Sommardag

(null)
Vacker lördagsmorgon och skön joggingtur medan helgbelåtna Mölndalsbor gosade vidare i sängvärmen. Tillbringade en stund i Legostaden innan Liseberg där jag till slut fick testa Valkyria. Lilltjejen har redan åkt den och måste säga att jag blev positivt överraskad. 
Mycket folk denna sista öppethelg så kort därefter åkte vi hem för lek med kompisar och supersen lunch. Medan ungarna lekte hastade jag iväg till Systembolaget. Det är ingen tröskel jag sliter ner direkt och känner mig alltid lika vilsen varje gång. Senaste besöket fick jag en expedit att välja ut några röda och vita viner i de små gulliga flaskor som somliga märken erbjuder. Ett ambitiöst försök från min sida att testa olika till olika maträtter och kanske uppnå ett Remy-moment a la Råttatouille. De vinflaskorna hamnade dock maträtter istället i improviserade grytor och risotto, något jag inte ens insåg eller reflekterade över förrän jag saknade till ännu en risotto. Så bra gick den ambitionen alltså.

Nu var syftet gå-bort-present. Att ge bort alkohol har alltid burit mig emot men det är synnerligen enkelt i brist på andra uppslag. Robert ska flytta till USA vilket är trist för mig som förlorar den ende jag närmast kan kalla vän här på västkusten men roligt för honom som äntligen hittat ett jobb som möjliggör denna efterlängtade destination.
För detta hade jag bjudits till en form av avskedsmiddag med Italienskt tema. Boken "How to be a swede" tyckte jag kunde passa till ett finare italienskt vin. 
Så, bolaget och irrande blick över hyllraderna av glasflaskor. Försökte inte ens utan lokaliserade en expedit som undrade vilken prisklass jag tänkt mig. Eh, räckte fyra- femhundra till något vettigt? undrade vinalfabeten jag. Expediten frustade till och konstaterade att man till en middag kom väldigt långt med hälften. Jahopp. Jag hoppas värden och värdinnan för kvällen blev nöjda med mitt, eller ja, expeditens val.
(null)
Vi delades in i matlag och tillredde kvällens meny. Jag och Lilltjejen fick göra pizza tillsammans med en jättemysig herre. Denna typ av tillställning undviker jag ju helst och vred mig inombords över lär-känna-varandra uppgiften vi fick i handen vid ankomst. De veckor jag har Lilltjejen försöker jag undvika att göra egna grejer, men denna gång var ju Roberts avskedsmiddag då trots att jag tyckte mig ha en bra åttaårig ursäkt hade det inte känts bra att utebli. Det blev inte fler barn där som jag trodde så stackars Lilltjejen fick trots medhavd padda utstå några timmars vuxenkalas även om alla var supergulliga med henne. Vår första gemensamma så kallade fest som innebar senare kväll än vanligt.
Vid halv tio tackade vi dock för oss och en trött avkomma nickade till på vägen hem. Då var morsan ganska mör också.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0