Premiär
Vackra Elsa och gullige Maui står under min omsorg denna helg. Bror hänger nästan mer hos dom än här och han och Elsa är längans goa gammelkatter. Unge Maui är mera skeptisk.
Efter en drös med korsord fick jag ett infall och drog till golfbanan, första rundan för säsongen! Med ljudbok i ena örat och hjärnan välsignat tom gick det galet bra och gick av på 28 poäng efter elva hål. Fick en 4-grupp framför mig som inte släppte
igenom vid nionde hålet så jag hoppade till elva och tolv då också mörkret började bli för påtagligt.
Så gott som alla utslag var klockrena, förutom såklart då en annan 4-grupp skulle släppa igenom mig och jag fick publik till utslaget. Jag kan helt enkelt inte slå när någon tittar på!
Om jag inte missminner mig gick förra årets premiär också rätt bra - för att sedan bokstavligt talat gå rätt ut i skogen, så ska inte ha för stora förväntningar på kommande rundor…
Midsommarhelg
Fåtöljhäng medan Legostaden invaderas av pälsbeklätt monster. Lilltjejen är tillbaka och på torsdag tar vi sommarlov på riktigt tillsammans!
Midsommarhelgen går mot sitt slut och lagom till dess kikar nu solen fram. Annars höll sig regnet faktiskt borta - kors i taket.
Vi tjuvstartade helgen på torsdagseftermiddagen med en brännbollsträff i Slottskogen. Jag går ju som sagt på semester när månaden är slut och då lämnar också majoriteten av teamet i Dragonstone. Redan när de onboardades för två år sedan
visste de att applikationen skulle avvecklas och nu är det alltså nära. Från två team, Winterfell och sedan Dragstone på över tjugo personer till endast tre utvecklare från juli månad. Jag kunde inte ha haft bättre team för att börja min resa
som Scrum Master. Smurfarna lever vidare med sin produkt som ersatt drakarnas och därigenom vuxit sig så stora att de snart kommer att dela sig i två. Men då har jag lämnat dem för mina nya.
Det blev en lite bitterljuv träff men väldigt roligt att äntligen introducera brännboll för dem. Kricket är ju deras grej och galet tävlingsinriktade!
Efter en välfylld Combat trots vädret, blev det middag på Toso som är så himla bra! Vi körde deras favoritmeny och var ganska eniga om smakfavoriterna. Råbiff är ju bara så jäkla gott!
Sedan blev av anledning av brädspelet den första Alienfilmen. Jag älskar ju inte direkt skräckfilmer men dessa har jag sett förut och ändå funnit överkomliga - så länge jag kan se vissa scener ur ögonvrån eller till största delen dolda
bakom täcket. Christer ville inte fatta att jag mycket väl kan följa med i filmen ändå utan de där synnerligen onödiga överraskningsmomenten eller läbbiga slabbigheterna. Efteråt somnade han på tre sekunder medan jag skruvande låg
och spelade upp olika bilder framför mig igen.
Midsommarafton firade han med äldsta dottern medan jag ryckte in på Fågelcentralen. Mås- och trutungarna är galet söta och nu såpass stora att de fick flytta ut till ytterhägnet, eller kallar man det voljär även när man inte har flygande fåglar
där?
Snabbt hem för lite utvalda midsommarfavoriter innan de tolv hålen på Torrekullas golfbana. Fördelen med att ha nästan hela banan för sig själv är att man kan ta sig tid att leta bollar! Den bortslagna bollen känns inte lika sur när
man hittar fyra andra.
När de tolv var klara med varierat resultat men plus på bollfronten fick jag ett infall och åkte vidare till Sisjöns bana. Har bara kört den en gång men som jag mindes var den svår med sina långa och smala hål. Var rätt mycket folk där också trots
den sena kvällen.
Det kan vara lätt att känna sig misslyckad när man firar högtider på egen hand. Eller räknas midsommar som en högtid? I vilket fall en dag som liksom jul och nyår kännetecknas av sammankomst och glatt umgänge. Jag är ju som jag är och har inte ont utav
det utan snarare kan det vara vår kultur och vårt samhälles förväntningar som pekar ut och utanförgör oss som gör ont. Det där som man borde kunna strunta i men ändå inte kan vara oberörd inför - är du ensam på en högtid är du fel och utanför.
Jag tycker det är väldigt roligt med lekar och tävlingar som ofta förekommer på ett ganska vanligt midsommarfirande, men resten är ju vad största tiden ägnas åt och därför snabbt dränerar och tröttar ut mig. Det är liksom inte värt det.
Därför kunde jag pigg och rask åka till Majorna för mitt pass på midsommardagen där det som förväntat var färre deltagare men ändock mer än hälften av de tillåtna platserna.
Eftersom jag vill passa på att golfa så mycket som möjligt innan veckorna med Lilltjejen drog jag direkt efter till Torrekulla. Det gick skitbra! Jäklar vilka slag jag fick till och alla de där fågeltermerna som birdie, eagle och så vidare
som jag inte orkat bry mig att lära eftersom jag bara vill spela. Det gick så bra att jag när banans tolv hål var slut fortsatte från början vilket man gör för att köra arton. Då var jag inte längre ensam utan fick haka på en tre-boll. Då
gick det totalt värdelöst - såklart. Fick inte till en enda bra träff med drivern och slog bort x antal bollar. Så jäkla störigt.
Jag var ganska mör efteråt, inte ätit sedan frukost heller och således en hejdundrande huvudvärk till kvällen. Det blev popcorn, jordgubbar och Ipren framför Aliens, den andra filmen och således de filmer jag så att säga behövde för brädspelet.
Mattias har målat färdigt alla figurer och så jäkla snygga, en otrolig skillnad med alla detaljer och nyanser. Nu var spelet således redo för spel och vi testade under för- och eftermiddagen. Jag blev dock otroligt trött, höll på att somna, frös och slut
i kroppen så stupade i säng så fort vi var klara. Däckade tills det var dags att dra till Frölunda för mitt sista pass innan semestern. Kroppen kändes ok men hjärnan hittade stundtals inte fokus och hade svårt att hitta orden, sade fel,
sade grejer som "blrrrp" och missade en koreografi i "You’re shining", en låt jag nog kört flest av alla under alla år!
Att instruera Combat är nog bland det roligaste jag kan göra men det kanske inte är så dumt med lite semester, även från den ett tag.
Veckoslut
Fick över fyra kortsidor av pallkragarna så det fick bli ännu mer rabarber - och en liten kompis av den harmlösa sorten. Jag har ju aldrig varit ett fan av rabarber men mina numera hyfsat vuxna smaklökar fick ju feeling förra sommaren då Monica gjorde
kräm och jag fick till någon paj. Dessutom föredrar jag nyttoväxter framför blommor så när temperaturen går upp igen finns plats för basilika, i varje fall så länge rabarbern är såpass liten. Om några år hoppas jag de fyllt ut hela lådan.
Söndag igen och sjätte combatpasset på sju dagar, phu! Kanske i flesta laget då jag nu också vill ut i skogen, hm.
Ganska nöjd att jag tog mig tid att svinga klubborna för första gången i år då det kändes och gick över förväntan. Riktigt sugen att ge mig ut på banan, då det lär gå åt skogen bokstavligt talat. Behöver jobba med inspel och järnklubborna då
bollarna flyger hejvilt. Skulle man våga sig på att sikta på att komma under 25 i handicap denna säsong? Eller i varje fall under 28 som jag lyckades med mitt allra första år.
Magnolians gigantiska blommor är på gång och vår planterade sallad har redan börjat kika fram. Är så nöjd med min lilla uteplats!
Igång
När solen steker från klarblå himmel förväntar jag mig tapp av deltagare i gruppträningssalen men de fortsätter att vara fullbokade med folk på kö. Extra roligt att min stammis Birgit var tillbaka idag, sjuttiosex(!) år stark har vi haft
kontakt via messenger om hur hon saknat träningen. Igår, efter fem månaders frånvaro uttrycker hon att hon helt enkelt inte pallar att hålla sig undan längre. Hon gick inte in i omklädningsrummet och placerade sig vid ena kortsidan. Mina
underbara och fantastiska andra stammisar hälsade välkomnande och ställde sig med extra avstånd från henne så hon kunde delta i en egen liten fredad bubbla och jag bara kan bli lycklig över den omtänksamhet som
faktiskt finns hos oss.
Många kan säkert tycka att Birgit var oansvarig som kom tillbaka till gymmet men vilka är vi att döma? Vi som inte är i riskgrupp och inte mer eller mindre tvingats till isolering med livet som insats i ena vågskålen och ett liv utan att leva i den
andra. Packade badstränder och uteserveringar påvisar att inte ens vi som bara behövt anpassa oss måttligt med de isolerades mått mätt orkar att följa ens dessa.
Om vi ska grymta över det oansvariga i att en sjuttioplussare går och handlar kan vi väl bara konstatera att personen gör ett val under eget ansvar, precis som vi när vi knör in våra bilar i överfulla parkeringar vid stranden. Om den gråhåriga blir
sjuk och felparkeraren får böter vet vi nog alla vem av dem som skulle grymta allra mest, för att inte tala om solbadaren dessutom skulle bli smittad!
Visst kan jag känna lite oro för Birgits skull men det är mitt och eventuellt andras problem. Hon liksom alla andra har ett val och eget ansvar, men med bokstavligt talat livet som insats är Birgit fullt medveten om bådadera - till
skillnad från många av oss andra som därav också fortsätter att gnälla över trängsel på stranden.
Virkade ännu en provbit som jag tyckte gick riktigt bra - tills jag upptäckte att det inte alls gjort det. Kunde ändå inte låta bli att besöka garnaffären där jag tillbringade en evighet för att bara mysa bland alla garn men mest vela kring vilka
färger jag skulle välja. Blev mörkt hallonröd typ och ljust beige - typ.
Blev också en golfrunda men trots den sena eftermiddagen pressade den skoningslösa solen på oss knäppskallar som valt att knata ut på de öppna gräsmattorna där noll vind erbjöd lindring. Svettades som en gris och gav upp efter sex hål för att
istället åka hem igen, ställa mig i duschen och sju på kvällen sätta mig i den tjugosjugradiga skuggan och virka tills dunklet på utsidan gjorde att jag knappt kunde räkna maskorna längre.
Trodde det skulle bli svårare med det tunnare garnet som mönstret rekommenderade men faktiskt inte. Än så länge har det förlöpt bra så vitt jag kan se.
Imorgon ska jag ut i kanot tillsammans med teamen vilket ska bli riktigt kul och spännande. De flesta har aldrig gjort det förr och kan dessutom inte simma. Jag har erbjudit simlektion, för med tanke på att väderprognosen ser lika stekande ut
som denna dag lär vi vilja och behöva svalka oss!
Två rundor
Kände mig lite stel i benen men när regnet gjorde ett uppehåll stack jag ut på en dryg timmesrunda igen.
Till sena kvällen kom solen fram så fick bli en runda på Torrekulla också! Slog bort en handfull bollar och nollade några hål men likväl över tjugo poäng. Tänk om man kunde få till en jämnhet i sitt spel...
Lite småont i höger vrist, ovan vid nyckfulla stenar och förvridna rötter. Får bli vilodag från skogen imorgon.
Värme
Plutt fyller två vilket såklart firades med tårta! Orkade inte baka utan nyttjade lyxen av att ha Dahls fabriksförsäljning runt hörnet.
Ännu en galet varm dag. Ronja fick följa med Isabella till Amundön för många timmar vid havet. Jag fullkomligen dränkte henne i solskyddskräm.
Likaså gjorde jag när jag senare gick ut för tolv hål, som denna gång gick galet bra! Totalt tvärtemot senaste rundan trots knaper lunch och stekande sol.
Vet inte riktigt hur hårda klädkoder det är på golfbanor nuförtiden men i denna värme hade jag aldrig klarat t-shirt. Generellt rätt fånigt med klädkod enligt mig och misstänker att det är snobbklubbarna som vidhåller att inte tillåta ärmlöst.
Man kan verkligen undra varför.
Imorgon har Lilltjejen en heldag med fotbollslaget i form av träning, bad och match så morsan ska bara leverera och hämta. Däremellan passar jag på att vikariera Carinas lördagspass i Majorna och därefter beta av ännu en golfrunda. Vädret ska bli lika
varmt så blir till att bälga vatten. Onekligen tur jag lärt mig dricka det!
Första på bana
Tecknade som sagt alliansmedlemsskap på World of golf vilket innebar medlemsskap i också Torrekulla, Sisjöns och Hulta GK. Testade Torrekulla idag och den är svår! Mycket vatten, diken, klippor, bunkrar och smala fairways så var med viss bävan
jag gav mig ut för säsongens första runda.
Resultatet var högt och lågt, men kändes riktigt bra faktiskt, klart över förväntan. Erinrar jag mig förra årets premiär var det på den nivån att lägga ut klubborna på Blocket...
Njäe
Ibland är det osäkert vem som är mest förvånad över det perfekta slaget, bollen eller Christer. Samma sak för mig då jag för ovanlighetens skull gick en helt ok runda i måndags för att falla tillbaka i bedrövligheten igår. Daglig löpning och jobb har
annars fyllt veckan hittills. Näst sista BCn idag innan litet sommaruppehåll då jag har Lilltjejen. Har nog inte haft så långt uppehåll sedan graviditet och mammaledighet. Kanske är av godo ibland med en paus, men oftast är det vara jobbigt -
att tappa orken och koreografin! Ska försöka lubba i varje fall.
Trötter
Två dagars kurs och lämnar dag ett lätt illamående. Småätit mer eller mindre konstant samt i desperation testat en för mig ny energidricka, allt i försök att stå emot massiv trötthet. Skitjobbigt att hamna i det läget då hela ens väsen bara vill
dra en ned i sömn och alla mentala försök att motstå är hopplösa. Man måste göra något och de möjligheterna är rätt begränsade när man sitter rätt upp och ned i en konferenslokal. Alltså äter jag. Att trycka i sig mini-Kexchoklad är föga framgångsrikt.
Den sliskiga drickan gjorde heller ingen annan effekt än maxat blodsocker utan energipåslag.
Nåväl. Från en lördagskväll med knän så onda att minsta rörelse högg som yxor var det såpass hanterbart morgonen efter att jag beslöt att boka en säsongspremiär på golfbanan. Jag minns hur jag gick kortbanan förra året, på stela men inte onda ben. Denna
gång var jag tacksam för golfvagnen som fick agera rullator åt tant Linda. Knäna var inte alls särskilt glada efter arton hål men mentalt är jag så nöjd att jag gick ut. Det blev en strålande sommardag och slagen gick sketbra! Har nog sällan
fått så bra slag med drivern under en hel runda. Trettio en poäng slutade jag på, strax över mitt handikapp så är jag är helt klart nöjd.
Kvartalen därefter fick jag dock ta från sidlinjen. Kände mig som en idiot där jag stolpade fram men ville ju ändå se vad nya releasen hade att erbjuda.
Idag är knäna mycket bättre, värst när jag varit stilla och de ska "igång" igen. Snälle Robert hoppar in på min klass på Backaplan så slipper jag känna press att prestera när jag kanske inte kan.
Back online
Från en kväll till en annan. Visst är det fantastiskt att man kan flyga och därmed resa mellan olika länder och klimat så snabbt! Portugal har ju också haft en exceptionell sommar och värmen hängde ännu kvar, såpass att det blev outhärdligt
utan parasoll och skugga under dagarna. Inga problem för undertecknad kruka att hoppa i plurret för svalka.
Tillbringade dock tisdagen i feber av vad jag misstänker Lilltjejens 24-timmars dust. Konstig känsla att ligga ute i supervärme och pool med feber, såpass att man inte riktigt fattade om det faktiskt var det eller inte. Väl till kvällen
och natten var det dock inga tveksamheter då mitt typiska armviftande och monotona kroppsrörelser inföll - till Christers förskräckelse. Får inte alla värk i kroppen när de har feber - som lindras av rörelse...?
Skönt att det gick över såpass snabbt och jag kunde komma på benen igen, om än ömkligt till en början tills aptit och ork var tillbaka helt.
Enkla dagar, sköna dagar, så som det ska vara tycker jag. Ingen särskild agenda eller måsten, förutom en sak.
Just det - golf! Har man sin lägenhet där i princip de enda alternativen är sol, bad och golf och jag dessutom jobbat mig till gröna kortet med detta i åtanke - så ska det också spelas. Bara närområdet har över tio banor! På grund av värmen och
min sjukdipp drog vi oss för att boka något men ett spel skulle banne mig bli av. Vad vi dock kom att veta var att många banor krävde ett handicap på minst 25-28 och bara av att se på banorna längs vägen i Quinta var de oroväckande smala
och kloss intill de luxuösa villor som området kännetecknas av. Lite pinsamt att placera en boll genom en av deras fönster eller någons Lexus.
Det fick bli Vila Sol som hade deal med golfbil vilket kändes klokt - och hcp gräns på 36. Visst blev det varmt men mycket lättare än vi ändå trott
och banan var kanonfin - med svanar i ett vattenhinder! Vem vill råka träffa en svan liksom? Rundan gick rätt hyggligt för oss båda och förvånade mig själv med att bara slå bort en enda boll.
Avslutar med lite matporr som också brukar höra till semesteralbumen. Jupps, en avsmakningsmeny bjöd på ostron - och en tortellini med koriandersås som jag hann stoppa innan hon hann hälla på. Phu! Och nej, ostronet smakade inte ett dugg bättre än
senaste och första gången jag så katastrofalt introducerades för otäckheterna. Snacka om obegriplig och hajpad bara-för-att-"rätt". Resten var riktiga smakupplevelser i mestadels fisk- och skaldjurs genren. Mysigt med två bra restauranger
alldeles utanför lägenheten.
Nu är Nina med familj i lägenheten då de för första gången nyttjar sin vecka. Finns ju inte mycket för barn men å andra sidan brukar man komma rätt långt med hav och pool för sådana. Turismen verkar ha fått lite fart i området också då flygplatsen vuxit
rejält sedan jag var ned första gången. Nu flög det frekvent med plan målade Tui och Ryanair över oss och reklamskyltar illustrerade vattenland och delfinshower.
Imorgon ska nya releasen sitta. Kan ju inte påstå att den känns superförankrad men flygtiden passade bra för att plugga.
Öijareds
Vägen ut till Nääs slott är så vacker och skogarna omkring sådana som passar för sagor och mysiga promenader.
Vädret såg länge vanskligt ut men optimistiskt åkte vi till Öijareds golfklubb för att avsluta säsongen på deras nya bana. Vid hål två öppnade sig himlen. För att utslagen senare bjuda på strålande sol. Till största delen växlade det mellan sol och korta ösregn
med rejäl blåst som utmanade ytterligare. Bollarna flög till höger och vänster och klaskade ned i dyblöta gräs- och lerblandningar. Våra resultat blev förväntat låga men humöret ändå högt. Med tjugo poäng vardera för mig och Jens delade vi segern
över Nicklas. Jag passade på att registrera min handicap som fick ticka upp ytterligare en tiondel till 31,9.
Det var knappt vi såg bollarna till artonde och sista hålet innan mörkret tog över helt. Avslutade med en riktigt god bondsallad i det supermysiga klubbhuset tillika hotellrestaurangen. Klart annorlunda att spela med flera lager kläder och i sådana väderförhållanden
när man blivit så bortskämd denna sommar. Kan man säga att man är riktig golfare nu?
Sommarrester
Upp i sadeln direkt brukar man säga. Bokade därför en ny golfrunda som resulterade i ännu ett snäpp högre i handicap. Det gick alltså inget vidare men ändock mycket bättre än föregående runda. Fullföljde arton hål och nollade hela sex av dem. Med ändock tjugonio
poäng i mål kan man nog konstatera att jag är ojämn i mitt spel.
Vädret kunde i alla fall inte varit bättre då en släng av sommaren återkommit denna helg. Kyliga undertoner i vinden men solen kompenserar där jag ligger på klipporna ute på Amundön. Ljudet av en båtmotor, den lätta vinden och prasslet av påsen som håller
min lunchsallad. Det är lugnt, det är skönt.
Tvärkast som sagt...
Vi pinade oss fram till nionde hålet. Därefter var vi överens att satsa på bowling istället. Det sägs att det är en del av tjusningen med golf, att det endera dagen kan gå så bra och totalt värdelöst den andra. Igår gick jag en jättebra runda med Jens
på Partilles fina bana. Nollade visserligen på två men höll mitt handicap. Idag fick jag knappt till en enda träff och hade gärna behandlat klubborna som i många dokumenterade YT-klipp man garvar åt. Sök på "golf faliure". Slog bort
en hög med bollar och nollade minst hälften av de nio hålen. Rundan med Jens kändes väldigt fjärran, med den sköna solen, vackra solnedgången, trollsländan som slog följe en bra bit och poängsegern över Jens. Snacka om tvärkast...
Kasst igen
Andungarna kan nu inte ha lång tid kvar tills det är dags att lämna boet. Helt oförtrutet spatserade de över puttområdet på det självklara vis de brukar göra vare sig det är en större bilväg eller villaträdgård.
Dagens golfrunda gick inte mycket bättre och hade inte ens blåsten att skylla på. Drivern och jag som fick så fin början tillsammans verkar nu kommit på kant. Slog bort ännu en hög bollar och nollade tre banor. Gav upp efter hål femton - men hade ändå
legat kvar på mitt handikapp om jag registrerat. Konstigt.
Fick avreagera mig på mitt pass så nu skönt trött vid Lilltjejens fotända. Gråkatterna ligger som de brukar hos mig, alla tre tätt intill henne så hon inte kan röra en fena.
Valpropagandan har verkligen tagit fart nu med partiernas valaffischer överallt. Alla säger samma förväntade saker med mera jämlikhet, bättre skola, vård och välfärd. Vad ska de annars säga? SD kör också lyktstolpsmetoden, där det sätts en affisch
på varje lyktstolpe längs en väg. En fick ett överraskat skratt att komma ut där på Pepparedsleden och min väg till Frölunda. "Heja Jimmie!" Det var rätt otippat som partislogan måste jag säga.
Somnade till slut. Dags att vrida tillbaka dygnet nu.
I säng med grå
Busslaster med folk går till och från Hills golfbana där Nordea Masters bokstavligt talat utspelar sig. Golf på en helt annan nivå kördes i den rejäla blåsten ute i Torslanda - bedrövlig nivå. Har nog aldrig gått så dåligt och nollade tre av åtta
banor innan vi gav upp. Drivern är nog den som funkar bäst medan pitch eller wedge eller vad tusan det nu kallas är något jag helt klart behöver träna på. Blö.
Gick inte mycket bättre för mig i de två nya brädspelen vi testade denna vecka. Det är kul med brädspel men mitt tålamod är inte tillräckligt för att tänka strategi och planer. Liksom i golfen vill jag bara köra på, orkar inte djupodla med följd att jag
grinar när det går dåligt. Så även om jag vet vad som krävs hindrar det mig ändå inte från att himla och sucka utstuderat medan Christer tänker i femton evigheter under sin tur. Terraforming Mars var rätt kul men tog som sagt
en bra stund att spela. Otroligt mycket att hålla reda på och med väldigt lite interagerande i spelet mellan spelarna blev det just mycket väntan. Eller ja, under min tur minimalt...
Pratade lite med några golfkollegor på jobbet som kom in på nya klubbor. Det pratades vinklar och varianter och hit och dit. Jag vill ju bara spela, varför måste man börja krångla till det bara för att måsta bli bättre? Linda Lat kanske vore passande
på mig.
Mindre lat dock när jag tog tummen ur och faktiskt lagade mat idag. Är rätt förtjust i Halloumi och med en rotfruktsjox och sås enligt recept blev det riktigt bra. Faktiskt bättre än den "sprängda bakpotatisen" som den snofsiga Wine
mechanum erbjöd i fredags. Första besöket var imponerande och även om detta var helt ok så var det inte lika bra som den gången.
Så gott som alla är tillbaka på jobbet, på måndag börjar skolan då Lilltjejen börjar första klass(!). Skönt med semester men också skönt att komma tillbaka till vardagsrutiner.
35 poäng!
En skön runda i varmt väder på Torrekullas klubb som i mina oerfarna ögon var väldigt trixig med smala banor och mycket hinder. Ändå gick det rätt bra, såpass bra att jag gick på mitt par - och fick flest poäng av alla! Men visst känns det orättvist
när jag får slå ut närmare green och har fler extraslag. Men så funkar tydligen handicapsystemet - och det faktum att jag är ett fruntimmer. Fast tydligen kan man slå ut från herr-tee som jag förstod - men då med extra slag, så fortfarande orättvist
tycker jag. Nåväl, jag var nöjd i alla fall med min runda trots tre bortslagna bollar...
Börjar få kläm på palttillverkningen, så gott! Notera det totalt fettfria stekta fläsket vid sidan av, något jag helt klart föredrar. Fyller dom ändå för sältans skull - och för att det är så de ska göras!
31,5
Jovars, från hcp 33 till 31,5 efter att ha slagit bort mig på sista hålet. Slog följe med tre goa damer på liknande hcp som blev synnerligen förtjusta i mina driverslag. Fick till klockrena träffar fram till de två sista hålen. Generellt gick det
sämre och sämre men med tanke på hur exceptionellt bra jag började då gick jag kanske snarare som förväntat mot slutet...
Antar att jag borde stagnera snart men hade ju varit kul att komma under trettio i alla fall. Har ytterligare en runda bokad imorgon men med tanke på den förvarnade värmen med uppåt trettiotre grader kanske jag borde stå över. På torsdag ska jag prova
Torrekullas bana med Nicklas, det ska bli spännande! Han ligger på 25,7 men oj vad roligt det skulle vara att klå honom!
Hohoho!
Jag fortsätter att jobba mig nedåt! Idag tillsammans med min kusin John som liksom jag bor i Götet men ändå är kass att hålla kontakten med. Gick alla arton hål i Torslanda och till skillnad från i förrgår gick det riktigt bra för både mig och Christer.
Slog visserligen bort mig på hela tre hål med bland annat tjusiga dyk ned i vattnet så får väl säga att jag är klart nöjd med slutresultatet ändå.
Lite vila därefter av trötta ben innan ett kort arbetsmöte med Italien, lite mera vila och bad innan torsdagscombaten. Trodde ett tag att ingen skulle dyka upp tills Maria släntrade in och undrade vad jag gjorde där så tidigt. Min semesterhjärna
var inställd på söndagstiden fem medan torsdagstiden var halv sex. Blev drygt tjugo pers och min energi var så där härligt på topp. Så skönt!
35!
Två veckors semester med Lilltjejen, en veckas jobb och nu en med semester igen. De två första dagarna av sistnämnda kan sammanfattas enligt ovan:
En grym runda igår då jag sänkte mig från 43 till 35, helt klart tack vare min nya driver. Gick helt enkelt hur bra som helst!
Flämtat i solen med frekventa dopp i poolen för avsvalning. Till och med fånen tuppade av i värmen.
Målat lite fasad och gått ännu en runda på golfbanan - som gick katastrofdåligt enligt mig men tydligen ändå enligt mitt par. Älskar det där diket rätt över hål åtta där jag plumsade i för andra gången idag.
Vi fick regn i lördags, så ovanligt att jag var tvungen att dokumentera det. Hann avnjuta tillräckligt många timmar med sol och bad i Lerum innan man tydligt kunde se ovädret dra in över Aspen. Det fullkomligen vräkte ned, såpass att man inte
längre kunde utskilja bryggan från där jag satt i bilen på andra sidan vägen. Härligt välbehövligt!
Hälsade på NWs anläggning i Lerum för några kilometer på bandet och ynka en i roddmaskinen, helt slut. När jag var klar hade ovädret dragit förbi och den galna värmen var tillbaka. Hade det inte varit för de ångande vägbanorna var det som ingenting
hänt.
Hettan fortsatte också söndagen. Jag höll mig inomhus, försjunken i soffan och läste - hela dagen! Trodde jag skulle bli ensam till söndagens combat men fick ett bra gäng att svettas med. Bra dag, bra helg, bra början på semester del två.
All by myself
Jepp, lika tomt i VAK och min bil ser onekligen lite ensam ut där nere. Kalendern gapar lika tom och inboxen undrar vad som står på. Nyttigt att tänka tillbaka på hur det var för ett år sedan...
Och jepp igen till tillökningen i golfbagen! Då det ändå kommer bli en till slut fann jag det nu lika bra förr än senare, eller helt sonika så kunde jag inte hålla mig längre. Testade några stycken men landade på samma märke som mina övriga och matade
en hink efteråt. Jag hade hoppats på att komma längre ändå faktiskt än de omkring 180 meter jag nu gjorde igår. Jag vill upp till två hundra! Det borde väl vara möjligt? Med ordentlig kläm på tekniken tycker jag allt. Får boka in en lektion vid tillfälle.
Solen steker och grill- och eldningsförbudet har utvidgats. Folk ringer länsstyrelser och är upprörda för att planerade grillfester påverkas och man skäms igen för att tillhöra människosläktet. Vad är det som är så svårt? Varför har så många
så svårt att visa respekt och se utanför sin egna sfär?
Hoppas också många rökare tar tillfället i akt och lägger ned sitt elände. Kan inte fatta att rökning inte är på utdöende och förbjudet på allmänna utrymmen. Ska du förgifta dig själv, gör det i ditt eget hem eller i avsedda utrymmen för likasinnade. Har
man barn är det snudd på barnmisshandel att tvinga dem leva i sådana förhållanden. Ser och känner de inte själva hur fel det är? Att bara se en förälder putta en barnvagn med cigarett i mungipan skriker bara fel, fel, fel. Att inte visa
respekt för sina medmänniskor gällande sin spridning av den giftiga röken men inte ens för sina barn, fy sjutton!
Jag är hungrig, uppenbarligen behöver jag lunch nu...!
