Mörkt

För första gången på flera månader slog jag på digitalboxen och såg på en "vanlig" tv-sändning. Lyxfällan får en alltid att känna sig synnerligen vuxen och förnuftig medan nyheterna på Aktuellt bara påminde varför man slutat läsa nyheter. Kanske man borde hänga med i vad som händer i samhället och världen men det är ju mest bara elände och många gånger ständiga exempel på hur människans girighet, inskränkthet och maktbegär kommit till sin spets. Orkade inte ens kolla färdigt.
(null)
Blir gladare av Lisebergs gran som nu är tänd, min Lilltjej och den vackra skogsdunge jag villade mig fram till på min korta löprunda igår. Första på flera månader vilket kändes. Usch vad deprimerande att praktiskt taget börja från början.
Också deprimerande är Bror där något verkar ha hänt. Han mår uppenbarligen inte bra men påvisar ingen smärta när jag försökt klämma lite på honom. Han rör sig långsamt och undflyende på det sätt som kännetecknar ohälsa plus att hans glupande aptit bara tvärt försvunnit. Bokat tid hos veterinären imorgon och än en gång på kort tid förbereder vi oss på det värsta. Fattar inte hur det kunde komma så fort när han så sent som i söndags var som vanligt. Kanske han fått i sig något som fastnat, men då borde han kräkas? Stackars Bror.
Näe, det blev ett inlägg i moll, känner mig generellt lite nere av någon anledning. Till nyheternas intro sades något om den mörkaste november på lång tid. Kanske kan skylla på det.

Anstöt

Dagens skrivpuff:
Calle går gatan fram med blicken rika rak som ryggen är böjd. Åren har tagit ut sin rätt på lekamen och hälsa men den blågrå blicken fångar upp allt omkring honom på det lilla förortstorget. Det är förmiddag och luften som ännu är sval och mättad av nattens fukt väntar på att solens strålar ska sträcka sig in sin försommarvärme mellan betongbyggnaderna. Han kommer fram till sitt mål, parkbänken med sina nötta brädor, flagande fernissa och slår sig ned, noga med att släta ut rocken under sig. Så ofta som hälsa och väder tillåter är detta hans plats, för en stund eller några timmar. Strategiskt placerade är de två bänkarna med en papperskorg emellan och spirande syrenbuskar bakom i full förberedelse att om några veckor kunna sprida sin väldoft och Calle perfekt utsikt över ortens centrum och samlingsplats. Det skamfilade kommunhuset i sin trötta betongklädnad tronar stoiskt invid det moderna köpcentrets blanka glasfasad där enstaka tidiga individer passerar genom de stora snurrdörrarna. En kvinna med illröd halsduk med ett truligt barn i hand, en man med kavaj, axelväska i läder och brådskande steg. På väg till tandläkaren med den lilla? Och paketet med den missigenkännliga formen av blombukett i mannens hand kunde betyda en glömd födelse-eller bröllopsdag?
Till höger i det rektangulära torget där Calle sitter mitt i dess södra långsida ligger livsmedelsbutiken där tiggaren precis slår sig ned på sin medhavda provisoriska sittdyna gjord av en gammal filt i en plastpåse från nämnda butik. Det gråsprängda håret kikar fram under den brunmönstrade scarfen och när hon höjer blicken och får syn på honom lyser hon upp i ett igenkännande leende som för ett ögonblick lyser upp de trötta ögonen. Han nickar lite kort tillbaka, försöker att inte besvara leendet då det vore opassande. Kvinnan tar inte illa upp av hans sedvanliga frostiga gensvar, att väcka anstöt är hon van vid men hoppas att en dag kanske kan nå fram till den buttre mannen med den ensamma blicken. Tillsammans sitter de där på var sitt håll och ser människorna passera. 

Dagarna går

Sju plusgrader och regn denna kväll. Det är nästan lite skönt ute och känns inte alls som november. Var sent ute så fick inte tid för däckbyte förrän tredje december. Har jag tur och det fortsätter så här så kanske jag klarar mig.
Resan hem från huvudstaden var lika smidig som uppresan och Lilltjejen hann få en stund med Syster innan vi åkte till Johan för överlämning. Efter timmarna i bilen kändes det rätt skönt att köra sin klass. Några ställde upp på foto efteråt vilket alltid gör mig lika glad.
Ronja blev förresten klar med sitt första brev på vägen hem så nu hoppas vi på svar!
(null)

En lugn vecka har förflutit med jobb och träning i vanlig ordning. Syster och Gråbröderna kommer jättebra överens nu och till skillnad från Lilla Grå så busar Syster med sina bröder, rejäla brottningsmatcher där hon ofta slutar som "vinnare". Hon äter allt, och tigger som en hund. Möjligtvis att hon låter bli bakverk och den barbequekryddiga kycklingen som svalnar på bänken, men annars har hon varit på det mesta. Mina inpackade frukostmackor, bröd, makaroner och smör. Frossa gör hon dock inte då brödernas ständigt stående torrfoder får vara ifred. Men när våtmaten serveras är det hon som glufsar i sig sin portion först för att sedan  knuffa undan de grå och förse sig av deras. Och dom är för snälla för att säga ifrån och försöker bara nappa åt sig en munfull där de får chansen.
Nu ligger Gråbröderna intill i sängen medan lilla Syster huserar någon annanstans. Rätt var det är hör man något konstigt ljud som man får kolla till. Av någon anledning, tror det var Christer som började kalla henne Plutten vilket både jag och Ronja tog efter. Försöker låta bli - för hon förblir ju ingen plutt! Kan ju inte bli som grannens katt, en tjock och butter hankatt som heter Lillis!

Bodyflight, superhjältar och vietnamesiskt

(null)

(null)
Wheeee! Efter frukost drog jag och Aron för att nyttja våra födelsedagspresenter. Nina tipsade när den beställda Alan Walker-hoodien visade sig fallera både storleks- och kvalitetsmässigt. Som tur var åkte vi i god tid då den på Waze inknappade adressen också visade sig finnas uppe i Upplands-Väsby eller liknande. Blev ett ööörnande på motorvägarna och omväg utan dess like innan vi var på plats i Bromma - ett stenkast från vår utgångspunkt...
Nåväl, vi hann utan problem (Polestaroptimering på bilen är trevligt), instruerades och drog på utrustningen. Tiden gick fort och visst var det en upplevelse, riktigt kul sådan. Syns det på bilderna hur jag dreglar? Det blåste ganska rejält om man säger så och att le stort var kanske inte det smartaste. Vågade inte torka av mig under flygturen eftersom minsta rörelse påverkade hur man rörde sig där inne. Kändes som det låg nära till hands att förvandlas till en bingoboll.
Skulle jag göra det igen för de pengarna? Tveksamt eftersom jag nu testat, men med erbjuden rabatt dagen till ära köpte jag presentkort för mig och Ronja. De ska öppna i Göteborg till våren och hon lär knappast vilja göra det utan mig så blir en rolig aktivitet att göra tillsammans.
Lilltjejen var besviken att inte följa med men fick utflykt och gofika med sin moster istället.
Efter lunch åkte vi alla till MoS för bio vilket väl nu börjar vara tradition vid våra besök. Superhjältarna II var rätt lång men ok. Lite enklare bak hemma igen innan middag som Anders förberett, vietnamesiska vårrullar som var riktigt gott och fräscht. Dessutom friterade han räkchipsen själv.
(null)
(null)
Det där rispappret var lite av en utmaning och kan inte påstå att mina rullar blev fasta och tjusiga men smaken var nomnom!

Happy Halloween

(null)
Det har badats, bakats och jagats godis. Testade sugar paste för första gången vilket var lite småkul. Storasyster visade sig vara rena naturbegåvningen!
Undertecknad fick oxfilemiddag av omtänksamma familjen, garanterat senfritt och hänger nu sketastrött i soffan. Nina spelar mina spel på paddan och Anders spelar Red dead redemption II. Det har ju hänt en del på tv-spelsfronten sedan Mega man och Ice Climber om man säger så...
(null)
Imorgon ska jag och Aron testa Body flight för första gången. Ska bli riktigt kul!

Golvet

(null)
Konstigt att hostan kommer till kvällen och sedan morgonen. Har det något med horisontalläget eller ansamling av slem att göra? Min diafragma har nog aldrig varit så ofrivilligt vältränad.
Framme i huvudstaden i varje fall. Tycker det är mysigt att resa med Lilltjejen då hon är världens enklaste med bara någon enstaka fråga kring hur lång återstående tid vi har kvar till destinationen. Jag lyssnade på P3 musikdokumentärer medan hon hade hörlurar till sin padda, målade lite och påbörjade sitt första brev. Hoppas kunna få till en brevväxling med Meja i Malmö vilket jag tror Lilltjejen skulle uppskatta. Bra sätt att uppmuntra läs- och skrivträningen på också.
Skönt och avslappnat med mumsiga fiskknyten och Harry Potter-läsning. Otto hade varken läst eller sett så jättemysigt när jag fick börja läsa första delen för honom. Innan läggdags blev det två kapitel då också Aron och Lilltjejen lyssnade tillsammans i soffan. Ronja gillade verkligen första delen och plöjer nu filmen lika frekvent som någon av de andra film-manier hon haft a la Frost, Kung fu panda och så vidare. Filmen är i mitt tycke rätt kass och än sämre i den svenska versionen. Jag fattar inte hur de inte kunnat få till en bättre dubbning då inte ens de vuxna har tillstymmelse till inlevelse i sina repliker. Men Lilltjejen är förtjust i alla fall vilket är huvudsaken.

RSS 2.0