Ännu ett sammanbrott senare och han säger sig nu kommit till en insikt, att det där att låtsas som ingenting och tro det löser sig av sig självt - faktiskt inte fungerar. Underbara Monica och Tomas ställer upp ännu en gång och har Lilltjejen över natten. Tomas och Johan är på GAIS-match och jag ska möta upp Johan i stan för lite god mat ute. Tillbringat hela dagen framför Top Model-maraton medan sticknålarna arbetat. Skåda terapisessionens resultat.

Jag hoppas jag inte glömt bort hur man gör, men så är det basicstickning också.

Till sista Arn-filmen blev det ännu en jordgubbsmössa! Samma antal startmaskor (60), men större nålar (4 ist för 3mm) och det tunnare garnet (Tilda ist för Freja). Den blev ganska rejält mycket större, så kan nog passa Ronja lagom till det blir mildare ute.

Konstigt egentligen att jag inte sett Arn-filmerna eftersom jag tyckte mycket om böckerna. Nu råkade det bara bli den sista av ren slump, och den var rätt ok.

Spanien inför ett strängare rökförbud än vi har i Sverige (helt apropå ingenting). Rökning intill bland annat skolor och lekplatser inkluderas i förbudet vilket jag tycker är grymt! När hakar Sverige på?

Att komma hem och sätta sig till dukat bord är väldigt trevligt! Därefter har det segats framför dator-skärmar, stickats lite och spelats Super Mario Wii ihop. Kan man gå och lägga sig innan klockan passerat halv tio? Jag tror jag gör det i alla fall. Zzzz!

Stickningsprojektet ska kanske bli en julklapp, jag har inte riktigt bestämt mig ännu. Garnet är riktigt gosigt, hundra procent "baby alpaca" från Manu.

Gonatt!

Bra gissat! ;o)
Kiwin är kvar från en annan dag, typ förra veckan eller nåt då jag också kände mig duktig genom att packa ned en frukt. Sedan har de en förmåga att bli mer dekoration på mitt skrivbord än nyttigt födotillskott. Jepps, Oo kikar fram där bakom från ett passfoto tror jag. Har länge tänkt fixa nåt större och roligare foto sådär tjusigt i ram som så många här har på sina arbetsplatser, men nu känns det inte riktigt meningsfullt.
Under äpplet är logon för Stoffes lilla kattuppfödning. Han och hans fru har startat en liten uppfödning av Birmakatter, såå fina! Skulle jag ha en massa pengar över skulle det vara roligt med en Birma, eller Norsk skogskatt, eller Maine Coon, eller Ragdoll! Men samtidigt känns det så onödigt att lägga tusentals kronor på en kisse när det finns så många lika fina bonnisar. Se bara på Maja och Fia! :o)

Men visst, birmorna ÄR ju bara helt underbart vackra!


(Stoffes favvo, Opal, fisförnämt kallad S*Vattnadals Opal. Brunmaskad Birma)

Gav upp på en handledsvärmare igår. Garnet Crisp från Svarta fåret är jättegosigt, men inte det minsta kul att jobba med! Mönstret syns inte alls och dess struktur omöjliggjorde den spänst som mönstret skulle ge. Vet inte riktigt vad jag ska göra med det stora nystanet nu, kanske försöka på en halsduk igen som var tanken från början.


En morgonpömsig Oo fick dokumentera dagens look. Min fantasi är verkligen obefintlig och utbudet magrare för varje vecka som går. Tack och lov att kroppstemperaturen gått upp så jag fortfarande kan ha de ärmlösa och kortärmade överdelarna jag köpte i somras. Då räcker det med nåt tunnare långärmat över så som den grå grejen. Nästan så jag tycker det är lite varmt!

Oo kom hem halvsent efter sin månatliga gamla-kollegors-träff i stan medan jag frossade i blodpudding (fick bli en köttsoppeburk med bortplockat kött igår), gav upp stickningen, tog en kortispromenad och dusch.
Jag provade faktiskt gräva fram ett par av mina gamla stavar, men som jag misstänkte var även de klassiska för långa för att vara effektiva när man bara går.
Svårt att förklara, men det kändes väldigt speciellt att ta stavarna i handen igen efter så lång tid. Jag insåg att jag saknar skidåkningen! Det var riktigt roligt att ställa sig på skidorna när vi var i Sälen senast och hade börjat se fram emot att göra det igen i januari. Nu kom ju Ronja ivägen genom att beräkna sin ankomst så det krockar alldeles förträffligt med nästa års resa. Även om hon skulle anlända på beräknat datum vete tusan om man känner för att åka till Sälen och ställa sig på ett par längdskidor en vecka senare. Men å andra sidan vet man ju inte, det finns ju de som återhämtar sig bums och med en gång!

Har i och för sig en känsla av att man de första veckorna ändå lär ha fullt upp med att komma in i rutiner och inte prioriterar en veckas vistelse i fjällen tillsammans med en massa andra människor, hur snälla och goa de än är. Men vi lämnar möjligheten öppen i alla fall!

Fäärdig!

Mössan är i garnet Tilda, men provade att göra ögonen och ögonbrynen med det tjockare Freja. Dock blev det nog aningen för hårt vid färgbytena hit och dit. Är lite sugen på att prova göra hela i Frejagarn, köpte ju garn för det så får se.

Nu ska jag väcka Oo så vi kan krypa till kojs för natten!

Vad månde då detta bliva tro? Har kommit en bit på väg men är redan sugen på att starta ett nytt projekt! Så är det, alltid roligast att starta upp, men tråkigt av slutföra även om det är förunderligt skönt när man gör det!

Oo jagar dagens cache och handlar mer altangrejer på Bauhaus med tre kilo kräftor i bilen. Jag har ingen aning om hur mycket en person äter, men Oo hävdar att han kan proppa i sig ett kilo. Tror nog att de övriga två räcker till föräldrarna och morbror... Själv har jag en burk senapssill och lite lax att smaska på, och snart ska jag iväg och jaga de sura strömmingarna.

Inget depp, inga nedslående tankar på småbarn, bara mig själv och så som jag känner igen mig! Plockat och röjt lite här hemma, dammsugat, vikt tvätt, kört igång en tvättmaskin och skurat toaletterna. Vet inte som det syns så jättestor skillnad, men det känns!
Skjutsade Helena till en möhippa i Kungälv efter jobbet. Eftersom Oo åkt till en kompis passade jag på att köpa med mig lite sushi från grannstaden. Kunde dock inte hålla mig utan mumsade i mig två bitar på parkeringen utanför Hornbach i Bäckebol. Skulle in och kolla utemöbler, men då säsongen går mot sitt slut fanns inte mycket att tillgå. Vi siktar ju på kräftskiva på lördag och då vore det ju trevligt att ha möbler till vår stora altan. Men å andra sidan är "skivan" så sent på kvällen att det nog ändå lär vara läge att sitta inne.
Hur som helst avnjöts resten hemma, och efteråt blev jag våldsamt sugen på glass med chokladsås! Efter ett ödesdigert misstag då salmiaksås köptes in istället för efterlängtad chokladvariant, fick egentillverkad snos ihop på spisen! Lika delar kakao, socker och grädde, vaniljglass och några maränger och så har man en efterrätt!
Innan sockerkicken slog in läste jag ut "Änglar", och slutet var oväntat med helt ok. Jag har ju nämnt att Keyes inte drar sig för att behandla ganska allvarliga saker med sin raka humoristiska stil, och i denna var det abort och missfall som väl kan anses vara "temat". Till en början där delade jag ju huvudpersonens antipati till barnaskaffande och fann det underhållande att känna igen sig själv. Sedan slog det ju om fullständigt för huvudrollskvinnan och vi var inte alls längre på samma spår. Inte heller hennes skildring av genomförd abort i unga år (samma ålder som mig) kände jag igen mig i, då det var viss del ånger och lång bearbetningstid efteråt för henne, medan det var nemas problemas för mig.
Nåja, helt ok bok men inte en av hennes bästa.
Här är i varje fall mitt nya stickningsprojekt! Fia låg så bra till att hon blev en utmärkt referens till garnnystanens storlek! 500 meter garn per nystan och jag kör dubbelt.
Har ett mönster från Ravelry som jag dock gjort om lite efter eget tycke. Ska bli intressant att se hur det blir, om det funkar. I vilket fall som helst så lär det bli enklare att göra än kanintröjan!





Oo är på väg hem och borde visst enligt gps:en anlända när som helst. Han är fast i Lee Childs senaste bok på cd, och har visst blivit en av hans favoritförfattare. Själv har jag nog blivit lite mätt på huvudrollen Jack Reachers superpersonlighet. Jag är så nöjd och glad i min egen superpersonlighet, nämligen min Oo! Är han inte fin så säg? :o)
Haklappen som var en del av presenten jag gav när jag avslöjade att jag var på smällen (har fortfarande lite svårt med g-ordet), kom fram när jag röjde lite i skrubben.
Nu kom han genom dörren, prefekt timing och läge för att krypa i säng!
Nej just det, tvätten. Asch!

Äntligen säger jag bara! Min första tröja! Den är långt ifrån perfekt, men det skiter jag i! Storleken var tänkt, och gjord (trodde jag) efter den minsta vilket var tre-månaders baby, men av någon anledning växte den under arbetets gång till att nu mera passa en ettåring med aparmar eller nåt! Jag stickar nog lite löst :o)
Enligt mönstret ska man även brodera konturer kring nosen, samt en mun, men jag tyckte den var sötare utan. Likaså verkade det som att kaninen skulle vara både fram och bak, men jag orkade bara inte göra en till kanin! Det där färgbytandet höll på att göra mig galen.
Knapparna i mönstret var vita och diskreta, medan jag körde på helt avvikande. Helst hade jag velat ha dom bruna eller grå men i det bristande utbudet fick det bli orangea.
Detta mönster med garn, stickor och allt köpte jag för över ett år sedan av en ren impuls. Kaninen var ju så söt, och en liten tröja kunde man ju prova att göra? Inte fattade jag att det skulle vara sådant himla jobb att byta färger och få till de olika delarna så de passade ihop! När ärmarna skulle sys ihop med själva tröjan upptäckte jag att de inte alls passade ihop, men tråcklade ihop det ändå. Slutsats: Blocka alla delar samtidigt så du kan sträcka dom så de anpassas!
Närbilden på knapparna avslöjar denna hoptråckling av ärmen och hur icke-jämt det faktiskt är Xo)

Trots dess brister är jag skitnöjd. Jag gjorde den klar! Och trots sina brister tycker jag den blev riktigt söt. :o)

Det tar sig!

Lite "ledtrådar" till vad som ligger bakom detta:

Mönster från "Svarta fåret".
100% Merinoull
Stickstorlek 2,5 och 3 mm.

Vill bara bli klar så jag kan börja på nytt projekt!

Är en bit på väg men fortfarande mycket kvar! Blockar för första gången i min korta stickhistoria. En stol och nålar till en anslagstavla fungerade alldeles utmärkt! Under tiden är det bara att fortsätta med andra delar. Vill bli klar, har ju massa andra projekt jag vill göra!

Regnet fortsätter att falla och det rejält också. Passar bra att sitta inne och jobba.

Är igång igen. Efter ett smärre missöde som avhjälptes av gudabenådade Helena, har jag nog fått ganska hygglig koll på det här med färgbyte nu. Inte för att det kanske blir så snyggt, men jag har kört på rätt många varv nu utan missöde! Triumf!
Åtta nystan igång samtidigt som mest, tror jag passerat nio nu också och är tillbaka på "bara" fyra. Phu! Slutet närmar sig alltså, men ändå är det bara början. Har låångt kvar innan jag vågar mig på att visa ett färdigt resultat!

Det fick man lära sig när man var barn. Man kunde inte hata fiskpuddingen i matsalen, man kunde inte hata någon annan. På samma sätt som det var fel att säga att kompisen hade samma skor som en själv (härmis!), det var ju bara likadana skor (dummer!).
Hata var för starkt, för hårt, för elakt. Att ogilla eller tycka mindre om var däremot okej att säga.
Så jag ogillar verkligen det här stickprojektet!
River upp igen. Inte ett varv eller två. Jag börjar om längre ned än dit jag hunnit igår. Ett steg fram och två steg tillbaka. Och så det förbannade (förlåt) eländet att fiska upp varenda maska igen på tre milimetersstickorna.

Nej, jag tycker verkligen inte om det här projektet!

Det här projektet är en veritabel mara! Jag blir tokig på alla dessa färgbyten med enstaka maskor av ena färgen här och enstaka maskor av andra färgen där! Och så intag och missade maskor och fel-räkning, backa tillbaka och göra om, fortsätta för att upptäcka att det inte blev någon skillnad, backa igen och göra om göra rätt, för att upptäcka att det blev fel ändå, för att inte tala om felet man upptäcker för flera varv sedan! Jag har lyckats komma en bit ändå men har låångt kvar! Att det kan vara så tålamodsprövande det här med stickning! Tog mig nog lite vatten över huvudet när jag gav mig på detta projekt igen! Grrrrr!

Har plockat fram sticknålarna igen! Ett gammalt projekt som jag påbörjade för typ ett år sedan då jag mer eller mindre impulsköpte mönstret för jag tyckte det var så fint. Snabbt gick jag bet när det skulle bytas färger mitt i och det blev garn hit och färg dit och hopplöst att få till snygga övergångar utan glipor.
Nu har jag då alltså bestämt mig för att försöka igen, och denna gång med Helenas varsamma och kunniga hand. Så nu är jag på väg igen, men jösses vad tidsödande och krångligt att hålla på byta färg hela tiden! Att jag sedan gjort fel och fick riva upp hälften jag gjort var ju inte särskilt uppmuntrande heller. Men nu har jag börjat och vill också slutföra! Frågan är väl bara när...

Lugn kväll med meningslöst men avslappnande datorspel. Lite retsam torrhosta på grund av kill i halsen, och snoret har inte gett sig minsann. Nu ska jag i varje fall äta upp resten av jordgubbarna innan jag hoppar i säng!

Isabellas mössa är klar! Hon kanske ser lite skeptisk ut men tydligen föll den i god jord då vissa protester utbröt då den togs av. Tillbringade förmiddagen och ett tag efter lunch att färdigställa den eftersom vi skulle till Elin och Andreas, och sannerligen var det på tiden att den levererades! Själva "ansiktet" med ögonen tog längst tid och frustrationen blev stundom ganska stor när jag fick sprätta loss och sy om den svarta delen för femtioelfte gången i försöken att få den så jag blev nöjd. Ögonen på den förra Nyckelpigemössan blev ju så stirriga, men att virka mindre och sy fast snyggt var inte det lättaste. Lösningen blev att "brodera" pupillerna vilket renderade den ovala formen, men jag kom helt enkelt inte på något annat sätt. Ett par sådana där plastögon med rullande pupiller man kan köpa på Hobbex hade nog inte varit så dumt och hade säkert sett bättre ut, om de nu kunnat fästat ordentligt. Det är ju inte lika bra/lätt att fästa i virkat/stickat som i tyg.


(Oo smygfotade!)


Noels ettårskalas blev ju framflyttat men nu var det dags, så efter att ha tagit en cache med eftersökt travelbug (Mizaru) i Tynnered anlände vi till födelsedagsbarnet och hans stolta föräldrar. Där bjöds det på mumsig chili con carne och stooor tårta! Det var nästan så jag ångrade mina två matprotioner och var så nära att ta en sådan där "bara-för-att"-bit till! Kanske var tur jag inte gjorde det. Inte kul att må illa. Men åh vad gott!

Vi fick säga tack och hej ganska snabbt efter att ha överlämnat nycklepigemössan till en sjuk Isabell då vi skulle möta upp Oos föräldrar på det äldreboende som hans farmor bodde på. Vi fick bäddsoffan hon haft som vi antingen ställer i gästrummet eller uppe på loftet. Smidigt med takräcke och hemkörd med en gång.
Nu sitter vi så vid våra skärmar utan större energi att ta oss för något annat. Funderade ett tag på om vi skulle dra in till stan och bara sätta oss någonstans där de har creme brulee och titta på folk. Eller kanske dra på vadarstövlarna, pannlamporna och mörkercacha i dagvattenstunnlar. Men så svek energin och latmasken tog över. Jag är förresten sketastrött och skulle kunna tänka mig att hoppa i säng!

Imorgon möter IFK Älvsborg och jag ska jobba så det blir några timmar på Gamla Ullevi under dagen. Oo ska passa på att åka upp till Fristad och hjälpa Emil med verandabygge. Hans tjej väntar ju barn nu i maj och Josefs Helena väntar i November eller nåt. Det ruvas och kläcks åt både höger och vänster nu medan vi knappt lärt oss det där med ägglossning! iPhone hade massor av apps för det syftet så vi får väl se om det fungerar. Tänk om det var lika enkelt att faktiskt tillverka de små odjuren dessutom. Vi orkar ju inte ens ta en sväng in till stan för lite vanlig vertikal tango! Håhåjaja. Zzzzzz!