Klart för detta år!

(null)
När det blev en tårtbotten över passade det ypperligt att tillverka två minitårtor för mig och Christer. Börjar man bli vuxen när man plötsligt finner den ständiga favoriten nu nästan för söt? Fick galet sug efter något salt efteråt.
Full sal i Majorna och mera spel innan det var dags för Lilltjejens efterlängtade kalas. Med några som hade förhinder, någon som blivit sjuk och en som glömt bort det hela(!) blev det en lagom stor grupp att hantera i badet.
(null)
Gott om plats att hoppa och leka och tiden var precis lagom. De var rätt möra på slutet, inklusive de vuxna. Rätt gött att nu bara vara här hemma till imorgon kväll!


Måndag

(null)
Detta år inföll Disney on Ice på min helg så passade på att hugga biljetter nere vid isen. Därmed fick vi den lyckliga slumpen att tillfrågas om Lilltjejen ville åka släde på isen under showen! Hon tyckte det var så spännande att det blev läskigt men höll en stoisk min. 
(null)
Därefter drog vi direkt till Mölndal energis värmeverk och deras årliga julgransplundring. Ronja tycker ju om att titta på "klooon" (Toy Story) och rundvandringen i kraftverket är alltid lika intressant. Mysigt att farmor och farfar också hakade på så hann också både fika, korv och ansiktsmålning innan det var slut för detta år.
Alltid lika skönt att köra pass efter en veckas uppehåll och med både nytt år och inställt Body Pump strax innan blev det synnerligen välfyllt i salen. Även dagens i Backaplan var välfylld med både stammisar och nytillkomna. Förhoppningsvis kan vi Combat-frälsa några till detta år!
(null)


Solsken

(null)
Solen strålar från klarblå himmel och visar upp mina skitiga fönster i all sin eländighet. Första visningen avklarad av två.
Förberett inför Lilltjejens ankomst ikväll och förberett för plättårta. Fick det när jag själv var barn och med en avkomma som älskar pannkakor borde det gå hem. 
Pakethögen är pinsamt stor men skyller på att några är från moster och kusinerna. Lyckades avhålla mig från att köpa ännu en present medan jag slog ihjäl tid i köpcentrumet under visningen. Ny omgång imorgon och sedan bara att hålla tummarna!

Första

(null)
Så var min Lilltjej åtta år! Av farmor och farfar fick hon sin första egna mobil som använts flitigt hela kvällen. När de första sms:en plingade in blev jag nästan gråtmild. Min fina Lilltjej! Pratade med Jenny och hennes äldsta ska börja övningsköra! En hög med presenter och uppvaktning idag och igen på söndag då det är min tur. Bortskämda tös, älskade unge!


Klenis


(null)
Verkar inte som jag lyckades fånga det på bilden men det ångade så gött om bilen där det stod varm och uppvärmd bland de andra frostbitna när jag kom ned imorse. Ja må vara bakåtsträvare i vissa fall men denna teknik anammar jag utan problem!
Oändligt skönt att köra Triins torsdagspass efter juldagarnas lökande och frossande. Fick med Carina och Sofia att teama också. 
Ett gäng timmar nöta koreografi idag också inför söndagens specialpass då jag och Robert kör en och en halv timme. Är lätt trött i kroppen kan jag säga...
Får härliga skidbilder från Sälen där Johan nu är med Ronja och bonusfamiljen. Annandagen möttes vi upp i Västerås. Lilltjejen åkte till snön och jag till mörka och blöta västkusten.
Men innan dess fick vi mysiga dagar i huvudstaden och trollstavarna till Otto och Lilltjejen blev flitigt använda. Vid ett besök på MoS kunde jag inte låta bli en mysdress i Disneybutiken. Önskar de funnits i vuxenstorlek!
(null)
(null)
Köpte också ett Fia med knuff i Lego-format på Lego-butiken. Ja, morsan kunde inte låta bli, det var ju så fräckt!
Gav Carcassonne till familjen som jag tyckte var riktigt bra och fick Ticket to Ride av Christer. Så mycket spel, god mat och bara vara - så som det ska tycker jag.
(null)
Anders föräldrar var också med och bjöd på kalkon till Juldagen. Visst smakar det mycket dom kyckling men med den där såsen var det fantastiskt gott!
(null)
När vi besökte MoS var det fascinerande att se hur urplockat det var i lekbutikens hyllor. Vi var där julaftonens förmiddag och det var väldigt lite folk. 
Fick smaka saffranspannkaka för första gången, mycket gott! Och så tog hela familjen en tur ända ut till Täby enbart för att jag kunde besöka "The American store" där Anders sett att de sålde Lawrys! Köpte de två de hade kvar och fick familjens nästan fulla burk. En riktigt kul affär där jag lätt kunnat shoppa mera. Eller ja, det gjorde jag också i form av Super Mario-muggar. Vet inte om det är så hemmahörande i Amerika men gick bra ändå. Tyckte jag var duktig som lät bli den från The Simpsons, Flanders-citerande dörrmattan. 
Just det, en annan klapp från Christer måste jag ju dokumentera. En intern grej som fick mig att skratta hysteriskt men resultatet var ju bara gulligt! Ja, han har gjort den själv! Han heter Sten och kommer bokstavligt talat från Rörö.
(null)


God morgon

(null)
Det är julaftonsmorgon och jag är vaken först av alla. Är man inbiten tidig-vaknare så är man. Huvudstaden har snö, inte mycket men ändock betydligt mer än den mörka och blöta västkusten och mysfaktorn går upp direkt!
Otto och Lilltjejen är så inne i Harry Potter nu och trollformlerna haglar konstant. Därutöver har kusinerna badat, bakat och klätt en gran som trots sitt syntetiska ursprung barrar nästintill lika mycket som en riktig redo för tjugondag knut.
Medan jag nattade Lilltjejen ljöd de karaktäristiska ljuden av pappersprassel och tejp som revs från övervåningen. Då systers pojkar brukar kunna vara lika villiga att sova som, tja de flesta barn blev jag snabbt varse effektiviteten av hot om uteblivna klappar om minsta nästipp kikade ut. Där undertecknad spekulerade i den tortyrliknande jämförelsen att tvingas ligga och lyssna på allt det där prasslet kvällen innan julafton hävdade Lillstrumpan att det enbart bidrog till den förväntan och spänning som hör julen till, erinrande egna erfarenheter från vår egna barndom. 
(null)
Något jag däremot minns från barndomen var snöret vi fick följa från strumpan till en extra speciell klapp och har försökt upprätthålla den traditionen med Lilltjejen. 
Anders griljerade skinkan och jag fick äntligen avnjuta tunnbrödsmackan som är så mycket jul! 
Om några timmar är det dags att störa sig på de bortskämda barnens materialism och självklara förväntan på oräkneliga klappar, något som ingen annan än den grymtande föräldern kan skylla på än sig själv.
(null)
God Jul till er alla!



Lördag

(null)
Så var ännu en vecka vid sin sluttamp och Lilltjejen avverkar sin näst sista simlektion. Besöker RA ute i Torslanda och PIE-teamets sprintplanering. Väldigt intressant och det blir så tydligt hur viktigt det är att hela teamet är samlokaliserat. Och tekniska hjälpmedel till trots är jag nog en som klart föredrar det handfasta och därmed konkreta formatet med fysiska boards då man får så mycket bättre överblick över hela processen än på en skärm.

(null)
Luciakvällen besökte vi Frölunda kulturhus och konsert med Performing art school. Undertecknad blev så berörd av vissa sånger och när Hallelujah framfördes flödade tårarna. Lilltjejen tårar flödade lite också - efteråt då hon hävdade att det varit så jobbig att höra på deras "skrikande" och aldrig mera ville gå på något sådant! 
Var väldigt mysigt i alla fall att träffa Monica och Tomas igen, de är så himla fina. Känner ju att jag liksom förlorat "rätten" till dem trots att de alltid försäkrat motsatsen och aldrig visat annat heller. Är så glad att jag vågade ta detta initiativ.
En stund senare gick i varje fall Lilltjejen med på att ge "skrikandet" en chans till så till kvällens julkonsert i domkyrkan har farmor lånat ut sina öronproppar! Själv får jag nog komma ihåg näsdukar!
(null)
Terminens sista gymnastik fick bevittnas av familjen och vardagsrummets sista vägg är tejpad och klar för sina lager färg. Hoppas hinna första lagret idag.


Första advent

(null)
Det var tvunget att dokumenteras. Linda använde strykjärnet! Att ett sådant inklusive strykbräda ens existerar i mitt hem är enbart på grund av att Christer behöver stryka dina skjortor. Själv köper jag inte ens stryknödvändiga kläder just för att slippa göra just det. 
Det andra att dokumentera var just syftet med det premiära användandet, nämligen julgardiner. Premiär för sådana också. De har hängt med från föräldrahemmet och bott i botten på jullådan i väntan på att det en dag skulle hända. Så det var typ tjugoåriga veck som till och med jag insåg inte kunde accepteras till allmänt beskådande. Om jag inte minns fel sydde mamma de där gardinerna. Eller hävdade att hon gjort det i alla fall.
Innan man hade en avkomma bestod ens julpynt av en ljusstake i fönstret. Nu känns det plötsligt både mer nödvändigt men också mysigare att skapa lite julstämning hemmavid. Ser fram emot eventuell kommande jul att pynta en egen utsida och ingång då jag är lite svag för julbelysning av den enkla men enligt mig mysiga varianten på träd och buskar.
(null)
Gunnebo julmarknad är rätt liten men ändå mysig att helt anspråkslöst besöka. Lite gofika, kolla lite på det som säljs och gå på tomtejakt. Regnet var snällt och höll sig undan tills vi åkte hem. Plöjde de sista kapitlen i Harry Potter och Hemligheternas kammare på fredagen och visst tyckte hon den var lite väl otäck för en stund, liksom när vi morgonen efter började se filmen.
Nu ska jag plöja nästa bok för att påminna mig och avgöra hur pass otäck den kan vara. De blir ju värre ju äldre han blir och hon är öppen för tanken att faktiskt vänta lite med nästa bok om jag anser att det är bäst.

Del två

(null)
Världens sötaste, min goaste och bästaste Lilltjej! Fredagsmys där morsan nu är lite trött i rösten efter att ha plöjt de tre sista kapitlen i "Harry Potter och Hemligheternas kammare", den andra i serien. Nu kan hon och pojkarna se på filmen nästa vecka, men hon ville se den med mig först så planen är klar för imorgon kväll! Det blev lite tårar och ångest av rädsla när de var på väg in i kammaren men hon bet ihop och ville veta hur det gick.

Det är knappt jag vågar skriva om det för då blir det liksom mera verkligt, men jag har budat på en ny lägenhet - och verkar ha slutat på högsta! Blir att kontakta banken på måndag och liksom bara köra igång maskineriet. Känns helt overkligt och väldigt läskigt rent ut sagt.
När jag budade och vann min nuvarande lägenhet befann jag mig på tjänsteresa i Indien, kanske än mera overkligt. Men då var det en lägenhet jag desperat behövde eftersom Johan hade hittat en i samma bostadsområde och hade flyttdagen klart. Jag ville ha en så nära som möjligt för Lilltjejens skull och hade turen att denna kom på marknaden.
Det hem jag nu verkar vara i begrepp att köpa är mitt egna val, inget jag alltså måste utan ett steg jag tar för att jag vill - och det är superläskigt! Har jag verkligen råd? Klarar jag verkligen att gå upp såpass i kostnaderna? Ingenting är ju definitivt förrän papper är skrivna men jag är onekligen nära!

Fick förresten veta att Kvibergs kyrkogård som jag snurrade runt på igår är norra Europas näst största, så inte konstigt jag tyckte den var exceptionell. Konstigt däremot att jag längtar till jag kan springa nästa gång, med tanke på hur tungt framför allt de första två kilometrarna går. Intranätet på jobbet meddelade att Volvo slutar sponsra Göteborgsvarvet så det blir ingen egen startgrupp eller gemensamma tröjor längre. Tycker det är rent ut sagt skittråkigt varav en stor del av upplevelsen nu försvinner. Jag får väl hitta på någon egen knäpp utstyrsel att lufsa runt i... Förslag någon?



Nästan klar

(null)
Plutten växer så det knakar och är så mycket mer kattunge än Gråbröderna någonsin var. Det ruschas, det klättras - som tur var inte i gardiner, det bökas, jagas akvariefiskar utan framgång och glufsas. Jag har väl redan nämnt att hon äter det mesta och just som det barn hon är gör precis vad hon vill. Jag lämnar köket två minuter och kattskrället norpar en av middagskotletterna från skärbrädan. Till och med avokado trugade hon i sig. Att låta matlådor svalna på bänken är meningslöst och Christers förberedda frukostmackor kan aldrig lämnas obevakade.
Roligt att se är dock brottningsmatcherna med framför allt Brorsan. Liksom med Lilla Grå är Brorsan den dom har lättast att umgås med andra katter men då Grå var ointresserad av att busa gör Syster det desto mera. Krumsprång, nacksvingar och jakt så pälstussar nästan yr, den lilla katten och den stora, väldigt underhållande som sagt och mysigt att de kommer så bra överens. Bror är för övrigt sig själv igen, dock inte lika pigg på att gå ut som förr. Jag misstänker att han blivit sparkad eller något.

(null)
Gjort slut på årets Volvokorts-pott så nu har jag spolarvätska för en sex månaders bilkaravansemester genom leriga träskmarker. Okynnestvättade bilen också när jag ändå var där ute. Har kanske använt upp hälften av gratistvättarna detta år. 
Hittade en avbokad tid för däckbyte på fredag. Denna vecka har kylan slagit till och med varningar om snöblandat regn framgent  är det verkligen dags.
Lakshmikar är tillbaka efter sin semester och hade med sig indiska godsaker. Jag är synnerligen förtjust i de silvriga som är gjorda av cashewnötter vilkas namn som allting annat är hopplöst att komma ihåg. 
När jag hämtade Lilltjejen i söndags var bland det första hon sade att vi måste hem och läsa - för pojkarna och hon vill se andra Harry Potterfilmen men jag propsar på att hon måste "läsa" boken först. Ett kapitel per kväll är rätt lagom och utan att ha kollat hur många kapitel vi har kvar tror jag nog vi kan klara det. Den är ju rätt mycket mer otäck, och värre blir det ju för varje bok så får se vad hon tycker om filmen sedan.



Krispigt

(null)
Tänkte mig en sväng ut på golfbanan men otydliga regler kring frost och vinterbana gjorde att jag inte vågade utan ställde mig en stund på drivning rangen istället. 
Tog en promenad ute vid Arendal och fann lite nya vägar och vackra platser. Man kan knappt tro att det är mitt ute i ett tungt industriområde där man åt ena hållet har de fantastiska vyerna och åt det andra företagarnas stora byggnader. På helgerna är det ju lugnt här ute och har därför på något sätt blivit lite av ett smultronställe.

Skulle leta tidpunkt för när Gråbröderna kom till oss och bläddrade bakåt i bloggen. Hamnade i det känslomässiga kaoset kring det jag fått reda på och påmindes hur ont det gjorde. Samtidigt var det som att läsa om en annan person och det slog mig hur öppenhjärtligt jag delade med mig av allt som jag kände och upplevde. Det var verkligen mitt sätt att hantera och bearbeta det hela. Mitt sätt att genom en publik blogg markera för mig själv att jag inte hade något att skämmas för, att det handlade om mina känslor, mitt perspektiv och mina tankar. Jag vet faktiskt inte hur jag skulle ha kunnat hantera det på något annat sätt. En del, vilket kanske anses vara det "rätta", öser ur sig och tar hjälp av vänner och närmaste familj. Andra trycker ned det inombords och låter det värka ut, kanske med hjälp av alkohol, kanske genom att begrava sig i arbete. Rasar, skriker och gråter för sig själva, inombords, innanför sina välordnade fasader. Jag hamrade ut mitt innanmäte på tangentbordet och fann en tröst hos den möjliga läsaren som bara genom sin tid att läsa bekräftade mig och mina känslor. Det var allt jag behövde, och det betydde så ofantligt mycket, antagligen lika mycket som den som vänder sig till bästa vännen eller den stöttande föräldern.
Tänker på det där ibland med föräldrar och den självklara roll de har hos så många. Den där fallskärmen, den där trygga grunden de alltid kan vända sig till.
Min sextioåriga kollega berättar om sin dotter som efter en separation letar lägenhet. Hur han och frun belånar huset för att hjälpa henne med den insats som krävs. Jag hör otaliga liknande exempel och det ter sig så självklart - från båda håll. Det är så främmande för mig. Dottern är ju vuxen, ska man ekonomiskt förlita sig på sina föräldrar då? Svaret är självklart. Skulle min vuxna Ronja komma till mig i liknande trångmål skulle jag förstås vilja göra vad jag kunde för att hjälpa henne. Antar jag i varje fall. Men ser jag på andra känns det väldigt fel, är inte det dubbelmoraliskt konstigt? Jag hade aldrig kunnat stå ut med skammen att låna av mina föräldrar, och de hade aldrig undsluppit ett tillfälle att påminna mig om den skulden heller. Jag antar att det är däri skillnaden ligger, att vi aldrig hade någon förbehållslös relation, det där självklara som man ju ska ha, som jag hoppas jag och Lilltjejen kan ha. Det är ju helt upp till mig.



Solsken

(null)

(null)
Efter de många dagarnas mörker har helgens solsken varit välkommet. Det har dock inte avnjutits särskilt mycket då det i vanlig ordning varit fullt upp med Lilltjejens aktiviteter. 
Tjolöholms julmarknad var helt ok med helt hanterbar mängd människor. Kanske för att vi kom på eftermiddagen, kanske för att området var såpass stort - men antalet utställare var ändå färre än jag förväntat.
Väldigt mysigt i alla fall att gå omkring där och tajmade in både tomtens godisregn och eldshowen då mörkret fallit. Lång tid lades vid näverflätarens bås där Lilltjejen var väldigt intresserad och förälskade sig i en jättefin liten väska som fick läggas till julklappskontot.
Till kvällen väntade bostadsrättsföreningens trettioårskalas och mest för de utlovade barnaktiviteterna hade jag anmält oss. Lilltjejen hade också väldigt roligt och andraplatsen till tipspromenaden var extra boost. Vi blev kvar mycket längre än jag avsett och hade själv rätt trevligt med att lyssna på lite av områdets skvaller och småäta av det som bjöds.
Lägenhetsvisning igår och FlipKidz avslutning innan gasen i botten till Sonyas kalas i Partille. Roligt att Lilltjejen ännu bjuds av sina gamla vänner i Olofstorp! Nu är det ju inte länge kvar till det är hennes tur och det har velats en hel del mellan alla alternativ som finns. 
Julen närmar sig, helt galet!


Fullt upp

(null)
Pustar lite medan Lilltjejen simskoleplaskar. Hemma och vände efter gymnastiken och försökte att inte skämmas som en hund för den pågående höststädningen i bostadsföreningen. Slank in och slank iväg. Intressant när koden som anges för alla tre alternativa p-appar vid Åbybadet placerar en i Litauen. De har byggt om parkeringen och förvirringen är total. Ägaren till grillen Franks bevittnade min parkeringsnöd och erbjöd gratis lunch för mig och avkomman efteråt. Han och en kompis motade badgäster från sin parkering som alla stressade föräldrar ställde sig på.
När dagens aktiviteter är avklarade är planen Tjolöholms julmarknad. Aldrig varit där då ska bli intressant. Om det inte är allt för hysteriskt med människor brukar det vara rätt mysigt att gå på sådant. Man får ta det för vad det är.

Golvet

(null)
Konstigt att hostan kommer till kvällen och sedan morgonen. Har det något med horisontalläget eller ansamling av slem att göra? Min diafragma har nog aldrig varit så ofrivilligt vältränad.
Framme i huvudstaden i varje fall. Tycker det är mysigt att resa med Lilltjejen då hon är världens enklaste med bara någon enstaka fråga kring hur lång återstående tid vi har kvar till destinationen. Jag lyssnade på P3 musikdokumentärer medan hon hade hörlurar till sin padda, målade lite och påbörjade sitt första brev. Hoppas kunna få till en brevväxling med Meja i Malmö vilket jag tror Lilltjejen skulle uppskatta. Bra sätt att uppmuntra läs- och skrivträningen på också.
Skönt och avslappnat med mumsiga fiskknyten och Harry Potter-läsning. Otto hade varken läst eller sett så jättemysigt när jag fick börja läsa första delen för honom. Innan läggdags blev det två kapitel då också Aron och Lilltjejen lyssnade tillsammans i soffan. Ronja gillade verkligen första delen och plöjer nu filmen lika frekvent som någon av de andra film-manier hon haft a la Frost, Kung fu panda och så vidare. Filmen är i mitt tycke rätt kass och än sämre i den svenska versionen. Jag fattar inte hur de inte kunnat få till en bättre dubbning då inte ens de vuxna har tillstymmelse till inlevelse i sina repliker. Men Lilltjejen är förtjust i alla fall vilket är huvudsaken.

Sovläge

(null)
Arbete och avkomma, huvudbeståndsdelarna denna vecka hittills som oftast mina Ronjaveckor. Alternerar med arbete och träning de övriga och finner mig som sagt riktigt väl till rätta med denna tillvaro som jag fruktade så mycket. Full fokus på att vara mamma ena veckan och full fokus på mig själv den andra. Att finna det lyxigt låter hemskt i många öron och sticker i deras rättfärdiga moralsnören. Likväl är det den tillvaro jag och så många fler hamnat i och liksom jag också visat sig bli tillfreds med. Det är lite "jag och Lilltjejen" mot världen där vi sitter tillsammans vid middagsbordet eller är ute på någon utflykt. Första gången vi skulle åka iväg bara hon och jag efter separationen kändes både skrämmande och häftigt. Osäkerheten kring att ensam ha hela ansvaret till känslan av tillförsikt när man fann sig våga lita på sig själv och faktiskt klara det utan problem.
Imorgon är det dags för utflykt igen när vi åker till huvudstaden och kusinerna. Bus eller godis med kompisarna här är avklarat så nu står östkusten på tur. Ungarna blev helt ställda när retfulla vuxna i dörröppningarna svarade "bus", innan de drog fram godisförrådet. Vad sjutton finns det för oskyldigt bus att tillgå egentligen? 
Ungar man hör som kastar ägg ska man ju bara hänga upp i öronen över natten innan de får sätta igång och skura...

AIM

(null)
Lilltjejen smakade på kattmaten så nu är den nyfikenheten stillad. Min knäppa underbara Lilltjej. Fick en bonusnatt med henne då Johan egentligen skulle ha hämtat henne från skolan idag men glömt bort den förskjutning av de två senaste veckorna vi kommit överens om. Ren tur att jag beslöt att duscha hemma istället så jag fick samtalet från fritids på vägen hem. De fick inte tag på honom så de testade ringa mig. När jag en stund senare fick svar var han nere söderöver någonstans i landet och jag kan själv föreställa mig vilken panik man skulle känna, fy sjutton. Så tur att jag befann mig på E6an vid Tingstad och kunde hämta så snabbt, farmor och farfar åkte direkt från Jörlanda men vi kom överens om att jag lämnar henne hos dem imorgon bitti. Poängterade för Lilltjejen som förstås hunnit bli orolig när ingen kom och hon var sist kvar, att också vuxna kan glömma, till och med föräldrar gör misstag. Nästa gång kan det lika gärna vara jag som glömmer, och jag hade ju kunnat påminna honom. Hon tyckte nog det var rätt ok till slut då hon nu fick en extrakväll med Syster och vi käkade middagen i soffan framför Harry Potterfilmen. 

Första dagen med AIM blev en bitvis svettig historia med mycket praktiska övningar för att  fördjupa insynen i de olika kampsporter som konceptet inspireras av. Blev en intressant kontrast från karate till capoeira.
Alla körde sin tilldelade låt och fick feedback direkt efteråt, en gång på morgonen och sedan innan dagens slut. Vi höll på till strax innan fem och min andra omgång kändes väldigt mycket sämre än den första. Orken var helt på upphällningen och hjärnan följdaktligen slö så den feedback från morgonen som jag skulle applicera blev just ingenting i mitt tycke. 
Imorgon kör vi samma sak igen men med nya låtar. Jag hade förväntat mig mer specifik coachning faktiskt, mer på detalj gällande ens teknik och instruerande men det kommer tydligen mer imorgon och söndag. Får nog förbereda mig med energidryck imorgon för att hålla eftermiddagen...




Morgonens

(null)
Banan, apelsin, druvor och hallon till eftermiddagens fruktstund och päron till morgonens. Syster vill vara med överallt, helst på bordet och har visat sig äta det mesta så vi får verkligen ha koll. Sötnötter!

Första

(null)
Mölndals nya bibliotek har inte öppet på söndagar. Borde inte det vara den optimala besöksdagen för de flesta? Nej, då ska de ha stängt! Så idag tog vi oss till slut en stund efter flöjtlektionen, hittade några böcker om människokroppen som hon uttryckt intresse för samt gick deras tipspromenad.
Dock var det Harry Potter vi läste till nattningen och det blev senare än vanligt då  jag inte kunde förvägra henne det sista och avslutande kapitlet. Japp, vi är nu alltså klara med den första av Rowlings fantastiska serie. Visst gick det fort? Bara några veckor. Nu får vi nästan se filmen innan vi fortsätter med den andra.
Är definitivt på bättringsvägen nu, till och med känt förbättring under dagen med mindre hosta och slem, skönt! Funderade på att hoppa på morgondagens lunchträning men kanske dumt att utmana ödet. Med tre dagars träning från och med fredag lär jag behöva all tillfriskningstid jag kan få...


Helg

(null)
(null)
Vilket väder vi har! Det är mitt i oktober och vi har fått plocka fram shortsen igen. Det vindade rejält ute på Amundön men det var ljumma sköna sådana. Fullt upp med Lilltjejens aktiviteter men hann ut till klipporna några timmar med en kompis innan vi fick skynda tillbaka. Gymnastik och kalas på lördagen, Amundön och FlipKids igår innan min klass. Jag är frustrerande nog inte fullt på banan ännu vad gäller ork och fokus, det är som att förkylningen lägger ett lock på min prestation. Visst är jag bättre men det går så långsamt! Varje kväll har jag stupat i säng strax efter Ronja och då ä har jag till och med sovit under eftermiddagen vilket nästan aldrig sker.
(null)
Passade på att ta en promenad medan min avkomma var på kalas. Väldigt skönt men blev helt genomsvettig. Bra helg ändå, kan ju inte bli annat med sådant höstväder. Älskar alla färger!

Full fart

(null)
Min fina Lilltjej, älskade unge!
Full rulle hemmavid och en Syster som än en gång visade på sitt tålamod mot fem par ivriga småflickshänder. Nu jagar sagda sötnos sin egen svans framför mig där jag sitter på muggen. Gråbröderna har inte vågat komma in ännu. Förstår dem fullkomligt...


Tidigare inlägg
RSS 2.0