Helgens andra kalas för Lilltjejen och jag pallrade mig ut och knåpade ihop milen trots ovanligt kännbar mensvärk. Jag har aldrig haft några större besvär än vad jag antar kan betecknas som normala känningar dess första dagar. Man har ju hört om riktigt elände med feber och till och med kräkningar...?

I vilket fall var det inte mitt mest välmående jag som gjorde ärenden under förmiddagen. Dubbelvikt i sängen med dubbel dos självömkan hade varit att föredra men med ovan nämnda perspektiv tyckte jag inte mig ha rätten att skjuta på planerade grejer.

Väl hemma blev det dock horisontalläge en stund innan enkel lunchfix, syltkakor och hej då till kalastjejen som bara skulle till granngården. Till dess tyckte jag det lättat såpass att en joggingrunda bara kunde fortsätta att lätta på kramperna. Man kan ju liksom inte göra mycket åt kroppens naturliga regelbundenheter ändå, så när jag nu också ville extra mycket efter att ha låtit bli igår blev mysbyxor till tights och den fina höstsolen kunde avnjutas. Och det gick över förväntan, så skönt!

Nu blir det lördagsmys!