Det är ju skönt att man ínte är ensam. Som ankor vaggade vi in i salen denna morgon och stönade, pustade och grimaserade inför varje ny övning mellan teorin. Mitt omdöme kan vara påverkat av min döda kropp men ViPR Athletic kändes banne mig ännu jobbigare. När man nu har de två koncepten klara vet jag faktiskt inte riktigt vilket av de jag nu vill instruera. Fast Athletic instruerar man ju inte utan coachar på liknande sätt som boxinstruktören, dvs man rör sig runt i salen och får därmed inte alls samma träning. Liksom 3D kan man köra både 30 eller 45 minuter men är stationsbaserad och utförs inte i takt till musiken. Som inkörd Les Mills:are med serverad koreografi och musik känns det mer nytt och osäkert med det friare upplägget i Athletic, men väldigt rolig att leda.

 

Nåväl, nu får jag desvärre koppla bort ViPR och aktivera combaten, både inför morgondagens pass men också för att plugga in nya koreografin. Avslutningsvis lite bilder bara.