Bekvämt
Åker in till kontoret på måndagar således får måndagarnas rörlighetsträning utföras där. Med obefintligt folk på plats kan man, eller åtmindstone en obrydd person som jag tulla på eventuell klädkod och ta träningstightsen, svarta och hyfsat diskreta.
Bekvämt och enkelt med mindre ombytesbehov när det väl var dags.
Tom kontorsyta finns det gott om så bara att rensa lite mellan skrivborden och rulla ut sin matta!
Virkningen går framåt men lider brist på tillfredsställande förströelse på TV:n. Inget intresserar eller lockar mig på streamingtjänsterna utan landar på nyheter och filmer jag redan sett. Tänk om jag orkade se dokumentärer eller liknande under timmarna
med virknålen, då kanske jag kunnat lära mig något åtmindstone.
Idag är det Tabata i kalendern. Kanske ska fokusera extra på låren som en förberedelse inför nästa vecka!
Blöhö!
Så var depåerna sinade igen och jag bannlyst från blodgivning under minst sex månader. Blö!
Positivt i alla fall att mitt största viktprojekt nu är klart! Misstänker att jag gjorde ett varv för mycket på kanten då garnet tog slut, precis när bara någon decimeter återstod. Kunde inte med att beställa ett nytt nystan med tillkommande väntan utan
ville bara bli färdig. Konsulterade min inre perfektionist som med omständigheterna visade sig väldigt flexibel och tog en annan färg och ytterligare en för den slutliga förslutningen av de två. Får konstatera att den därmed inte
kan kallas perfekt men kanske ... personlig?
Nu är frågan om jag orkar ge mig på en till i den blå färgkombinationen som Lilltjejen önskade.
November
Oktoberböckerna som mycket väl bara kunnat bli Jojo Moyes fina skildring och en rörig historisk sammanfattning av länders maktkamper.
Upptäckten av Ann Rosmans böcker som utspelar sig kring Marstrand väckte nyfikenhet och fångade mig direkt. Är nu på femte boken parallellt med "Livet med Bob" som jag fick till födelsedagen. Efter alla ljudböcker senaste månaderna är det vilfullt
med riktig bok emellanåt.
Turen till Malmö gick fint, lämnade min blandis med en annan blandis och fick kontinuerliga uppdateringar från mamman under kvällen. Mycket skratt och bus som var härligt att se! De ses inte ofta som sagt men finner varandra direkt.
Ronjas mamma är också lite touched...
Medan de skrattade över tacomiddag avnjöt vi koreansk-nånting-fusion på Namu. Jennie Wallden från Sveriges mästerkock öppnade restaurang efter sin seger och eftersom både jag och Christer följer serien (kallar man det så?), passade detta
tillfälle perfekt för att testa. Nu när Millenniets bästa mästerkock pågår fick vi också upp ögonen för Sandra Mastios pizzeria i Malmö att testa nästa gång.
Jag kan inte påstå att jag nu har förstått vad koreansk mat är då den som sagt var en fusion och därmed upplevdes som en "vanlig" gourmet-restaurang. Avsmakningsmenyns höjdpunkter var i vilket fall helt klart ankan och efterrätten.
Väl hemma och dottern avlämnad hos sin far var det söndagscombat. Vårt planerade Halloweenevent ställdes ju inte oväntat in med de nya restriktionerna och hade faktiskt väntat mig än fler begränsningar i gruppträningen. Ja, många pass har tagits
bort helt där man rör sig omkring i salen eller kör tillsammans till exempel två och två och vi anpassar låtvalen till att inte ha shuffles och jump kicks framåt. Markeringar i golvet ska vi hålla oss till. Att det sedan ofta är kö och trångt
in och ut ur salarna vete tusan hur vi kan hantera. Jag tänker att öppna salen längre tid innan så de kan gå rätt in till sin plats och inte behöva samlas utanför. Problemet blir till exempel i Majorna som har en smal korridor utanför och en ny klass
ska in efteråt.
I vilket fall var det nog tur för mig att det bara blev en ordinarie timme för jag var helt slut. Att bara byta ut en låt kan göra väldigt mycket, i detta fall mycket mer axlar och cardio. En barnvecka utan träning och mat på Max både på vägen till
och från Skåne är kanske heller inte bästa uppladdningen.
Idag bekräftar träningsvärken i axlarna det hela, ajaj!
Virkningen går sakta men säkert nu runt hela filten till det som ska bli en dubbel kant - man virkar helt sonika in alla ändar med två kanter från vardera sida. Pilligt men förväntat då Tiinna förvarnat i både mönster, FB forum och YouTube tutorials.
Mini verkar i alla fall gilla den nästintill färdiga slutprodukten.
Utökat
Fick skriva detta i två omgångar då jag blev för trött igårkväll...
Dagen restriktionerna utökades tillbringade vi en stund i biblioteket, läsande våra nya böcker. När Lilltjejen somnat kokade jag galna mängder pasta och såg över de sista förberedelserna inför barnens spökvandring, messade med föräldrarna som var
överens om att genomföra den. De ses varje dag i skolan och aktiviteten var utomhus.
Mejas kalas blir en vanlig kompisövernattning med enbart de två och vi kör munskydd som i Portugal.
Det planerade Halloweenfikat på jobbet som de förberett och sett fram emot ställde vi in men några åkte till kontoret ändå, tomt på bussar och i landskapen. Lilltjejen som blev så besviken när den ställdes in blev lika lycklig när jag beslöt att vi skulle
åka in en sväng ändå. Parkeringen gles och inte ens en handfull personer i landskapen vi passerade.
Vi kopplade upp oss för den virtuella ersättaren och dog när vi såg Desirees improviserade utstyrsel!
Tillbaka hemma laddade och sminkade vi om för spökvandringen och de förväntansfulla utvalda möttes som de beordrats.
Pusslet lades med de bitar alla fått och så var de iväg. Rutschkanan i Taggsvampens lekplats, Godisbjörnen för att köpa en muta till väktaren som väntade vid Vallen med en tipspromenad. Godisletning bakom förskolan, bollkastning vid startpunkten och sticka
in handen för att identifiera föremål i slemmig pasta. Jag hade iordninggjort tre olika lådor med hål så att alla kunde känna samtidigt. De verkade nöjda både med aktiviteterna och godisskörden.
Virkningen åkte på ett bakslag då jag fick slut på en färg precis i sluttampen av ett varv - riva upp halvvägs, virka hårdare för att få till tillräckligt. Det var näst sista varvet!
Som tur var hade jag ett liknande nystan i mitt garnförråd så jag kunde avsluta det hela! Knöt ihop alla ändar längs en sidan för att sedan kunna ägna timmar åt första varvet runt hela kanten av filten. När jag var klar insåg jag att
jag gjort fel sorts maskor så bara att riva upp allting och börja om!
Jag antar att det är all möda som gör ens verk än mer uppskattat...!
Wfh
Trevligt att mötas av present när man kommer hem efter en hård dags arbete, se vad fet och fin den är!
Trött som en gnu och ont i magen kände jag inte alls för att ge mig ut i måndagskvällen men Forest femmes kör ju bara måndagar där jag därmed endast kan varannan. Jag vet ju också att det alltid känns så himla bra efteråt och så också
denna gång. Magknipet återkom dock med råge, från att ha hållit sig i skymundan under tiden, är inte det underligt?
Blev väldigt ojämnt tempo med bitvis helt obanad terräng genom buskar och snår till spikbranta backar främst uppåt. Kul ändå och endast smärre känningar i knäet.
Virkat som en galning under helgen och är nu en bra bit in på fjärde delen - som skulle varit klar i fredags då femte delen släpptes. Dagarna rusar på och jag kommer inte hinna den innan sjätte och sista delen släpps på fredag. Känns rätt ok ändå.
Det blev en utflykt till Stora Amundön med Lilltjejen och en kompis i det fina lördagsvädret. Kyligt men vackert så extra mysigt att sjunka ned i sängen under min växande filt och virka medan barnen lekte på övervåningen.
Allhelgonahelgen närmar sig och jag har mycket som sker just då som måste förberedas och planeras för att förlöpa smidigt. Nu väntar två dagars facilitering av kurs och då det var ett tag sedan och jag dessutom ska hålla moment jag ännu inte gjort känner
jag mig nervös. Skönt att då kunna sitta hemifrån i lugn och ro.
PMS
Satte mig i bilen denna morgon och tyckte livet var pest. Kände mig gammal, kände mig ful, mitt hem sög och ville aldrig sätta min fot på jobbet igen.
Så insåg jag att jag klivit in från den fyragradiga utsidan till en varm och föruppvärmd bil. Vilken lyx! Och under mina händer kände jag rattvärmen snabbt komma igång. Det blev en bra dag.
Lilltjejen har fått lyxvarianten av burk till sin fruktsallad medan morsan fortfarande kör de söndermicrade plastvarianterna med bottnar mönstrade av knivars framfart. Den lille är söt!
I virkningen är jag ohjälpligt efter. Trodde jag hade en vecka till men tydligen inte. Imorgon släpps del fem och jag har inte hunnit påbörja del fyra, men är inte långt ifrån. Hade gjort det om jag inte behövt göra om tre varv...
Hösten var i sitt esse då jag återvände till Lindomes skolskog under Lilltjejens gymnastik. Den är inte stor men kunde snirkel-snorkla mig runt till en lagom runda. Alltid extra skönt att komma ut när man initialt inte alls känt för det.
Min avkomma ska på kalas så när inga aktiviteter står på schemat får vi passa på och fixa presenterna. Fick ett infall och beslöt att testa KFC igen. De har ju etablerat sig här på västkusten nu, i Åby av alla platser och efter det första och hittills
enda besöket i Stockholm tänkte jag att de kanske blivit bättre. Wrap till mig och nåt mål till henne med friterade filéer och "kycklingpopcorn"(?). Såg mig omkring och konstaterade åttio procent ensamma föräldrar med ett eller två barn, skönt att
inte vara den enda latmasken.
När jag till slut lyckats bryta mig in till majskolven kunde jag konstatera att den fortfarande var det enda som var riktigt god - en halv kokt majskolv. Ronja ville inte äta upp filéerna som hade samma procentsats panering som andelen latmaskföräldrar.
Jag som ogärna ville slänga klarade inte heller att truga i mig mer än knappt en. Det var samma format på min file i wrappen men då hade man i varje fall lite sallad att spä ut paneringen med.
Jordgubbsmilkshaken kunde hon inte heller avsluta då hon, ett barn tyckte den var för söt!
Näe, det blev en väldigt dyr majskolvsstump.
Till hennes fotbollsträning hinner skymningen nu falla och jag som tröttnat på asfalt tog bilen till Sisjön utrustad med pannlampa.
Skymningen blev snabbt kompakt mörker och visst hade det kunnat vara riktigt läskigt om jag tillåtit det. Dessutom testade jag en ny runda, att vika söderut och lämna slingan runt Sisjön för en andra sjö, Oxsjön att runda och springa tillbaka. Det var
förvånansvärt mycket folk ute, främst cyklister vilkas strålkastare gav mysiga och betryggande ljuspunkter här och var genom mörkret. Höll på att hoppa ur skorna då en plötsligt kom ikapp mig bakifrån.
Vid Sisjöns ena vindskydd brann en brasa och såg inbjudande ut. Jag är klart sugen på en sådan övernattning!
Det blev som sagt en bra dag.
Fredag
Visst är den galet söt!? Min nya lilla handväska alltså som kunde hämtas i förrgår. Tycker inte det riktigt framgår hur liten och söt den faktiskt är där jag ställde den intill min laptop men jag som nästan aldrig använder handväska
har nu en anledning att göra det!
Del två av filten är klar och jag har nu en vecka att hinna klart del tre om jag vill fortsätta hänga med i Tinnas tempo för mönstersläpp. Det är fredag och inga planer så planerar att hinna en liten bit i varje fall.
Jag invigde min nya kompis genom att ta med den på middag med mina pojkar. Friterad ost på Gyllene Prag, galet gott som fick föregås av en riktigt bra råbiff. Ola erbjöds samma roll som jag i en annan del av organisationen men slapp intervju
och klantade inte bort sig som jag gjorde så han är nu chef till Mikael. Tänk vad vi utvecklats sedan vi påbörjade våra middagar ihop!
Nya releasen sitter bra nu och kroppen var med i full Frölundasal igår. Vi har kvar det lägre maxantalet på våra pass och de är galet bokade nuförtiden på alla anläggningar och gymmen är lika välfyllda som innan pandemin. Lappar och
avspärrningar som satts på varannan konditionsmaskin för att tillse avstånd slits bort av folk som är uppenbart trötta på alla restriktioner. Vad är gymmens ansvar egentligen? Ska personal gå runt och jaga och tillrättavisa eller ligger det på var
och envar som väljer att besöka stället? Ska gymmen införa vakter vid dörren för en ut-en in eller kanske bokningsystem för de som ska gymma?
Birgit, min underbara 76-combatant berättade igår att hon kanske inte kommer till min nästa torsdagsklass - eftersom hon ska göra en tatuering! Vid 64 år lade hon sig under nålen för första gången och nu är det dags igen, hennes andra hund ska förevigas
på hennes andra skuldra. Jag önskar att jag blir en lika cool tant som hon!
Första delen klar!
Nu är jag redo för del två som släpptes i fredags! Tror det är sex delar allt som allt.
Lätt huvudvärk och slut i kroppen efter dagens två pass. Kändes riktigt jobbigt att åka mot Frölunda men gick ändå över förväntan. Huvudvärken glömdes när musiken kom igång och till tredje låten var kroppen med. Carina körde de tuffa låtarna fyra
och fem så jag visade alternativen men kändes nästan som jag hade kunnat klara dom själv. Fast när passet var över och adrenalinet sjunkit undan kom huvudvärken tillbaka. Så var nog rätt bra att Carina körde...
Klar!
Det slog mig där i bilen in till stan, min första after work med tjejer i min ålder. Inte jag, Ola eller Mikael eller avtackningsmiddag utan bara en aw med andra Scrum masters. Den föranleddes av att de ville testa mitt pass vilket de gjorde
med bravur.
Kroppen var med betydligt bättre skönt nog och middag på Moon Thai kitchen smakade ypperligt efteråt. Jag hade riktigt trevligt och kroknade främst för att jag vid tiotiden vanligtvis brukar ligga i sängen.
Blev i onsdags klar med sjalen, min första virkade sjal! Kunde såklart inte låta bli, utan påbörjat ännu en i andra färger...!
Sommarmorgon
En kollega tipsade om mönster av isländska Tinna Thórudóttir Thorvaldsdóttir och övertalades att tro att mönstren inte alls var så svåra som de såg ut. När jag nu i några veckor matats av underbara skapelser publicerade av hennes följare på FB kunde jag till slut inte låta bli och testade genom att följa en av skaparens YouTube-tutorials för en rektangulär liten bit. Det var faktiskt inga större svårigheter, men då jag köpt mönstret och insett vilken mängd och därmed kostnad som en filt skulle innebära insåg jag att det nog dessutom vore smartare att börja med ett mindre projekt, en sjal.
Högg kontrasterande färger ur mitt garnlager och ägnade några timmar med mönstret och hennes YouTube-klipp. Om och om igen. Rev upp och började om, rev upp och började om tills jag äntligen fick till en hyfsad början och börjat förstå mönstret. Dålig idé att börja med en mörk färg dessutom där det är svårare att urskilja maskorna. Hade dessutom inte rätt storlek på virknålen eftersom garnet använts till stickning. Men nu är jag grymt taggad att göra ett riktigt försök, där den svåraste utmaningen är att välja färger.
Morgonpromenaden blev en morgonjogg i skogen ovanför Hills. Har länge noterat en rejäl stig som försvunnit upp i skogen och idag var det dags att ta reda på vart den tog vägen. En skolskog visade en skylt längre in och otaliga stigar som förgrenade sig åt alla håll. Skogen var verkligen varierad med ömsom öppen barrmark till snårig undervegetation där man knappt skönjade stigarna och fick klättra genom omkullfallna träd.
Kom ut till vad jag insåg var motorcrossbanan jag hört talas om och fann dom ok att springa i så snirkel-snorklade mig också där ett tag. En bitvis obanad morgonrunda av skiftande karaktär men helt klart roligt att ha ett närliggande alternativ för min nya passion!
Regnbågis
Upp i ottan för den nya simskoletiden. Efter vad jag antar mycket pusslande och engagemang löste de nya tider och möjligheter när ordinarie pool havererade. Vi fick beskåda den tömda 50-metersbassängen på Åbybadet medan våra telningar knödde så gott de
gick i varmvattensbassängerna. Därefter kunde vi avnjuta solen under föreningens vårstädning. Medan andra ungar hängde över telefoner eller i lekplatsen var Lilltjejen jätteduktig. Lyckan var stor när jag råkade väcka en liten padda ur sin vinterslummer
vid sandlådans kant och enträgna böner följde om att hitta fler.
Lilltjejens längtan efter mitt projekt renderade timmar därefter med virknål i hand. Hon ryckte in och hjälpte mig klippa de oändliga antalet garnstumpar till manen och sade inte ett knyst om tom mage och sen middag. Det avslöjade hon först efteråt.
För nu är den klar. Regnbågis! Mönstret hittade jag såklart efter jag färdigställt den andra "unipig":en men kände ändå direkt att jag bara måste göra denna. Så himla söt, så massor av cred till upphovsmakaren!
Manen tog en evighet med alla stumpar som skulle klippas till och knytas. Helt klart mitt störrsta virkprojekt hittills och är SÅ nöjd! Lilltjejen intill i soffan ville att jag skulle kasta över den när den var klar. När den landade i hennes knä brast
hon i gråt och den oroliga modern undrade vad som var på tok. Lyckotårar visade det sig - i kombination av hunger. Min stackars Lilltjej! Hela veckan har hon längtat så känns väldigt bra att den hann bli färdig.
Jag spelade Phantom of the opera för henne tidigare i veckan och sedan dess har hon velat lyssna varje dag. Vi fashineras båda över sångerskans röstresurser och innan Lilltejen hoppar ur bilen en morgon vid skolan säger hon "Jag kanske skulle
bli operasångare! Då kan du komma och titta på mig mamma!" Garnklippandet skedde ackompanjerat av de flesta av musikalens låtar och tycker det är väldigt roligt att hon faktiskt tilltalas av en musik man kanske inte direkt förknippar
med en sjuåring.
Typ fem
Fyra krumma ben har monterats. Skulle kunna säga att jag gjort fem eftersom jag fick riva upp det fjärde när jag vid sista maskan insåg att jag gjort fel i början...
Ett mäck att montera men nu är de på plats i alla fall.
När jag ätit min middagsportion gick jag ut i solen med virkningen, uppmanad av Lilltjejen. Hon som äter långsammast i världen satt kvar. Hon kommer ut då och då och ser varven läggas på varandra. Efter en stund går jag in och kikar hur det går för henne.
Då står hon och fyller matlådor av det som blivit kvar i kastrullerna - det som jag tänkt göra när hon var klar! Hon beordrar mig att fortsätta virka. Hon diskar den tunga stekpannan och grytan, torkar dom och ställer in i skåpet. Jag har inte kollat
det faktiska resultatet men det känns ganska oviktigt. Min underbara Lilltjej!
Ett litet brejk för att spela Just Dance tillsammans innan hon vill kolla film medan jag fortsätter virka. Hon vill så gärna att den blir klar denna vecka men så upptäcker hag att jag saknar en färg jag trodde mig ha i förrådet. På grund av föreningens
städdag imorgon hinner jag knappast åka och köpa, och på söndag har de stängt. Kanske kan ursäkta mig den stunden imorgon.
Min parkeringsgranne ringde och frågade vad jag hade för registreringsnummer. Jag hade tydligen ställt mig på deras plats! Oops. De hade antagit att det var jag och ställt sig på min plats, men jag är nästan säker på att jag ställde mig intill min vänstra granne
så jag är lur på att han ställt sig på min och så svängde jag automatiskt upp bredvid. Eller så var jag helt enkelt virrpanna som vanligt.
Runt, runt, runt
Världens sötaste Brorsa höll mig sällskap i badrummet igår och knorrar nu i vanlig kvällsordning intill mig i sängen.
Min kalender har gjort en helomvändning och jag finner mig plötsligt närmast handfallen av all tid jag har att tillgå på jobbet. Jag pendlar mellan att njuta och hoppa rastlöst i stolen.
Det har varit kompisbesök och fotbollsskola i vanlig vardaglig ordning. Lilltjejen älskar verkligen sin enhörningsdräkt och man får ju nästan sötslag när hon går till skolan och man ser svansen sticka fram under jackan.
Handleden värker efter timmar med virknålen. Har startat mitt största virkprojekt och Lilltjejen är på mig att slutföra så snabbt som möjligt. Började i tisdags och kommit en bra bit på väg. Varv efter varv, runt, runt.
När solen bjöd på sommarvärme var avsikten att avnjuta den med en bok men Lilltjejen kom ut och stack till mig virkningen. Bara att jobba på! Förutom värkande handled belönades jag dock med tre till slutförda delar denna kväll. Två ben och
ett...ägg!
Avslutat
Avslutning för innebandyn med match föräldrar mot barn i vanlig ordning. Barnen kommenterade hur svettig jag var men ingen annan av någon anledning... FlipKids kör på några veckor till liksom simskolan. Hon verkar inställd på att inte fortsätta innebandyn
till hösten men får se hur det känns då.
Hjärtekatterna Rulle och Krulle är klara för leverans, om än lite motsträvigt från somliga. Garnbutiken är ett ombud som tar emot och sedan skickar till något av barnsjukhusen och Lilltjejen ville vara med och lämna så de får hänga här någon vecka till.
Upptäckte att Rulle är populäraste kissen på #hjärtekatten! Hans levande motsvarigheter Bror och Brorsan är mäkta stolta!
Sköna lördag
Simskola, frisör, shopping, ärenden, prat, spel, film och handarbete, så kan nog vår lördag sammanfattas. Älskar att besöka garnbutiker då jag blir så inspirerad och himla sugen att plocka upp virk- och sticknålarna, men att slutföra projekten är
desto knepigare.
Har till slut fått färdigt den andra Hjärtekatten som länge var ansiktslös, men projektet jag började i veckan har jag banne mig nu lyckats färdigställa! Anna skickade ju så otroligt gulligt mönster som bara skrek efter Lilltjejen. Resultatet
blev väl inte riktigt på samma nivå när det liknar mer en gris än enhörning men är rätt nöjd ändå, haha! Synd bara att det är så ofantligt tråkigt med alla delar som ska monteras.
Nyansskillnader, skev montering och annat hade nog fått perfektionisten att riva upp och göra om medan latmasken i mig tycker det ger den karaktär. Hoppas Ronja tycker detsamma!
Veckoslut
En nöjd Lilltjej efter frisörbesöket. Morsan fick också trimmat sin slitna man. När jag hämtade på skolan omringades jag av hennes kompisar som alla ville följa med oss hem. När de förstått att det inte funkade den dagen och Felicia var inbokad dagen därpå började kommande veckans dagar fyllas på! Det är ju fantastiskt glädjande som sagt, men många har en förmåga att bjuda in sig själva så i lugn och ro får man sedan kolla av med Lilltjejen vad hon själv faktiskt vill.
Liksom Leonel i förrgår var det första gången och det var onekligen skillnad på hur de lekte. Pojkar är generellt mycket mer utåtagerande och högljudda så tycker det är roligt att Lilltjejen trivs med både och. Felicia var jättemysig och har också skilda föräldrar. En annan klasskompis mamma flyttade in i lägenheten under men de verkar inte leka fullt lika mycket med varandra.
Mitt konto till LesMills portal strular så har tack och lov fått tillgång till nya releasen av Robert. Virkar på nästa Hjärtekatt och pluggar koreografi. Japp, musiken är fortsatt tråkig och oinspirerande...
Turbohelg
Alltså, jag minns där vid besöket hos syster och Anders i Stockholm då de kläckte nyheten att hon väntade barn. Stora känsloyttringar är ju inte direkt något jag är känd för så tårarna av glädje och förundran överraskade mig nog minst lika mycket som dom. Det var drygt tio år sedan. Tio!
Min virkade katt hann fram i tid och har nu fått namnet Dutten. Så nu har han Dutten och Datten, haha! Grattis Aron!
Denna söndag bjöd igen på väldigt mycket folk, har nog aldrig haft så välfylld sal som på sistone. Väldigt roligt! Nästa vecka ska jag upp i ottan och köra med kollegorna på jobbet! Christian brukar ju köra så han drog upp förslaget att jag skulle köra med dom och knappt hade jag stammat fram ett ok innan placeholdern plingade till i inkorgen. Kommer bli väldigt intressant!
Nästa söndag är det kvartal, en ny release ska nötas in och jag ser med viss bävan emot hur musiken kommer att vara.
När barnpassningen nu är igång igen på anläggningen kunde båda i paret Patrick och hans fru jag inte minns namnet på vara med. Hon hade sett mina hoppbilder med honom i mitt FB-flöde och sett fram emot att nu också kunna vara med! Jag har världens roligaste deltagare!
Klar!
Min lille gudson är ju inte jätteliten längre och fyller tio på söndag. Liksom min Lilltjej önskade han också en Hjärtekatt som dock inte har stygn i hjärtat - eftersom dessa endast är förbehållna de hjärtsjuka barnen. Färgerna är efter "Datten", hans gamla favoritmjukiskatt. Tycker den blev riktigt söt!
En annan "Datt" i soffan intill...
Litet kort
Sprang en runda medan Lilltjejen var på fotbollsskolan, himla gött! Sedan hon somnat har jag färdigställt två armar. Vaknade imorse och upptäckte att Brorsan lekt med den påbörjade tassen och remsat upp en hel del. Öronen är också klara liksom nosen. Nu återstår så svans, hjärta och ben innan monteringen tar vid.
Regnlördag
Det var sketlängesedan jag teamade med Hillevi så när hon hintade ett besök till min klass var frågan självklar. Bra med folk och grym stämning till grym mix, såå kul! Vi försökte göra en repris på ett foto vi tog i Angered, haha!
När vi var på Legoland lade jag märke till en liten pojke som kinkade i en sulky. Det är ju inget ovanligt i en nöjespark med fokus på barn, men i sin ilsket knutna näve höll han ett kramdjur. Inget ovanligt heller visserligen om det inte varit så att jag kände igen det - en hjärtekatt!
Har tänkt på det många gånger men nu blev jag extra inspirerad att göra fler än de två jag gjorde för evigheter sedan. Sagt och gjort, begav mig ned i förrådet igår och fick påminnas om hur väldans mycket garn jag har, samt oavslutade projekt. Lite ringrostig i början, trötta handleder men riktigt roligt. Tänkte försöka göra Bror och Brorsan. Kanske Lilla Grå också.
