Invigt min nya gräsklippare och svettas nu under markisen. Jistanes vad varmt det blev idag! Mitt magnoliaträd som grannen vill jämna med marken ger tacksam extra skugga. Ska man inhandla en grill måntro? Och mat- eller loungegrupp? Jag är ju ingen grillexpert precis så hur ofta skulle den användas - egentligen, hm?

Lite bilder från helgens aktiviteter med fotbollsmatcher, skogsteater, kioskarbete och bågskytte. Lilltjejen älskade att stå i kiosken och var superduktig, klarade sig på egen hand och servade som hon aldrig gjort annat. Introverta morsan kunde pyssla i bakgrunden och vara redo att gripa in vid behov. 

Fint väder på lördagen, duggregn söndagen men det förtog inte hennes glädje och förtjusning över bågskyttet. Under timmen hon fick sin privata introduktion gick pilarna från att gå lite överallt till att träffa tavlan hyggligt väl.  Jag och Johan fick också testa och visst är det roligt! Så nu ska det pyssla in ännu en aktivitet till hösten. Hon har fått göra en priolista utifall krockar omintetgör något och då offras gymnastiken först. Får se hur vi får ihop det.

Koreografin sitter nu äntligen och passet i Backaplan gick utan grava fadäser. Mest coachingen som kan finslipas och med tio kilometer på bandet igår är jag rätt nöjd med början av denna midsommarvecka!

Min Lilltjej är kinkig med maten så utbudet är begränsat. Emellanåt kommer dock idéer som Broccolisoppa så då fick det såklart bli det och riktigt gott var det dessutom.

Kortskrivning till fröknar och chokladbullerullning till fotbollsklubbens kioskförsäljning vid helgens cup. Jag har sällan något emot att hjälpa till och tycker dessutom om att baka. Men när det förväntas och tas för givet blir jag obstinat. Nu tilldelades man dessutom ett pass i kiosken där man ska le glatt och praktisera sina obefintliga huvudräkningsförmågor. Jag förstår att många föreningar är beroende av frivilliga insatser och ekonomiskt bistånd. Jag kan baka extra sorter och betala avgifter för att slippa smila i en kiosk eller sälja lotter och kakor. Att jag som barn inte ens klarade av att sälja jultidningar till närmsta grannarna och den oviljan långt ifrån minskat säger kanske en del.

I vilket fall blev det tre satser glutenfria och tre vanliga i ett försök att uppväga mitt samvete för den icke existerande entusiasmen inför mitt öde som kioskförsäljare.

Trevligare aktiviteter var Lilltjejens skolavslutning där regnet faktiskt höll sig undan. Min underbara fantastiska unge - som gick till sin avslutning med gräslöksblommor i håret. De var jättefina i alla fall och ännu finare på henne, med lökdoft och allt.

Hon har varit hos farmor och farfar och sover där inatt för att bli kvar imorgon så att jag kan jobba. Vädret klarnade upp till strålande vackert så vad gör man då? Snörar på sig löparskorna och tuggar sig igenom tio kilometer såklart! Skitnöjd och knappt några känningar i knäna.

Alltså näe, en dubbad Will Smith funkade verkligen inte och vem det nu var som stod för dubbningen så var den dessutom riktigt taffligt gjord. Jasmine var ok medan Jafar, Aladdin och Anden bjöd på lika mycket inlevelse och timing som någon av de dubbade barnbudgetserierna Ronja kollar på Netflix. Den riktiga uppsättningen skulle kunna funka så skulle kunna tänka mig att ge den en chans.

I vilket fall tryckte jag i mig hela påsen av mina favoriter - innan filmen hunnit börja, och sympatiserade lite med fadern och dottern som av ljudet att döma tappade ut en till bredden fylld burk med snordyrt biolösgodis - också innan filmen börjat.

Lilltjejen har förkylning på g och jag har saknat energi och plöjt Sense8 igen. Känns som jag aldrig riktigt blivit av med förkylningen jag åkte på innan Göteborgsvarvet. Trötthet som sagt, mer eller mindre konstant molande huvudvärk och slemfylld näsa. Idag slog vi lite på rangen och gjorde några ärenden, fixade sen köttbullelunch och sedan däckade jag i sängen och sov nästan en timme fram tills det var dags att åka till passet i Frölunda. Väl på plats gick och kändes det helt ok, så som det oftast brukar oavsett formsvacka men direkt efteråt rullade tröttheten över mig igen.

Nöjd att jag ändå fixade lunch till imorgon då vi till vår första PI-planning ska ha potluck lunch, det vill säga typ knytkalas. Undrar dock hur många som faktiskt noterat och kommer ihåg det, men jag har i alla fall varit duktig och nu gjort en dubbel sats egg curry så det doftar indisk mat i hela huset.

Köpte ju en hel hög kläder och två par skor för sommar till Lilltjejen och man kan bara vara tacksam för att man har en avkomma som inte har någon egen bestämd uppfattning om klädsmak. Allt togs emot med glädje och förtjusning och jag kan bara resignerat inse att det estetiska sinnet och min känsla för kombinationer är lika bristfällig som min förmåga att komponera en harmonisk inredning. När Lilltjejen tog på en uppsättning av nya byxor och en tröja såg det ut som hon hade pyjamas på sig. Inte kunde jag tänka så långt som att hon faktiskt kunde ta på dom samtidigt. Ack ja.

Nu ska jag ta min huvudvärk och göra mig klar för sängen.

Kristi himmelsdagen blev en blöt historia. Faktiskt konstant regn så gott som hela dagen men trots prognosen och den blöta morgonen ville Lilltjejen till Liseberg. Så tja, det finns inget dåligt väder och så vidare så vi pälsade på oss och helgarderade med både regnkläder och poncho. 

Undertecknad helgarderade också med medikamenter i ett försök att kunna göra min avkomma sällskap i attraktionerna. Det enda jag fick för pengarna var en domnad tunga och munhåla. Ett åk med Helix och jag funderade på om det kunde vara värt att försöka spy för att må bättre. Så jäkla tråkigt att jag inte tål någonting för det är ju så himla kul, Helix är grym! Flum Ride och Balder funkar, annars är det radiobilar och småbåtar i snigeltempo som gäller. Blö.

Sockervadden gick ned innan den smälte bort av regnet och utöver illamåendet fick vi några mysiga timmar ändå.

Vädermässigt raka motsatsen denna klämdag. 

Fått rensat det värsta på uteplats och framsida, klippt min lilla plätt och shoppat en hel hög nya sommarkläder till Lilltjejen. Plus två par skor. Hon växer inte bara på längden utan om det hon står på också. Med storlek trettiofem på fötterna är hon snart ikapp mig!

Avnjuter solen innan vi åker in för bio där Aladdin står på biljetterna. Jag lär få svårt att hantera inte bara Will Smith som anden utan också Will Smith dubbad på svenska...

Jag kommer på det ibland men allt för sällan, att bara ta en ögonblicksbild av vardagen. Inget arrangerat, inget speciellt tillfälle eller händelse. Bara min Lilltjej i väntan på pannkaksmiddag och jag säger hennes namn så hon höjer blicken från Kalle och chokladfabriken. Klick! Vi är nyduschade, hon efter terminens sista taekwondoträning och jag efter sju kilometer med löpardojorna. Imorgon ska klassen till Slottskogen så därav middagsvalet för att tillse lunch att ta med.

Nicklas bjöd på tårta idag och jag skulle helt klart ha stannat vid två bitar... I vilket fall var det en form av avskedsfika då vår grupp nu splittras för den nya produktorganisationen. En del blir kvar i hans nya produkt, andra har hamnat i andra så som jag. Jag förlorar alltså en av de bästa chefer jag haft turen att ha vilket känns rent utav skittrist. Jag hade fått en ny chef oavsett om jag valt hans produkt då den nya organisationen innebär att den man rapporterar till beror på vilken roll man har och inte produkten man tillhör. Vi Scrum Masters har såvida en chef, Product Managers en annan, utvecklare en tredje osv. Hur det kommer att fungera återstår att se.

Under tiden försöker jag komma in i min nya nu officiella roll, serva mitt befintliga team Smurfs och starta upp ett nytt som nu valt sitt namn: Winterfell! 

Vi sitter på tredje våningen och lider den långsamt utdragna PowerPoint-döden när en Tui-kryssare glider upp intill. Varför åker man på en kryssning till...Göteborg? Eller kallas det ens kryssning när man bara har ett mål? Färjetur låter liksom rätt mycket mindre.

Nåväl, ännu mera kurs idag och jag övermannades av sådan där jobbig trötthet igen. Hur sjutton bär man sig åt för att motverka det - som inte innefattar energidrycker och örfilar?

Avslutning för Lilltjejens tvärflöjt var lagom långt och lagom gulligt. Det var tema skog/djungel och då somliga barn kom som humla eller fjäril fick vår Lilltjej komma i kamouflagemönstrat, hehe!

Tidig kväll ikväll, zzzz!

Laddade upp inför Varvet med en fyra sorters ostpizza, det är väl bra att grunda med? Heh.

Min Lilltjej har genomfört sin första gradering och någon var uppenbarligen förväntansfull inför den. Somnade väldigt sent och var uppe före ljuset. Jag lämnade henne och Johan tog över då jag hade min egna utmaning att förbereda. Hostade halva natten och kände ingen större förbättring så var fullt inställd på att tvingas promenera större delen av vägen. 

Därför sjukt nöjd med tiden 2.30! Med stämningen på plats och startskottet avfyrat var det samma känsla som när man ställt sig förkyld framför sina combatdeltagare - den försvinner. Blev förvånad över hur pass lätt det gick så fick hålla igen rejält då jag visste att sämre tider obönhörligt skulle komma, vilket skedde efter Älvsborgsbron. Knäna protesterade och blev värre och värre för varje kilometer. Sista kilometrarna var det knappt något flåsande eller svettande - det gick helt enkelt för långsamt, men jag typ, sprang i alla fall! Eller ja, stapplade om man ska tro Johan som tog Lilltjejen direkt från graderingen till fyra utposter längs banan för att heja. Vilken glädje och energikick det är att se och höra henne, krama och pussa på henne! Efter sista träffen efter Göta Älvbron hade Lilltjejen blivit så orolig för mig att hon behövde prata efter målgången för att försäkra sig om att jag var ok. Man undrar onekligen hur jag såg ut egentligen. Sjukt frustrerande att känna sig pigg i knopp och flås medan knäna bokstavligt talat tvingar en tillbaka. Tror å andra sidan att det kan ha varit bra ur förkylningssynpunkten.

Stolt gånger två över denna dag! Nu ska jag stappla iväg och hänga tvätt innan Mellofinalen. Får se hur länge jag håller mig vaken...

Yes, där satt den äntligen - milen! Tuggade en ny sträckning i området och hade endast knappa känningar i vänster knä. Känns ju att fötter och ben inte är vana vid sträckan då ett varv till hade definitivt varit tufft. 

Samtidigt har en väldigt nöjd Lilltjej provat dräkten jag fyndade men jackan får hon inte bära officiellt förrän efter graderingen. Min fina stora Lilltjej!

Fick ett mail denna morgon från hon som köpte min lägenhet med bilder på en ledsen Brorsa på balkongen. Lite försynt undrade hon om jag möjligen saknade en katt så vi klev upp ur morgonmyset och hämtade hem vår grå. 

Blev en grejardag efter en tur till återvinningen och Ikea. Sålt undan hyllor och nyckelskåp i ek som jag var väldigt förtjust i men inte funkar i min nya hall. Så in i bänken less på att montera möbler men tack och pris för skruvdragare. Skrivbord är nu på plats i lillrummet nere och Lilltjejen fick nya hurtsar med lådor. Hylla på plats ovan min säng och jag känner mig duktig som hann innan det var dags att åka till Valhalla och frysa till Svenska cupens final. Eller nåja, vi åkte hem så snart uppdraget var slutfört.

Fick köra eftermiddagen hemifrån då skolan ringde om en ledsen Lilltjej med magont. Några timmar senare var hon i form igen för lek med kompisar och taekwondo-träning. Jag snirkel-snorklade ihop sex kilometer under tiden iklädd endast shorts och top, en osedvanligt varm Valborg med andra ord. Knäna kändes inte av alls, skönt! Dock är benen generellt inte vana att tugga kilometrar och då jag inte sprungit över milen sedan, öh förra Varvet så är det dom eller knäna som kommer sänka mig om några veckor.

Plutten steriliserades igår så var lite groggy och låg under kvällen men är nu i god form igen. Hon ser nog fram emot att få börja gå ut på riktigt nu och få utlopp för sin energi. Lilltjejen bäddade ner henne och där låg hon kvar några timmar senare!

Helgdag imorgon och damfotboll har final i Svenska cupen, Kopparberg mot Kristianstad. Ronjas lag ska vara maskotar till hemmalaget Kopparberg och därmed tåga in med spelarna innan matchstart. Kul att hon får vara med om en sådan grej! 

Två utmattade morsor är i säng samtidigt som sina avkommor. Nöjd att jag kom ut på en löprunda imorse där jag som väntat fick ont i knät. Blev drygt fem kilometer i alla fall i det strålande vackra och sköna vädret.

Fyra timmar därefter på Järfällabadet då vi mot slutet också anslöt till barnen i vattnet. Väldigt lite folk så rätt skönt att simma några längder i egen bana. Tyvärr gjorde det riktigt ont i knäet att simma också.

Bakning av morotskaka med dubbla satser gegga - anledningen till att man äter morotskaka över huvudtaget, och supergod oxfilémiddag signerad av min syster. Längesedan jag åt potatisgratäng också och till skillnad från den inte särskilt goda färdigköpta så fick jag inte ont i magen av denna. Mums för egengjord!

En jägare och två påskharar betade av grannskapet på godis. Roligt att Otto lånade mina skor och Lilltjejens rosa tröja. De blev supersöta båda två!

Inte ens halv tio... zzzzzz!

Blev lite shopping i MoS med efterföljande premiär för min del på KFC. Jag gillar ju kyckling och gillar friterat så vad skulle liksom kunna gå fel? Har visserligen bara hört mindre smickrande omdömen och kunde själv också föreställa mig hur kvalitativt ett skräpmatsalternativ med amerikanskt ursprung kunde vara, så nog mest för grejens skull var jag nyfiken, att ha den där klassiska "hinken" att plocka ur. 

Det var kyckling, och friterat. Friterad kyckling rätt och slätt så vet inte riktigt vad jag hade förväntat mig egentligen. Kanske mera droppande fett men misstänker att den centimetertjocka paneringen absorberat överflödet. Bäst av allt var helt klart majskolven, jättegod!

Sedan blev det såklart - bakning! Hittade ett recept på chockate chip cookies som blev sådär perfekt sega. Sedan ville Otto firas i förväg medan vi var här så det fick bli en tårta också, en mastig sådan! Nina uppvaktades också i efterskott där jag för första gången lyckades pricka in en dubblett av Muminmuggarna. Tjugoen räknade vi till att hon nu har men finns mer än fyra gånger fler så jag har ett gäng till att försöka pricka in! Tycker de är supersöta och hade gärna haft en egen samling, men då jag inte dricker kaffe själv hade det varit fullkomligt onödigt. Jag har en gedigen samling muggar istället, ändock inte i något tema vilket jag finner är just tjusningen med Mumin, att det är en serie, en användbar samlingsserie dessutom.

Mot kvällen fick jag en uppdatering från målaren. Ser ju superfint ut och dessutom hade han också hunnit fixa lister och element! Helt klart nöjd med hans färgval, otroligt skönt att bli av med de blå och gula tapeterna! Nu ska det bli så skönt att komma hem och fullfölja inredningen.

Perfekt körväder med klart väder och väldigt lite trafik. Svängde förbi Kila möbler utanför Nyköping för en egen inflyttningspresent jag fick upp ögonen för vid Torgils avskedsmiddag. Det blev visst två då jag samtidigt hittade ett nattygsbord i ek. Uppenbarligen är det vitt och svart som gäller nu på möbelfronten - överallt. Typiskt när jag behöver komplettera med just det till kök och sovrum. Högg ett av favoritsnasket vid lunchstoppet...

Stolt över mig själv som rattar genom centrala Stockholm och lyckas följa navigatorn utan att kollidera med någon eller något!

Nåväl, vi hann göra lite av Stockholm efter vi checkat in på hotellet. En promenad över Sergels torg och vidare till Slottet och Gamla stan. Hon tyckte det var jättemysigt, morsan också! Vi bockade också av tunnelbanan då vi skulle till caféet där flera mysiga och busiga katter tassade omkring. Är ju ett jättebra koncept, varför finns inte det i Götet?

De ihopfösta möblerna i vardagsrummet var rena parkourdrömmen för katterna. När målaren nu slagit in allting i prasslande papper kan ni föreställa er vilket liv det är där uppe! 

Men nu ska blått med bård och gult äntligen förvandlas. Jag med mitt obefintliga estetiska sinne har låtit målaren välja färg till fondväggen. 

     "Jamen välj typ nåt grått, som din tröja kanske? Resten vitt! Nyans på det vita? Tja, öh, vitt som inte är skrikvitt utan eh, snällevitt?" Vi får väl se om vi kommer hem till rosamålade väggar... 

Bråkat med takbelysningen i Lilltjejens rum. Drog ut säkringen och helgarderade med kretsprovare men likväl lyckades jag få mig en jäkla kyss. Varför är det två jordkablar och de enda som kopplats till den föregående lampan? Jag är ju ingen elektriker men i min värld kopplas inte två jord ihop. På de båda ligger hundra volt medan två av de tre nollkablarna har full spänning. Eh?

Nåväl, får bråka vidare en annan dag för idag åker vi till huvudstaden för påsk med syster och kusinerna, fast vi börjar med en natt i centrum. Tyckte det var mysigt när bara jag och tjejen hängde där tillsammans så blir en repris och hon ville besöka Vasamuseet igen. Har bokat Java Whiskers ikväll vilket ska bli mysigt!

Var nog deltagarrekord för mina Frölundafighters igår, himla kul! Nya releasen har satt sig och många tycker den är riktigt bra. Jobbig så det förslår med en härligt tung pumpande sista låt.

Sten har flyttat in och verkar ganska nöjd. Undertecknad är också ganska nöjd efter att nu hunnit tömma förråden, bära upp det som skulle upp på vinden och köra några billaster extra. Det var sannerligen en blixtförkylning. Lika snabbt som jag kände den inta mig under måndagen, lika snabbt verkar den lämnat mig. Flåsade som en hund på darriga ben efter en trappa på jobbet igår medan jag idag krånglade tunga kartonger i den smala vindstrappan utan problem. Svettades som en gris visserligen men kändes bara sådär gött som vid ett härligt träningspass. Lär ha träningsvärk imorgon...

När fokus låg på flytt fick middagen bli en enkel och sedan början på veckan överenskommen pizzamiddag. Lilltjejens första köpepizza! Liksom hamburgare, läsk och tårta har hon aldrig velat testa eller varit intresserad men nu är det bara läsken av ovan hon aldrig smakat och vad gäller pizzan har hon till slut vågat sig på hemmagjord med godkänt betyg. Så nu gick hon till slut med på att testa köpevarianten, enklast möjliga med köttfärs. Succé! Skräpmatsrätt för skräpmatsrätt fördärvar vi vår avkomma, hohoho!

Att be om varsam hantering hjälper tydligen föga men den omsorgsfulla emballeringen medförde endast en mindre skada. Ännu ett spel, eller snarare ett med dess lika stora expansion har levererats. Det såg lite väl omfattande ut för min smak men vi får väl se när vi känner för att sätta tänderna i det. Vi spelade Dinogenics fler gånger istället, gillar det verkligen.

Testade nya pizzerian i området, familjesize... burp! Plutten surade för att hon inte fick smaka.

Packat fler flyttlådor så en mur har rest sig i vardagsrummet. Decimerar köksutrustning till det nödvändiga, liksom garderobsutbudet. På fredag får vi nycklarna och då ska det bara vara att börja bära!

Känner de typiska symptomen på annalkande förkylning. Blä. Passet igår kändes dock bra men hade tänkt komma ut med löparskorna i veckan. Får se hur det blir med det nu...

Kunde inte säga nej när Lilltjejen ville läsa vid frukostbordet. Tycker det är så himla roligt när läsningen nu öppnat denna värld för henne och hoppas innerligt att hon finner den lika spännande och givande som alla vi andra som åtnjuter läsandets glädje. "Handboken för superhjältar" som hon fick av sin moster tyckte hon mycket om och när den nu lästes ut under dagen åkte vi genast efter skolan och köpte del två! Det liknar nog mera serietidningsformat än bok men tycker det är en bra övergång med bilderna som bidrar.

Blev helkonstigt på jobbet där jag gick med måndagskänsla medan resten stämplade ut efter lunch och önskade trevlig helg. 

Bokade förresten ny stuga i Sälen till nästa år, de går åt så snabbt! Framför allt de som ligger nära backen men hittade en än närmare där vi bodde denna gång. Visst kostar det mer men det är så otroligt skönt att slippa bängla med all utrustning i bilen och kunna åka in snabbt för mat eller fika när man känner för det. Enkelt och smidigt, så som man vill ha det på semester!

Tjejerna fick var sin Sälen-tröja och så söta med dem på! De har verkligen gått jättebra ihop alla dagar, likaså deras morsor. Jag kände ju inte Veronica så kändes lite som en chansning att fråga om de ville följa med. Ville ju så gärna att Lilltjejen skulle få med en kompis - och då följer ju föräldern liksom med på köpet! Har ju bara träffat mamman så där ytligt som man gör när man ses vid hämtning, lämning och barnkalas. När vi dessutom inte har samma barnveckor ses vi inte när tjejerna träffas efter skolan.

Det har dock gått jättebra och vi är rätt lika på en del sätt, bland annat att vi inte är kramiga, haha! Satt och våndades lite inför hemkomsten och avlämningen, skulle jag ge en kram eller inte? Jag gillar ju inte det men oftast förväntas det så man gör det för att inte uppfattas som oförskämd eller något. Min uppfattning av dessa dagar var dock att hon som sagt verkade lik mig på den fronten och när vi så skulle skiljas gjorde ingen av oss ansats till en pliktskyldig kroppskontakt. Så skönt! Eller så var det för att jag tog skydd bakom förardörren, hahaha!

Rätt lika i vilket fall med erfarenhet av missbruk hos närstående som vi delade för varandra på det raka och krassa sätt man gör när man konstaterat, accepterat och bearbetat. Har nog inte pratat - eller lyssnat så mycket utan att känna mig så där socialt dränerad som jag kan bli med somliga efter en kvart. 

Det blev matstopp på Diner45 igen på hemvägen och denna gång lade vi kötid på efterrätt! Det tog inte många kilometrar söderut förrän landskapet var snöfritt igen och vägbanorna var torra redan på vägen ned från Sälenfjällen. Nej, kunde inte bli mycket bättre förutsättningar och resa för oss, snacka om tur!

 

Nu försöker Lilltjejen somna, andra maskinen tvätt är igång, allting uppackat och dammsugaren har undanröjt alla spår efter katternas partyn. Imorgon skola, jobb och vardag igen.

 

Blev ännu en perfekt dag med optimala förhållanden. Veronica som är halvvägs igenom sin graviditet kände av fogar och knän såpass att hon inte vågade åka idag så jag och tjejerna körde mest toppliftar, bland annat deras nya sittlift - med rumpvärme och kåpa som fälls ned och skyddar. Inte så nödvändigt en dag som denna men kan tänka mig lyxen under jalla och blåsiga dagar.

Lilltjejen har börjat uppvisa sina första riktiga humörsvängningar i form av trots och tråkig attityd så har blivit en del kontroverser och utbrott - som lika snabbt gått över. Blev bästa tänkbara avslut och vi har verkligen maxat skidåkningen dessa dagar. Tjejerna har verkligen varit superduktiga!

Vaknade av tissel och tassel från köket och det omisskännliga ljudet av porslin som dukas fram. Onekligen rätt trevligt att komma upp till dukat frukostbord och glada småtjejer.

Utanför skönjades en klar himmel med sol på uppgång och vilken perfekt vinterdag det blev. Rosiga ansikten och trötta ben men så skönt! 

Det är väldigt lite folk i backarna och inga köer över huvudtaget. Att åka mellan skolloven är definitivt något jag ska sträva efter så länge Lilltjejens skola går med på det.