Halv nio hade vi sagt hej då till katterna och styrde kylaren åt nordöst. Waze tog oss de enligt den drygt nittiofem mil långa vägen via huvudstaden vilket innebar att vi kunde göra snabbstopp vid Cloettas fabriksbutik. Red Bull gör något med min blåsa för fick göra två stopp innan vi ens kommit dithän.

Hittade ett litet härbre via Airbnb i Ullånger, supergulligt! Delikat Outmeal till middag, liten promenad i den slumrande orten och nu bara vara i den sköna kvällssolen. Ljumma vindar sveper bort eventuella myggor så är fantastiskt fridfullt där ljuden från motorvägen är den enda disharmonin.

Denna dag har jag bara varit utanför dörren för att åka till och från kontoret och köra Ronja till sin träning, medan temperaturen passerat trettio i solen. Sov dassigt inatt så duktigt seg nu men en skön start med pusslet jag och C påbörjade igår, och apropå pussel hämtade jag ut det nu levererade för ännu en Pusselkamp i augusti, woho!

Det blev med kvistar så farmor får dom till att göra saft, sorry till Christer som gillar krusbärspaj medan jag själv ryser av blotta tanken.

Danskens kriminalromaner är inte lika intrikata som Pascal Engmans men ändå engagerande huvudkaraktärer och berättelser.

Jag vet inte om vi i mannaminne haft sådant fint väder som vi fick till detta årets midsommarafton! Lugnt och skönt med det bästa av det goda, slappa i solen och syndigt god tårta tillverkad av undertecknad själv. Till kvällningen åkte jag och hämtade Martins dotter Emilia i Billdal som tröttnat på det firande som mamman dragit med henne till. Tillsammans kollade vi Star Wars tredje film som herrarna håller på att beta av och var i säng innan man skulle gett sig ut för att plocka sju sorters blommor att lägga under kudden. Vuxet så det förslår och således var vi uppe relativt tidigt, inklusive den femtonåriga Emilia till en midsommardag som bjöd på det väder vi hade förväntat till gårdagen, nämligen hällregn och knappa femton grader. Perfekt för omsorgsfull frukost och spel.

 

Det blev en väldigt kort promenad under gårdagens lunch när jag slog in på en oprövad viltstig i vår intilliggande skog mot Torrekullas golfbana. Spåren var tydliga och jag utgick ifrån att upphovsmakarna bokstavligt talat låg och trynade på betryggande avstånd från sin uppenbart vältrampade väg. Genom den täta snårskogen mynnade plötsligt stigen ut i nederkanten av vårt bostadsområde, snöpligt snabbt var jag tillbaka men likväl med lite frisk luft i lungorna.

 

Med midsommarafton runt knuten blev deltagarantalet lägre till passet men god stämning och skön bastu efteråt ändå innan lite korsord och insomning till ljudbok. 

Så här mycket egentid har jag inte haft sedan min och Cs omstart för, är det två år sedan nu? Tre? Jag hänger inte med i tidens turbofart! Denna morgon vaknade jag klockan fem, klarvaken på diagonalen i sängen som ofta när jag sover ensam. En obestämbar dröm men med en stor känsla av svårmod. Johan och Elena gifte sig i onsdags och jag är glad för deras skull och framför allt att han hittade en som jag känner är en trygg bonusmamma till min Lilltjej. Ronja och jag har pratat mycket då hon haft många och svåra känslor inför bröllopet, känslor hon av skuld hon inte velat dela med sin pappa. Men också andra känslor kring sitt delade boende och skuld över att göra den ena eller andra ledsen för sina personliga känslor, jämtemot oss, sina föräldrar, jämtemot sin bonusmamma Elena och bonuspappa Christer. Hon vill inte göra någon ledsen, känner att hennes känslor är fel och den där skulden som jag vet kan gnaga och förtära.

 

Jag försöker att bara lyssna, finnas där med öppna frågor och framför allt upprepa att hennes känslor inte är fel, att de är normala och förståeliga men att hon absolut inte ska känna någon skuld, att prata, berätta för oss och jag blir själv känslomässsig när jag försöker få henne att förstå hur glad jag är att hon fått en sådan bra bonusmamma som hon kan just se som en sådan, en bonus, ännu en vuxen nästan-mamma som hon inte ska känna skuld för att hon tycker om, att det bara gör mig glad och lättad. För tänk på alla de barn som fått bonusföräldrar som är elaka, särskiljer sina egna mot de andra, och när hon själv känner till vänner i just den situationen nickar hon medhåll.

 

Jag duschar och slår mig ned framför datorn. Skriver mina tankar så som jag brukar göra. Tar en paus när det är dags att intervjua ännu en möjlig konsult, men han dyker inte upp. Det är inte första gången det händer och min medhjälpare och leverantörsrepresentant är tydligt frustrerade så det blir att eskalera.
Jag skriver vidare tills nästa möte jag medvetet lagt denna för oss i Sverige helgdag, ett möte med enbart mina medlemmar i Indien som mer än dubblerats de senaste veckorna och under den kommande timmen har vi har en lära-känna-varandra övning. Tråkigt att de svenska medlemmarna inte kan vara med, men det är omöjligt att hitta en ledig tid i deras kalendrar i den fas av projektet de nu är.

Så nu är jag officiellt ledig för denna helgdag, eller vill få iväg eskalerigen först. Sedan blir det tårtbak i mitt egna kök med mina egna grejer i sällskap med nästa ljudbok i pågående serie. Om en vecka går jag på semester i fyra veckor och det kommer faktiskt att bli väldigt skönt när jag inser att det varit rätt intensiva månader sedan jag tog mig an detta nya uppdrag. Det blir skönt att landa och reflektera lite, eller kanske inte så mycket eftersom det blir fullt upp direkt då jag och min Lilltjej åker norrut...

Fick förresten godkänt så åker till Indien igen i slutet av Juli för att personligen träffa mina nyanställda, medveten tidpunkt då Sverige ännu är på semester och därmed lugnare för dem. 

Till slut hamnar de alltid där, de där kvarlämnade glasen, besticken och tallrikarna. Några få blir början till några till och så några till. Någon placerar demonstrativt allting i diskhon, en annan försöker skapa ordning utan att vilja bli den som till slut offrar sig. För till slut är det alltid någon som gör det, det vet alla och just därför det alltid emellanåt blir dessa ofrånkomliga ansamlingar. 

Denna gång har alla dock varit väldigt ståndaktiga, ett nytt rekord, en kraftmätning hos pedanterna om vem som kan motstå längst. Det är nästan så det nu gått så långt och länge att ingen vill vara martyren som ställer sig där med självuppoffrande min och gnuggar med det värdelösa diskmedlet. Ja, det där diskmedlet är verkligen faschinerande dåligt och kan omöjligen vara ett mer ekonomiskt alternativ än ett dyrare men drygare. Gissningsvis blir det någon övertidare som tar tag i det när hen är ensam kvar. 

Hittade denna bild från lördagsmorgonen, vi borde ha fört statistik från mussäsongens början! En fågel imorse så fick börja dagen med att plocka fram dammsugaren, och medan jag lagade middag ser jag i ögonvrån en mus kila från sitt gömställe under byrån och in under kylskåpet. Plutt och Liten turas om att hålla vakt och jag vågar knappt tänka på hur mycket muslort vi nu antagligen har därunder…!

Det ska vara erbjudande om gratis käk för att locka mig hemifrån och ned till föreningslokalen för att delta i det konstituerande och vanliga styrelsemötet denna månad! De så kallade "smörrebröden" var torra och relativt intetsägande men gratis är gott och tanken som räknas.

Efter kyliga dagar var det nu en riktigt skön kväll så passade på att sticka ut med vandringsskorna så fort vi var klara, men nu är jag så tillbaka framför skärmen igen. 

 

Semestern börjar närma sig vilket ska bli galet skönt, men det är mycket jag skulle vilja få på plats först, framför allt rekrytera de sista konsulterna eftersom de ska börja i augusti. Sex stycken har nu äntligen kommit på plats, två idag och det mest kritiska behovet är tillgodosett. Men just med tanke på den snabbt annalkande egna semestern och därefter sommarstängningen börjar det bli lite panik.

Då hon på grund av matchen inte hade någon träning kunde hon följa med på min söndagsklass som den annalkande sommaren till trots fortfarande är väldigt välfylld. Kul!

 

Jag får väl vara tacksam att katterna inte försökt följa efter med det tumult i form av nedrasad stång och kraschande blomkrukor troligtvis skulle medföra.

Är inte naturen fantastisk som får fram sådana fantastiska frukter och bär? 

Det blev inte ett enda av de kinesiska plaggen då Emilio föreslog att de skulle ha sina kramtröjor, men den med långkjol liknade mera en nattskrud än avslutningsstass. Så när vi ändå betade av ärenden igår hittade vi direkt en jättefin liten kjol och vi båda var jättenöjda. Min vackra Lilltjej!

Utsikten från Lilltjejens soffa. Insåg att jag inte dokumenterat särskilt väl hur hennes rum förändras med åren. Jag inbillar mig att det inte är jättevanligt att en trettonårig tjej har periodiska systemet på väggen. Den andra är en stjärnkarta.

Hon testar vita outfits från Kina inför tisdagens skolavslutning och med tanke på väderprognosen lär hon frysa häcken av sig.

Inför skolavslutningen och det faktum att eleverna lämnar mellanstadiet och splittras till olika skolval så ska de fika tillsammans innan själva ceremonin på tisdag. Frågan gick till oss föräldrar så jag och två till ska nu fixa för de två klasserna - som egentligen är en, men ändå två för att de är för många för att vara en… 

Jag gillar ju att baka så gjorde det gärna - tills läraren informerade om den lilla men viktiga detaljen gällande allergier.

Inga nötter, ok det är ju rätt förväntat. Inga äpplen eller päron, ok det var lite annorlunda men inte så svårt att undvika. Ingen laktos, jamen det finns ju massa fria alternativ. Inga ägg och inte mjölkprotein, okej jag visste det var en hake! Fast jag borde ju ha vetat då jag känner Ronjas kompis, men hur bakar man utan ägg och mjölkprotein? Alla mina smaskiga och beprövade idéer var ju bara att fetglömma såvida jag inte ville ge eleverna en minnesvärd avslutning genom att döda ett par av dem.

Det slutade med att jag drog ihop fyra satser chokladbollar, fyra för att jag gjorde dem i storleksordning rejäla frikadeller, samt dubbel sats syltkakor som också gjordes större och således liknade små ufon. Det mjölfria smöret fungerade helt ok och smaken i princip densamma. Det verkar vara just äggen som är den största utmaningen att baka utan, det är ju liksom liktydigt med bakning och man påminns igen hur tur man har det som inte har några allergier hos varken mig eller min Lilltjej.

En del av mina sköna söndagsfighters och veckans sista release tillsammans med My gick bra, banne mig när det nu var fjärde gången. Låt nummer tre funderar jag på att byta redan nästa gång, dödligt tråkig både låten och koreografin!

Har velat fram och tillbaka, framför allt med tanke på hur lite tid det är tills vi åker men när jag faktiskt insåg hur nötta mina gamla vandringsskor var, köpte jag det par jag nu provat ett antal gånger. Ett par nya Salomon som efterträder mina gamla fick omedelbart testas ute i Sandsjöbacka. Två timmar i regn och första testet fick klart godkänt, tack och lov.

Stort tack till mina gamla trotjänare som gett mig många mil och upplevelser!

Releasen i Sisjön gick helt ok, faktiskt över förväntan med tanke på den vecka man haft på sig att plugga in den. Vi knödde in oss i lilla salen för vad vi hoppas var sista gången, sedan är det stora som gäller! Har fått ett gott gäng stammisar där också utöver mina Frölunda fighters.

Det har blivit två dagar med gottigheter när jag direkt efter mitt söndagspass mötte upp C i stan för middag och bio. Mad Max "Furiosa" var ingen feel good direkt men vi i den glest befolkade IMAX-salongen som gillade action hade inget att klaga på. Det är carpaccio som gömmer sig under berget av ruccola, balsamico och parmesan. Jag saknade pinjenötter, annars ok. Trots att vi var på sista föreställningen hängde dagens värme i så ingen av oss kände för något tungt till huvudrätt och testade var sin räkmacka. Den var ok men jag orkade inte hela och var en hårsmån att fråga om jag kunde ta med mig räkorna hem och således blivit tiofaldigt hyllad av Plutt.

 

Denna kväll behövde jag inte heller bekymra mig om middagsval då det var dags för vår förenings årsstämma med traditionsenlig smörgåstårta. Vi har börjat använda HSBs digitala verktyg som kallas "Styrelsestöd" för möteskallelser och protokoll, denna gången premiär vid en årsstämma och det gick inget vidare. Vad det verkar måste jag göra om hela mötet med protkoll och allt, men eftersom mötet nu har varit tillåts jag inte att skapa ett nytt i förgången tid. Inte mycket till stöd alltså, men när man nu lärt sig hur det fungerar och vad som krävs så har verktygen onekligen sina fördelar. Nu ska man bara komma ihåg det om ett år!

Lilltjejen var jättenöjd med klassresan till Johannesvik där det visst blev en liten snackis och mer eller mindre officiellt att min Lilltjej och Emilio var ihop. Gulligt med avståndet mellan dem och kul med kramtröjorna! Poseringen var det kompisarna som övertalade dem till...

 

Porlande vatten anses vara lugnande i ett hem men jag upplever det bara stressande. Så nu ska jag fylla på akvariet och sedan hoppa i säng.