fredag och första arbetsveckan avklarad. I vanlig Ronja-fri anda har det tränats - varje dag tills äntligen, igår semestersegheten övervunnits. Vikarierat en combat på Odinsgatan och tog en spontan middag med WAS-Robert, en kollega som bor i närheten. Så social så jag efteråt var slut i både kropp och knopp. Men det var gott!

Vad som föranlett min ytterligare behagliga mys-stämning nu är dryga milen denna kväll. Som sagt, kroppen är tillbaka och det är såå skönt! Försökte hitta en väg till Sisjön på södra sidan av Söderleden men hamnade över en äng, som tur var relativt nyslagen, vackert huserande massa gäss, rådjur och harar. Fick bröta genom diverse vegetabilier och korsa ett vattendike med tvivelaktiga invånare för att komma ut till industriområdets välsignade asfalt. 

Perfekt löparväder och igen tacksam för tejpen som höll ihop mina knän.
Nu blir det bok. Ska nog komplettera med lite chips också.


Visar sig vara

Dagens skrivpuff:
Vad vet vi egentligen om en människa? Hur denne faktiskt är? Hur allt för lätt dömer vi inte hunden efter håren?Rubrikerna skriker med feta bokstäver om mord, missbruk och tragedier i familjeidyller där grannar står med bekymrade rynkor i pannan och citeras hur de aldrig trodde något så fruktansvärt om förövaren. "Han var alltid så trevlig och älskade sina barn." Som att det skulle säga något om vad som döljer sig på insidan. Något om hur personen visar sig vara. Innanför moderiktiga skjortor och dyra rakvatten, bakom välputsade fasader och trendiga gardiner.
Hur är det med våra präglade fördomar och föreställningar? Han med de av tatueringar täckta kraftiga armarna ur en skinnväst på en tung motorcykel med stort skägg och bister uppsyn som visar sig arbeta som socialsekreterare och volontärarbetar på ett djurcenter? Hemmafrun som visar sig ha mästerskapsmedaljer i brottning och säljer sina använda trosor på Internet under "Nastygirl202"? Så lätt att gå i stereotypsfällan, sätta föreställningar och etiketter. Men hur är det under detta? Bakom yrkesval, social ställning och hobbies? Det där som släpps fram av alkohol eller aktiveras vid kriser? Det mörka, det ljusa, det som inte går att förutspå. Den som man trodde var stark visar sig vara svag, den man inte räknade med kliver fram när ingen annan vågar. Så lätt att döma, så lätt att tro. 
Vad finns det för de bekymrade grannarna att säga - egentligen? 

Svalnar lite

Jag och mina grå i den sköna kvällen. Tagit en liten promenad och jobbat upp lite skön puls. Sprang en vända under lunchen också - rena plågan med ben som på något magiskt sätt tripplat sin vikt. Ingen träning på två veckor kompenseras med dagens taffliga försök och en team-klass igår. Angel började med sina låtar och jag fick erfara hennes förkärlek för benlåtar. Liksom söndagen var det ren viljestyrka under mina två sista låtar. Urgh!

Imorgon och övermorgon vikarierar jag, ska det kompenseras så ska det!


Here we go again

Man har ju haft typ koll på mailen dessa två veckor men ändå...



Barnlös

I flera dagar har Lilltjejen tjatat om att få baka "makaroner". Med lite träning tror jag hon fått kläm på korrekta benämningen. Hon ville göra gröna. 

Googlar man på konsten att göra macarons så framgår det att perfekt resultat inte är någon självklarhet. Jag fick slänga mer än hälften då jag tror jag prickade alla fel som går. De blev ihåliga, de sprack, de fastnade, de fick inga "fötter". Värmen i ugnen är uppenbarligen ojämn då några i framkant från de sista plåtarna blev hyfsade. Ruggigt fula blev det men smaken var det inget fel på. Så söta att tårna krullar sig, men det är väl inte mer än att vänta med typ elva deciliter florsocker!

Efter två veckors uppehåll var jag övertaggad vid dagens pass i Frölunda. Så jäkla roligt att köra igen! Carina hoppade in och tog låt ett och två där tvåan var en riktigt rolig från Release 27 - med egen twist. Efter låt sju gick jag på ren vilja och träningsglädje så nu ligger jag bara i sängen och njuter av min chockade lekamen medan tvättmaskinen går. Så gött! 


Växlande lördag

Lek hela dagen med Alva från Olofstorp med massa skratt och svettiga pannor. Lilltjejen har många gånger pratat om Olofstorp och gamla huset, att hon vill se det igen. Ofrånkomligen känns det kluvet. Är det bäst att undvika och påminna, väcka saknad och frågor? Men att ignorera, försöka förbise och glömma känns inte rätt och knappast möjligt heller. Så erbjöd att skjutsa hem Alva vid dagens slut och samtidigt svänga förbi huset.

Vi gick ned till tjärnen och fick förklara att alla grod(padd)yngel redan hunnit bli grodor (paddor). Sedan ville hon hälsa på och se sig omkring i huset men de var inte hemma vilket kanske var lika bra. Hon blev lite besviken att finna huset ommålat men framför allt ledsen när saknaden slog till. Mammahjärtat brast av hennes tårar men försökte bara låta henne förstå att det var ok att sakna och vara ledsen, att jag saknade också. 
Blev lite mera prat om känslor på vägen hem, hon tycker mycket om att se "Insidan ut" nu med de olika känslorna representerade. Lämpligt nog handlar ju filmen också om flytt och saknad av hemmet. Tårarna rann stundvis men så säger hon till slut att det känns som att "Glädje och Vemod trycker på knappen tillsammans, lite ledsen men också glad". 
Vem står också ofta vid kontrollbordet? "Avsky" kom vi fram till och skrattade gott, med tanke på hennes skepsis att äta och prova smaka nya saker. Just broccoli (som i filmen) fick hon ny chans att testa just idag, föga framgångsrikt medan Alva tuggade med munnen full.

När jag häromdagen bläddrade mig tillbaka i bloggen och mina tömningar läste jag om mitt "projekt" att säga "jag älskar dig" till min mamma. Senare också min önskan och förhoppning att jag och min Lilltjej ska få en helt annan relation än den jag hade. Att den blir trygg, självklar och otvungen. Skrev att jag skulle påminna mig själv att säga "jag älskar dig" till henne, krama henne, vilket jag gör och belöningen är alla spontana kramar och pussar och orden tillbaka när jag minst anar. Min fina Lilltjej.
Igår kom den på besök igen, den stora rädslan för allt ont som kan hända henne. Nyhetsflödena är fullmatade om övergrepp, våldtäkter och utnyttjande. Bara tanken på att hon skulle råka ut för något sådant får en nästan att önska hon blivit en pojke istället. Visst har de sina risker också men tror ingen halshugger mig om jag hävdar att flickorna är mer utsatta. Sådana tankar tvingar jag mig att skjuta undan för de är outhärdliga och meningslösa. Undrar om föräldrar till pojkar går med en rädsla att just deras barn blir en som våldtar eller utnyttjar? För i dagens samhälle är jag beredd att tro nästan vad som helst om vem som helst.

Och nej, jag tror inte min Lilltjej kommer att växa upp och förbli en oskyldig ängel. Tyvärr är allt för många föräldrar naiva i din blinda tro på sina barns ofelbarhet. Jag kan bara hoppas jag och Johan får henne att förstå vad som är rätt och fel och styrka att våga följa detta när grupptryck eller förväntningar säger annorlunda. Så är väl alla föräldrars önskan.
När Evelina och Ronja sprang runt på Liseberg igår föreställde jag mig henne om tio år, springandes där på egen hand med sina kompisar, Evelina kanske? Eller som en dejt med en nyförälskelse (läskiga tanke!) Och några år senare kanske som sommarjobbare, ansvarstagande och villig att stå på egna ben. Min älskade Lilltjej, min fantastiska underbara Lilltjej, vilken bitvis skrämmande men framför allt oerhört spännande framtid vi ska ha tillsammans!


Kanske

Dagens skrivpuff:

Det finns så många "kanske", det finns så många "tänk om". Scenarion, omständigheter, okända faktorer, mänskliga faktorer och faktorer som inte går att påverka. Vad är rätt och vad är fel, finns det ens något sådant? Ständiga val, stora och små, enkla som svåra. Tänka nära eller tänka långt? Ovissheten förpassar en till passivitetens kvicksand. Tankarna maler, fladdrar och lämnar ingen ro, finner inget fäste någonstans. Det finns ingen facit, det finns ingen guide. Bara alla dessa "kanske" och "tänk om". 
Tänk om man kunde bestämma sig någon gång!


Regnfredag

Åtta timmar på Liseberg och den här morsan känner sig rätt mör. Ömsom vräkte det ned, ömsom sken solen för att sedan ersättas med strilande regn och så höll det på. Men tjejerna verkade nöjda i alla fall. Det ser inte mycket bättre ut imorgon då ännu en gammal kompis från Olofstorp hälsar på - Alva. Jupp, vi maxar ut sommarlovet ända till dess sista dag med all fokus på Lilltjejen. Undertecknad börjar känna sig lätt desperat efter ett träningspass - och sin hamsterboll!




Område

Dagens skrivpuff:
Musiken strömmade ur den lilla högtalaren på fönsterbrädan, ackompanjerade skratten och skriken från rummet intill. Mellan persiennerna sken solen i sann juni-anda och Helena kunde inte låta bli att le loch röra sig till musiken medan hon skar. Irriterat knep hon ihop ögonen om tårarna och försökte öka takten med kniven utan att skära fingrarna av sig. Med raska rörelser svepte hon ned den hyfsat hackade löken i stekpannan som genast gav ifrån sig ett tillfredsställande fräsande. Lite socker från ströaren i glas och så träsleven för att röra om. En mörk hårslinga som letat sig loss från hårbandet ströks bakom örat medan kastrull fylldes med vatten och köttfärsen plockades fram ur kylen. 
Spellistan tog slut och fräsandet från stekpannan blev det enda ljudet i det lilla köket. Var det inte lite för tyst? Helena tog de få stegen mot dotterns rum och stannade utanför dörren. De uppsluppna ljuden hade ersatts av prat.
    "Jag sätter Stephanie där tillsammans med Plutten och, och eh, Sabina." Dotterns lilla röst var koncentrerad och eftertänksam. Kompisens mörkare röst tog över.
    "Men om vi sätter Gonzo där och Natalie sedan så är det doms område och vi har här!" Helena log och gick tillbaka till spisen. Oftast var tystnadena ingenting att oroa sig för men det skadade inte att vara på den säkra sidan.

Regntorsdag

Jag vet inte riktigt vad som försiggår på jobbet men P1:orna har avlöst varandra under en veckas tid! Då jag ändå inte kan engagera mig fullt ut har jag hållit mig undan och låtit min back-up samt chef hantera. Nästa vecka är semestern slut och då har jag en del att ta tag i. Skoj. Not.

Då regnet dominerat idag blev det lugnt på hemmafronten innan vi drog till Universeum. Morsan kunde inte låta bli att testa sin snabbhet. Tjugotvå sekunder tyckte jag var ok ändå, hehe!
Nu är Lilltjejen nedbäddad med tre katter så tätt intill som bara katter kan. Det pirras högt och lågt - mysfaktor hundra.
 
De har nästan varit extra kärvänliga denna vecka. Kanske för att vi var borta den förra, eller för att de är mera ute nu och därför extra glada när de kommer in. Eller så är de bara synnerligen goa kissemånsar! 
 

Augusti

Till slut fick vi till det då gamla kompisen från Olofstorp, Sonya äntligen kunde hälsa på! Lilltjejen var så glad och förväntansfull tills hon kom och sedan har de röjt ihop hela dagen. Gråkatterna var populära så de flydde snabbt fältet, som gråa streck med bakåtliggande öron ut genom min omtänksamt uppställda ytterdörr. Tjejerna förstod inte alls varför de sprang undan - de försökte ju bara fånga dem, skrikandes och skrattandes med innebandyklubba i högsta hugg för att "locka" fram under säng och soffa. Eh.

Minst sagt skiftande väder men fick en solfin lucka då vi åkte till en lekplats. Och tänk vad spännande en biltvätt kan vara. 

Börjat läsa Fredrik Eklunds "Sälj!". Han är verkligen speciell och än en gång fascineras man över hur olika vi människor kan vara. 

Klickat mig tillbaka i bloggen och inser att det blivit en hel del inlägg sedan de där banankartongerna i Lindome. Är väl ganska precis tio år sedan sist och tänk vad mycket som hänt på den tiden! Så värdefullt att ha en del sparat i bloggen och slås igen av vilken personlig förlust det skulle vara om den plötsligt försvann. Måste hitta något sätt att spara ned den, alternativt trycka den så som jag gjorde med första året. 
Så mycket glädje, sorg, funderingar, oro, förväntan, ja ett liv helt enkelt. Och en hiskelig massa träningsselfies! Att jag ännu har kvar, och använder en del av kläderna jag ser i bloggens början indikerar att jag onekligen borde se över utbudet!


Typ recap

Sådär, andra dagen efter hemkomst så ska försöka summera föregående vecka lite. Vi fick regn sista förmiddagen på Legoland men inte värre än att man stod ut. Fick betat av det sista vi ville se och göra ingen ännu en runda i Aquadome, Lalandias stora vattenpark.

Tycker sista bilden är extra rolig eftersom Lilltjejen är så uppenbart putt över att hon inte fick plats ordentligt i bilden.
Fredagen avslutade vi vistelsen i Billund med Aquadome ännu en gång och undertecknad tycker det var en riktigt bra vattenpark. Blåslagen i deras fors men barnsligt kul att tumla hela vägen ned. Kul också att Lilltjejen vågade prova alla utom "avloppet" och fann dom roliga. Framför allt forsen som ändock var som sagt lite turbulent blev det många vändor i med kusinerna.
Så glad att jag fick haka på dom dit då det blir så mycket roligare för henne med sällskap!

I Köpenhamn hade vi framför allt två punkter på agendan: Tivoli och Nyhavn. Efter middag på överskattade Hereford passerade vi "Build a Bear" där morsan själv föll för deras koncept och lät Lilltjejen välja ett mjukdjur. Det blev Pokémon Eevee. Det jag gillade var att barnet får vara med när de fyller djuret med stoppning och därefter har en "hjärtceremoni". Det lilla mjukishjärtat får de sedan lägga i djuret innan det sys igen. Sedan hemkomsten har hon velat ha med Eevee överallt. Besökte en större lekplats igår där mjukdjuret väckte viss uppmärksamhet. Flera barn kom fram och frågade vart hon köpt den. 

Tivoli kan ju inte jämföras med Liseberg men ändå lite småmysig att gå runt i med sin lummighet och många restauranger. Blev lite gråtråkigt väder men fick testa smörrebröd i Nyhavn, ett måste enligt Anders. Tog ett tag för mig att fatta att det var själva brödet som var grejen och inte hela mackan. Eller var det kanske just så det var? Hm. Min variant var mumsig i alla fall.

Lek med Isabella och Evelina igår som sagt i skiftande väder. Kände mig duktig som snick-snackade mig blå med deras föräldrar. Hade ju varit lite anmärkningsvärt att gå och sätta sig någon annanstans...

Fick utbyta lite praktisk information om inte annat, så som att inte dom heller fått någon som helst information inför fritids- och skolstart. På måndag börjar fritids vi har fått praktiskt taget noll information. Rektorn slutade i våras. Den nye slutade innan han knappt börjat med hänvisning till den tredje och denna börjar just på måndag och hänvisar till den andre. En av lärarna har slutat och en ny namnlös anställts.
Det lär bli en bunt föräldrar som står där med sina barn på måndagsmorgonen. Vi har inte ens en bekräftelse på vilket fritids det är eller vilken tid som gäller.

Nåväl, idag blev det bättre väder så det blev en sväng med fiskegrejerna till Amundön där tång och sjögräs nappade friskt. Har lite dåligt med uppslag på vart man kan bege sig för bra fiske. Har lärt känna en kille på jobbet där vi pratat om att dra ut någon gång. Han kan kanske bredda mina fiskevyer i detta område.
Imorgon kommer gamla kompisen Sonya på besök, till Lilltjejens stora glädje. Får se vad det blir för väder och vad vi kan hitta på.


RSS 2.0