En snuvig Lilltjej bökar i sängen intill mig. Efter två dagar hemma fick hon återvända till dagis idag och det gick utmärkt. Även om det gått bra att vobba kändes det ändå bäst att vara på plats på kontoret. Effektiv dag där jag också klämde in ett möte med min nya bankman(kvinna). Initialt verkar hon väldigt bra. Privatlånet som väntar på StV:s försäljning måste ha ytterligare uppskov, som det nu ser ut kanske ända till nästa år, så får besked om det under nästa vecka.

Utan massa möten får man en massa gjort, så också under kvällen. Hämtar ju Lilltjejen lite tidigare så tar in det efteråt. Känns bra i mammahjärtat att hon inte behöver vara kvar och hämtas sist av alla.

När jag igår för femtonde gången sade till henne att gå och borsta tänderna får jag repliken "Jajaja, du är en sån bärfis!"
Hahaha, what?

Men nu snarkas det minsann. God natt min lilla sötnöt!

En megasnorig och hostig Lilltjej har fått hålla sig hemma nu för andra dagen. Energin kommer och går och jag sitter mest med hörsnäckorna i framför skärmen.
Fick en liten Rödhake i fönstret igår och jag (ut)nyttjade chansen att låta Lilltjejen hålla den vimmelkantiga sötisen. Efter en stunds återhämtning på utsidan flög den iväg.
Ronja flyger också när hon hoppar från sin gunga - jepp, inomhus! Hur fräckt som helst! Undertecknad smyggungar också ibland...

Jag har aldrig förstått varför butikerna lägger bröd- och bakverken öppet på detta vis. De blir ju torra! Sedan tillhör inte jag de mest kinkiga men är det inte lite snuskigt också att de ligger öppet för all sköns förbipasserande odörer, nysningar och hostanden? På cafeer likadant där grejerna ligger öppet längs disken där alla står och köar. I vissa fall finns det glaskupa över men oftast inte. Till och med jag tycker det blir oaptitligt.

En småhostig Lilltjej introducerades för domino innan dagens pass i Frölunda. Galet skönt att köra och bra med folk också denna gång. Fullkomligen älskar remixen av Ushers "Scream" till uppvärmningen! Nästa vecka är det nya releasen som gäller så nu är det sista-minuten-plugg som gäller. Redan till imorgon måste den sitta då jag teamar med Robert i Partille. Lilltjejen ska hälsa på gamla kompisen Sonya så jag kan köra. Kul! Var evigheter sedan jag var i Partille nu.

Kan inte säga annat än att det fungerat otroligt smidigt. Från den bokade parkeringan, transfer till och från terminalerna, hyrbil och flyg. Precis som det ska vara, med tillhörande köer till incheckning och säkerhetskontroller. Enda störmomentet var att online incheckningen till hemresan inte fungerade. Men egentligen kvittade det då man ändå var tvungen att köa för bagagedrop.
Fick dessutom lyxen att sitta vid nödutgången. Såå skönt att kunna sträcka på benen!

Så glad att jag gjorde denna resa! Legat en hel dag på en strandsäng och verkligen gjort ingenting. Vet inte när det hände senast men inte sedan Ronja föddes. Trodde jag skulle bli rastlös men icke. Bara njutit, och till och med badat i havet!
Den kostar ju en del i årsavgift min vecka där nere, och det finns just inte mycket mer att göra där än sola, bada - och spela golf. För den golffrälsta är det nog snudd på perfekta platsen att bo på. Min ambition att ta gröna kortet i år kom ju på kant med allt annat denna sommar men målet är att ha det där kortet till nästa säsong. Vem vet, kanske jag kan återvända och prova på de där snordyra banorna om ett år?

Tvättmaskinen går, allt är uppackat och resväskan tillbaka i förrådet. Ida och Fredrik som bott här med katterna hade lämnat superfint efter sig, nästan bättre än jag lämnat det. Helt klart mitt förtroende värdiga!
Gråkatterna mötte mig när jag kom från bilen. Svårt att inte bli glad när de kommer travandes!
Imorgon kommer Lilltjejen innan mitt Frölundapass då Johan skulle iväg på något. Känns då längesedan jag åkte men samtidigt inte. Konstigt det där.

Det blev en dag på stranden. Det syns. Och känns...

Visserligen bara två dagar senare men SÅ gott! Badat både i pool och hav, just det - hav! Ätit otroligt gott, solat lite för mycket, tjongat iväg golfbollar och besökt Portugals yttersta spets.

Minns inte om vi byggde en stenhög senast jag var här men det har garanterat blivit fler sedan dess. Staplade ihop en denna gång i alla fall så får vi se om det blir ytterligare en någon annat år. Det är så storslaget och vackert där ute! Underbart!

Bäddat ner mig i soffan. Nya lakan i sängen för Ida och hennes pojkvän. De ska bo här och ta hand om katterna medan jag - är på semester!
Japp! Larmet står på noll-två för att sätta mig bakom ratten med riktning Köpenhamns flygplats. En vecka i min lägenhet i Algarve, Portugal! Min vecka, min 40-årspresent till mig själv, att nyttja min vecka där nere som sammanföll så turaktigt med att inte vara R-vecka. Känns overkligt! Förra gången jag var där var Ronja två? Tre? Och åkte med Johan och hans föräldrar. Denna gången känns det som ett äventyr där jag ser mig själv göra så lite som möjligt. Overkligt som sagt!

En stressig men ändå bra dag på arbetsfronten. Fick åka via Majorna imorse då jag glömde paddan i salen igår. Typiskt mig.
Ronja är lite ledsen när hon hämtas sist från dagis. Verkar inte som några föräldrar där jobbar till fem, eller så hänger de ännu ihop och kan pussla så som vi gjorde innan. Jag har ju bättre möjligheter till flex så försöker hämta lite tidigare vilket känns väldigt bra.
Detta dagis känns sämre. Med sina nedgångna lokaler, tråkiga gård och utslitna personal. Att ursäkta uteblivna utflykter med barnen för att det är jobbigt att fylla i riskplanen! Två lekcyklar på två avdelningar och inte ens en gunga. Det är väl sådär det ser ut på de flesta håll. Det var lyxigt i Olofstorp med ett sprillans nytt dagis.
Hon kommer ju jättebra överens med de två jämnåriga tjejerna i gruppen men nästan dagligen berättar hon att en pojke boxas och knuffas. Idag i magen så hon tappat andan. Hennes personal var inte kvar när jag hämtade men undrar om de skulle ha sagt något. Pratade om det vid inskolningssamtalet och de var medvetna om denne pojke. Ibland leker de jättebra ihop men oron finns att hon till slut blir rädd och vill undvika honom. Man säger ju att hon ska gå undan, be honom sluta, säga att det inte är ok. Och om han ändå fortsätter sägs till fröken. Men om han trots det fortsätter? Dag efter dag, vecka efter vecka? Ska hon bara acceptera det? Vika ned sig? Det vill man ju inte!

Fick också första känsloyttringen kring separationen idag. I bilen innan vi skulle gå in och handla blir hon jätteledsen och berättar storgråtande att hon saknar huset, inte vill bo så litet, att det är jobbigt att "cykla fram och tillbaka" och "packa väskan hela tiden". Att vi inte "bor alla" längre och saknar Johan. Mammahjärtat brister men inser att det får och måste få komma ut. Lyfter henne från passagerarsidan över till min famn och låter henne gråta. Det finns ju ingen tröst att ge, bara försöka få henne att förstå att det är ok att sakna, känna och vara ledsen.
Mitt samvete skär nästan sönder mig, det är mitt fel allting! Och jag känner mig så ensam. Vill berätta för Johan att vår Lilltjej är ledsen, att reaktionen kommit men vad skulle det hjälpa? Lägga smärtan på honom med, höra anklagelserna uttalas högt? Räcker med mina egna.

Efter en stund lugnade hon ner sig och vi kunde gå in. Lite dämpad men på allt bättre humör under kvällens gång.
Har under våra veckor påmint mig själv att säga till henne att jag älskar henne. Och blir så glad när hon spontant säger det till mig. Det ska inte vara något som ska kännas konstigt eller fel att säga till mig så som jag kände för min mamma. Vad det än gäller ska hon våga säga precis vad som helst till mig. Hur får man henne att förstå och verkligen känna det? Jag vet inte, men med mina egna erfarenheter vet jag i varje fall hur jag INTE ska göra...

Snacka om att känna sig som en sparris intill grymma Johanna! När passet var så pass sent hann man hem och hämta Lilltjejen, äta och låta henne leka med kompisar innan det var dags att åka. Vikarierade i Majorna. Sommarvärmen håller ännu i sig med uppåt tjugonio grader under dagen! Fick ändå ett gött gäng och ååh vad skönt det var att köra skiten ur sig!

Sommarvärmen är tillbaka en sväng så jag och Lilltjejen avnjöt den - i biosalongen. "Hitta Doris" höll oss båda fängslade hela vägen till det lyckliga slutet. Jättemysig film! Ronja gillade valhajen Vilja mest medan jag föll för bläckfisken Ingvar. De där detaljerna man knappt hinner uppfatta. Skaparna av honom måste ha haft mycket roligt!

Cyklade därefter till Johan och min R-fria vecka var sedan igång. Körde mitt pass i Frölunda, vansinnigt skönt att träna igen! Hade lösa planer på att ställa mig på löpbandet efteråt men det fick bli denna morgon istället. Ynka sex plusgrader men lite mysigt att ge sig ut i gryningsljuset. Mötte tre rådjur på min dryga femkilometersrunda. Det var rätt lagom med tanke på eftermiddagens combat. Dock inte min egen då Partille hade medlemskväll så ordinarie schemat utgått. Hälsade istället på Backaplan och Volvokollegan Marcus pass. Var duktigt stel i benen efter morgonlöpningen så kom igång först till muy thai-låten, mycket för att han mixat in en gammal grymming.
Stolpade sedan omkring på Ica för proviantering inför veckan.

Liten avkomma i säng och jag hänger i fåtöljen i vanlig ordning. En lugn lördag med lite ärenden kring lunch innan vi plockade upp Johan för att åka till Lindome och fira Idas artonårsdag. Ronja ritade ett kort med henne, Ida och hennes kanin på framsidan. Otroligt gulligt, underbar kanin!
Hennes mamma Anna höll ett litet tal och undertecknad kunde inte hålla tårarna tillbaka. Hoppas jag och Lilltjejen får lika fin och stark relation.
Åt för mycket tårta som vanligt och känner mig nu allmänt däst. Jobbigt att inte kunna träna under R-veckorna men får ta igen det på de R-fria. Visserligen tror jag inte hon skulle ha några problem med att jag stack ut en halvtimme sedan hon nattats, men antar att det vore regelvidrigt hos mamma-maffian.

Förra veckan hos Johan satte hon sig sonika på cykeln och pedalade iväg. Direkt efter att stödhjulen plockats bort och mycket lite träning! Sedan dess vill hon cykla hela tiden. Till bilen när vi ska någonstans. Från bilen när vi är tillbaka. Till och från dagis. Och sista dagarna kör jag bilen medan hon cyklar och så möts vi där och hemma. Dagis är verkligen runt knuten men tycker hon är så duktig.
En av de jämnåriga leker ofta på vår lekplats och i onsdags träffades de där efter dagis. Slutade med att vi fick sällskap till middagen med mera lek efteråt.
Hon bor i ett intilliggande område så cyklade med henne hem sedan. Och igår bjöds Lilltjejen på kalas hos den andra jämnåriga tjejen på dagis, jätteroligt!

En annan kul grej är nästa lördag då Stadsjakten går av stapeln och jag och Johan kör ihop! Jag vill ju så gärna att vi ska ha en bra relation, han också men ännu känner jag mig lite trevande. Var lite rädd att min försynta fråga skulle tas emot negativt men glädjande nog var han på. Lite typiskt är att kalaset är den dagen, liksom Funky kidz terminsstart. Alltid lika underbara farmor och farfar ställer upp och tar inte bara hand om henne medan vi flänger runt i Göteborg, utan följer henne också till de båda aktiviteterna!