Okej, hjärnan kanske inte riktigt är tillbaka ännu! För visst var det potatisvattnet jag skulle salta?
Misstänker att jag var besatt eller något igår, låg och rullade i sängen och uppbringade konstiga ljud. Trodde jag skulle tuppa av när jag körde hem från jobbet, så lagligt har jag nog sällan kört!
Först till kvällen började värken i kroppen ge med sig så jag kunde ligga still i alla fall och bruset i skallen dämpades. Så idag är hjärnan tillbaka men kroppen ungefär lika stark som en överkokt spagetti. Man tycker ju att det bara är lite feber men den knockar ut mig fullständigt. Tur att det sällan sker! Känns gott att kunna jobba hemifrån, hade nog dåligt samvete för att Monica och Tomas hämtade på dagis och tog hand om henne tills Johan kom.
Ska snart prova äta lite, det var ju ett tag sedan.

Att det kan komma så fort. Medan jag låg och väntade på att Lilltjejen skulle somna igår började jag frysa mer och mer. När jag så kunde sätta mig framför datorn var det undertröja, två tjocktröjor, en filt över benen och en över axlarna. Frös som en hund hela tiden vilket inte gav sig under natten. Frusit och vridit mig för att till slut ställa mig under duschen närmare en halvtimme.
Värmen är över på utsidan så varmluften kör så det bränner på händerna, men ändå fryser jag som sjutton!
Känner mig sådär för att jobba faktiskt och hur ska jag göra med kvällens combat? Skitsvårt att få tag i ersättare men ska göra ett försök.

Förutom ryggen som är sitt vanliga elände efter extra mycket stillasittande, har jag marigt ont i halsen. Tack för den Lilltjejen! Hon är för övrigt sig själv igen såpass att det blir dagis imorgon. Nu håller hon på att somna här intill medan Johan kör match nere på vallen. Han var så snäll att han satte henne i vagnen och promenerade ner med henne efter middagen så att jag kunde få tid att jobba lite innan jag hämtade.
Jag visste på ett plan att det skulle bli så här när jag ständigt fick prioritera annat. Utbildningsmaterialet har länge behövts uppdateras, så innan mitt nästa block som råkat sammanfalla med kineserna SKULLE det bara göras!

Och så är man ju sådan tidsoptimist. Hade jag inte haft Mikaels hjälp med översättningen hade det varit totalkört. Och det är bara att inse att jag inte kommer att hinna den sista kursen idag då de måste gå iväg. Om några timmar börjar kineserna sin arbetsdag och då måste min kollega där borta ha dom!
De två jag hunnit färdigt tänkte jag översätta ikväll så fort hon intill mig somnat. Det blir en sen kväll...

Johan hämtade ut den där försändelsen som inte hade tillräckligt med porto. Hinner inte visa vad det var nu då bilderna är i kameran, men det var onekligen en överraskning! Johan drabbades förresten av shoppingfreseni när han var på utflykt med Lilltjejen idag. Regnställ, stövlar och två jättesöta uppsättningar!

Önskar nästan jag kände av skinkan nu för att kanske lättare få grepp om vad som är kruxet. Men vem vet, när han kör in fingrarna bland muskelfästen och senor brukar de mest obemärkta ställena protestera högljutt.

Poängteras bör att jag precis varit och storhandlat!

Lite morgonläsning med betydligt piggare Lilltjej. Mycket snor men gott humör. Katten säger "Aouu" och hunden "Wowowo". Man förvånas över hur mycket hon förstår. Knatar till badrummet när man säger att man ska byta blöja (buja) eller borsta tänderna. "Mamma" och "pappa", "tittut", vinkar "e då" och är mycket förtjust i våra "katt". Hämtar posten efter dagishämtning och pekar gärna ut ögon, näsa, mun, öron och mage. Rena rama kvantfysikern, med snor och nästan full uppsättning tänder - som nu sitter och twistar till leksakstågets tuff-tuff ljud.

Johan spelar innebandy och vi tjejer ska kanske ta tag i lite frukost. Den mindre av oss åt ju inte särskilt mycket igår trots enträgna olika försök. Sedan får vi se vad denna dagen har att bjuda på. Det centimetertjocka dammet känns ju synd att förstöra, men rena kläder är ju bra att ha. Sedan kanske dammsugaren skulle bli glad av en svängom men frågan är bara hur omsorgsfull sådan. Det ser ut att bli ännu en tropikvarm dag som jag i vilket fall vet kommer att avslutas med Schlagerfinal, möjligtvis ackompanjerad av lite slaktarljud à la Dibbe!

En nybadad Lilltjej med feber degar med mig i soffan. Johan offrade sig och hämtade henne från dagis efter lunch då de ringde. Två kräk, lite fil, mycket sova samt massor av snor. Jag tog till vara på tillfället att inte dagishämta och stannade en timme extra på jobbet. Det jag hade ambition och förhoppning att göra idag blev till ett intet. Har i princip bara suttit i Outlook hela dagen mailandes hit och dit för än det ena och allt det andra som man hittills inte hunnit. Bakslag vid en uppgradering borde jag vara van vid nu men det är så frustrerande! Ju större organisation desto omständligare blir allting att genomföra.
Huset är nu vidöppet så vi slipper svettas floder och gråbröderna med sina nya halsband har gjort försiktiga små lovar på utsidan.
Johan är på fotbollsträning och jag är vrålhungrig. Undrar om det är näringsbrist, värmen eller latheten som gör att jag inte ser till att för sjutton fixa mig något att äta om jag nu är så himla hungrig?
Just det, fick en avi från Posten att något 800-grams skrymmande med för litet porto ligger och väntar på oss. Om vi vill ha det får vi betala mellanskillnaden och nån expeditionsavgift. Vad sjutton kan det vara? Ingen avsändare och adresserat till mig och Johan! Nyfikenheten kommer ju liksom som ett brev på posten, ha-HA!

Stor men ruskigt pigg! Gulingen ska sova borta och ev få nya bromsar. Ännu en varm dag på gång!

Fem starka deltagare gjorde mig sällskap i vår stora sal! Jag gjorde som jag brukar när det är få, ställde mig nere på golvet och körde åt samma håll som dom det vill säga inte spegelvänt. Var riktigt kul idag med bra energi trots så få.
Imorgon är det Powerpuff Buttran som ska äntra scenen igen tillsammans med de andra två för en timmes blandning av gamla och nya låtar!

Hittade inte min träningskjol/shorts så drog på mig Johans fotbollsshorts! Det är nästan trettio grader varmt så combat i långbyxor i solbelyst sal kändes sådär. Antalet bokade har minskat lika snabbt som glassen i kiosken i detta väder. Får se om någon dyker upp över huvud taget.
Måste hitta egna shorts!(

På Ronjas röra och tre djur. Myser med två i soffan medan den tredje jagar flugor på fönstrets utsida.

Jag kunde inte låta bli, jag gick ut i regnet och njöt av blixt och dunder! Fick se några riktigt fina blixtar och känna dånen vibrera genom kroppen medan jag blev blöt av regnet. Härligt! Är det bara jag som älskar åska? Jag minns att pappa hade stor respekt för den och satte oss i bilen för att köra en sväng medan mamma fnös och lät oss åka. Det går inte att undvika att känna stor respekt för åskan, liksom alla naturkrafter. Kanske just därför jag gillar den så, dess makt och hur små och betydelselösa den får mig att inse att vi människor och våra bekymmer egentligen är.

Som ett kvitto på hur varmt det faktiskt varit (och fortfarande är) idag så rullar nu åskan in över oss. Johan sitter och svettas på Gamla Ullevi och tur är nog det. Hade han varit hemma hade klagosången inte haft någon ände. Till och med JAG som fryser vid allt under tjugofem grader tycker nästan det är för varmt! Vi måste fixa halsbanden till gråbröderna så vi kan öppna dörrarna.

Det såg ut som det faktiskt skulle bli av idag, box impact i Almedal. Så hämtar jag Lilltjejen på dagis och personalen meddelar att de funderat på att ringa under dagen, att hon inte alls verkar kry. Jadå, snoret har vi inte missat, det har ju närmast blivit ett konstant tillstånd men hon var verkligen kinkig och varm. Att utetemperaturen visade på 29 grader gjorde inte saken bättre. Panoramafönstren hemma hade dragit upp innetempen till närmare kokpunkten så det var av med kläderna för både mor och dotter! Lite svalare och med mat i magen är hon sig hyfsat lik igen men det blev ju inte att som planerat åka till Mölndal för middag och barnvakt innan vidare färd till Almedal.
Johan är på GAIS-derby mot IFK och med det strålande vädret är det upplagt för lite vad som helst. Visst saknar jag ordningsvaktsjobben! Fick en förfrågan om jobb i Vänersborg, sommarsäsongen håller på att dra igång!
Somnade sent och sov dassigt, så varit duktigt trött hela dagen. Att sitta i möten då är ingen höjdare kan jag säga! Får se om Lilltjejen blir hemma imorgon, Johan tar hand om henne då i sådana fall.

En vän till Johan följer denna blogg och blind ska man vara om man undgått vår desperation och vilja att spela senaste Diablo. Han hörde av sig till Johan med den försynta frågan om vi månne behövde en dator?
Så igår hämtade Johan en sådan plus skärm och hela balunsen! Hur snällt är inte det? Va?
Kompisen var lite osäker på grafikkortet och det visade sig att det inte stöddes av Dibbe, så det blir att gå på kortjakt idag. Men vad säger man? Tack känns så futtigt! Men ändå - TACK!

Fattar ni vad detta innebär? Huset kommer att förfalla, Ronja omhändertas av sociala myndigheter och katterna svälta ihjäl! Nu är det snart jag och Johan tillsammans mot Diablos mörka makter! Moahaha!

Det blev en sväng till Landet idag där Nicke med familj var och Elin, Andy och Noel anslöt. Tanken var att det vackra varma morgonvädret skulle hålla i sig men istället fick vi knö in oss allihopa när det blev dags att äta. Men den grillade laxen med ny riktigt god sås smakade ypperligt ändå!
Lilltjejen sov länge idag, långt efter nio efter mycket rumsterande från mor och far vaknade hon till! Gott med egen lugn morgon där vi hann göra undan en del. Vinterkläderna är uppe på vinden, Lilltjejens vinter- och urvuxna kläder likaså. Lite allmänt röj och en tvättmaskin körd. Johan fick också tvättat Saabis uppe på Landet samt dammsuga den! Det var säkert ett år sedan sist...

Mikael på jobbet kom med ett förslag och vi är villiga att prova allt! Ställt laptopen som ett upp och nervänt V med bordsfläkten på max mot dess baksida. Trevligt med större skärm!
Min stationära dator orkade inte igenom installationen ens så nu sitter jag och tittar på medan Johan spelar. Jag har ju hunnit något längre, och så får vi se hur denna kylningsvariant fungerar.
Service och bromsbyte på Saabis gick på drygt tiotusen spänn förresten. En riktigt bra speldator alltså!

Min aktivitet på FB skulle nog beskrivas som passiv. Tack vare appen tittar jag in nästan dagligen för en liten dos av andras livsglimtar. Har ju aldrig varit någon stor fan av FB men en bra grej är de där notifieringarna om andras födelsedagar. Trots minimal vänkrets har jag värdelös koll på deras dagar, jag har ju inte ens koll på Johans, eller vår egna bröllopsdag för den delen!
I vilket fall har den där appen inte dessa påminnelser (kanske det är någon inställning?) så då blir det som det blir. Grattis svåger i efterskott!

I dessa tider kommer studenternas balfoton i strida uppdateringar. Många av "min" sista kull elever tar sin student nu och de är så fina! Min egen balklänning hänger i gästrummet, har ingen aning om varför jag har den kvar. T3A, ankommer till Pite havsbads hotellrestaurang i gul lokaltrafiksbuss efter förträff hos Åkerlund i Öjebyn. Visst var det Öjebyn? Skitkul med bussen tack vare någons förälder som var nåt högre på lokaltrafiken tror jag.
Har för mig att maten var sådär och hur fånig jag kände mig där jag dansade till eurotechnon i min stass, i varje fall till en början.
Jag hoppas alla de som nu går på sina baler har riktigt roligt och inte super bort den. Jag har inget minne av att det dracks särskilt mycket på min bal men säkert var det de som gjorde det. Vad är det för minne? Luddigt fylledis som slutar med kräk och tåreflöde. Konstigt nog var det inte ovanligt att dessa fester fick bäst recensioner. -Jag var så j-la full så jag minns nästan ingenting!
Låter ju störtkul. Verkligen.
Men vad vet jag? Jag har ju aldrig provat. Kanske har jag missat något? Det där som "hör till" i den åldern? Nej hu det lät illa, det hör väl inte till att supa huvudet av sig som tonåring? Varför säger man så då? Som att det är ok, man är ursäktad bara för att man är ung och därmed inte förstår bättre? "Den där perioden som många unga går igenom"?
Fast man behöver ju bara ta en sväng på Avenyn för att konstatera hur många som inte "lärt sig". Vi ordningsvakter behövs ju inte för skojs skull precis.

Klämdag eller?

En upp och nervänd assiett och bordsfläkt på högsta hastighet! Några timmar senare och den fungerar kanon! Jag har dock iskalla händer men det får man ta. På bilden håller jag på att uppdatera back-up kopieringen av alla våra foton utifall en härdsmälta skulle inträffa.

Dagens combat blev en seg historia tyvärr. Jag "tände" aldrig riktigt och kände av ryggen vilket var störigt. Men vi fick svettas en timme i alla fall och förhoppningsvis märkte deltagarna ingen skillnad.
Nu är det dock dags för sängen. Av någon outgrundlig anledning blev det senare än vanligt. Men nu när Johan sagt tack och hej till Andy som varit här en sväng, har han fått ta plats i Nya Tristram. Då känner jag hur trött jag faktiskt är. Frågan är då hur länge Johan kommer att sitta.
Jag blev förresten påmind om en pekär sak när jag satt och spelade: Hur jag lever mig in så i spelet att jag tycker det är otäckt att spela ensam! Jag behöver multiplayer, jag behöver Johan jämte mig inne i katedralen och mörka källare!

Tänk, jag har alltid önskat mig ben upp till armhålorna! Efter mycket om och men kom jag alltså in, och efter mera men och om in i ett spel! Ändrade mig dock i sista minuten och valde Wizard istället för Hunter som jag först tänkt. En knapp timme SWOOSCHADE förbi sådär som det bara kan göra när man köttar monster i domedagsmörka fantasivärldar. Sedan dog datorn knall och fall och det tog några skräckfyllda sekunder för mig att inse att överhettningsskyddet slagit till. Funderade ett tag på vilket av klyftpotatis eller pytt i panna som skulle funka bäst som underlag, innan jag insåg det bäst att gå och lägga mig. Johan är inne hos Lilltjej som för första gången på månader vaknat till två gånger efter nattningen. Nu undrar jag dock om inte de båda somnat där inne.

Längre än så här har jag inte kommit och ska jag våga mig på en avancerad gissning så är jag inte den enda. Meddelanden om överbelastad server hos battle.net är inte så överraskande. Jag har i alla fall lyckats installera det men fick ett meddelande att det kunde bli problem pga otillräcklig kapacitet på grafikfronten. Om jag nu ens kommer in lär jag ju se. Tycker det är kul att ett antal kollegor på jobbet också är Dibbefreaks. Men å andra sidan kanske det inte är så konstigt när min arbetsplats är en IT-avdelning med den erforderliga hopen datornördar en sådan obönhörligt samlar! And I like IT! Hohoho!

... av Johan som promenerar genom stan till bussen. Slut på många ställen, men på Gamestop hade man bunkrat!
Nu återstår bara ett liiitet men ack så väsentligt problem: En dator att spela på! Eller snarare, två datorer och ett spel till, barnvakt en vecka och ledigt från jobbet! Aah! Efter alla års väntan har vi nu Dibbe 3 men bara en laptop som knappast har grafikkortet som klarar det! Det tragiska är att vi lätt lägger det där extra spelet och dubbla datorerna på de bilreparationer vi ska ut med närmaste veckan. Buhuuu!

Och visst är det kul i de där korsningarna där ALLA står och väntar hur länge som helst? Bilar, cyklister och gående, alla står vi bara där från alla håll och kanter!

Jag lovar, vartenda rödljus fick jag idag. VARTENDA!

Så ligger man här igen, på madrassen intill spjälsängen med en Lilltjej i som ligger med armar och ben rätt upp i vädret. Inte så trött men ändå ganska trött. Motvilligt trött kanske man ska kalla det.
Vad är egentligen status nu på våra fronter? Lilltjejen klättrar upp och ner från stolar och allt annat tänkbart, tycker om att stå på stol intill köksbänken när man fixar mat samt behärskar gaffel och sked riktigt bra. Visst blir det kladdigt så det förslår men jag hanterar det bättre än förväntat - med en helsickes massa hushållspapper.

Jag och Johan går rätt bra, de stunder vi nu träffas. Veckorna är ju som de är med de aktiviteter vi valt att prioritera. Och med fotbollssäsongen nu blir det än mer både för hans fotbollstjejer som har match varje helg samt GAIS-matcherna nästan varje vecka. Jag får ett combatpass mindre i veckan i sommar i och med att Angered plockar bort den från sommarschemat. Jag hade ändå tänkt avsäga mig den då jag tycker hela helgen blir låst.
Ibland kan jag fundera över om vi har för mycket egna aktiviteter på bekostnad av vår gemensamma tid. Förutom helgen är det bara måndagarna vi har kvällar tillsammans, och jag försöker klämma in box impact de dagarna. Lite svårt dock när den bokas full på nolltid men till nästa vecka har jag nu en ordinarie plats.

Men som sagt så går det ganska bra ändå, inte som förut men åt rätt håll. Han går fortfarande på sina samtal men vi hinner aldrig prata om dom vilket är synd. Eller snarare så prioriterar vi det inte vilket nog är dumt. Jag är i alla fall fortfarande nöjd med mitt val att inte fortsätta med mina samtal. Det är lite svårt att definiera vad som inte är som förut men det är nog främst den känslomässiga biten för mig.

Så något betydligt mera konkret, hoppar helt brutalt från känslor till materiella saker. Det har regnat hela dagen idag. Jag ligger i soffan med Lilltjejen bökandes runt efter dagishämtning och hör så det typiska ljudet av vatten som träffar ett spänt tyg. Det läcker från takfönstret.
När vi köpte och besiktade huset noterade vi fuktskada i sagda fönster. Enligt säljaren var det från ett tillfälle, orkanen Gudrun i kombination med mycket löv kring fönsterkarmen. Mätningar gjordes och ingen fukt påvisades. Nu läcker det alltså igen och det regnar visserligen men inte mer än det gjort många andra gånger och det stormar framför allt inte. DET är oroväckande. Är det inte buktande klinkersplattor är det bråkande diskmaskin eller läckande tak. Vem sade att det är billigare att bo i hus än lägenhet? Saabis ska servas på onsdag där bromsar måste bytas. Hur vi vet det? Det omisskännliga ljudet av metall mot metall när vi bromsar...
Gulingen ska ju också få bromsen fixad, kamremspaketet bytas och nämnde jag de två sommardäcken på Saabis som aldrig i livet går igenom vilken besiktning eller poliskontroll som helst?
Och så juristen som kräver pengar för lägenhetseländet i Portugal, historien utan slut. Har ni hört något så gnälligt någon gång?
Men vi har hyggliga skatteåterbäringar att vänta i alla fall, tack och pris.

Hindås och off-road med barnvagnen! Caching såklart!

Att lära sig flyga är nog inte så lätt alla gånger. Framför allt när en stor fönsterruta är i vägen för ens vingliga framfart. Fast tack vare just det blev smällen inte så hård. Nu får lilla gulsparven återhämta sig, iakttagen av en lycklig Lilltjej som säger "pippi, pippi" med stor förtjusning.

Dagen börjar med en behandling av ryggen. Dock inget avslappnande kära mor här inte utan av med kläderna, böj framåt, sida, sida, lyft knä, lyft andra knät, ligg ner, känns det här? (Ja) Det här? (Aaja!) Det här då? Och så vidare och så vidare. En omgång ström för att ta ihjäl musklerna, mera bända och bryta och så lite hederligt knådande som får svetten att bryta fram i pannan - min panna alltså.
Men det är gott!
Började dock dagen än tidigare för att lämna gråbröderna hos veterinären. Nu ska kulorna väck och sprutor ges. Sedan blir det att hämta tre barn efter jobbet!

Shit idag var det svettigt värre vid dagens combat! Kanske det var hela dagens regn som gjorde att det kändes kvavt och extra varmt i salen, men faktum var att vi alla svettades extra idag! Phuu!

Tre år är tydligen läder. Jag har ingen aning, det är Johan som proklamerat det. Han kommer hem efter jobbet och i den korta stund vi har innan jag ska iväg till min träning plockar han fram en fin (ej av honom) inslagen present! Vi firar visst bröllopsdag idag - så bra koll har jag!
Och det är inte bara en, utan han drar fram ännu ett litet paket! Jag fick stora pärlörhängen till jul då jag efter många år förlorat ett av mina gamla. Så upptäckte jag häromveckan att jag förlorat ett igen! Eftersom jag bär örhängena dygnet runt kan jag tappat det när som helst, i sängen, något av Sportlifes tre omklädningsrum eller duschar, vår egen dusch, ja precis var som helst. Men nu fick jag ett nytt par igen!
I den andra lilla asken låg ett nytt geckohalsband! Jag var ju så ledsen för att jag förlorade geckohänget jag köpte på Hawaii och har gjort halvhjärtade försök att hitta ett nytt jag gillar. Nu behöver jag inte leta längre! Gillar faktiskt läderremmen istället för silverhalsbandet. Dock blir det inte lika smidigt att bära dygnet runt så som jag har förmåga att göra med också halsband. Eller kan man duscha med läderrem?


Tre år sedan alltså, där på San Franciscos strand. Tre år är ju egentligen inte så mycket men så mycket som hänt för min del ändå! Mycket glädje, mycket sorg. Omtumlande saker, oväntade saker. Life är verkligen en box of chocolate - you never know what you gonna get.

... på att Lilltjejen ska somna. Vi var alltså inte ute i skogen SÅ sent, det var bara inlägget som inte gick med på att publiceras där och då. Vi sket alltså i middag men tryckte i Lilltjejen en burk innan vi drog. Bråttom eftersom han hade sin fotbollsträning men fast beslutna att hitta den nyutlagda cachen som många andra gått bet på. Det fanns alltså en chans för FTF!
Omgivningarna kring nollpunkten var dock inte så passande för en pluttistjej så jag tog henne till jämnare mark medan pappa fick leta. Efter en stund dök ännu en cachare upp, hans tredje försök!
Till slut fick Johan ge upp medan den andre fortsatte leta. En nano i klippig skogsterräng, många erfarna cachares
misslyckanden och svårighetsgraden på 4,5 av 5 känns berättigad!

Det blev lunch och teamaktiviteter i stan idag med vår lilla grupp på jobbet. Först var det meningen att vi skulle käka på det nya posthotellet eller vad det nu heter. Det där stora som den excentriske norrmannen byggde och invigde under stort ståhej. Så tittade vi på menyn och såg lunchpriserna. I varje fall jag tycker det är fullkomligt barockt att betala 200 spänn för en dagens lunch, eller vad sägs om 155 spänn för köttbullar med potatismos och sås (billigaste varmrätten)? Som Stoffe sade, vad är dom köttbullarna gjorda av?? Och det löjliga är att de likt de flesta restauranger som ska vara märkvärdiga, har mikroskopiska portioner så man går därifrån med både tom plånbok och mage!
Nej, så vi bytte till Corazon invid Saluhallen där det var helt ok salladsbord och väldigt god kyckling som jag valde. Där fick vi också sitta och mysa i solen, skyddade från den lätt kyliga vinden. Nej, sommartoppar för tusen spänn och miniluncher för ett åkpass på Liseberg (om du tar kaffe på maten), det blir det den dagen jag vinner på lotto. Eller det vete tusan ändå, jag skulle nog finna det lika löjligt med en trehundrakronorslunch med tre miljoner på bankkontot. Om den fick avnjutas med personlig massör och ät-så-mycket-du-vill med efterrättsbuffe så kanske!
Vilka människor går då och äter sådana luncher? Är det bara de med feta representationskonton eller knösar som bara för att? Jag fattar det faktiskt inte. Men nu småsnarkas det varvat med karakteristiska nappsugarsmackanden.

Och letar en cache!

Uppdragsgivare som tillhandahåller sådant här!

Det fanns tid så då måste jag ju prova!

Båda tjejerna jag fått till min klassiska massage denna helg har faktiskt varit helt ok. Sitter skönt mörbultad i ett av deras "efter behandling tysta rum", helt för mig själv och bara avnjuter efterverkningarna. Ska vara utcheckad om en timme men får avnjuta deras lunchbuffe innan jag drar.
Ute skiner solen och det blåser mycket mindre. Får se hur många deltagare jag får till eftermiddagens combat.

Väntar på min andra behandling, varm efter bad och bastu. Rätt trevligt att ha hela relaxavdelningen för sig själv, ligga och flyta i den tomma bassängen med solen i ansiktet genom fönstren. Med lite fantasi förflyttar man sig till en fjärran plats!

Jag döör vad god den är!!

Kall basilikasoppa, kycklinglevermousse och annat spännande! När ska man prova om inte nu?

Så heter visst restaurangen i detta bygge, Salt&Vatten. Om poolområdet är sådär är det värt att åka hit för bara maten. Risotton är så god att jag hör trumpetfanfarer och nästan glömmer bort pengarna jag spenderat på knappt två timmar. Vägra köpa topp för tusen spänn hur snygg den än är! Tre par byxor för samma belopp är mer min melodi.

Jag tror det blåser lite. Slocknade som en klubbad säl innan tionyheterna var över och vaknade vanan trogen innan klockan sex. Okynnesligger och gonar mig i sängvärmen men sängen är något för mjuk så ryggen tycker snart det är dags att kliva upp. Kan nog vara bra för den med lite uppmjukande orientaliska rörelser.
Såg att massagen låg närmare lunchtid vilket ju sabbar mina shoppingplaner. Kanske det är lika bra men ska ändå se om alternativ finns.

Så har jag hunnit hoppa i alla pooler utom den iskalla, och svettats i båda bastusarna, bastuarna, bastusarna! Det är stor hotellanläggning men ändå rätt liten badavdelning. Tror fokus ligger på behandlingar och aktiviteter. Har bokat in mig på "Orientalisk morgon" imorgon vad det nu innebär, något Qui Gong-aktigt tror jag.

Proviant är viktigt!

... Måste ju stanna för proviantering!

Jag ursäktar allting med att Johan är i Budapest, så nu är hämtsushin beställd, sen ska jag byta bil!
Kändes grymt bra vid dagens pass förresten! Älska combat!

Vintervita ben får smaka sin första sol i år! Inte så konstigt att det blivit många avbokningar till passet med denna sommarvärme på denna lediga första maj.

Solen skiner, Johan och Lilltjejen har åkt till Landet och jag repeterar de gamla låtar vi ska köra om några timmar.