Hes
Min gulliga Lilltjej överlämnade en present hon gjort och är så förväntansfull för imorgon. En hel hög med nya leksaker väntar som både vi köpt och som hon köpt med farmor och farfar under veckan. Älskade unge.
Vaknade denna morgon med svullen och ond hals samt den där lomhörda och luddiga känslan som är så typisk för kommande förkylning. Blev nog lite extra hög volym till dagens klass... Hög på endorfiner och två energidrycker på första bilden. Bokstavligt
talat darrande ben i bild två. Tränade korren en timme innan passet och förlitade mig på att det halsonda och den semestersega kroppen skulle vakna till i skarpt läge. Mycket riktigt och korren satt som ett smäck - grymt skönt!
Sedan dog både röst och kropp men vad gör det? Sista resterna av rösten gav upp när jag läste ett kapitel Harry Potter för Lilltjejen. Hon ville ett till men det gick bara inte, klarade sista sidan med ett rakbadsvasst nödrop. Johan har börjat
läsa varje kväll nu denna vecka vilket jag tycker är toppen så vi gör samma sak. Ofta har hon fått kolla på paddan innan det är dags men nu vill vi få in böcker och läsning mera. Känns bra att jag och Johan är överens om vad vi anser kring vår
Lilltjej. Aktiviteter, fysisk träning, instrument, läxor och läsning. Tillsammans blir vi konsekventa mot henne vilket jag inte kan tro annat än skapar trygghet och stabilitet trots två olika hem.
Förväntan gjorde att hon hade svårt att somna.
"- Jag vill att det ska vara imorgon!"
"- Ju snabbare du somnar desto snabbare blir det imorgon." Morsan och hennes kloka ord.
Nu sover hon som en stock. Älskade unge.
Back online
Från en kväll till en annan. Visst är det fantastiskt att man kan flyga och därmed resa mellan olika länder och klimat så snabbt! Portugal har ju också haft en exceptionell sommar och värmen hängde ännu kvar, såpass att det blev outhärdligt
utan parasoll och skugga under dagarna. Inga problem för undertecknad kruka att hoppa i plurret för svalka.
Tillbringade dock tisdagen i feber av vad jag misstänker Lilltjejens 24-timmars dust. Konstig känsla att ligga ute i supervärme och pool med feber, såpass att man inte riktigt fattade om det faktiskt var det eller inte. Väl till kvällen
och natten var det dock inga tveksamheter då mitt typiska armviftande och monotona kroppsrörelser inföll - till Christers förskräckelse. Får inte alla värk i kroppen när de har feber - som lindras av rörelse...?
Skönt att det gick över såpass snabbt och jag kunde komma på benen igen, om än ömkligt till en början tills aptit och ork var tillbaka helt.
Enkla dagar, sköna dagar, så som det ska vara tycker jag. Ingen särskild agenda eller måsten, förutom en sak.
Just det - golf! Har man sin lägenhet där i princip de enda alternativen är sol, bad och golf och jag dessutom jobbat mig till gröna kortet med detta i åtanke - så ska det också spelas. Bara närområdet har över tio banor! På grund av värmen och
min sjukdipp drog vi oss för att boka något men ett spel skulle banne mig bli av. Vad vi dock kom att veta var att många banor krävde ett handicap på minst 25-28 och bara av att se på banorna längs vägen i Quinta var de oroväckande smala
och kloss intill de luxuösa villor som området kännetecknas av. Lite pinsamt att placera en boll genom en av deras fönster eller någons Lexus.
Det fick bli Vila Sol som hade deal med golfbil vilket kändes klokt - och hcp gräns på 36. Visst blev det varmt men mycket lättare än vi ändå trott
och banan var kanonfin - med svanar i ett vattenhinder! Vem vill råka träffa en svan liksom? Rundan gick rätt hyggligt för oss båda och förvånade mig själv med att bara slå bort en enda boll.
Avslutar med lite matporr som också brukar höra till semesteralbumen. Jupps, en avsmakningsmeny bjöd på ostron - och en tortellini med koriandersås som jag hann stoppa innan hon hann hälla på. Phu! Och nej, ostronet smakade inte ett dugg bättre än
senaste och första gången jag så katastrofalt introducerades för otäckheterna. Snacka om obegriplig och hajpad bara-för-att-"rätt". Resten var riktiga smakupplevelser i mestadels fisk- och skaldjurs genren. Mysigt med två bra restauranger
alldeles utanför lägenheten.
Nu är Nina med familj i lägenheten då de för första gången nyttjar sin vecka. Finns ju inte mycket för barn men å andra sidan brukar man komma rätt långt med hav och pool för sådana. Turismen verkar ha fått lite fart i området också då flygplatsen vuxit
rejält sedan jag var ned första gången. Nu flög det frekvent med plan målade Tui och Ryanair över oss och reklamskyltar illustrerade vattenland och delfinshower.
Imorgon ska nya releasen sitta. Kan ju inte påstå att den känns superförankrad men flygtiden passade bra för att plugga.
I omklädningsrummet
Stormen Knud härjade under natten. Vaknade till under natten och slogs av den plötsliga tystnaden. Somnade om och vaknade av att den dånade igen. Halsen har svullnat igen och det smärtar när jag sväljer. Typiskt. Perfa. Lägligt.
Ännu ett omklädningsrum, gymnastik för Lilltjejen och jag sitter avskärmad tillsammans med några andra föräldrar med strumbeklädda fötter mot kallt klinkersgolv. Med hörlurarna instoppade undviker jag eventuell social samvaro. Om en vecka ska nya
releasen sitta.
Nästa vecka Lilltjejen kommer till mig ska vi hämta nya lillkissen. Det lutar åt att hon får heta Syster. Bror, Brorsan och Syster! Lilltjejen längtar sig blå och vill till pappa - för att det enligt ett barns logik då går fortare. Jag längtar också,
kattunge hallå! Men dessutom hämtar jag nya bilen den dagen också. Osäker på vilken gråfärg den har men troligtvis likadan som den jag hade på förra V60:n.
Som en viss Lena sade: Ont, det gör ont!
Fick i tisdags reda på att det hålls lunchträning också i Gamlestan. Lokalerna är långt ifrån Eklandas standard och storlek men fullt funktionsdugligt för rätt antal personer.
Det är cirkelträning och crossfit-inspirerat varannan dag måndag till torsdag för oss IT-nördar i Volvofaciliteternas avkrok.Testade igår. Burpees, armhävningar, utfall, situps, squats i oändligt antal. Basic training, megajobbig. Lite kettlebells
och välta traktordäck på det och jag styltade till kontoret imorse. Lika bra att köra på så testade dagens pass också. Går ju hyfsat så länge man kör men direkt efter kommer träningsvärken skoningslöst tillbaka. Aj!
Som sagt blir min ensidiga träning väldigt tydlig när basal träning som denna resulterar i denna ömkligt ömma lekamen.
Min snoriga men pigga avkomma fick med två kompisar hem idag. Det hostas och snörvlas både bland barn och vuxna. Har oroväckande känningar i halsen...
VOBB
Med en Lilltjej som hostat hela natten och därmed sovit därefter fick jag testa sjukanmälan via Skola24 för första gången. Att hon sedan bara ville äta en enda pannkaka säger en del.
Applicerar Volvos platslösa Day@Work till fullo och jobbar hemifrån. Har lämpligt nog inte ens några möten idag så med min sjukling nedbäddad i soffan funkar det ypperligt.
Gånger två
Näe, det går inte att ta någon överskådlig bild av byggkaoset som råder i Göteborgs stad just nu. Lyckligtvis är det sällan jag behöver in till centrum och just denna gång var det söndag och därmed hanterbart. Kvartal inne på Exclusive bjöd på en
hyfsad release med några låtar som kommer att bli en utmaning att coacha.
Träffade en av mina gamla stammisar som visade sig hade utbildat sig till instruktörskollega - kul! Hade ingen aning om detta då jag trodde hon hade bytt anläggning eller hakat på ett annat koncept. Det går ju ofta i vågor för många.
När jag ändå hade parkerat i Nordstan tog jag en lov däri som slutade med att jag köpte en höst/vinterjacka på Desigual. Får se om jag behåller den dock då jag är mer för långa modeller men denna var så skön!
Lite lunch innan jag åkte hem för snabb omladdning inför Frölundaklassen. Kändes oroväckande segt i kroppen men var bara att dra i sig en energidricka, tejpa knät och pallra sig iväg. Med två löprundor de senaste dagarna kände jag av knäna under kvartalen så
tejpade mest som förebyggande.
Robert dök lägligt upp så han fick ta tre låtar, men när vi väl körde igång kändes det som oftast bra. Väldigt mycket folk idag vilket gav extra energi förstås.
Nu har jag en ännu förkyld Lilltjej som somnat här intill, jag har tvätt att hänga och sedan blir det inte många knop resten av denna kväll!
Öijareds
Vägen ut till Nääs slott är så vacker och skogarna omkring sådana som passar för sagor och mysiga promenader.
Vädret såg länge vanskligt ut men optimistiskt åkte vi till Öijareds golfklubb för att avsluta säsongen på deras nya bana. Vid hål två öppnade sig himlen. För att utslagen senare bjuda på strålande sol. Till största delen växlade det mellan sol och korta ösregn
med rejäl blåst som utmanade ytterligare. Bollarna flög till höger och vänster och klaskade ned i dyblöta gräs- och lerblandningar. Våra resultat blev förväntat låga men humöret ändå högt. Med tjugo poäng vardera för mig och Jens delade vi segern
över Nicklas. Jag passade på att registrera min handicap som fick ticka upp ytterligare en tiondel till 31,9.
Det var knappt vi såg bollarna till artonde och sista hålet innan mörkret tog över helt. Avslutade med en riktigt god bondsallad i det supermysiga klubbhuset tillika hotellrestaurangen. Klart annorlunda att spela med flera lager kläder och i sådana väderförhållanden
när man blivit så bortskämd denna sommar. Kan man säga att man är riktig golfare nu?
Eftersvettas
När mina indiska kollegor ska bjuda på "indian treats" blir jag alltid en smula misstänksam. Allt sedan den där "tropiska drinken" i Mumbai som alla var överens om både smakade och såg ut som kloakvatten. Den där masala-blandningen har de en förmåga
att blanda ned lite här och var, till och med i desserter och godis. Dessa var dock väldigt söta och rätt ok - i lagom mängd. Det lite roliga var att de flesta regioner i landet har sina treats och döper dem därefter, så som Mysore och Dharwad.
Till dagens pass fick jag installera min fjärde p-app. Upptäckte idag att det var en ny p-förvaltning så undrar hur länge jag betalat till den tidigare eftersom den ännu fanns kvar, hm. Klarat mig från bot i alla fall.
Phu, vad jag stinker, dags för dusch!
Första gången
Idag fick vi med grannarnas båda vovvar för första gången. Jättemysiga och snälla gick vi en rejäl sväng med dem efter vi besökt vallokalen i Pepparedsskolan.
Efter en välfylld söndagscombat äntrade jag hungrig Ica Maxi för veckans proviantering. Förvånade mig själv med en middag bestående av bland annat pilgrimsmusslor och vin! Två stycken av första gången och inte nog med det, den intas framför SVTs
valvaka! Inte bara förvånar, överraskar och chockerar!
Sedan kan man ju inte göra för stora avsteg så avslutar med chips...
Schizofrent
Solen skiner, regnet dånar, himlen är blå och så vräker det ned igen. Vädret är schizofrent medan vi kör ned till Falkenberg för att titta på, just det - kattungar! Vem är jag, kattkvinnan att säga nej när min Lilltjej vill fylla tomrummet efter
Lilla Grå? Mamma Brittisk korthår och pappa Norsk skogskatt, sprollar roll för en kattunge är en kattunge - bara fullkomligt och underbart oemotståndlig. Första oktober hämtar vi lilla Mona Sahlin, ett namn som med största sannolikhet kommer
att ändras, haha! Jag röstar på Syrran.
Sen eftermiddag drog jag till Pranafestivalen medan Lilltjejen var på kalas. NW hade ett tält med halvtimmespass av deras gruppträningsutbud där jag plockat grymma låtar att representera combaten. Yoga är tydligen fokus i den festivalen så vårt gratistält
med dånande musik stack onekligen ut. Få på passen men god stämning bland oss ändå och Booty Move som jag testade lär kännas imorgon...
Lilla Grå
En sommar i Olofstorp med många varma dagar. Panoramafönstren renderade ytterligare värme i huset så den stora skjutdörren stod öppen dygnet runt. Gråbröderna traskade ut och in, omtänksamt levererade de allt från möss till salamandrar och kopparormar.
Det tog någon dag innan vi började reagera på att en grå katt som tassade in och ut inte var någon av våra gråa kissar. Till slut kunde vi få en bättre skymt, mycket mindre än våra bröder. Hon strök längs kökets skåp fram till deras skålar
med torrfoder innan hon som en liten pil slank ut igen. Hon såg så liten och därmed ung ut så vi beslöt att försöka fånga den och tillse sterilisering eller kastrering för att undvika vilda kattungar. När vi uppfattade henne smita in, stängde vi dörren.
Dock tog det inte lång tid att vinna hennes förtroende och att hon faktiskt en gång haft ett hem verkade troligt. FB-forum och lappar i området till trots gjorde ingen anspråk på henne så hon steriliserades och blev kvar hos oss.
Denna morgon var hon ännu kvar men hade inte kunnat hålla tätt och var om möjligt ännu sämre, så hos veterinären fick hon somna in. Lilltjejen jätteledsen såklart men hanterade det jättebra och ville vara med under hela processen. Veterinären var fin,
hämtade ljus att tända och Ronja fick ta sin tid och säga till när hon var redo och därmed också ta farväl. Vi grät tillsammans.
Hon ville inte att hon skulle kremeras utan tas med hem som hon var för en begravning. Väl hemma hämtar hon ett Loomband hon gjort till henne dagen innan. Det ska Lilla Grå få med sig i graven.
Vi hittar en fin plats utanför bostadsområdet, upphöjt nära golfbanan. Imorgon ska vi köpa ett ljus att sätta där. Vila i frid Lilla Grå.
Bäääh!
Signaturen för trafikinformation ljuder där jag står i morgonens köer norrut. En viltvarning som rösten lite roat korrigerar till "tamvarning". Ett får rör sig längs 45:an, ett får alltså och jag kan inte låta bli att fnissa av bilden jag ser
framför mig.
Igår morse var det en älgko med kalv som fastnat på fel sida viltstängslet, stressade och oroliga kors och tvärs över motorvägens alla filer. Jägare ska klippa upp stängslet och jag hoppas de vackra djuren kom lyckligt därifrån samtidigt som jag
är så glad att vi har ett vilt djurbestånd. Reflekterar över hur lätt det är att i asfaltdjungelns civilisation glömma bort det fantastiska faktum att vi faktiskt lever intill dess motsats. Frågan är hur glad jag är den dagen jag
stöter på vildsvin på morgonrundan...
Föraning
Lilltjejen har somnat med Lilla Grå vid fotänden. Jag har en föraning att det kan vara för sista gången. Lilla Grå är sjuk och bara sista två dagarna har det gått väldigt fort.
Förra veckan märkte jag att hon började kissa utanför lådan. Hon klev in men inte hela vägen så det hamnade på kanten och ut. Mot slutet av veckan satte hon sig helt sonika utanför. Jag köpte helt ny låda och bytte sanden men när jag nu ser hur hon mår
var det uppenbarligen inte ett uttryck av missnöje över något som katter annars kan ta till. Sedan igår har hon inte kunnat hålla tätt utan det kommer innan hon ens hunnit sätta sig till rätta. Detta plus att hon nu bara dricker väldigt mycket
lutar åt njurarna. Veterinären trodde på det eller diabetes när jag ringde för att boka tid.
Nedre bilden från i måndags var hon som vanligt, förutom kissandet på golvet. Övre bilden från nu ikväll och hon droppade en droppe där hon stod. Tog lång tid innan hon till slut lade sig vid fotänden och beter sig på så sätt att jag fruktar men nästan hoppas
hon somnar in under natten, där ihoprullad intill Ronja. Om inte har vi tiden hos veterinären imorgon och är rädd att dagen kommer att avslutas med en begravning. Har försökt förbereda Lilltjejen på det värsta och hon blir förstås förtvivlad
- för att tårfyllt säga att vi måste skaffa en ny katt.
"-Mamma, om vi måste göra det där, anmäla eller vad det nu hette med Lilla Grå. Då vill jag ha en ny katt."
"-Avliva älskling, och du vill bara ha en kattunge."
Annars har första halvan av veckan förflutit som vanligt. Fick en hög av skolväskor och gympapåsar att ta hand om då avkomman promenerade hem från skolan med två kompisar. Än så länge tycker de att det är höjden av lycka. Mindre lycka och världens
tråkigaste morsa när hon inte fick ta med sig kompisarna hem dagen efter också. Som tur var är hon inte långsint och framme vid bilen var allt om inte förlåtet så accepterat.
Bävar lite för morgondagen samtidigt som Lilla Grå måste få somna in. Hon mår absolut inte bra. Känner mig konstigt nog inte så känslomässig, till skillnad från då Maja och Fia gick bort. Kanske tar Lilltjejens känslor över, kanske tvingar jag
mig samman inför henne, där jag egentligen inte vill eftersom jag vill att hon ska förstå att det är ok att vara rädd, orolig och att sörja. Kanske för att jag inte haft lika många år med Lilla Grå så som de andra. Tror dock att känslorna kommer
när faktum väl sjunker in. Stackars Lilla Grå!
Sommarrester
Upp i sadeln direkt brukar man säga. Bokade därför en ny golfrunda som resulterade i ännu ett snäpp högre i handicap. Det gick alltså inget vidare men ändock mycket bättre än föregående runda. Fullföljde arton hål och nollade hela sex av dem. Med ändock tjugonio
poäng i mål kan man nog konstatera att jag är ojämn i mitt spel.
Vädret kunde i alla fall inte varit bättre då en släng av sommaren återkommit denna helg. Kyliga undertoner i vinden men solen kompenserar där jag ligger på klipporna ute på Amundön. Ljudet av en båtmotor, den lätta vinden och prasslet av påsen som håller
min lunchsallad. Det är lugnt, det är skönt.
