Banan
Minns inte vem det var som sade till mig att jag var en banan - gul på utsidan men vit på insidan! Tyckte det var riktigt roligt för även om det säkert finns de som kan tycka något om anspelningen på fruktens färg så stämmer det juh. Vi utlandsadopterade
ser annorlunda ut men känner och ser oss själva som vita. Många är de tillfällen jag kommit på mig själv att glömma bort mina yttre särdrag.
Inför två dagars utbildning fick vi börja med att göra ett kort om oss själva med namn, självporträtt och något personligt - därav den kattälskande bananen.
Det var längesedan jag följde morgontrafiken ut till Torslanda och påmindes om parkeringsbristen. Önskar vi kunde vara kvar i Gamlestan.
På fredag flyttar vi igen till ett annat landskap och Stoffe fick än en gång hjälpa mig lösa distributionen av de platser vi har. Det är exakt så många som vi är antal just nu, så skulle vi manna upp med en till får denne sitta på golvet. Typ. Vi
har behov av poolplatser men har inga, vi maxar hela våningsplanet men alla team blir då tillsammans så det olyckliga där ett hamnade två våningar ned blev därmed inte långvarigt.
Bågskyttet har flyttat inomhus men ingen vidare värme ändå. Lilltjejen är ännu lite småförkyld så körde en timme tills hon var nöjd. Slöjdklubben igår då jag kunde lubba ihop nio kilometer, bågskyttet idag, tvärflöjten imorgon och fotboll på torsdag.
Veckorna är välfyllda om man säger så, men än så länge är hon positiv och klämmer in läxorna på morgonen alternativt medan jag fixar middagen. Tycker det är mysigt att hon sitter där och tragglar vid köksbordet medan jag grejar. Första matteläxan
betade hon av direkt igår, inte överentusiastiskt men likväl.
Sommardag
Vacker lördagsmorgon och skön joggingtur medan helgbelåtna Mölndalsbor gosade vidare i sängvärmen. Tillbringade en stund i Legostaden innan Liseberg där jag till slut fick testa Valkyria. Lilltjejen har redan åkt den och måste säga att jag blev
positivt överraskad.
Mycket folk denna sista öppethelg så kort därefter åkte vi hem för lek med kompisar och supersen lunch. Medan ungarna lekte hastade jag iväg till Systembolaget. Det är ingen tröskel jag sliter ner direkt och känner mig alltid lika vilsen varje gång. Senaste
besöket fick jag en expedit att välja ut några röda och vita viner i de små gulliga flaskor som somliga märken erbjuder. Ett ambitiöst försök från min sida att testa olika till olika maträtter och kanske uppnå ett Remy-moment a la Råttatouille. De
vinflaskorna hamnade dock I maträtter istället i improviserade grytor och risotto, något jag inte ens insåg eller reflekterade över förrän jag saknade till ännu en risotto. Så bra gick den ambitionen alltså.
Nu var syftet gå-bort-present. Att ge bort alkohol har alltid burit mig emot men det är synnerligen enkelt i brist på andra uppslag. Robert ska flytta till USA vilket är trist för mig som förlorar den ende jag närmast kan kalla vän här på västkusten
men roligt för honom som äntligen hittat ett jobb som möjliggör denna efterlängtade destination.
För detta hade jag bjudits till en form av avskedsmiddag med Italienskt tema. Boken "How to be a swede" tyckte jag kunde passa till ett finare italienskt vin.
Så, bolaget och irrande blick över hyllraderna av glasflaskor. Försökte inte ens utan lokaliserade en expedit som undrade vilken prisklass jag tänkt mig. Eh, räckte fyra- femhundra till något vettigt? undrade vinalfabeten jag. Expediten frustade
till och konstaterade att man till en middag kom väldigt långt med hälften. Jahopp. Jag hoppas värden och värdinnan för kvällen blev nöjda med mitt, eller ja, expeditens val.
Vi delades in i matlag och tillredde kvällens meny. Jag och Lilltjejen fick göra pizza tillsammans med en jättemysig herre. Denna typ av tillställning undviker jag ju helst och vred mig inombords över lär-känna-varandra uppgiften vi fick i handen
vid ankomst. De veckor jag har Lilltjejen försöker jag undvika att göra egna grejer, men denna gång var ju Roberts avskedsmiddag då trots att jag tyckte mig ha en bra åttaårig ursäkt hade det inte känts bra att utebli. Det blev inte
fler barn där som jag trodde så stackars Lilltjejen fick trots medhavd padda utstå några timmars vuxenkalas även om alla var supergulliga med henne. Vår första gemensamma så kallade fest som innebar senare kväll än vanligt.
Vid halv tio tackade vi dock för oss och en trött avkomma nickade till på vägen hem. Då var morsan ganska mör också.
Hela spektrat
Det har bjudits på nästintill hela väderspektrat idag från sol och varmt till ösregn och åska. Direkt från fulltecknad dag på jobbet till föreningens styrelsemöte för att hemma mötas av en mus på hallmattan. Tror Lilltjejen lyfte ut tre eller fyra stycken
förra veckan. En levande kunde hon mota ut genom dörren.
Vår vecka avslutades med bio och mitt sedvanliga pass. Hon och stammisarna barn har blivit kompisar i lekrummet vilket är lite kul, de är något år yngre och ser upp till henne.
Fjärde filmen Toy Story var helt ok, alltid mysigt att gå på bio och Lilltjejen tycker också om det så det är kul att göra ihop. Alla hennes aktiviteter ligger nu under veckodagarna så helgerna är för första gången fria - såvida det inte är fotbollsmatch.
Förvånas och förundras ofta över min stora Lilltjej, hur hon växer och utvecklas, hennes personlighet och utseende från barn till flicka. Tycker det är så skönt att hon än så länge är så obrydd om kläder och utseende. Hon verkar inte bry sig om
vad andra har utan väljer det hon själv föredrar. Tror inte det är så många flickor i årskurs två som går till skolan i Pokémon one-piece...! Orsaken till hennes begränsade nyfikenhet på smink och mode gissar jag kan ligga hos mig. Barn
gör ju oftast som sina föräldrar och ingen kan direkt påstå att jag tillbringar tid framför spegel eller garderob...! Nagellack tror jag att jag testade som barn men gillade nog mest doften av aceton, borttagningsmedlet. Hål i öronen tog
jag i sena tonåren för att jag fick örhängen som krävde det och smycken har Lilltjejen aldrig velat ha, inte ens ett flätat armband av typen man gör som pyssel. Dophalsbandet vid skolavslutningen i våras var första gången. Och enda hittills.
Bästa kompisarna har hål i öronen, halsband, armband, nagellack och tjejiga kläder vilket jag trodde skulle påverka henne men inte än så länge i alla fall. Fruktar den dagen hon ber sin morsa om sminktips!
Nöjd
Helgens andra kalas för Lilltjejen och jag pallrade mig ut och knåpade ihop milen trots ovanligt kännbar mensvärk. Jag har aldrig haft några större besvär än vad jag antar kan betecknas som normala känningar dess första dagar. Man har ju hört om riktigt
elände med feber och till och med kräkningar...?
I vilket fall var det inte mitt mest välmående jag som gjorde ärenden under förmiddagen. Dubbelvikt i sängen med dubbel dos självömkan hade varit att föredra men med ovan nämnda perspektiv tyckte jag inte mig ha rätten att skjuta på planerade grejer.
Väl hemma blev det dock horisontalläge en stund innan enkel lunchfix, syltkakor och hej då till kalastjejen som bara skulle till granngården. Till dess tyckte jag det lättat såpass att en joggingrunda bara kunde fortsätta att lätta på kramperna.
Man kan ju liksom inte göra mycket åt kroppens naturliga regelbundenheter ändå, så när jag nu också ville extra mycket efter att ha låtit bli igår blev mysbyxor till tights och den fina höstsolen kunde avnjutas. Och det gick över förväntan, så skönt!
Nu blir det lördagsmys!
Galen
Lilltjejen har tillbringat en vecka i Kroatien med Johan och bonusfamiljen och har fått massa härliga bilder. En fick mig att häpna - för det var som att se en bild på mig själv som barn! Den där genetiken, det där jag alltid fascinerats av med biologiska
föräldrar och barn, den där nyfikenheten som kanske var en fånig men ändock en av anledningarna till att jag valde att bli mamma. Min avkomma, min fantastiska genetiska halva av mig!
Vecka två efter semestern har varit hysterisk. Så jäkla stressad inför nästa vecka då jag ska genomföra teambuilding, Pre-PI Planning, Backlog Refinement och Sprint Planning med hela det stora teamet Winterfell. Jag är ny i rollen, teamet är nytt
för varandra, på uppdraget, på företaget, arbetssättet och i landet. Så många moment som ska hinnas på några halvdagar som jag inte har erfarenhet av. Att jag är lärare har underlättat oerhört vid planeringen men fick också en dryg timme
med en agil coach - inte den vi hade under transformationen, och den möjligheten att bolla var väldigt värdefull. Fick hjälp att skära bort, hitta fokuspunkter och riktning.
Mikael, Product Owner och min vapendragare finslipar vår Backlog. Tyckte det såg lite kul ut där han satt mot väggen.
Dålig planering att boka in fix av stenskotten i vindrutan idag och bli åksjuk bak i internbussen. Himla smidigt att den finns att tillgå dock också för oss ute i Gamlestan.
Till slut, lite för fort blev det helg men kopplat bort jobbet och inlett den med bio där Christer bokat Once upon a time Hollywood, Tarantino-fan som han är. Den var... Tarantino, men rätt ok, och knepig.
Phu vilken galen jobbvecka. Det var längesedan. Kul på ett sätt.
Det var det
Maja kommenterade att de stora mystiska gröna plantorna vi såg i Skåne faktiskt var majs! Vad kul det hade varit att vara där och se när själva kolvarna kommer fram!
Så har mina två semesterveckor med Lilltjejen kommit till ända och hon är nu hos sin far. Jag tycker vi haft en jättebra semester och hon är ju så himla lätt och go att ha att göra med. Min fina älskade unge!
Det blev vackert väder vår sista dag i Sävsjö så tog det lite lugnt innan avfärd. Mycket extra gos med gammelkatten och hundarna medan jag städade vår stuga. Helt apropå medan jag pratade med Mats kom farbror Olle upp. Tror det var en bild
på hans dotters FB som hon tagit när han cyklade hemåt, 92 år gammal!
Varför inte passa på och hälsa på dem på vägen hem? Vi kör ju via Jönköping och det är ju ett stenkast från Gränna, så sagt och gjort, en snabb telefonering för att kolla läget och så blev det ännu ett spontant släktmöte!
Olle är himla go och kul att kusin Karin också var där. Vi tog en lunch uppe på Grännaberget som bjöd på fantastisk utsikt och mumsig lax- och räkmacka. Tänk att Olle är 92 år, bor själv och cyklar omkring vart han än ska!
Två dagar hemma i lugn och ro med liten tur till havet, läsning, morgonlöpning och film. Eller ja, blev jogg och gång denna morgon då nu höger knä bråkade igår och min slarviga tejpning inte hjälpte idag.
Jag ratade solen på utsidan och bakade kubbar och syltkakor medan Lilltjejen lekte med kompisar. Imorgon är det jobb igen där det troligtvis fortfarande är lika tomt i landskapen. Industrisemestern har någon vecka kvar tror jag.
Just, jag prenumererade på Knivbrev vilket varit smidigt och onekligen trevligt med ständigt sylvassa knivar. Min senaste försändelse kom dock aldrig tillbaka och när jag började efterlysa svarade Postnord att de levererats till brevlådan.
Eh, uppenbarligen inte!
Om Postnord slarvat bort en försändelse ska reklamation tydligen göras av avsändaren vilket jag tycker verkar rätt knäppt. Om Postnord påstår sig ha levererat ett brev som uppenbarligen inte gjorts så är det avsändaren som ska reklamera?
Så jag kontaktade Knivbrev som väl gjorde det men jag räknade kallt med förlorade knivar. Men rätt vad det är, en dryg månad senare får jag mess att försändelsen nu finns att hämta eftersom "det inte gått ned i brevlådan".
Intressant att de initialt loggat att den faktiskt gjort det...
Nåväl, knivarna är tillbaka men jag avslutade prenumerationen. I väntan på reklamationens utkomst kunde jag ju inte ta emot något nytt Knivbrev - för då hade jag inte haft några knivar kvar över huvudtaget...
Sista
Småland är stort. Kilometer efter kilometer med skog för tankarna till Norrland. Avfolkad glesbygd finns inte bara där uppe. Vi passerar sömniga små samhällen och spridda hus som plötsligt dyker upp längs de slingrande småvägarna. Många med nakna
fönsterrutor och igenvuxna trädgårdar, många förfallna eller i skrikande behov av kärlek och liv i de tomma rummen. Är det bara tyskar med tjocka plånböcker som tillser konstgjord andning i dessa skogar? Vi passerar vackra sjöar, spegelblanka
oaser mellan de mörka träden, tystnaden är påtaglig och fantastiskt fridfull, en känsla som påminner mig om de tillfällen jag vistats i fjällen. För ett belopp inte överdrivet från min nyinköpta lägenhet har min kusin med hustru förvärvat
en underbar plats med mark och vatten. Kan knappt föreställa mig vilken tillfredsställelse det måste vara. Kunna fiska i vatten som jag vet är mitt, odla grödor i mark som jag äger och kliva genom undervegetationens ormbunkar i skog som tillhör
mig.
Jag är så glad att jag tog denna möjlighet, tacksam att Lilltjejen fick alla dessa nya erfarenheter vilket belyst det asfaltbarn hon faktiskt blivit. Tjo, undertecknad också ska till skams erkännas...
Blev en tur till Glasriket idag, Målerås för att testa glasblåsning och Kosta för lite shopping. På snirkrlvägarna tillbaka blev det ett spontanstopp när en skylt gällande Skiffergruva dök upp.
Deras ena katt, Katt-Inka är superkelig och pratsam. Dessutom väldigt gammal så hennes jamanden är låga och knirkande. Hon är liten och tunn med med jättestora tassar då hon är en så kallad skeppskatt vilket innebär att hon har polydaktyli, i hennes
fall sju tår på varje tass. Helfräckt!
Mats och Gudrun föder som sagt upp hundar och utbildar dem till brukshundar inom apportering. Vi fick möjlighet att se ett träningstillfälle då sex dummys gömts i skogen för den ena goldenvovven att finna. Imponerande!
Mindre imponerande var det uppenbara faktumet att min avkomma blivit ett riktigt asfaltbarn. Efter typ tio minuter vågade hon hålla i sin fångst för dagen för ett fotobevis till Johan. Mats var så snäll att ta med oss ut på fiske i deras båt
och inför honom kunde jag ju inte sjåpa med nackbrytandet. Efter några stycken kände jag mig nästan lika stolt som väl Lilltjejen sedan gjorde när hon poserat färdigt. Jag lyckades dessutom hålla stoisk min trots krasandet och ryckningarna...
Imorgon åker vi tillbaka till civilisationen och Lilltjejen har frågat flera gånger om vi inte kan återvända igen. Fisket var roligast, följt av hundarna och katterna. Då stugan vi bor i hade vissa brister fick jag bra pris på hyran
så vi får se om jag har möjlighet framgent. Men som Ronja sagt flera gånger dessa dagar: "Vad roligt att få träffa din kusin!"
Det tycker jag också. Och det var ju faktiskt inte bara en utan två!
Äntligen!
Äntligen fick Lilltjejen uppleva sitt första napp och fångst! Det nappar friskt i sjön så totalt fick vi nog upp sju-åtta stycken på relativt kort tid. De flesta riktigt små av typen tusenbröder men en var rätt rejäl. Storebrorsan.
Fick åka två turer till fiskeaffären då Lilltjejen ville meta. Så en timmes färd till en riktigt välsorterad butik som hade metrevar men också maggot. Morsan passerade någon gräns där i tidiga tonåren(?) då hon inte längre klarade att hantera de slingriga
maskarna på kroken, så tänkte att små maggots vore hanterbart. Dock kunde man ju slippa det genom att låta avkomman göra jobbet - av rent pedagogiskt syfte förstås. Det var inget hon fann särskilt roligt precis men efter mycket möda
och kompromisser fick hon på en varpå jag skulle göra den andra.
Ja, morsan har blivit en sjåpagås men det kan man ju inte visa! Det var bara att hålla god min och undertrycka obehaget med lugna instruktioner och rörelser. Se så snabbt och lätt det gick! (Uääh!)
När sedan första fångsten hölls där i handen och man insåg att man skulle bli tvungen att ta ihjäl fiskkraken på något sätt! Hur gör en riktig fiskare? Jo, bryter nacken av den. Har jag gjort det någon gång? Nej!
Hur gjorde vi när vi fiskade som barn? Minns inte! Ett minne fladdrar förbi av jag och Jenny(?) vid en badsjö på vägen till Sikfors. Regnar det? Vi finner en stor sten som vi släpper på den den lilla fisk vi fått upp i sanden. Fisken har svalt kroken
rejält, vi bara drar i linan varpå hela huvudet slits av. Skrik av äckel. Är det verkligen ett riktigt minne?
Så nu står jag där över trettio år senare, lycklig att min avkomma fått uppleva sin första fångst men lätt panikslagen över vad jag inser förväntas av mig. Jag hoppas anletsdragen är coola trots rysningarna jag känner tillsammans med hela
kroppens instinktiva vilja att bara släppa stackarn. Kraset, sprittandet i den lilla strömlinjeformade kroppen. Lilltjejen tittar på med stora ögon, fingrarna i öronen och vägrar testa själv. Men värdparets katter måste ju
få vår fångst.
Jag får en riktigt stor abborre och inser att jag bara inte fixar att bryta nacken av den. Jag bjuder på rollen som sjåpagås men kompromissar genom att köra kniven genom huvudet. Andra minnen flashar förbi, gäddor som vi hamrar i huvudet med trädgrenar
eller kör kniven uppifrån och rätt ner.
Plockar fram den avsomnade biologiläraren i mig när den sedan ska rensas. Nämen titta den har käkat kräfta, kolla klorna den har kvar i magen! Maggot- och fiskmord på en och samma dag, morsan är mäkta stolt över sig själv!
Jomensåattee...fiskebutiken ja, ett andra besök till lite mer närliggande alternativ dryga halvtimmen bort då Lilltjejens rulle lade av. Så nu är tumgreppsvarianten utbytt till bygelvarianten, hon har övat med min så hon behärskar den utan problem.
Dagens andra stora begivenhet var mötet med ännu en kusin, Mats lillebror Lars. Bjöds på jättemysig middag då han med fru från hyfsat närliggande Nässjö också kom ut och visst var det häftigt att se dem vid grillen och inse att de där två, de är
mina släktingar, mina kusiner!
Men idag, mellan körningarna till fiskebutikerna, fisketraumat och middagen checkade vi av Boda Borg i Sävsjö. Liksom i Karlskrona vågade hon inte många celler så får gå något år till innan nytt försök.
Lång dag, bra dag. Min fina, underbara Lilltjej är ju bara en fröjd att göra sådana här utflykter med!
Småland
Fick en vänförfrågan på FB som visade sig vara en kusin. Då pappa hade elva (tolv?) syskon innebär det ett tjugotal vad-jag-vet kusiner, och då han var yngst i syskonskaran och jag således yngst bland deras avkommor har jag närmast obefintlig koll på
dem. Släktsammanhållning har aldrig varit min starka sida, jag som knappt klarar av att hålla kontakten med de jag vill hålla kontakten med.
I vilket fall visade det sig att denna kusin är från min näst äldsta farbror Gunnar och som bor utanför Sävsjö. Och så bara för att jag kan vara så spontan och ogenomtänkt som jag kan vara ibland, blev en öppen inbjudan till tillgänglig gäststuga ett varför inte i
min hjärna, så nu är vi här! Jag överrumplade alltså min introverta sida som grumsade över ofrånkomligt och förväntat umgänge till det positiva med att kunna göra just en sådan här oplanerad grej under en oplanerad del av semesterperioden
med Lilltjejen.
Hon är dessutom förtjust över att hälsa på en av mina kusiner. Släkt på min sida har ju liksom aldrig existerat för henne, förutom kära moster med familj. Hon vet ju bara att mormor och morfar dog innan hon fanns för att de "drack för mycket alkohol".
Inga försköningar här inte.
Jag skriver om detta stycke flera gånger i mina försök att finna ett sammanfattande ord på känslan i att träffa min kusin. Jag minns samma känsla för många år sedan då jag tillsammans med Johan och hans föräldrar träffade kusin John
för första gången som vuxen.
Den är inte överväldigande, den är inte sprudlande eller lycksalig. Snarare som en subtil och överraskande känsla jag närmast och ändå otillfredsställande kan kalla häftig. Det där att vi faktiskt är släkt. Kusiner. Samtidigt tvärtemot den
subtila glädjen, djävulen som sitter på ens andra axel och viskar att det inte är en riktig kusin. Vi delar inte en tillstymmelse till gemensam genpool. Jag är liksom en fusk-kusin.
Dessa viskningar har aldrig förekommit gällande Lillstrumpan, min syster alltså och jag kan bara gissa att det beror på att vi vuxit upp tillsammans, att hon alltid funnits där och tja, varit min syster. En del familjer har tajta band där också
kusiner växer upp mer eller mindre tillsammans, så kanske jag känt annorlunda om så varit fallet för oss. Men åldersskillnaden var för stor när jag växte upp, och kontaktenfrekvensen var inte där heller. De kusiner man träffade var ju så
gott som vuxna så det fanns liksom inget utbyte eller relation att bygga upp så som jämnåriga kan göra.
Nåväl, summa summarum är jag glad att jag accepterade denna inbjudan och nu ligger jag alltså här i det furupanelklädda sovrummet med en förtjust Lilltjej i intilliggande rummets våningssäng.
Kusinen och frun föder upp apporthundar, Flatcoated retriever och Golden retriever så de har två av varje, plus två katter. Till gården hör fiskevatten som vi testade innan kvällen och verkar lovande. Jag fick ett napp på första kastet innan
abborrarna genomskådade oss. Med ett drag fastsatt i botten upptäckte jag att mina lekande blev kvar i fiskelådorna hemma så måste hitta en fiskebutik imorgon. Dessutom vill Lilltjejen testa på att meta så får fixa flöte och dom tillbehören också
- såvida de också säljer maggot. Jag fixar inte att trä på mask på kroken... som barn gick det bra ett tag, sedan fick Jenny ta över! Små maggots med sin begränsade rörlighet och icke slingerslemmiga kropp känns i tanken åtmindstone möjlig.
Vi börjar dock morgondagen med att testa ortens Boda Borg!
Vår stuga är i bakgrunden nere till vänster. Deras boningshus ligger ej synligt till vänster liksom deras nya som de håller på att bygga. Jordhögen döljer en jordkällare de låter uppföra i samband med huset. De odlar mycket eget som de tar vara
på. Verkligen ett jättefint ställe ute på en udde i stor sjö, lagom att besöka men jag tror jag i längden skulle känna mig lite isolerad trots min introverta person.
Varm
Tre pälsansikten vid våra dyblöta skor. Hälsade på Veronica och Felicia på Åsas camping där de precis installerat sig i Veronicas föräldrars husbil. Undertecknad badade i havet - så varmt var det att jag blev desperat.
Betydligt skönare när det mulnade på och när det såg lite väl mörkt ut i närheten drog vi oss tillbaka till campingområdet. Det är onekligen en charm med camping. Och så roligt att se de permanenta husvagnsinnehavarna som byggt upp staket, terass,
uteduschar och utekök. Själv hade jag gärna haft antingen husvagn eller husbil.
Plötsligt öppnade sig himlen och regn och hagel hamrade mot taket så vi knappt kunde höra varandra. Gångarna utanför förvandlades till floder och åskan dånade. Den planerade grillningen flyttades in till stekpanna och då det saknades grejer drog
jag av mig till bikinin och promenerade genom regnet till närliggande affären. Supermysigt! Lite synd om tältarna dock där somliga stod i svackor och följdaktligen hade grejer som flöt omkring på utsidan - och troligtvis insidan
också!
Lika snabbt som det börjat upphörde det, lagom till vi ätit färdigt och det var dags att åka hem. Väl hemma kunde jag inte låta bli, det blev en kort löprunda där Lilltjejen följde med på sparkcykeln. Den fick dock slut batteri efter halva vägen så gissa
vem som fick dra den uppför backarna hem. Gott att vi fick röra på oss båda två i alla fall.
Nicci French ligger på bordet intill. Jag har plöjt fyra av deras andra böcker och två andra de senaste veckorna. En läsperiod alltså vilket var ett tag sedan.
Ögonblick
Frukost i morgonvärmen. Hittar man inte sitt vanliga diadem funkar Lisebergsöron lika bra! Tänkte morgonspringa men med stel kropp och tjugofem grader när jag väl klev upp så siktar jag på kvällen eller morgondagen istället. Dessutom var Lilltjejen
uppe samtidigt så då fick vi ju kolla på dagens Sommarlovsavsnitt!
Vackra Skåne!
Borde ha stått "Skåne vibes" på hennes klänning istället. När vi kryssat fram och tillbaka genom landskapet kan man bara beundra de vackra böljande fälten som sträcker ut sig åt alla riktningar. Waze fick leda oss och tog oss på alternativa småvägar
som bjöd på så mycket mer än en motorväg någonsin gör.
Ett spontanstopp är så mycket enklare på dessa småvägar och renderade synen av vad jag senare förstått är en sällsynt(?) stork. Kort därefter förtäljer ett inslag i radio P1 ett nysläpp på ett antal uppfödda ungfåglar till det fåtalet nu häckande
par i landet.
Efter utcheckning drog vi alltså österut till Kivik där vår medhavda fika intogs tillsammans med väldigt närgångna fåglar. Underbar svanfamilj med två ungar där pappan väste varnande åt de konkurrerande änderna men aldrig åt oss. Har ju hört att de
kan vara rätt aggressiva vid försvar men vi utgjorde visst inget hot - som tur var. Väldigt roligt dock med änderna hoppande över benen där de modiga även ställde sig på våra fötter. Ännu ett lyckat spontanstopp när vi nu hade tid innan musteriets
öppnande.
En guidad rundtur med provsmakning innan hemfärd via småvägar och mat i Kristianstad. Så har man varit där också.
Ett annat mysigt spontanstopp var Mörrum. Att på vägen från Karlskrona bara se en skylt "Laxens hus" och fiskesymbol, avvika från tänkt väg och svänga av. Mörrumsån är visst ett känt laxfiskeställe så när vi ändå hade grejerna med oss kunde vi testa på
en stund. Otroligt vackert och en plats jag gärna besöker igen med både drag- och flugspö!
Så ja, vi drog de cirkus tjugo milen till Karlskrona för att testa Boda Borg! Då vi bara var två begränsades antalet möjliga rum en hel del plus att Lilltjejen inte vågade de mörka och "skumma" utmaningarna. Två klarade vi dock att fullfölja i den nästan
tomma anläggningen medan värmerekord slogs i landet på utsidan.
Det blev en lång dag med långturen och fisket plus tidig morgon då Lilltjejen beslöt att vilja testa Sommarlov igen. En timme tidigare var vi på plats, dvs två timmar innan start och fick banne mig perfekta platser. Den behövde Lilltjejen dock inte nyttja
då hon fick ännu bättre - som Skuggkistevakt tillsammans med ett annnat barn!
Av ren slump blev hon tillfrågad när vi gick fram för att fota vid bussen och först vågade hon inte. Men som oftast när hon fått smälta en stund gick hon med på det och rädslan övergick till förväntan. Så roligt att hon fick uppleva detta och
dessutom andra gången då hon ju förra året också fick vara med. Mera aktivt denna gång dock så blir att se på måndagsavsnittet när det släpps!
Pratade med pojkens mamma och insåg att vi inte hade en susning hur man spelar in från tv idag! VHS-tiden är ju passerad sedan en biljon år! Hon skrattade åt det faktum att hon dessutom arbetade med foto, film och media. Hur sjutton gör man
idag? Spela in på sin digitalbox har jag hört talas om men hur sparar man till exempel till ett USB?
En annan fundering jag och Lilltjejen hade var kring de många fälten med höga gröna plantor.
Ronja gissade på majs men de klarar väl inte vårt klimat? Jag tänker på sockerrör men de ser väl egentligen inte ut sådär och funkar väl inte heller klimatmässigt? Får se om vi kan hitta svaret någonstans på något sätt.
Nu är vi i alla fall hemma, bilen tömd, andra tvättmaskinen tömd och den sköna sommarkvällen avnjuts på utsidan. Känns bra att vi dessa två dagar skonat våra, sedan Lommastranden välgrillade skinn.
Några dagar hemma innan vi drar iväg igen!
Grillade
En timme innan start och vi hamnade ändå rätt långt upp från scenen. Hörde att en del varit på plats sedan halv sju, två och en halv timme innan vilket är helt knäppt. Vad gör vi inte för våra barn liksom? Kanske var det extra tryck idag då det var
"stjärninspelning", denna gång med Mohomby eller vad han heter - vilket jag såklart inte hade någon aning om. Men vi var i alla fall förberedda med solkräm mot den pressande solen. Vi diggade lite musik och viftade lite ballonger
innan hon var nöjd lagom till det var dags att åka och hämta Meja.
När vi svängde in på den grusiga infarten störtade hon ut genom dörren och slängde sig runt Ronjas hals genom det öppna bilfönstret.
Vi åkte till Lomma strand som vi besökte förra året och även om vädret var detsamma kan jag inte minnas att det var lika mycket folk den gången. Turning Torso och Öresundsbron åt ena hållet och Barsebäck åt andra. Besvärande långgrunt men därav otroligt
barnvänligt.
Nåväl, jag bubblade in mig på vår fläck av filtar och handdukar, läste bok och grillades av solen. Tjejerna var mer eller mindre konstant i vattnet. Lilltjejen hittade en nyckelpiga i det salta vattnet. Jag droppade lite sötvatten på den och
kunde sedan betrakta hur den allt mer kunde veckla ut sina ihopklibbade vingar till tork för att sedan flyga iväg. Kändes nästan lika bra som att dela ut nävarna med ballonger som jag företagsamt hämtat åt oss som satt bortom Sommarlovspersonalens
kastvidd.
Några timmar senare var tjejerna nöjda - och ville bada i hotellpoolen istället. Där blev det ytterligare någon timme, varpå jag passade på att tugga fem kilometer på deras intilliggande lilla gym, såå skönt! Hade inga löpargrejer
med men det funkade med BC-skorna, bikiniöverdelen och tightsen jag packat som alternativklädsel.
Kom! Kom!
Klart jag inte kunde låta bli när de lockade så!
Fick till slut plocka upp dem för att hinna middag innan hemskjutsning. Bruchetta och oxcarpaccio till den vuxna och barnbuffe till de små. Vuxendesserterna föll inte den vuxna på läppen utan föredrog ungarnas, vanlig hederlig vaniljglass med noisette, nomnom!
Lilltjejen slocknade fort intill mig, efter lite velande beslöt hon att vi ska ge Sommarlov en till chans för möjligheten att komma närmare - och kanske också se Sommarskuggan! Inget "stjärnframträdande" imorgon men har ändå satt larmet lite
tidigare. Vad gör man inte för sina barn som sagt...
Söderöver
Semesterveckorna med Lilltjejen börjar bra med återvändande sommarvärme, värme med råge. Efter biomörkret hittade vi en plats nära Säveåns mynning för en mysig stund i den sköna kvällssolen, drog upp näckrosor och vinkade till en fullsatt konkurrent
till Paddanbåten. Visste inte att de hade turer så långt från vallgravens traditionella svängar.
Skön morgonrunda trots seg kropp för att till lunch köra söderut med cyklarna påkrånglade baktill. Efter extra ärenden pga glömsk morsa var vi incheckade och svettiga så välsignat skönt att hoppa i den knökafullt intilliggande poolen -
trots vatten som även den luttrade skulle snegla tvivelaktigt på. Bara knipa igen munnen, blunda och påminna sig om vilka trevligheter alla havsbadare marinerar sig i.
Om det var under påverkan av mig eller det faktum att hon med simglasögon kunde se under ytan vet jag inte, men hon opponerade sig inte som hon brukar gällande ordentlig dusch efteråt...
Fyra i sängen
Tre pälsansikten håller mig sällskap i sängen och ljuset som letar sig förbi mörkläggningsgardinerna skvallrar om gråmulet väder på andra sidan. Väcktes vid fem av ljud som få sekunder senare avslöjade en mus skräckslagna kamp mot Plutt. Lyckades få tag
i den söta lilla stackaren och släppa ut den. Plutt letade ett bra tag efteråt så förstod uppenbarligen inte min inblandning.
Vädret var dassigt igår också så blev rätt lugnt hemmavid förutom en sväng till jobbet följt av godisgrossisten. Winterfell hade sin första Sprintplanning och jag ville vara med och stötta. Stoffe jobbar denna vecka så nu får han ta hand
om dom innan de får en vecka på egen hand.
Lejonkungen står på dagens program. Lite ljumma recensioner men känns som en version man ändå borde se. Liksom Alladin blir det nog aldrig riktigt möjligt att uppnå samma magi som originalet, och när det nu handlar om djur som ska se verkliga
ut - och prata så tror jag på lite konstig känsla.
Men man får se och avnjuta det visuella i alla fall vilket verkar vara just den stora behållningen.
Lycklig ost
Snacka om skillnad! Jag fick en inflyttningspresent i form av hjälp med min lilla täppa. Jag tyckte installationen av maskinerna var ovärderlig och när de så adderar detta är man en riktigt lycklig ost! Grävde bort skottkärror med sten, dålig
jord och åtskilliga örter och växter som förra ägaren komponerat. Kvar blev Magnoliaträdet, en form av syrenbuske, Oregano, Timjan, smultron, Lavender och någon till växt jag inte minns namnet på. Till det planterade vi jordgubbsplantor som vi
köpte tillsammans med ny jord samt täckbark. Såå fint!
Detta gjorde jag och Anders i rejäl snålblåst och tidvis regnstänk. Under tiden gjorde min syster nästan än större insats genom att hänga på semesterfyllt AirHop i fyra och en halv timme med barnen!
Om man bortser från vattenflaskan som min avkomma tryckt in i gapet kanske man istället noterar hur svettiga de är.
Tre kvällar har vi lagt på det spel jag fick av Christer - Exit the game, Ödesstugan som är ett form av Escape room. Man kan bara spela det en gång eftersom man klipper, viker och skriver på innehållet allt eftersom samt att när man väl löst det har man
ju löst det.
Den tid vi lade och antal hjälpkort vi nödgades använda renderade ett slutbetyg för oss på två stjärnor... men det var ett kul koncept och inte helt lätt!
Tillgänglig
"Hej och välkommen till MediaMarkt, hur kan jag stå till tjänst?"
Stod vid infodisken och väntade på en ledig expedit när en annan hjälpsökande kund försynt påkallade min uppmärksamhet. Eh. Med betydligt lättare plånbok råkade jag senare ut för samma sak på ICA Maxi. Röd pikétröja signalerade ofrånkomligen en
viss form av tillgänglighet i dessa butiker.
Fick ovärderlig hjälp av Anders att få bort gamla tvättmaskinen och sedan de nya manickerna på plats. Sålde av min gamla på ett nafs via FB och när köparen dök upp visade det sig vara en av mina Combat-deltagare från många år tillbaka! Han fick
också omaket att bistå för att få väck den gamla som visade sig vara verkligt inklämd i hörnet. Vi fick lyfta den upp över bänk och element under en del stön, stånk och resulterande fläskläpp, blottade alla möjliga fossiler därunder
från de gamla ägarna... men till slut så, ta-daa! Några vuxenpoäng är det allt värt att köpa tvättmaskin och tumlare. Synd bara att resten av tvättstugan nu inte matchar de nya fräscha invånarna.
Hade dessutom lyxen att dessutom serveras en riktigt god middag bestående av marulk. Lika gott som den är ful! Mycket annorlunda kött för en fisk.
Vädret var snåla med plusgraderna idag och vinden mer kylig än varm till skillnad från förra veckan. Likväl tog vi med badgrejer utifall och det faktum att barn är just barn. Det blev lite flipper och lunch innan de faktiskt tyckte det var dags
att hoppa i vattnet. Christer är och fiskar med sina tjejer i veckan så jag tillsåg att de kvarvarande boende fick sin nödvändiga fukt i respektive terrarium. De är inte särskilt sällskapliga och än mindre keliga så föredrar helt klart mina tre pälsansikten.
Mysigt att se hur förtjusta Aron och Otto är i dem!
Två dagar
Betat av dryga sex timmar på Liseberg där jag tog ett åk i Helix vilket var lagom för mina örongångar... Intog en herrans massa snask istället och förtog med råge morgonens lilla löptur. Skönt att komma ut en sväng medan resten av gänget låg och trynade.
Igår tog vi en tur med Paddan som var riktigt bra. Himla mysigt! Därefter några timmar på Universeum innan tacomiddag som avslutning. Fullt upp, möra vuxna och outtröttliga barn!
Duktig
Avslutning med fotbollen där undertecknad fick ta på sin mest engagerade och entusiastiska min inför föräldrarnas match mot barnen. Ska jag hantera en boll föredrar jag helt klart en racket eller klubba emellan...
Underbara farmor och farfar erbjöd sig ha Lilltjejen medan jag jobbade och igår ville hon det framför fritids. När jag kom upp till Landet för att hämta ville hon bada! Tror det var kompisen som triggade, en granntjej som hoppade i det grumliga, salta
och minusgradiga vattnet med stor förtjusning. När det väl kom till kritan var Lilltjejen inte så entusiastisk längre och kom inte längre än till fotknölarna. Förstår henne fullt och fast.
Fick några kilometer i den sköna kvällen medan min badkruka somnade, skönt att komma ut en sväng.
Fantastisk sommardag idag med närmare trettio plusgrader och strålande sol. Den har vi tillbringat i bilen och dylika butiker för att beta av min att-göra-lista. Skönt att ha fått dumpat den gamla torktumlaren som stod och tog plats i tvättstugan,
kylen är fylld och otaliga butiker avverkade i jakt på väggkrokar. Vanliga singelkrokar som hängs med spik eller skruv verkar fullkomligt hopplöst att få tag på! Dubbelhäftande, sugkoppar eller grupperade i rad. Var hittar man lite roliga
krokar att ha i ett badrum?!
Till den sena eftermiddagen var listan genombetad och tajmingen perfekt till den bokade bion. Husdjurens hemliga liv 2 och en nästintill tom biosalong. När alla trängs på en strand hänger vi inne i mörkret och svalkan.
Ut i sommarsolen efteråt och hem och skruva upp mörkläggningsgardiner innan middagen som blev osedvanligt sen för att vara oss.
Jag drog ut förlängningsskivorna och klädde bordet med papper så Lilltjejen har kunnat bygga upp en liten stad med allt av sitt Lego som passade till ändamålet. En huvudgata har hon målat upp med rondell, övergångsställen, korsningar och trafikljus.
Kul! Ett något annorlunda samhälle med Rapunsels torn mitt i och Jasmines palats på höjden (fönsterbrädan). Allt fick inte plats...hon har helt enkelt för mycket Lego...!
Sommarkänsla
Det brukar vara initialer, prickar och streck för att markera sina bollar. Jag har kört lite olika tråk-varianter men nu fick det bli ansikten.
Delade en runda på midsommarafton med ett par som pimpat sina vagnar så fint dagen till ära. Spelet gick än en gång rent bedrövligt...
Annars en fin och skön långhelg med träning, mera golf, god mat, bad och slappning(?) vid poolen. Känns som jag varit ledig längre än tre dagar, väldigt skönt!
Nu har jag Lilltjejen två veckor då Johan ska upp och vandra i fjällen med Kebnekaise som slutdestination. Nästa vecka kommer Nina och co vilket blir kul! Nu får de ju plats hos mig, hoppas på bra väder.
Ska starta upp ett andra team på jobbet så blir intressant att se hur det kommer att gå att rodda två. Mjukstart innan semesterperioden och så full gas därefter.
Lilltjejen ville ha en ny bakgrundsbild till sin mobil med oss alla tre. Hon blev väldigt nöjd!
