Svalka
Min vackra tjej! Min vackerögda, långbenta och storfotade vackra Lilltjej. Storlek 37 i skor och därmed bara en storlek ifrån sin mor.
Efter gårdagens heldag blev det en lugn söndag där vi endast tog en Pokémonpromenad i området. Det svalare vädret med inslag av regn var också vilsamt skönt. Det bästa med sommarvärmen är enligt mig att slippa dra på sig lager av kläder, att
bara kunna dra på ett par shorts och top är så lätt, luftigt och skönt!
Var duktigt söndagsseg till eftermiddagen då det var dags för passet i Frölunda men självklart kom energin och kicken av den fulla klassen som levererade så som bara de kan och så belöningen av underbara endorfiner!
Nostalgimiddag i form av jordgubbar, galet mycket ovispad grädde och lättsaltade chips till efterrätt - min diet en ovanligt varm sommar i Umeå där mellan avhoppade dataingenjörslinjen och lärarutbildningen. Den jordgubbssmakande grädden
som blir kvar när gubbarna är slut, mmmmm!
Varmt, varmare, varmast?
Vi har ju inte många plantor men de sprutar ur sig av sina underbara bär! Så mysigt att gå ut och plocka till morgonens pannkakor. Lilltjejen var väldigt nöjd med sin heldag nere i Åsa, bra arrangerat och morsan fick också en riktigt härlig dag.
Rattade direkt till Majorna där deltagarna lyste upp när de upptäckte att det var jag som vikarierade. Golfen gick hyfsat men sega ben och höll verkligen på att rinna bort! Jag till och med längtade efter att få slänga mig i vattnet,
vilket jag också gjorde direkt jag installerat mig vid Tulebosjön. Välsignat skönt!
Andades, badade mera och njöt av solen innan det var dags att hämta den lika trötta avkomman.
Nu mullrar åskan i fjärran och molntäcket ger skön svalka. En urladdning och regn skulle göra gott nu!
Värme
Plutt fyller två vilket såklart firades med tårta! Orkade inte baka utan nyttjade lyxen av att ha Dahls fabriksförsäljning runt hörnet.
Ännu en galet varm dag. Ronja fick följa med Isabella till Amundön för många timmar vid havet. Jag fullkomligen dränkte henne i solskyddskräm.
Likaså gjorde jag när jag senare gick ut för tolv hål, som denna gång gick galet bra! Totalt tvärtemot senaste rundan trots knaper lunch och stekande sol.
Vet inte riktigt hur hårda klädkoder det är på golfbanor nuförtiden men i denna värme hade jag aldrig klarat t-shirt. Generellt rätt fånigt med klädkod enligt mig och misstänker att det är snobbklubbarna som vidhåller att inte tillåta ärmlöst.
Man kan verkligen undra varför.
Imorgon har Lilltjejen en heldag med fotbollslaget i form av träning, bad och match så morsan ska bara leverera och hämta. Däremellan passar jag på att vikariera Carinas lördagspass i Majorna och därefter beta av ännu en golfrunda. Vädret ska bli lika
varmt så blir till att bälga vatten. Onekligen tur jag lärt mig dricka det!
Sommarjobb
Vilka dagar vi har! I stekande lunchsol jobbade Lilltjejen på vår lilla plätt på baksidan. När hon var så gott som klar pustade hon och ansåg sig färdig. Ofrånkomligen tänkte man på sig själv och kilometrarna man tuggade med den motordrivna handjagaren
runt sommarstugans omfattande ytor. Tyckte ändå det var ganska ok då motorbullret överröstade föräldrarnas bråk och man fick någon timmes frist.
Vi har hållit oss inomhus, undan den tryckande värmen med jobb för mig, pyssel, spel och film för Lilltjejen. Medan tjejerna tränade nittio minuter fotboll gav jag upp försöken att jogga i värmen. Det blev en rask promenad istället som kändes i benen.
Supermysigt att komma hem sedan och äta egna jordgubbar dränkta i vispgrädde.
Deltidspermitteringen med arbetsdagens senare start möjliggör sköna morgonpromenader. Jag vet inte riktigt vad Ronja gör men det är något i Pokémon Go...
När jag var klar för dagen igår drog vi till Tulebosjön där undertecknad faktiskt tog ett par simtag! Kyligt uppfriskande i den galna sommarvärmen.
Solen har försvunnit bakom trädtopparna och det är den där sköna svala sommarkvällen där man vara kan vara. Plutt och Mini verkar hålla med!
Lärdom
Servicekillen kom direkt från Danmark så förstod ungefär vart fjärde ord han sade. Googlingen och supportsamtalet bekräftades då det bara var en packning som behövde bytas - en betydligt lägre kostnad än att köpa en helt ny maskin.
Erbjöds en ny tjänst i samband med pågående omorganisation, accepterade och fick genomföra ett Korn Ferry test samt uppföljande intervju. Tyckte det var riktigt jäkla svårt men kändes ändå ganska hyfsat. När jag idag fick negativt besked finner
jag mig otroligt besviken. Motiveringen var att jag inte verkade vilja tillräckligt, att lönen verkade vara främsta drivkraften. Måste det ena utesluta det andra? Att jag inte frågade mycket om själva tjänsten var min inställning att det löser sig
längs vägen, ungefär som jag oftast hanterat de utmaningar jag ställts inför. Likaså var min uppfattning att tjänsten också var såpass i sin linda att inte mycket konkret var på plats.
Två initiala ögonblick omnämndes lönefrågan och resterande nittio procent ägnades åt de "mjuka" värdena, hur man brinner för att utveckla människor, se dem motiveras, lyftas och alla de där ordbajsande egenskaperna som är
så självklara att jag tydligen inte ansåg att trycka på bajset ännu mera. Hela mitt yrkesliv har jag arbetat med personlig utveckling och motivering i olika former!
En jobbig faktor till detta negativa besked är känslan av att svika det förtroende som gavs mig i erbjudandet. Någon trodde på mig och jag svek.
Är jag brutalt ärlig mot mig själv kanske jag inte har det fulla drivet till det en sådan roll kräver, eller har detta bara fått mig att tvivla på mig själv och min förmåga? Jag har alltid tagit ett steg tillbaka när erbjudanden öppnats för mig,
duckat med det klassiska "inte kan väl jag". Det är ett ganska inbilskt drag som också nedsätter den som visat det förtroendet. Jag tyckte jag denna gång visade på att våga gå emot denna felriktade form av ödmjukhet
men uppenbarligen inte tillräckligt när det kom till kritan.
Jag är besviken på mig själv men kan bara försöka dra lärdom av detta och koka ned mina känslor inför denna typ av roll. Är den verkligen något för mig, något jag verkligen vill? Lönen är ofrånkomligen en viktig faktor för mig men tycker inte
att det utesluter något annat. Man ska bara ge sjutton i att uttrycka det. Ärlighet varar inte alltid längst...
Fysiskt
Började dagen med en svettig runda på Amundön, väldigt härligt i den svala morgonen med moln som dämpade vad som annars blivit för svettig runda.
Kort därefter var det föreningen som skulle ha en insats så vi var några tappra medlemmar som skyfflade regnvåt sand och jord. Den halvt igenvuxna lekplatsen är röjd och blivande gräsmatta grundad med några kubikmeter jord. Pust!
Av med de skitiga kläderna och på med nästa uppsättning för en fullbokad klass i Frölunda. Trodde axlarna och orken skulle svika mig men kändes grymt bra med massa energi trots en lunch på tre grillkorvar och lite tomatsoppa senare på eftermiddagen.
När jag hämtat Lilltjejen kunde vi skörda våra första jordgubbar! Mördarsniglarna är på salladen men de verkar inte ännu kunnat ta sig igenom de dubbla fågelnäten. Jag grunnar på någon form av konstruktion för att tillse en barriär av salt
som inte försvinner med första regnet. Mina gubbar ska inte ätas upp av sniglar!
Igår blev det middag på Toso, riktigt gott urval av den meny vi valde. Min dessert ser lite naken ut då servitrisen glömde bort att jag inte ville ha de kokosflingor som generöst strösslats över det hela, men rensad smakade fondanden gudomligt. Medan
vi satt där drog ett rejält åskväder rakt över oss och himlen öppnade sig.
När vi kom hem väntade en Bror så blöt som jag aldrig sett förut, supergulligt!
Måndag imorgon och det fina vädret ska komma tillbaka.
Årets midsommar
Vi har blivit så bortskämda på väderfronten att vi förträngt vad som är ett faktum, nämligen att det alltid regnar på midsommarafton.
Det började lovande, stekande varm förmiddag som jag tillbringade på Torrekullas tolv banor. Det gick katastrofdåligt.
Efter lunchtid var planen att vi skulle mötas på Aspens badplats för lite picknick, bad och aktiviteter innan vidare färd hem till värdparet.
När jag passerade Gamlestan kom regnet och vår chatgrupp beslöt att ses till senare uppslutningen i Olofstorp. Jag vände kylaren och chansade trots de blåsvarta molnen att köra söderut. Kanske skulle det vara klarare ute vid kusten men fick inta min picknick
på Vallda hamns parkering medan regnet smattrade mot biltaket och strandbesökarna hukande återvände till sina bilar. Det var faktiskt riktigt mysigt att sitta där och småäta medan ljudet av Mattias Edvardssons "En helt vanlig familj"
ackompanjerades av regnet.
Tror det är första midsommar jag inte ätit sill - sedan jag lärde mig att uppskatta den. Efter en halv dag av självmeditativ sysselsättning rattade jag hem och duschade av mig morgonen lager av solskyddskräm, packade om kylväskan och förberedde mig
på att vara duktigt social under dagens sista halva. Till och med Robert tyckte jag varit duktig när jag efter halv elva som första person tackade för mig. Har ju faktiskt min klass imorgon, som vanligt trots midsommardag. Ja, den är knappt
halvfull av bokade och får se hur många som faktiskt dyker upp.
Jag känner hur socialt otränad jag är men kan uppföra mig civiliserat och har dessutom koll på de relativt enkla förväntningarna på mig och från de andra. Funderade ett slag med Robert och kom fram till att senaste festen jag varit på var just
hos dem där inför Roberts flytt till USA. Det var väl i höstas?
Nu går ögonen i kors, dags att sova!
Ny lek!
Förslag på ny lek: "Vad har du under dina köksskåp?" I mitt fall ovan handlar det om en smart dold låda under de vanliga lådorna precis på golvnivå. Därav möjligheten för lite allt möjligt att trilla ned och slutförvaras tills sällsynta nödvändigheter
drar fram dom i ljuset. Ungefär som kyl, frys, tretonsbyråer och pianon.
Av allt skräp som förra ägarna donerade inkluderades dock en obruten förpackning rätt snygga servetter. Dammråttorna har jag dock bidragit med under det dryga året som gått.
Denna tidigare nämnda nödvändighet att öppna förseglade skattgömmor orsakades av strul med diskmaskinen som nötte sig igenom min sömn vid femtiden imorse. Avloppspumpen gick oavbrutet där enda sättet att slippa ljudet var att dra ut säkringen i proppskåpet.
Några googlingar senare och jag har börjat plocka isär delar av mitt kök för att komma åt ordentligt. Ny diskmaskin var inte riktigt med på min inköpslista men mera Google och ett samtal till dygnet-runt-öppna Bosch-supporten gav mig hopp. Lät inte så
avancerat och därmed såpass billigt att det är värt ett försök. Dock tidigast om en månad...! Att gnälla över trettio dagars handdisk till min syster som är fyra personer rönte föga medlidande men nu åtta timmar senare får jag samtal
om en avbokning som ger mig en tid nu på måndag, tjoho!
Blir en tidig kväll ikväll, zzzz!
Första på bana
Tecknade som sagt alliansmedlemsskap på World of golf vilket innebar medlemsskap i också Torrekulla, Sisjöns och Hulta GK. Testade Torrekulla idag och den är svår! Mycket vatten, diken, klippor, bunkrar och smala fairways så var med viss bävan
jag gav mig ut för säsongens första runda.
Resultatet var högt och lågt, men kändes riktigt bra faktiskt, klart över förväntan. Erinrar jag mig förra årets premiär var det på den nivån att lägga ut klubborna på Blocket...
Vallda Särö
Gjorde ett försök att vara vuxen med det klassiska vinglaset i sommarkvällen medan Plutt vräkte ut sig på de solvarma stenplattorna. Glasen från servisen som mamma och pappa samlade på mig kommer till användning lite då och då. Det tog bara drygt fyrtio år...
Fick en väldigt härlig dag ute vid havet i Vallda tillsammans med Isabella och hennes familj. Om man inte haft vinden som fläktat hade det varit outhärdligt med den gassande solen.
Det fiskades några krabbor vid klipporna innan vi förflyttade oss till en vik där korna också ville doppa klövarna. Undertecknad tog på sina badskor och lyckades till slut lägga sig såpass att fronten doppades. Kan man hävda att man badat i havet nu? Tyvärr inget bildbevis.
Grillade!
Fick hänga på låset till butiken och köpa ny baddräkt till min stängel till avkomma innan vi kunde åka till Tulebosjön. Det tog ett tag men till slut var hon i. Dock inte till den nivå som Isabella och Elvira för det var faktiskt lite kallt
i vattnet och ganska blåsigt. Jag höll mig på land och tack vare vinden var värmen uthärdlig. Några timmar senare känns i skinnet trots skyddskrämen så bara se till att smeta på ännu mer imorgon då vi ska ut till havet. Sommaren är verkligen
här!
Kvällning
När Lilltjejen kommit i säng brukar jag gå ned till min egen. Denna gång satte jag mig på utsidan i den sköna kvällen. Det vindar en del men iskylan är äntligen borta och det är ren och riktig sommarkvällstemperatur. Om det inte varit molnigt idag hade det varit nästintill outhärdligt att vistas utomhus, en värme som enligt prognoser ska hänga kvar ända till midsommar.
Från vallen hörs musik med österländska infulenser och omisskännliga ljuden av fotbollsspel i nöjes förtecken.
Av en slump läste jag på vårt intranät att Covid-19 tester erbjöds till dryga trehundra så lät nyfikenheten råda och bokade en tid. In, stick i fingret, här är papper med förklaring av resultatet som kommer via sms, tack och hej. Det tog inte ens fem minuter från dörr till dörr. Medan jag och bilen rullade genom biltvätten kom resultatet, en enda etta.
Ett positivt resultat hade egentligen inte gett något annat än en möjlig lättnad i att redan haft smittan utan symptom, men hur är det där med att faktiskt kunna bli sjuk igen? Jag har i vilket fall tydligen klarat mig hittills så får väl vänta på min tur ett tag till.
Under morgonens promenad gled tankarna in på Anna-Karin. Till midsommar var det tre år sedan hon dog, är det inte längre ändå? Knappt en handfull gånger sedan dess har hon dykt upp i mina drömmar, alltid sprudlande vacker och energisk. Är det inte konstigt att hon kommer in i min hjärna sådär när jag minst anar? Vi var ju inte nära vänner och kan inte påstå att vi umgicks frekvent precis. Vi hade några stunder där jag bara kunde vara en mottagare för den sorg, frustration och förtvivlan hon kände inför det hon in i det sista kämpade emot. Vi var inte nära vänner men förstod varandra på ett sätt ändå. Knepigt det där.
Om en vecka är det midsommarafton. Christer ska fira med sina tjejer så jag funderar på vad jag ska hitta på. Är så enkelt att bara försjunka i en bok, ta en golfrunda, ett löppass och bara vara. Det är jag i ett nötskal, samtidigt som jag också känner för att unna mig något, att vara jag men någon annanstans. Hade ett-till-ett samtal med min chef idag och än en gång diskuterade vi kring hur liten risken är att vi scrum masters och jag skulle få sparken i höst. Han lade också ut en fråga om intresse kring ett erbjudande om roll som inte har mer underlag än de spekulationer alla försöker föra just nu. Jag försöker anamma det jag uppmuntrats till men varit dålig på: Att tacka och ta emot de dörrar som öppnas för mig - så jag sade ja till intresse för något som inte har någon som helst form elller substans ännu, eller kanske ens blir.
I vilket fall överväger jag att låta min ekonomiska försiktighet stå åt sidan för en dag, kanske tankarna på Anna-Karin spelar in eftersom jag fick idén först idag.
Meh!
Nu måste man boka tid för blodgivning och då besvara en hög hälsofrågor. Tog med Lilltjejen och hon fick inte komma in utan gå tillbaka till bilen. Handtvätt innan registrering och samma frågebatteri igen. Armen fullkomligen dränks i desinficerande
i tre omgångar innan hon kör in nålen - och missar! Kärlet "rullade undan" och de kollar min andra arm. Jag har tappats från den flera gånger men så länge sedan som när jag bodde i Umeå och var plasmagivare. Nu bedömde den extra sköterskan
att de var för tunna och att sticka om i den vänstra var inget alternativ. Den måste läka i minst två veckor innan nytt försök. Det var bara att åka hem igen med femton ursäkter i kölvattnet.
Tog en lufs-promenad medan Lilltjejen tränade fotboll. Riktigt sega ben och omotiverad men skrapade ihop en timme i varje fall.
"In i en ny värld" från Frost 2 ylas från duschen. Är nog dags att plocka ut henne därifrån nu...
Sommarlov
Skön morgonlufs innan jag satte mig i morgonens standup-möten. Plötsligt smyger Lilltjejen in med frukost för att sedan fixa iordning sin egen där ute i köket. Det är första dagen på sommarlovet och eftersom jag börjar nio kan vi nu kliva upp lite
senare.
Efter lunch kom Elvira och senare Isabella för lite film, lite rullande i grässlänten, såpbubbleblåsning och målning av tånaglar medan undertecknad bullmamma snodde ihop en sats som lyckades bli övergräddade.
Till middagen bar jag fram grillen - Halloumi för mig och nöt för min avkomma, med vår egna sallad förstås. Har hur mycket som helst!
Medan skuggorna blev längre och en viss svalka kunde erbjudas körde jag färdigt med röjsågen som avbröts i söndags, svettigt värre.
Årskurs två avslutad
Sitter på morgontoan och Lilltjejen sista-minutenövar på sin låt som ska spelas inför klassen om några timmar. Hon spelar "Blir det inte sommar snart" medan några tjejkompisar ska framföra en egenkoreograferad dans. Vi föräldrar och anhöriga får stanna hemma eller på sin höjd vänta utanför skolområdet men enligt Lilltjejen hade det gått bra.
Under min morgonrunda fick jag mamma och barn rådjur framför mig på grusvägen. Mamma försvann vidare upp i skogsbrynet medan den lille lade sig platt enligt instinkt, olyckligtvis på andra sidan vägen alldeles i kanten. Jag avvaktade en bit ifrån i hopp om att få se mamman komma och hämta men precis då kom en bil som upptäckte den lille, stannade till och gick ut för att undersöka. Då jag joggat dit och informerat om mamman körde han vidare men den lille blev såpass orolig av vår aktivitet att den skuttade lite längre in i det höga gräset bort från vägen. Där låg den bättre och jag fortsatte efter ytterligare en stund. Tydligen kan de ligga upp till tre dagar, så länge innan mamman kommer och hämtar. Supersöt!
Supersöt är också min Lilltjej som nu har sommarlov och leker med Isabella på övervåningen efter en promenad med hunden Harry. Jag behövde till kontoret en snabbis för att hämta en levererad adapter till datorn så hon fick följa med där direkt efter hon kommit hem från sin avslutning. Därefter åkte vi till godisgrossisten där hon fick välja en produkt dagen till ära. Det blev klubbor modell större som jag avser att låta hennes kompisar hjälpa till att avyttra. Blir extra tag med tandborsten ikväll!
Fin kväll
Postat ett bildligt och bokstavligt talat, litet brev till Meja, Lilltjejens kompis i Malmö. Så roligt att de nu brevväxlar och även om det inte är många meningar nedplitade per brev så verkar entusiasmen lika stor på båda sidor. Får se om vi
får till något besök där nere i år, det vore ju lite roligt eftersom vi nu gjort det tidigare två somrar.
Betraktat fotbollsmatch från andra sidan stängslet enligt restriktioner samt utforskat området innanför ÖIS-gården en kortis i lufs-promenadtempo. Förvånades av att efter den vackra lövskogen komma ut i branta backen som leder upp
till Monica och Tomas område, och att det låg ett stort vattenverk där mitt i skogen hade jag ingen aning om. Blev lite sugen på att utforska Delsjön mera, det är ju ett oerhört populärt område och just därför inget jag lockats av men naturmässigt
verkar det ju rätt mysigt. Får se hur det blir...
Söndag
Idiotin som spridits från Stockholm och Malmö med urartade demonstrationer påminner mig ännu en gång varför jag föredrar katter framför människor. Vi förtjänar att ha ihjäl varandra, låta det största problemet på planeten ta ihjäl sig självt.
Jag skäms för den människa jag är och den värld jag låter min Lilltjej växa upp i. Om jag låter min cynism och negativa nål passera max kan jag nästan våndas över att ha satt detta oskyldiga underbarn till världen med alla de risker och elände den
består av. Dagens vardagsgöromål blir en sådan kontrast, ett nästan löjligt skådespel av det normala och inser att det bara är så det är - och alltid har varit.
Bevis på människans förmåga att förstöra, förbruka och missbruka pågår hela tiden i alla tänkbara och otänkbara former med en ständigt urskuldande anledning. Alla är offer ingen är förövare. Vi rycker på axlarna eller förfasas men är likväl mest måna
om att bibehålla vår egna trygga vardag, för vad annat kan vi göra? Alltid vi och dom, jag eller alla andra.
Jag läste ut en av Viveca Stens böcker som jag påbörjat under dagen och surfade in på nyhetssidorna som jag brukar innan jag lägger ifrån mig fånen för kvällen. Att jag aldrig lär mig.
Medan somliga människor passade på att nyttja den för tillfället gällande ursäkten att
förstöra för andra, förflöt min söndag precis som vanligt. Eller kanske något mera produktivt än vad de brukar då jag fått nästan tio timmars sömn. Ryggen var dock inte det minsta lycklig över de extra timmarna i horisontalläge.
Knivar i dess nedre del är en passande beskrivning, fy bubblan. Valet att söndagsmorgonen till ära ligga kvar och dra sig var inte ens ett alternativ.
Lördag
Bytte ut powerlåtarna till gamla med mera tryck samt lagt till en extra vilket kändes. Phu vad slut jag var men det såg deltagarna också ut att vara så klart nöjd! Två av mina stammisar överräckte en present efteråt - igen, så himla gulligt av dem!
Köpte lite räkor på vägen hem för mumsiga mackor till lunch. Mini tuggade i sig sin räka efter mycket tvekan medan Plutt lyckades tigga sig till en extra.
Efteråt drog vi till World of golf, löste medlemsskap och premiärslog var sin hink. Det gick över förväntan faktiskt - för oss båda två, men visst kändes det lite ovant i kroppen. Efter ett tag öppnade sig himlen och det fullkomligen vräkte ned men där
vi stod väl skyddade blev det bara mysigt.
Tidigarelade vår bokning på Manana och överskred det rekommenderade antalet smårätter. Med en ytterligare efterrätt rullade vi därifrån. Burp!
Gosat ned oss i sängen innan klockan passerat halv åtta och spelar Civilization medan Mini värmer intill. Vaknade tidigt, lär somna tidigt...
Mysigt
För första gången på många dagar fick jag tända lampor och mot fönstren smattrar regnet och ger gräsmattor och grönska en välbehövlig rotblöta. Det har blivit fredag med en kommande helg förutspådd att fortsätta lika grå och våt. Efter gårdagens träning var det gott att bara hänga i sängen med två av de tre lurviga framför "Hela England bakar" och Mums-Mums.
Simbas svans når runt hans huvud där han ligger medan Plutts knappt når halvvägs när hon försöker. Hon är så himla gullig med sin krumma kropp och buttra lilla ansikte.
Förra veckan lämnade fem medlemmar från Winterfell som en följd av den nedskalning applikationen står inför. Mitt i sprinten slog vi ihop dem med Dragonstone till ett team som till slutet av månaden kommer att minska ännu mer. Ytterligare neddragningar och långt konsultstopp under sommaren är orsaken och det känns så oerhört ledsamt. Teamen har fungerat så himla bra tillsammans både internt och externt, verkligen preseterat utöver förväntningar och samtidigt hållit humör och inställning på topp även när det varit riktigt tufft med tidspress och incidenter. Det är en förlust för VCC att inte kunna ha dem kvar.
Nästa vecka går Lilltjejen på sommarlov, till hösten börjar hon trean! På grund av Coronan och varslen kommer jag ligga lågt i sommar. Inga specifika planer bokade och kommer nog att jobba så mycket som möjligt, ta lite ledigt under någon Ronja-vecka. Fick veta idag att de individuella beskeden kring varslen påbörjas sista september, så en månad senare än vad som först kommunicerades. Jobbig väntan, man vill ju bara veta!
Arrangerat
För några veckor sedan plöjde jag "Love is blind" på Netflix. Kort och gott ett gäng singeltjejer och killar som dejtar utan att kunna se varandra. Om tycke uppstår inom en viss tid friar man och får så ses på riktigt, tillbringa tid tillsammans på exotisk semesterort för att sedan gifta sig - om viljan ännu finns.
Jag kunde himla ögonen till insidan av skalpen och fnysa mig blå men samtidigt också gilla konceptet, försöket att koppla bort ytan. Den fick de ju ändå sedan med utmaningen att koppla ihop personligheten de lärt känna med den utsida som omöjligen kunnat uppfylla föreställningen.
Naturligtvis ska vi som publik ha sin del av drama vilket det ofrånkomligen blir i produktioner som dessa men tack och lov inte på den nivå som exempelvis "Paradise hotel" eller "Ex on the beach" och allt vad de heter antagligen har. Några bröt upp, några gifte sig och förblev det åtminstone fram till den ofrånkomliga "återföreningen".
Under en virtuell fika med mina team nämnde jag att jag sett denna serie och fick dra en kort summering. Knappt hade jag hunnit färdigt förrän de skrattande utbrast "Its just like an arranged marriage!" Jag har ju fått en inblick i indiernas avancerade procedurer kring arrangerade äktenskap som ännu förekommer i stor utsträckning även om så kallade "love marriages" ökar. Bland mina gifta kollegor är det en blandning, en del arrangerade och en del av kärlek. Otroligt fashinerande att höra om de arrangerade som är mer flexibla och mycket mer avancerade än mina initiala fördomar. En jättefin skildring har frun till en av kollegorna bloggat om här!
Jag har ärligt varit skeptisk till äkta kärlek inom arrangerade äktenskap men har kommit att inse att dessa kanske har just de bästa förutsättningarna att kunna uppnå det. Det kräver en öppenhet och inställning som vårt västerländska kulturella arv inte gett förutsättningar att förstå eller klara av. Där går båda parter in med en respekt för varandra som jag tror bara kan uppnås under just de speciella förhållandena. Nu börjar den västerländska synen på relationer och äktenskap influera och accepteras allt mer och jag vet faktiskt inte riktigt vad jag ska tycka om det. I perspektiv av den likaså ökade jämlikheten där den ensamstående kvinnan blir mer självständig och självförsörjande är det positivt i varje fall. Liknande förändring har ju vår egna kultur och samhällsapparat gått igenom men hur en population på drygt 1,3 miljarder som ligger markant efter på andra områden förändras med detta kan bara framtiden utvisa.
Fantastiska dagar
Sommarvärmen har hållit i sig men tillbringat större delen av veckostarten inomhus framför skärmen. Faciliterar tvådagarskurs med ett bra gäng där det flyter på smidigt med bra diskussioner, engagemang och obefintligt teknikstrul. Den situation vi
har där alla sitter online har nog gjort alla ödmjuka inför de utmaningar det kräver samtidigt som det underlättar markant jämfört med om några sitter tillsammans i ett rum och några försöker hänga med online.
Fick i alla fall dryga milen med ömsom lufs och ömsom promenad i den sena eftermiddagen. Passerade en äng med smörblommor och mindes alla gånger jag och ibland med Jenny plockade på ängarna vid sommarstugan. Bukett efter bukett till mamma som arrangerade
över hörnskåp och i korgar för att torka.
En liten del av mig ville springa ut i det gröna så som vi gjorde då, obrydda av kryp och det vi kallade spott som smetade våra ben. Min impuls stoppades av mitt vuxna jag som såg fästingarna framför mig, krypandes över benen och upp innanför
shortsen. Ibland är det tråkigt att vara vuxen...
Att vara vuxen och mamma är dock fantastiskt när man har en sådan unge som min Lilltjej. Till söndagsmorgonen och tillika morsdag tassade hon och övernattningsvännen in med den frukost hon mindre diskret förhört mig om under hela veckan. Jag hade
underlåtit att ange stekt bacon, äggröra och smoothie som drömfrukost och gjort det överkomligt för henne då intentionerna var så uppenbara men jordgubbarna var en klar överraskning. Min fina Lilltjej!