En till

Finns det hjärterum finns det stjärterum heter det ju.
Om ni tycker att Bäbis ser konstig ut i pälsen är det för att hon rakades/klipptes för några månader sedan. Det med att hon bara är skinn och ben bidrar till ett synnerligen ynkligt utseende. Min Bäbis är gammal nu med sina sexton år och det märks vilket ofrånkomligen drar upp tankar på det oundvikliga. Gråbröderna behandlar henne med den respekt som är tillbörlig och framför allt Bror kommer gärna fram och myser med henne. Det gillar jag.


Dagen

Lite tvätt, minimalistisk dammsugning och småkyligt väder. Johan drog på cachingtur med Lilltjejen så jag läste lite bok, körde lite ViPR, svettades i bastun och läste lite till innan middag svängdes ihop medan hemkomna familjemedlemmar tvagade sig. Han nattar och jag käkar chips, läser vidare och låter Bäbis värma mina ben. Bra dag.


Litet bara

Om jag nu ändå kan spendera över tusen spänn på mat, som innefattar chips och jordgubbar kan jag lika väl lägga liten slant på gott ändamål för andra också.
Trött som en gatsten och strilande regn. Men skit samma, idag ska det grillas!


Sova - Kamikazestyle



Gött!!

Allmänt småsnurrig idag och jobbigt värre. Så går det när man har uppehåll över en vecka!
Men knasbilderna med Ida är grädden på moset, det där att se coola ut har vi helt gett upp. Man kan bara vara sig själv!


Femkronorsmiddag

Middag på språng, ungefär som denna dagen varit. Slocknade efter nattningen igår, skittrött när det var dags att kliva upp, men är dagen intensiv hinner man inte känna av det. Nu blir det upploppet på denna dag i form av efterlängtad combat. SEN kan jag se fram emot ännu ett tidigt sänggående.


Phuu!

Ett antal intensiva dagar är nu över och om två dagar blir det semester. Blev ju av någon anledning sista-minuten ansvarig för tävlingarna vid dagens avdelningsmöte/trivseldag, så planering och förberedelser in i det sista. Det är ju inte varje natt man kliver upp ur sängvärmen för att fylla tjejens strumpor med ris.
Regnet ställde till det tillsammans med den vad det visade sig trånga lokalen, men med några strukna grenar och improvisation blev det ändå rätt bra, och förhoppningsvis tyckte deltagarna det också.

Imorgon blir det combat efter en dryg veckas uppehåll vilket ska bli skönt. Fast kanske inte efteråt.


Färg?

Det blev en turboshopping också denna dag innan en riktig köttbullelunch och skjuts till Landvetter. Är ganska nöjd med min insats med allt från byxor till underkläder. Senast jag uppdaterade mina bh:ar var vid mitt och Johans besök i USA, så ni kan ju tänka er hur vackra de var. Rätt ner i soptunnan tack och hej. Före-detta-svarta och nästan-vita t-shirts åkte samma väg och det känns SÅ bra.

Visade upp mina inköp för make och ointresserad dotter och fick en kommentar från förstnämnde angående mitt färgval. Eller kanske snarare frånvaro av färgval. Men svart är väl en färg? Vitt likaså? Men jag kan väl hålla med på ett hörn, det finns utrymme för att våga mera. Men jag är ju inte klar ännu, hohoho!


Första semesterdagen

Har knappt varit anställd en vecka och plockade min första semesterdag idag. Försöker maximera Trevor och Rachaels besök och vädret hjälper till genom att visa sitt typiska utbud, ömsom sol, lite blåst, regn och gråmulet och mera regn följt av lite sol.
Igår blev det Marstrand och Carlstens fästning som av någon anledning inte hade guidade turer på engelska, såvida man inte pröjsade 950 spänn. Riktigt dåligt måste jag säga.
Så vi guidade oss själva innan middag på ett ställe på A med snåla portioner förutom soppan som fylldes på om man ville.
Idag blev det shopping för både amerikanarna och mig medan Johan och Ronja åkte till Landet dit vi senare anslöt. Vi käkade intetsägande lunch innan vi skiljdes åt och jag fick äntligen chansen att uppdatera garderoben lite men hade behövt mera tid! Det har ju hänt en del i Nordstan sedan jag var där sist, så längesedan var det jag var inne i stan för shopping. Började halvkasst med att shoppa åt Lilltjejen och sedan träningsbyxor innan jag skärpte mig och gick på vardags/arbetskläder. Hann hitta några basplagg i form av vita och svarta t-shirts samt svarta byxor av märket Stockholm på MQ, exakt likadana som de jag har fast inte urtvättade med gråslitet knä (ingen aning hur det gått till). De gamla köpte jag för att ha till kavajen och/eller skjortan som ordningsvakt och dessa köptes för kontoret. Skjortan och kavajen tillhör tyvärr plaggen som av mystisk anledning krympt och nu stramar över axlarna. Synd framför allt för kavajen som jag verkligen gillade, fast hade ändå inte kunnat använda den då väster bröstficka var totalt sönderstucken av brickan.
Skulle gärna vilja ha en skjorta men damavdelningarna erbjuder ju bara vita eller vita med rysch och pysch. Provade en herrskjorta och kavlade upp ärmarna. Verkligen skönt plagg men vågade inte hugga utan ett omdöme.
Får försöka hitta ännu ett tillfälle att shoppa vidare på egen hand, för med Ronja är det omöjligt.

Nåväl, vi sammanstrålade och styrde Gulingen till Landet där det blev grillmiddag och promenad till vattnet där Lilltjejen fick öva in kastarmen. Hon och jag tog så Saabis hem för nattning så de övriga tre kunde bli kvar hur länge de ville. Imorgon eftermiddag åker de hem igen och jag vet en Lilltjej som kommer att fråga efter dom ett bra tag sedan.


Post midsommar

Tja, det blev en midsommar, så traditionell på många fronter: Jag skrubbade alldeles för många potatisar, solen sken under förmiddagen innan gästerna kom, kransar bands, fallos-symbol restes och JAG imiterade en smågroda. Sedan öppnade sig himlen och VRÄKTE ner vatten lagom till sill, lax och jordgubbar. Planerade aktiviteter rann bort i strida strömmar medan alla knödde sig in under tak. Öppen planlösning och stort kök är bra grejer.

Linda förvånade inte på ett plan utan två då hon inte bara bjudit in en vän med familj utan också lät de som frågade hjälpa till i köket, stick i stäv med "Tack det behövs inte", Lindas standardfras efter "Nej det får du inte". Den sista frekvent riktad mot sin egen avkomma och den första mot resten av världen. Till och med Johan reagerade på att köket var fullt av aktiverade människor medan jag sekundvis fann mig sysslolös. Helt ok känsla faktiskt kors i taket, jag kanske borde bli chef?
Eller så berodde det helt enkelt på att jag insåg att varken kloning eller spontana utväxter av extra armar var möjlig, i kombination av accepterande att andra kan må lika bra som jag själv av att få hjälpa till. Framför allt när hjälpandet medför en paus från medföljande avkommor.

I vilket fall hann jag tyvärr inte vara den kvalitativa värdinnan jag satt som avsikt att vara. Först på grund av att jag inte hann och senare för att jag föll tillbaka i gamla gängor och föredrog köket framför att sitta och småprata i ett kyligt partytält. Jag får olycksbådande vibrationer av fuktiga tält över huvudtaget, som om dåliga minnen väcks till liv men med den knepiga aspekten att jag inte kan erinra mig några minnen.
Jag hoppas ändå de flesta fick en ok midsommar och Ronja hade lajbans med framför allt Matilda som var synnerligen tolerant mot den något yngre Ronja. Jag glömde för övrigt bort henne totalt under många och långa stunder. Mat och mellanmål blev nåt ingendera med kass liten mage som följd i blöjan. Nattningen sköts upp trots att de andra barnen åkt hem - hon var så pigg och glad så klockan hann passera elva. En icke-levande förälder och en som bara fokuserade på städning morgonen efter medförde bara välling och lite kräm framåt lunch innan alldeles för lång sovstund. Därefter blev det psykbryt av stora mått av ett slag vi inte sett förut.
Planerna att lämna henne till Monica och Tomas för övernattning till förmån
för middag och klubbande på stan havererade - vi ville inte lämna henne hos dom i det skicket. Jag som inte varit ute och klubbat på flera år kunde med nöd erinra mig att senaste besöket troligtvis var med bricka på bröstet. Därför hade jag faktiskt sett fram emot det, att med Trevor och Rachael släppa lös lite på dansgolvet igen. Trots att jag kände mig som en fossil. Och trots att det snyggaste i min garderob nu består av Sharkströjan jag fick av Johan som morgongåva ett halvt liv sedan.
Men det kändes inte rätt att Johan skulle stanna hemma, även om han erbjöd sig och kanske också föredragit det med tanke på vilket skick han var i. Både han och Trevor blandade tydligen rätt friskt igår vilket inte ska vara bra enligt honom. Jag kan ju bara hålla med när jag inte uppfattade honom särskilt berusad men han nu de facto kom hem efter middagen och somnade på soffan så den efterlängtade vännen från USA får göra Göteborg på egen hand med sin hustru. I ett land som dör dagen efter midsommarafton.

Hur som haver är det väldigt kul att ha dom här och hoppas de också tycker det var jet-lagen värt. Och midsommar kan jag tänka mig att arrangera fler gånger. Något år måste ju regnet missa oss. Då vet jag dessutom att det räcker gott och väl med bara en västerbottens- och ananaspaj, men med nöd två kladdkakor. I varje fall om man har en nattsuddande amerikan som tycker de är "the best brownie ever".

Försökte använda kameran där i början men mobilen låg bortglömd. Får se om något fastnat vid tillfälle.
Både vi och Lilltjejen fick alldeles för många och fina presenter så tack alla och tack för att ni ville fira midsommar med oss!


Mitt i

Pausar en sekund för en ögonblicksbild. Timern ljuder precis för att proklamera att den andra pajen är klar. Ananas. Två pajer till återstår, Västerbottens, där bara fyllningen är att göra. Pajskalen, det tråkiga gjordes igår. Färskpotatisen är skrubbad och kokas för att förvandlas till potatissallad imorgon. Första gången jag gör egen, alltid bra att prova nya grejer på gästerna. Kyckling ska stekas och marineras, solen skiner och Sonja Aldén på stereon. Jag har det rätt mysigt här i mitt stora kök!


Besök!

Eftersom det finns en liten risk att hon kollar min blogg har jag fått ligga lågt här. Men när de nu är i luften och hemligheten avslöjad är det fritt fram att önska Rachael och Trevor välkomna till oss! Imorgon landar de för ett intensivt besök till tisdag. Eftersom Rachael aldrig varit i Sverige blir det naturligtvis så traditionell midsommar som vi bara förmår, med sill, majstång, kransar och kanske en liten groda.
Vad som började som liten enkel sammankomst växte till dryga tjugo, alla storlekar inräknade. Jag gick all in och bjöd in en kollega med familj, duktiga jag.
Så det har varit lite förberedelser men det känns helt ok just för att vi börjat i tid och planerat väl, dag för dag. Med en massa hjälp från Monica och Tomas också står så nu deras partytält uppe på altanen, kylen och köksbänken proppfull med mer att vänta, aktiviteterna förberedda och gästrummet redo. Så imorgon jobbar jag medan Johan nu gått på semester och hämtar amerikanerna vid lunchtid samt aktiverar dom för att undvika jet-lag i mesta möjliga mån. Det blir att presentera Göteborg till fots tills kvällen faller. Jag skyndar hem efter jobbet och förbereder morgondagens mat så mycket det går. Ska bli riktigt roligt och håller nu tummarna för att regnet ska hålla sig undan på fredag!


Ändå

Det blev en sjuhundring ändå...


Phu

Med beröm godkänd! Och med det där avtalet behövde jag ju inte betala något. Det gör jag ju varje månad...


Tidsfördriv

Dags för tandläkarkontroll - igen. Tog fel på tiden så blir sittande en liten extra stund. Då är det bra med jobbmailen i Fånen och ViPR 3D i öronen, och så litet inlägg däremellan.
Blir lite intressant om mitt Fluxande och tandsticks- och trådsarbete ger utdelning. Höjd försäkringsavgift är inget jag känner för, men än mindre en omgång med hygienistens skrapande och ultraljudsmanicker. Ilar ända ner i tårna vid blotta tanken!
Öppna, titta, peta, gräva och tack det blir sjuhundra pix. Sedan får vi se om man åker på återbesök. Brr!


Korv stroganoff

Johan nattar och jag äter. Nu blir det ingen mer combat förrän nästa torsdag då jag i brist på vikarier ställt in Kållered och överlåtit Partille åt Ylva.
Jag må ha varit virrhönan personifierad idag men koreografin satt som den skulle om man bortser från en miss. Kanske två.
Det innebär att så fort midsommarstöket är över blir det full fokus på ViPR!


Tack och hej Lindholmen!

Nästa vecka kör sommarschemat igång och med det faller min söndagscombat bort. Fick avsluta med en teamkompis i form av Jonathan som visade sig ha nästan lika mycket mundiarre som mig. Jag är inte ensam, hoho!
Eftersom jag avsade mig sommaren förlorar jag den helt inför hösten. Fick frågan om jag ville återuppta den då men nu blir det ju ViPR istället. Kommer sakna Lindholmen dock så får se hur det blir med mitt förslag om lunchpass.

Nu ska jag hem genom regnet och fortsätta förberedelserna inför midsommar. Farmor väntar där hemma med Lilltjejen då pappa och farfar kollat GAIS-match och nu också är på väg hemåt. Nästa vecka är det midsommar, inte klokt! Nyss var det ju snö och vinter?


Tack och hej

Så var det sista dagen som konsult, sista dagen för Experis och jag kan bara tacka för dessa år! När jag kraschade där i Stenungskolans korridorer och med stukat självförtroende lämnade lärarjobbet bjöd Elan på en möjlighet jag innerligt behövde i form av totalt miljöombyte och ett arbetstempo som inte kunde jämföras på något sätt.
När jag var redo fick jag återuppta det jag var utbildad för - att utbilda, men i ett helt annat forum.
Uppdraget utvecklades och nya ansvarsområden lades till. Jag överlevde två tuffa besparingsvågor och fick så förtroendet att helt gå in i Volvokoncernen.
Ännu en arbetstitel kan så fogas till min historik: Väktare, värdetransportör, lärare, ordningsvakt och så IT-konsult. Jag hoppas kunna bibehålla gruppträningsintruktör ett tag till, samt applikationsansvarig som jag nu är. Vem vet vad det kan bli i framtiden?
 

Body combat release Kållered

Så var mina releaser avklarade för veckan. Lindholmen hade sin igår fast för mina deltagare blir det nog nytt på söndag - sista gången jag kör combat där! Till hösten blir det nämligen ViPR för hela slanten på söndagar i Partille, BÅDE 3D och Athletic, håhåjaja. Föreslog ett lunchpass på Lindholmen istället så får se responsen på det.

Idag var jag också virrig om än inte riktigt lika illa. På söndag ska den sitta som ett smäck!

Kör Gulingen igen förresten. Verkstaden ringde under gårdagen - de vet inte vad som är fel så medan de väntar på feedback från någon central Seat-support får jag ratta den vidare. Det märks ju ingenting på den. Behövde inte betala något i alla fall eftersom de de facto inte hittat något fel.


Gammelgulingen!!


Jag använder ju inte min gamla mobil längre men blev osäker på om jag gett nya numret till verkstaden. Grävde därför fram den gamla ur ryggsäcken dit den numer förpassats. Ser att jag har ett meddelande och undrar vilken stackare som ignorerats. Läser och blir bara alldeles jätte-jätte-JÄTTEglad!
 
Jag har ju tänkt på den ibland och undrat om dess vidare öde. Köparen verkade ju lite som mig, förtjust i just gulingar, men eftersom köpet gick så smidigt fanns osäkerheten om de kanske bara var mellanhänder för en vidare transport till något fjärran land alternativt sönderdelning. Misstänksam mot allt vad bilhanterare heter, nähä?
SÅ snällt att hon skickade detta och jag blir bara så glad, så glad! Min kära Gammelguling har fått ett nytt fint hem hos en tjej som förhoppningsvis uppskattar den lika mycket som jag gjorde.
 
Och som en parentes - vilken studentpresent!!

Och ja... det kom lite sentimentala glädjetårar!
 
 

MLS - vi ses igen

En liten Polo denna gång, i utbyte mot Guling med gul motorlampa. Körde den enträgna besvikna approachen med tjejen bakom inlämningsdisken som inte kunde säga varken bu eller bä. Timmesavgiften på 1400 spänn för att felsöka hade jag inte alls lust att godkänna men ett muntligt halvlöfte att trimma till den beroende på hur analysen gick.
Polons bensinlampa tändes halvvägs till jobbet och jag motstod lusten att köra sexton gånger fram och tillbaka vid trängselstationens kameror. Det tyckte jag var vuxet gjort av mig. Framför allt med tanke på att det inte renderat mer skatt för MLS än maxavgiften ändå - en piss i Mississippi för dom och ännu mer sen till jobbet för mig.
Jag dokumenterade mätarställningen i alla fall på Gulingen, även om den nu inte ska till plåtverkstaden denna gång. Det skadar ju inte.
 

Aldrig lära sig

Trött som en gnu. Damn you Animal Rescue!!


Release BC 56 Partille - check!

Jag körde ju de första fem och snurrade till det redan i uppvärmningen. När jag redan var igång slängde jag in ytterligare några hjärnsläpp i de följande låtarna. Sedan växlade jag över till Ylva som var hygglig och sympatisnurrade lite i sina låtar. Vi kompletterade varandra alltså alldeles utmärkt men deltagarna var så förlåtande och grymma som vanligt. Det tränades nästan lika mycket stämband idag!
Nu blir det att klara sig själv på torsdag. Nu pågår ju releaser på alla anläggningar och det teamas för fullt. En gång i tiden hade man tiden att hänga på överallt vilket inte bara var kul utan också bra för att nöta in koreografin. Nu får det gå som det går, vilket ändå brukar gå hyfsat. Typ.


Eftersvett

Det är segt att starta om efter genomfört pass men är det sista chansen så är det. Imorgon måste koreografin sitta så tekniken må bli tafflig men man får känna på låtarna i alla fall. Får förlita mig på Ylva då hon kör de sista och hoppas jag har tillräcklig koll på mina egna.

Näst sista gången jag körde mitt lilla Lindholmensgäng och vad stod och väntade i vår sal om inte en flock ViPR:s! Vet ännu inte vilken anläggning jag ska köra på, här eller Partille men jag antar att höstens scheman filas på för fullt.
Nu ska en trött undertecknad bege sig till duschen.


1,9 mil

Enda fördelen med att ha en avkomma som vaknar i ottan är alla grejer man hinner göra under den extra långa dagen.
Johan hade match med sina fotbollstjejer under förmiddagen så det blev lite fler ärenden för mig och Lilltjejen. Midsommarfirandet blir hemma hos oss och med tanke på vårt redan välfyllda schema har vi nu planerat i princip varje dag fram tills dess. Vi har fyllt igen alla luckor med förberedelser, och det må låta mycket och ambitiöst men kom ihåg att luckorna är rätt få!
Så några av dagens checkpunkter fixade jag och Ronja som sagt och nu grejar Johan med några andra. Häremellan förbereddes grillmiddag innan en cykel/inlinestur som blev hela vägen till Gråbo, cirkus 19 kilometer totalt. Mysåkte ut men pinnade på rätt bra tillbaka. Kändes extra gott att hugga in på middagen sedan!
När Lilltjejen sedan behagat somna intill mig ska jag försöka plugga lite mera koreografi. Tanken på att vi har release på måndag gör mig lite nervös för jag har inte alls koll på de fem sista låtarna. Styrka och stretch har jag inte kollat på över huvudtaget - illa!


Soltorsdag

Johan tillbringade större delen av dagen nere på vallen där de lokala turneringarna vid namnet Bergumsdagarna utspelade sig och hans tjejer tog hem en seger om jag inte minns fel.
Jag och tjejen sprang runt på Frölunda torg för lite ärenden och sedan vet jag inte vem som var mest trött av oss två men jag gissar på undertecknad. Det var dock den andra som fick sova middag medan jag grejade lite i trädgården tills maken kom hem.
Nu har jag tagit chansen att känna på nya combat koreografin då min klass ställts in nationaldagen till ära. Har inte hunnit mer än fokusera på mina fem låtar, de första så kan inte ens känna på de andra just nu. Kanske hinner jag lite på söndag före eller efter gamla passet. Helkasst att köra gamla dagen innan releasen, jag kommer att vara SÅ snurrig!


Ska börjas i tid

Snabbt som sjutton gick leveransen, hade kunnat hämta den igår om jag inte missat sms:et. Nuförtiden använder jag bara jobbtelefonen då det blev på tok för bökigt att springa omkring med två iFåner.
Ska bli kul att träna hemmavid med min alldeles egna gummitub. Jag valde lättaste på fyra kilo - för Lilltjejens skull, såklart. Hon demonstrerar här ett så kallat neutralt grepp.


Krasch!

Man må sitta och nöta framför en skärm hela dagarna i detta jobb men så har det som sagt vissa fördelar på detta bygge. Inte varje dag man får bevittna ett riktigt kraschtest!
(Lite leftovers)
 

(Pressbild)
 
Idag var det en XC60 som testades - rätt in i "fundamentet". Smack! Det jag tycker är häftigt med anläggningen är dess flexibilitet. Hur en del av banan kan rotera nittio grader för att möjliggöra kollisioner från olika vinklar. Likaså är banorna versibla så de kan skicka bilarna utåt också för att testa rullningar både sid- och framledes samt impakt i allt från bergväggar till vattendammar. Så många tester för varje modell, så mycket data att barbeta. Det är häftigt! 
 

(Anläggningen - pressbild)

Varm och mätt

Teamdag på jobbet hemma hos A-K där det grillades och frossades i onyttigheter. Och jobbade - lite. Kan inte säga annat än att vi är ett skönt gäng.

Innan dagishämtningen passar jag på att låta Gulingen få liten uppfräschning. Noterar att ena bakljuset verkar ha lagt av. Nästa vecka ska den till verkstaden igen. Lampan slocknade ju kvällen innan inbokad tid hos verkstaden, för att igår tändas igen. Kanske den slocknar än en gång innan nästa vecka.


God morgon!


Mm

Hur var nu det där med att handla när man är hungrig? Och efter man tränat?
Men man ska se de positiva glimtarna - jag lät faktiskt bli chipsen!
För övrigt gick passet riktigt bra men det är ju så med träningsvärken, värst när man varit och är stilla. När man väl kommit igång är det inga större problem - typ.


ViPR - check!

Det är ju skönt att man ínte är ensam. Som ankor vaggade vi in i salen denna morgon och stönade, pustade och grimaserade inför varje ny övning mellan teorin. Mitt omdöme kan vara påverkat av min döda kropp men ViPR Athletic kändes banne mig ännu jobbigare. När man nu har de två koncepten klara vet jag faktiskt inte riktigt vilket av de jag nu vill instruera. Fast Athletic instruerar man ju inte utan coachar på liknande sätt som boxinstruktören, dvs man rör sig runt i salen och får därmed inte alls samma träning. Liksom 3D kan man köra både 30 eller 45 minuter men är stationsbaserad och utförs inte i takt till musiken. Som inkörd Les Mills:are med serverad koreografi och musik känns det mer nytt och osäkert med det friare upplägget i Athletic, men väldigt rolig att leda.
 
Nåväl, nu får jag desvärre koppla bort ViPR och aktivera combaten, både inför morgondagens pass men också för att plugga in nya koreografin. Avslutningsvis lite bilder bara.
(Master-Pontus)
 
(Hur vi ser ut efter ViPR-klass)
 
(Hur vi egentligen ser ut efter ViPR-klass)
 
(Med master-Pontus)
 
(Utan Pontus...)
 
(Athletic - blockvila)
 
 (Återhämtning ett)
 
(Återhämtning två)
 

Aj

Jag måste ha ramlat ur sängen och stukat kroppen. Känns som axlarna sitter vid öronsnibbarna och huvudet värker. Så går det när man tränar för ensidigt. ViPR Athletic står för dörren och jag gruvar redan inför morgondagen, måndag då Partille ska ha sin dos av combat. Eller kanske jag snarare borde gruva för resten av veckan då jag lär vandra runt som ett gigantiskt T - som i Träningsvärk!


Dag ett

Jag måste ju säga att jag relativt förutsättningslöst gick in i detta ViPR-konceptet. Lite litteratur och klipp på You Tube gav lite flummigt intryck men nu vet jag att skenet bedrar. Passen kan vara 30 eller 45 minuter, vi provade 30 och det var riktigt jäkla jobbigt. Det är ju det som är just grejen, yttre belastning i kombination av rörelse i flera plan.
Var det kul? Ja. Kan jag tänka mig att instruera? Lite sent att ångra sig men som tur var ja också där.
Idag var fokus på ViPR 3D, imorgon är det ViPR Athletic. Tills dess fick vi en läxa som fått mig att plocka fram gamla goda skivor från svunnen tid. Att hitta låtar som funkar takt- och blockmässigt var ju inte det lättaste precis och man ser nog rätt knasig ut där man står och vevar vid stereon. Men till slut fick jag till det. Tror jag. Hoppas jag. För mina axlar orkar inte mer idag!


På plats

Mitt hem i två dagar. Värmen är sensommarlik på utsidan och här är jag. Längesedan jag var på Backaplans anläggning och de har byggt ut rejält sedan sist. Lyssnade såklart på nya releasen på hitvägen och den andra uppvärmningslåten ger mig ståpäls, helt i min smak!


RSS 2.0