Vuxenpoäng?
Vad kvalificerar en egentligen till vuxenpoäng? Laga sin egen mat? Tvätta sina egna kläder? Egen lön som betalar den maten man lagat till sig själv? Att man tar ansvar för sina handlingar? Hellre sitter hemma än är ute på krogen och super?
Nej, jag får inte riktigt in den punkten dit...eller vad tycker ni?
För mig kan den inte räknas, då jag inte dricker, så vad kvalificeras jag till då? Tråkmåns? Fast jag har ju glatt varit ute och röjt på krogar utan att dricka förut. Kanske är det bara som Johan uttryckte igår: Vi är patetiska?
Johan hade en trevlig grabbkväll ute i Jörlanda, medan jag fixade kycklingmiddag åt Monica innan vi slog oss ned och försjönk i var sin bok (hon slukar Sagan om Isfolket nu, och jag hittade en Nora Roberts på bibblan tidigare på dagen).
Jag ersatte en av de taxibilar de bokat, och slog följe med dom till Stenungsbaden när det så var dags.
Det var riktigt kul att träffa gamla vaktkollegor, och andra kända Stenungsundsansikten! Jag känner ju en hel del folk faktiskt, men ack så ytligt! Man utväxlade en del nonsensfraser i den dånande musiken, förde nån sorts parodisamtal där vi båda låtsades höra vad den andra sade.
Lite håglöst hängde vi vid dansgolven i hopp om bättre musik. 
Fem minuter senare satt vi i den betydligt lugnare och mysiga hotellobbyn och käkade skagenbaguetter. Vi konstaterade båda två att vi faktiskt var ganska less på nattklubbsmiljön, och kunde inte riktigt fatta det, då vi båda har ganska gedigna erfarenheter utav den, med eller utan alkohol. Därav Johans summering: Patetiska.
Men vad är det egentligen som säger att en helkväll på krogen ska vara så självklart kul? Om så vore, hade väl alla människor över 18 trängts i dörren för att komma in? Nej, naturligtvis ska det 
inte vara självklart kul för var och varannan, vår slutsats kom nog endast ifrån det faktum att vi faktiskt en gång i tiden tyckt att det var ett väldigt kul sätt att tillbringa en lördagkväll. Men när vi så efter långt om länge väl kommer oss ut, så längtar vi bara hem!
Vi sade tack och hej ganska snart, körde hemåt (lyssnande på Camilla Läckbergs "Predikanten" på cd), och kröp ned i våra nya underbart sköna satinlakan!
Johan ligger fortfarande och sover, Maja likaså. Jag har tagit så söta bilder på dom båda, men då kamerakabeln ligger på jobbet, får publicering ske tidigast imorgon! :o) Fia sitter intill mig och ber om uppmärksamhet.
Men tillbaka till vuxenpoängsfrågan med anknytning till vår "helkväll" på krogen. Patetiska eller vuxenpoäng? Okej, meningslöst ointressant diskussion kanske, men jag har ändå inget annat att göra nu.
Jag och Johan som tillbringat så mycket tid i dånande dunka-dunka, minglat bland skräniga promillehöga vuxna (också en diskussion som skulle kunna utvecklas, men nog är säkrast jag låter bli), och tyckt det varit riktigt roligt, är nu less efter en timme! Ska vi skita i att försöka ge det en stämpel, och bara konstatera att vi (klichévarning), "gått till en annan nivå i vår personliga utveckling"? Sedan behöver vi inte lägga någon värdering i huruvida den är positiv eller negativ, då många säkert skulle kunna tycka till om båda alternativen. Vuxenpoängen får jag inte riktigt in här, då det de facto är vuxna (eller? Men den diskussionen skulle jag hålla mig undan) som fyller alla de krogar som finns.
Det var också en lite elak, men främst sorgsen känsla som infann sig där man minglade runt med Johans hand i min. Många ansikten kände jag igen, stammisar som man träffat på medan man jobbat som vakt, och som nykter iakttagare följt från helg till helg. De såg exakt likadana ut, uppklädda efter sin förmåga, på desperat jakt efter bekräftelse. Efter någon. Och det är inte bara stammisar och kända ansikten. Hos så många ser man denna jakt på bekräftelse, uppiffade, uppklädda, gällt skrattande, desperat sippandes på drinkar eller öl för att ingjuta ett självförtroende som inte finns. Jag ska inte döma. Förvisso utan alkohol, men uppklädd efter min förmåga har jag i min dansglädje sökt och fått bekräftelse på dansgolven. Alla människor behöver bli sedda, en del förvisso mer än andra. I en form av bakvänd syn på självförtroende, behöver man andras uppskattning för att känna sig som någon. Det är nog så ofta detta som leder till kärlekslösa relationer, one-night stands, ytliga flirtar med främlingar och otrohet.
Kan det vara en av orsakerna till att mitt och Johans besök på Stenungsbaden bara blev till en fika och tjenix på gamla bekanta? Vi har redan fått vår bekräftelse, får vår bekräftelse av varandra? Jag kan ju inte uttala mig om Johan, men jag känner inte att jag saknar de ytliga kommentarerna, komplimangerna, inviterna och blickarna jag fick när jag var ute på egen hand. De betyder ju ingenting. Jag får dom av Johan, och det är det enda jag behöver.
Och det är nog också detta, eller snarare avsaknaden av detta som medför allt detta ytliga som leder till spruckna förhållanden och scener i musikdånande lokaler. Man tappar bort uppskattningen av varandra.
Visst kommer vi också att hamna där vi tar varandra för givna, glömmer bort varandra. Men är vi medvetna om det, och motverkar det, ska vi förhoppningsvis aldrig hamna där så många andra var på Stenungsbaden, uppstassad med en drink i vardera handen...
Halleluja!
Sitter hemma vid MIN dator! Fick så äntligen denna fredagkväll, tid och energi att sätta min reparerade burk på plats! Den levererades hem i...i tisdags tror jag det var, och allt är ok! De bytte som sagt moderkortet, så min andra disk var ok, vilken också är den där jag ha alla foton, mina webbsidor och sådant. Phuu!
Lite förbryllad blev jag när jag mottog ett brev från Zave där de efterlyste huruvida jag ville göra med sagda Hem PC...ville jag köpa loss den eller inte?? Ööh, det gjorde jag i maj! Ringde dom idag, och tjejen som skickade fakturan i våras var också den som skickat "efterlysningen". Hon kunde bara be om ursäkt och tacka för att jag hörde av mig och påpekade fadäsen.
Jag har varit igång hela kvällen, trots att jag känner mig rätt seg. Handlade direkt efter jobbet, kommer hem och ser ett par fötter sticka fram ur dörröppningen till arbetsrummet. Där ligger Johan, så
överväldigad av trötthet att han inte ens orkat till sängen. Han har ju cyklat till och från jobbet för andra dagen nu...
Jag börjar förbereda middagen, och under tiden hinner han sträcka ut sig på badrumsgolvet också innan han till slut tar sig in i duschen. Döende? Tja, av näringsbrist! En ynka matlåda på hela dagen, från att ha varit uppe sedan halv sex, till sextiden på kvällen där vi då befann oss, cyklat till jobbet, där han inte gör annat än springer omkring hela dagen, och sedan cyklat hem. Inte konstigt energin är i botten. Själv sitter jag på häcken hela dagarna nu, men är ändå vrålhungrig halvvägs till lunch och halvvägs till hemgång.
Han trycker i sig några mackor i väntan på middagen, och resultatet kommer direkt.
Sen frossar vi i vitlöksspäckad potatisgratäng, fläskfilé och bearnaisesås!
Efter nödtorftig undanröjning hägrar tv:n och sängen. Johan har försprång, och jag hör honom ropa att Fia lämnat en överraskning till mig där...jepp, en äkta Fiaspya! Sade jag förresten att jag hittade en Fiaspya över Wiis instruktionsbok tidigare på kvällen?
Det är bara att bädda om och tvätta mitt täcke så gott det går, så inatt hoppas jag Johan delar med sig. Medan jag slutförde täckestvätten, samt hängde maskintvätten som blivit färdig, hann Johan inviga våra nya lakan och somna! :o)
Han har nog sovit sedan halv nio, så innan solen ens funderat på att kika fram imorgon, lär han vara pigg och glad!
Själv är jag fortfarande så pass "speedad", att jag fått röjt på skrivbordet en del, sorterat papper och plockat lite allmänt i allt som blivit liggande så lätt under veckan.
Nu när jag har tillbaka min dator stör jag mig på att jag lämnade kamerakabeln på jobbet, dvs jag kan inte lägga in några plåtade bilder! Men asch, det går nog bra ändå!
Fredagar är verkligen kassa tv-kvällar. Ingenting värt att se! Skulle kunna greja och röja så mycket mer här hemma, framför allt dammsuga...men det lär nog inte vara så populärt just nu! :o) Jag börjar otrivas nåt vansinnigt när dammtussarna kommer smygandes, och håret (katternas och mitt) ligger i drivor (i mina ögon) överallt. Men framför allt, att känna skräp under fötterna när man går! Då är det illa, och allt inom mig skriker dammsugning!!
Men så behärskar jag mig (duktigt va?), att det faktiskt inte är jordens undergång, och att jag gott kan unna mig en lugn kväll och skjuta på dammråttejakten en dag.
Men visst är det något primitivt tillfredsställande med att dammsuga och höra hur det rasslar i slangen? Ungefär samma känsla som av att klämma ut en rejäl finnes innandöme över badrumsspegeln?
Eller är det bara jag som har konstiga böjelser...?
Nej, ska nog göra mig klar för sängen och försöka varva ned. Har en känsla av att jag kommer att somna rätt fort när jag väl är där...
Lite förbryllad blev jag när jag mottog ett brev från Zave där de efterlyste huruvida jag ville göra med sagda Hem PC...ville jag köpa loss den eller inte?? Ööh, det gjorde jag i maj! Ringde dom idag, och tjejen som skickade fakturan i våras var också den som skickat "efterlysningen". Hon kunde bara be om ursäkt och tacka för att jag hörde av mig och påpekade fadäsen.
Jag har varit igång hela kvällen, trots att jag känner mig rätt seg. Handlade direkt efter jobbet, kommer hem och ser ett par fötter sticka fram ur dörröppningen till arbetsrummet. Där ligger Johan, så
överväldigad av trötthet att han inte ens orkat till sängen. Han har ju cyklat till och från jobbet för andra dagen nu...Jag börjar förbereda middagen, och under tiden hinner han sträcka ut sig på badrumsgolvet också innan han till slut tar sig in i duschen. Döende? Tja, av näringsbrist! En ynka matlåda på hela dagen, från att ha varit uppe sedan halv sex, till sextiden på kvällen där vi då befann oss, cyklat till jobbet, där han inte gör annat än springer omkring hela dagen, och sedan cyklat hem. Inte konstigt energin är i botten. Själv sitter jag på häcken hela dagarna nu, men är ändå vrålhungrig halvvägs till lunch och halvvägs till hemgång.
Han trycker i sig några mackor i väntan på middagen, och resultatet kommer direkt.
Sen frossar vi i vitlöksspäckad potatisgratäng, fläskfilé och bearnaisesås!
Efter nödtorftig undanröjning hägrar tv:n och sängen. Johan har försprång, och jag hör honom ropa att Fia lämnat en överraskning till mig där...jepp, en äkta Fiaspya! Sade jag förresten att jag hittade en Fiaspya över Wiis instruktionsbok tidigare på kvällen?
Det är bara att bädda om och tvätta mitt täcke så gott det går, så inatt hoppas jag Johan delar med sig. Medan jag slutförde täckestvätten, samt hängde maskintvätten som blivit färdig, hann Johan inviga våra nya lakan och somna! :o)
Han har nog sovit sedan halv nio, så innan solen ens funderat på att kika fram imorgon, lär han vara pigg och glad!
Själv är jag fortfarande så pass "speedad", att jag fått röjt på skrivbordet en del, sorterat papper och plockat lite allmänt i allt som blivit liggande så lätt under veckan.
Nu när jag har tillbaka min dator stör jag mig på att jag lämnade kamerakabeln på jobbet, dvs jag kan inte lägga in några plåtade bilder! Men asch, det går nog bra ändå!
Fredagar är verkligen kassa tv-kvällar. Ingenting värt att se! Skulle kunna greja och röja så mycket mer här hemma, framför allt dammsuga...men det lär nog inte vara så populärt just nu! :o) Jag börjar otrivas nåt vansinnigt när dammtussarna kommer smygandes, och håret (katternas och mitt) ligger i drivor (i mina ögon) överallt. Men framför allt, att känna skräp under fötterna när man går! Då är det illa, och allt inom mig skriker dammsugning!!
Men så behärskar jag mig (duktigt va?), att det faktiskt inte är jordens undergång, och att jag gott kan unna mig en lugn kväll och skjuta på dammråttejakten en dag.
Men visst är det något primitivt tillfredsställande med att dammsuga och höra hur det rasslar i slangen? Ungefär samma känsla som av att klämma ut en rejäl finnes innandöme över badrumsspegeln?
Eller är det bara jag som har konstiga böjelser...?
Nej, ska nog göra mig klar för sängen och försöka varva ned. Har en känsla av att jag kommer att somna rätt fort när jag väl är där...
Måste bara visa...
Jag har upptäckt att det är rackarns kul att fotodokumetera min tillvaro och nedteckna det som faller mig in!Är just nu vrålhungrig (som alltid vid denna tid), och fixade lite Minestronesoppa på äkta Knorr-manér (töm påsen och tillsätt hett vatten).
Men visst är muggen söt? Köpte den i Magic Kingdom i Orlando, Florida när jag var där julen -99. Jag vill dit igen, ok jag har varit där tre gånger, men det är så fräckt, och så mycket coola saker man vill köpa!
Kanske bra att inte åka dit om jag nu tänker efter...
Högt blodtryck!?
Jepp, jag är kinkig. Har på bilden precis lämnat mödravårdscentralen där jag inte fick några plåster! Ta det från början? Då det var dags för nytt recept på mina p-piller, fick jag masa mig till barnmorskan för sådant. Har inte varit i Lindomes (Mölndals?) "register" tidigare, så det blev det vanliga:
- Hur lång är du?
- 173
- Mår du bra?
- Tjovars
- Röker du?
- Nej (aldrig i livet!)
- Snusar du?
- Nej (men usch!)
- Dricker alkohol?
- Nope (hon tror jag ljuger)
- Anlag för blodproppar i släkten?
- Ööh, jag är adopterad som spädis, så vet faktiskt inte.
- (Generat skratt, trots att jag inte låtit minsta spydig) Nej det är klart.
- Allergier?
- Stod penicilinkänslig i adoptionshandlingarna.
Osvosv.
Så föreslog hon om jag inte ville prova p-plåster? Det tyckte jag lät intressant, östrogenfria, byts en gång i veckan och sitter ordentligt. Jag ska få prova tre månader, och sedan finns recept väntande på Apoteket om allt känns bra. Nu återstår bara den rutinmässiga blodtrycksmätningen. Där blir de snopna. Undertrycket ligger på 95. Jag borde ligga på 70! Gränsen för högt blodtryck är 90.
De dumpar den elektroniska automatiska manicken och kör en mekanisk koll med stetoskop ni vet. Samma sak där! Tyvärr, säger hon, det blir inga plåster denna gång!
Jag som aldrig haft högt blodtryck vid alla tillfällen jag kollats! Eller jo, en gång i Umeå efter att ha stressat med cykel från Universitetet till Väst på stan...
Istället får jag nytt recept på en annan sorts piller som inte innehåller östrogen. Jag får inte ha kvar mina gamla, då de skulle kunna vara orsaken till det högre trycket. De nya kan ge småblödningar...hela tiden! Men de kan lika väl inte ge några alls, inte ens under uppehållet....
Mutter...jag var ju så inställd på klämmiga plåster, och så får jag kanske gå och småblöda istället i tre månader, då jag ska komma tillbaka för ny blodtrycksmätning!
Men innan jag var ute på motorvägen var jag glad igen. Det är ju inte något jag kan göra åt. Visst undrar jag varför jag hade så pass högt tryck, men nu är det så. Solen skiner, och Älvsborgsbron bjöd på fantastisk vy. Försökte knäppa i farten, men resultatet blev därefter, då blicken är riktad rakt fram. :o)
Öppna havet åt ena hållet, och fantastisk stadsvy åt andra!
Hamnade bakom denna buss och dess reklam... Fattar inte hur någon kan tilltalas av att springa till nämnd butik av den bilden! Karln ser ju ut som en clown! Vill någon se sin pojkvän i det där? Och halva bilden är ju bara plotter. Är det kanske reklam för möbler? En inredningsbutik? Ska man lägga en massa pengar på marknadsföring för klädbutiken, vill man väl visa så mycket som möjligt av det man har att erbjuda? Jag som eventuell kund vill i varje fall se vad de har. Det är ungefär som skoreklamer där man inte ens ser ett par skor, utan nån stylad tjej i knepig pose. Inte fattar jag nåt, men det handlar kanske bara om att visa sitt varunamn, och så får konsumenten gissa sig till produkten?En del reklamer kan vara riktigt bra, medan annan kan ifrågasättas över hur företaget ens kan våga publiceras i samband med den! Tyvärr är det dock många gånger de riktigt dåliga som också fastnar i hjärnan (framför allt jinglar), så jag antar att de där marknadsförarna ändå måste veta vad de sysslar med. Jag menar: "Gilette - The best a man can geeeeeet!" eller "Lita på rosa!" (Vanish).
Det var riktigt intressant när vi jobbade med just reklam och marknadsföring under en kurs på universitetet. Hur utstuderade bilder kan vara, hur målinriktade de är mot det undermedvetna!
Reagerade på en deodorantreklam som jag såg för första gången igår på tv. Man såg så tydligt hur tjejen retuscherats under armarna! Inte ett veck, inte en antydan om hårväxt (även på den mest slätrakade syns det!). Det var istället tvärtom, hon var ljusare under armarna än resten och så onaturligt slät att man kunnat tro att hon gått genom livet med armarna i vädret från dagen hon trycktes ut ur livmodern! Suck.
Lugn fredagkväll hoppas jag det blir ikväll. Imorgon ska jag slå följe med Johan till landet, och bjuda Monica på middag medan han är på sin grabbkväll. Det ska bli trevligt! Sen finns ju risk att jag kommer vara så trött och inte alls känna för att dra till "Baden". Men jag borde ju passa på när jag nu har möjlighet, och när man väl pallrat sig iväg känns det alltid lättare. :o)
Torsdag = Snart fredag!
Morronmorron! Klockan hade inte ens passerat halv åtta när man drog sitt passerkort denna dag, men så blir det när en hurtfrisk sambo är uppe halv sex! Cirkus 40 minuter senare pedalar han iväg, och innan jag hunnit lämna hemmet messar han att han är framme! Lindome-Kungsbacka på cykel, han är så duktig!Nu är gulingen inlämnad i varje fall. Johan var som sagt först på plats, vilket var tur, för de stängde ju 15.30! Dock var det fortfarande folk där, och grindarna till området fortfarande öppna, så det gick bra. Dock öste regnet ned (gjorde det hela dagen), så han var sorgligt blöt när jag väl kommit igenom trafiken och till honom (tog nästan 40 minuter Torslanda - Mölnlycke!).
Med tanke på vädret, och det faktum att Johan skulle cykla till jobbet nästa dag, åkte vi till Stadium XXL och inhandlade regnställ till honom. Själv hittade jag fyra linnen för knappt tvåhundra spänn! Ni vet, sådana där braiga bomullslinnen att ha under andra tröjor.
Sen skjutsade han mig till Sportlife i Frölunda där jag skulle vara med på deras combatpremiär. Dock inte som deltagare, utan som teaminstruktör! Platschefen ringde några timmar tidigare och frågade om jag kunde hoppa in, då Pontus skadat knäet. Så då fick Asma teama med mig istället, vilket gick finfint! Många deltagare, bra stämning och positiv respons! Kul, då det kan vara ganska gnepigt med koreografin, tekniken och sådant första gången! Vi skulle ta halva passet var, Asma låt 1-5 och jag 6-10, men till femman ger hon mig headsetet och ber mig ta över, för hon orkar inte mera! Och JAG som också är helt slut! Man pushar sig själv så mycket mera när man teamar och har premiärer, mycket också för att vet att man inte behöver leda alla låtar. Men halvvägs där då jag fick ta över var jag verkligen slut! Det ät så frustrerande när man vill ge mera, coacha, peppa och instruera, men har fullt upp med att bara andas! Men vi var rätt nöjda ändå. Johan hämtade upp mig efter sin Korpenmatch där han fått sig en rejäl lårkaka, så det var ynkliga själar som linkade in på OKQ8 för lite frukostmat till morgondagen.
Sen var det ju avslutningsavsnitten av "Project Runway", två på raken, så vi duschade, åt lite och betalade räkningarna i reklampauserna!
Idag ska jag köra kurs igen, och kommer förhoppningsvis inte vara lika förvirrad som i måndags...
Måste också dokumentera min fina sittring som ju var totalt bortkastat köp. Där ligger den och skäms på golvet intill mig! Nån som behöver en?
Men dessutom måste jag ju visa de fräcka salt- och pepparkaren jag fick av Monica efter röjning i hennes svärmors, Johans farmors lägenhet! Vid en första anblick såg de så där gamla och rätt tråkiga ut, men efter en stund gillade jag dom skarpt! Tacktack!Fick hem min dator igår också förresten, hemlevererad av posten. Tydligen hade HP-service fått byta moderkort, men jag har inte hunnit koppla in den för att se vad som finns kvar och inte. Undrar om det var åskan som pajade den eller inte...Johans datorer har ju sådant skydd, men inte min, och att min bara skulle paja sådär utan att jag arbetat med den eller något, verkar ju lite lurt. Dessutom hade ett åskväder passerat över de dagarna. Menmen, elektronik kan ju bara haverera tids nog ändå.
Imorgon är det fredag och då har vi ingenting planerat, vilket känns skönt! Ännu en vecka som varit fulltecknad. Lördag ska Johan på nån killkväll på landet med grillning, öldrickande och utbyte av manliga erfarenheter innan de ska vidare till Stenungsbaden. Han frågade om jag vill haka på till "Baden", och på ett sätt skulle det vara lite kul att åka dit då det var väldigt längesedan jag var där. Det var ett bra ställe att jobba på som vakt, men tydligen är det lite turbulent där nu. I vilket fall kan det vara kul att träffa gamla vaktkollegor och dansa av sig lite, för det var också längesedan! Innan man åker dit kan jag mysa framför brasan på landet och läsa eller nåt...låter inte så dumt. Får se hur det blir.
Ha en bra dag!
Goldie!
Godmorgon! Tidigt på plats idag, då jag kom iväg före 07.00! Johan skulle ta emot folk från Manpower som ska rycka in på deras jobb idag, så han var uppe tidigt, varpå jag hakade på. Dessutom är restaureringsjobben klara på Älvsborgsbron, så nu är alla tre filer öppna igen - gött!
Gulingen ska lämnas in idag, så jag fick köra Johans goldie, och hämtar upp honom i Mölnlycke när det är gjort. Vi måste vara där innan 17, så det blir lite väl tight för mig som slutar den tiden. Därför bytte vi bilar idag, så han som slutar 16 får lämna, och sedan vänta på mig för upphämtning.Han har Korpenmatch idag, så jag tänkte haka på Combatpremiären på Frölunda. Det hade varit kul att ha ett pass där också, och var på G för just denna dag, men tiden var lite väl sen för mig att måste stanna kvar på jobbet och vänta, att det fick vara. Synd, då det är jättefin anläggning och sal där.
Menmen, vi körde så svetten lackade på mitt pass igår. Höstschemat är igång nu, så det var mycket folk på anläggningen. Energin var bättre denna gång, så det kändes riktigt skoj.
Som bilden på goldie visar, är det en regntung start på dagen, men det är ganska skönt ute ändå. Glest på parkeringen också, men ändå är det förvånansvärt många som är igång tidigt på detta bygge.
Oj, måste komma ihåg att betala räkningarna idag! Undrar vad man landar på denna månad. Har dock fått en del extra trevliga slantar i pensionsutbetalningar från pappas dödsbo. Han hade visst flera försäkringar eller något, för det var typ 46 kronor där, 58 kronor där, 45 kronor där och tvåtusen där...tillsammans blev det ändå så det täcker tillfixningen och självrisken för gulingen! :o)
Trångt i byxorna!
Välkommen in i vår hall/skoutställning. Regn i luften och mörkt ute! Igår hade vi knappa sex grader utanför, när man masade sig ur sängen!
Jag drog, nej slet på mig mina svarta jeans igår då jag av någon anledning bara bestämt mig för att ha dom på mig den dagen. Och jag kan bara konstatera faktum att jag expanderat oroväckande sedan jag började mitt nya jobb! Som lärare flängde man runt hela dagarna och tränade minst två-tre pass i veckan. Nu sitter man på häcken hela tiden, är hemma sent och kör bara sitt combatpass en gång i veckan. Resultat? Trånga byxor, låg energi och ond svanskota!
En känsla som när nog liknade tarmvred hade infunnit sig i magen mot dagens slut, och att blodet inte stoppats av mitt sittande i dessa byxor är ett under. När jag väl kom hem och skalade av mig eländet straffade magen mig med ett konstant illamående och värk hela middagen igenom. Men jag antar att det blir så när inälvorna ska hitta sina rätta platser igen...
Somnade som en sten igår, med tv:n på, innan Johan hunnit lägga sig! Han pysslade tydligen med Elins föräldrars dator ett tag, men då var jag långt inne i John Blunds värld. Jag märkte inte ens när han lade sig, och kollade på tv dessutom!
Idag fick det bli linnebyxor istället. Himmel vad skönt! Men jag kan ju bara meddela att jag drog på mig ett annat par innan denna bild, och när jag knäppte dom fick jag otäcka flashbacks från gårdagen...
Nej, nu är det fara på färde, ett pass funkar bara inte. Energin och orken är botten!
Ställde in naprapatbesöket imorgon. Jag ska lämna in bilen på torsdag, men smidigaste lösningen är att lämna den på onsdag innan fem, vilket krockade med den bokade tiden i stan. Jag tror ändå inte han kan göra mycket mera...jag har fått stretchövningar (som jag inte gjort), och kan ju alltid boka ny tid om jag vill.
Nej, dags att sätta igång med dagens arbete! Nu har det rullat igång ordentligt, med både kurserna och supporten. Roligt med mycket att göra, men frustrerande när man inte kan allt ännu...
Ha en bra dag!
Blänkande lack och ömma armar.
Jepp! Min guling är så blank och fin att mina ögon nästan tåras! Köpte bilvårdsgrejor för nästan tusen spänn igår och bosatte mig i OKQ8:as "Gör-det-själv" i dryga 4,5 timmar! Eftersom jag är sådan rookie på yttre bilvård, sökte jag råd hos Micros hjälpsamma expediter som genast såg ett tacksamt offer att överösa med produkter och facktermer. Som tur var hade jag Nicklas polermaskin att låna, annars hade jag väl gått därifrån med en sådan också!
Sedan skulle man hålla reda på i vilken ordning allt skulle på, plus tillvägagångssätt....
"Driftinformation: Säkringar i ett av våra datorskåp har gått, vilket gör att man just nu inte kan logga in. Vi uppdaterar med mer information så fort vi har någon"
Okej, jag hade skrivit bra mycket mera innan detta inträffade hos blogg.se! Det enda som blev kvar var början! Suck och suck igen!!
Var var jag? Alltså: Bilschampo, rubbing, vax, polish, sämskskinn (eller vad det heter), trassel och "polemaskinsmuffar". 4,5 timmar + värkande armar = slät och fin lack utan mossliknande utväxter på taket och fossilerade insekter marinerade i månadsgammal trafiksmuts. Orkade dock inte ta fälgarna, och dammsög bara insidan. Resten av kvällen blev avslappnad, med massage av Johan som vaknat till efter att ha sovit bort baksmällan hela dagen, och tittat på Gaismatch på kvällen.
Lördagens flytt av farmor gick smidigt, och ömsom ganska komisk, då nästan tiotalet karlar stod och trängdes i hennes nya lilla etta och dividerade hurvida soffan skulle stå kontra säng och tv.
Sedan tog vi det lugnt någon timme innan vi hämtade Andreas och Elin för kräftskiva i Lilla Edet. På vägen dit gjorde vi ett stopp på Ica Maxi i Kungälv, och där låg den gulligaste kräfta av alla och såg övergiven ut! Vi bara måste förbarma oss över den, och jag tyckte iaf att den smakade bättre än de som verkat som modell...Jag åt väl typ en och en halv kräfta, sedan fick det räcka. Sill och färskpotatis á la midsommarstil passade mig bättre.
Martin och Jeanette bodde verkligen jättefint, och med sovrummet grymt naturnära...bokstavligen talat! Blir spännande att se huset när allting är färdigfixat... och ska jag tro vittnen med inside-information, så får jag visst beväpna mig med lite tålamod. :o)
Inte glömma...
...kräftorna...
...hämta....!
Kurspremiären gällande råmaterial gick finfint förresten. Phu!
Bara se och njut...
Ha en trevlig helg!
...hämta....!Kurspremiären gällande råmaterial gick finfint förresten. Phu!
Bara se och njut...
Ha en trevlig helg!
Freeedag!
Två timmar till kursstart, inom ett område jag inte känner mig trygg i! Men jag ser helcool ut på morgonens bild, eller? :o)Idag måste jag komma ihåg att hämta kräftorna till morgondagens kräftskiva, så jag ska knö mig igenom Backaplan och ut från Hisingen, vilket innebär vägknuten vid Tingstadstunneln. Sen ska jag tillbaka igenom tunneln efter genomfört uppdrag...
Vi har då ingenting planerat för fredagskvällen, vilket känns väldigt skönt. Det enda vi vill göra är att ta en promenad, för det var längesedan! Det känns som det varit fullt upp hela veckan!
Missade ju inte Hells kitchen igår, Gordon Ramsey må vara överdrivet elak ibland, men det är kul att se de duktiga kockarna "in action". Själv snörde jag ihop kyckling med lite vitlök och jasminris till middag igår. Tänkte ha currysås, men upptäckte snopet att datumet på den fina Blå Band-förpackningen passerats för över ett år sedan...Heh.
Ok, en annan person med lite mer kulinariska kunskaper än mig (vilket inte är så svårt), hade snott ihop en egen äkta currysås. Själv fick jag rota vidare i skåpet och fann en "Lean de..."-vad den nu hette att blöta upp kycklingbitarna med. Funkade rätt bra faktiskt.
Sverige - Frankrike
Det blev inte en lugn hemmakväll med Wii och Project Runway, utan vänskapslandskamp mellan Sverige och Frankrike på Ullevi igår. Johans match blev WO, då lagledaren messat fel tid till spelarna och bland annat glömt rätta misstaget för Johan. När vi stod i dörren för att åka, fick han WO-meddelandet... Vi hann istället köra några olympiska grenar i Wii!
Mina tidigare besök på Nya, snart "gamla nya Ullevi", har bestått i Gais matcher med något färre besökare. Detta var riktigt kul, även om Sverige inte vann! Dryga sexhundra spänn fattigare på 95-oktanig bensin i gulingen, sökte vi oss in till stan och parkering. Mycket folk i rörelse, och det är en viss känsla att komma in i Ullevi och se hela planen och allt folk. Det är sådan spänning och stämning i luften! Nationalsånger av Sibel (grym röst hon har!), innan matchen kunde börja. Då Ullevi firade 50 år, hade spelarna liknande kläder som landslaget hade då för 50 år sedan.
Vi såg hyggligt bra där vi satt, och under halvleksvilan underhöll Gothia cups dansare och Sibel igen. Vid 1-3 målet tyckte Johan vi lika väl kunde söka oss ut och mot bilen för att undvika folkanstormingen några minuter senare. Då vi parkerat högst upp i ett parkeringshus, var det en god idé...
När vi är på utsidan stiger ett vrål ur stadion, Sverige reducerar, men sedan blev det inte mera än så. Vi kom smidigt tillbaka till gulingen och hem igen. Jag premiärinvigde mina stövlar och fick skavsår...suck!
Imorgon är det dags för första råmaterialskursen som jag ska hålla! Känns lite nervöst, men får ju gå som det går. Ska delta i en annan del av inköparnas råmaterialkurs idag som inte berör oss direkt, men som jag kanske kan snappa upp lite matnyttigt ifrån.
Måste komma ihåg att hämta mina fållade byxor från Mexx idag.
Nya kvällsplaner!
Jag ska tydligen hit ikväll! Fick mail från Johan att han lyckats få tag på biljetter, och lite större matcher som dessa känns lite skoj att gå på. Johan ska själv först spela en Korpmatch på Heden, sedan blir det direkt till Ullevi. Hihi!
Flytta farmor...
Japp, på lördag ska vi flytta farmor! Johans farmor som jag inte minns namnet på, då alla alltid bara kallar henne farmor! Nej, vi ska inte flytta henne från ena hörnet av rummet till det andra, utan till ett äldreboende med egen lägenhet med nya kompisar i samma hus. Nu bor hon i en lägenhet ungefär mitt emot Liseberg, fyra våningar upp...med minimicrohiss... bara en massa trappor... Det blir ett gott träningspass innan kräftskivan. Får inte glömma att hämta dom på Fiskhuset på fredag efter jobbet! Kräftorna alltså.
Combatpasset igår gick bra, även om energin inte var på topp i kroppen. Trots luftkonditioneringen blir det väldigt varmt, nästan kvavt i salen, och alla svettades som grisar! Johan hade fixat middag lagom till hemkomsten, så det vara bara att slå sig ned och käka STARK köttfärssås. Han tyckte den kändes tam när han lagade den, och tömde därför cayennepepparburken. När det sedan var dags att äta kändes det desto mera! F-i-r-e!!! Phuu!
Efteråt var det dags att anta utmaningen... Nina och Anders hade under dagen gått och köpt Mariokart, så nu skulle det bli köra av! Vi fick strula en del med uppkopplingen, innan Johan helt enkelt provade flytta fram modemet ur den "pall" vi förvarar den i, då den möjligtvis kunde blockera den trådlösa sändningen. Visst var det så, och vips fungerade det!
Man kan säga att vi totaldominerade! Moahahaha! Men visst är det fantastiskt hur tekniken har utvecklats! Där sitter vi i soffan och styr med våra fåniga små rattar, och i en soffa uppe i Stockholm sitter dom och gör samma sak i samma spel som oss! Det har hänt en del sedan Nintendos 8-bitars...
________________________________
Phuu! Fick några jobbiga ärenden, och det är så frustrerande att inte kunna svara ordentligt! Jag kan ju inte systemet tillräckligt ännu! Bläh.
________________________________
Har under tiden fått besked från Monica. Kyrka och präst är nu bokad!!!! Norska sjömanskyrkan i San Francisco lördagen den nionde maj!! Wee! Johan ringde och hade pirr i magen, och det är inte för inte att det är det i min också! Wee!
Nu kan planeringen ta vid ordentligt, så stackars Monica kommer att ha fullt upp då jag har så luddig koll på hur jag vill ha det. Plus att hon håller på med bouppteckningen för min pappa!
Jag lovar att ta väl hand om din minstepojk! :o)
Tog några bilder imorse på mina goingar. Fina va? Maja ser lite morgonpömsig ut, och väntar bara på att få resterna av min filfrukost.Regnet dånade ner utanför fönstren när man klev upp ur den varma sängen. Ganska mysigt, framför allt att det slutade lika tvärt som det började lagom tills det var dags att gå till bilarna. När jag lämnade Sportlife igår regnade det rejält, och innan jag sträckt mig fram och fått upp förardörren var ryggen rejält blöt... Är verkligen trött på att inte kunna öppna dörren nu.
Ett smakprov på trafiken när man ska hem från jobbet... stresskänslan hann inte infinna sig lika illa som förra veckan, då jag kom iväg lite tidigare denna gång. Annars har jag inte så mycket emot att puttra fram i köer, då man har "The Tommy show" att lyssna på på radion! Om man har en tid att passa, är trafikstockning fruktansvärd!Måste ju också visa att barnen accepterat vattenfontänen och dricker nu enbart från kupolen! Fräckt!
Mjuka moln
Sitter efter en lunch bestående av korvstroganof och hickar som en besatt. Plötsligt kom en kommentar från Andreas tillbaka till min hjärna, lika klart som när han uttalade den på väg hem från Karlskoga och Boda Borg. Lägg till en rejäl skånska: "Ja, man skulle bara vilja krama dom!" Bakgrund: Vi fabulerade om de imponerande molnmassorna vi hade framför oss, hur fluffiga de såg ut, och de olika figurer vi kunde finna i formationerna. (Det är en lång väg att köra ok!?)Spännande väg till jobbet...
Så var man här igen (vad glad jag ser ut?).
Kom iväg tidigt idag, mycket på grund av (tack vare?) att Johan hade tidigt möte på sitt jobb. Fördelen med att komma iväg tidigt, är att trafiken inte hunnit komma igång ordentligt. Det kan skilja mycket mellan kvart över sju och halv åtta! Idag var jag iväg redan vid sjutiden, och hade därför det enkla nöjet att plåta lite på vägen... spännande resa va?
Utsikten från Älvsborgsbron är fantastisk, men när man ska föra fram sin guling i de extra smala filerna på grund av broreparationerna, kan man inte unna sig mer än en blixtsnabb blick på den.
Svängde förbi Frölunda torg efter jobbet igår och bytte Salomonryggsäcken mot Everest som jag funderat på. Det är mera praktiskt med småfack på utsidan, lättåtkomligt och praktiskt. Vi fixade middag och tog det allmänt lugnt resten av kvällen. Jag var så himla trött, och låg i soffan och tittade på medan Johan påbörjade Zelda på Wii. Gav dock upp efter en stund och gick upp och lade mig, helt slut! Hann se slutet på Lyxfällan innan jag somnade som en sten.
Bröllopsdatumet verkar mer eller mindre spikat. De var inte bokade andra helgen i maj, så får vi bara bekräftelse på att det datumet funkar, så kör vi då!
Vi vill ju också ha en liten bröllopsresa, och då vill vi gärna till Hawaii! Trevors pappa bor där nere och hyr ut bungalows mm som vi kanske kan få till ett bra pris! Fick några bilder därifrån på ett som låg med djungeln inpå knuten! Coolt! Tänk att få åka till Hawaii! Se Pearl Harbor, svarta sandstränder, sol och värme...och så Johan! Längtar redan!
Idag är det veckans Combat-pass, och förhoppningsvis är det lika bra uppslutning som förra veckan. Min energi känns dock inte riktigt på topp, men det är ännu tidigt, och när man väl står där framme brukar adrenalinet flöda till.
Kom iväg tidigt idag, mycket på grund av (tack vare?) att Johan hade tidigt möte på sitt jobb. Fördelen med att komma iväg tidigt, är att trafiken inte hunnit komma igång ordentligt. Det kan skilja mycket mellan kvart över sju och halv åtta! Idag var jag iväg redan vid sjutiden, och hade därför det enkla nöjet att plåta lite på vägen... spännande resa va?
Utsikten från Älvsborgsbron är fantastisk, men när man ska föra fram sin guling i de extra smala filerna på grund av broreparationerna, kan man inte unna sig mer än en blixtsnabb blick på den.
Svängde förbi Frölunda torg efter jobbet igår och bytte Salomonryggsäcken mot Everest som jag funderat på. Det är mera praktiskt med småfack på utsidan, lättåtkomligt och praktiskt. Vi fixade middag och tog det allmänt lugnt resten av kvällen. Jag var så himla trött, och låg i soffan och tittade på medan Johan påbörjade Zelda på Wii. Gav dock upp efter en stund och gick upp och lade mig, helt slut! Hann se slutet på Lyxfällan innan jag somnade som en sten.
Bröllopsdatumet verkar mer eller mindre spikat. De var inte bokade andra helgen i maj, så får vi bara bekräftelse på att det datumet funkar, så kör vi då!
Vi vill ju också ha en liten bröllopsresa, och då vill vi gärna till Hawaii! Trevors pappa bor där nere och hyr ut bungalows mm som vi kanske kan få till ett bra pris! Fick några bilder därifrån på ett som låg med djungeln inpå knuten! Coolt! Tänk att få åka till Hawaii! Se Pearl Harbor, svarta sandstränder, sol och värme...och så Johan! Längtar redan!
Idag är det veckans Combat-pass, och förhoppningsvis är det lika bra uppslutning som förra veckan. Min energi känns dock inte riktigt på topp, men det är ännu tidigt, och när man väl står där framme brukar adrenalinet flöda till.
Ha en underbar dag där ute!
Here we go again!
Måndag. Igen. Tidig på jobbet. Glömde passerkorten hemma (igen), men smet behändigt in tillsammans med en annan medan jag "letade" i väskan. Men hallå? Skulle jag köra hela vägen tillbaka till Lindome eller?
Ännu en helg till högen förbrukade dagar, spenderad tid, historia, dåtid. Jag gjorde ju slag i saken och körde målmedvetet till Frölunda centrum efter jobbet i fredags. Mera jobbkläder skulle inhandlas! Marscherade igenom Esprit och Mexx utan att finna större intresse av något, samma sak på MQ, Sisters, H&M och Lindex! Efter att ha tvingat mig sjävl att prova ett par byxor på Sisters, insåg jag att det faktiskt inte funkade med kostymbyxor till gympaskor. Skulle jag köpa sådana byxor, måste jag köpa passande skor också! Suck!
Skor kändes som ett enklare projekt, men ack vad man förslog sig! Svart är alltid gångbart, men klack? Snyggt kan jag tycka, men tidigare utlägga jag haft om dessa saker lämnar
faktum kvar: En hel arbetsdag? Funkar helt enkelt inte.
Till slut hittade jag (genomsvettig), ett par halvhöga slätsulade stövlar som kändes ok och var ok i mina ögon. Inte lika snygga som ett par gympadojjor, men som en arbetsgivare inte kunde tänkas finna onåd i. Kan man dra av dom på deklarationen som arbetskläder tro? Det borde man banne mig!
Med lite bättre mod i ryggen tog jag tag på byxfrågan igen. Återvände till Mexx där expediten kände igen mig och min vilsna blick, och erbjöd sin hjälp. Stackars kvinna som fick en drunknande om sin hals!
Jag placerade mig i provrummet, och hon sprang med kläder. Provade ett gäng byxor med alternativa överdelar. Konstaterade efter att ha överlagt med plånboken att i den prisklass kläderna låg, fick det räcka med ett par byxor, ett linne och en överdel.
När jag ändå sitter och bekänner mina spenderarsynder (fast jobbkläder är lite ursäktade eller?), är det bara att göra en lång historia
kort och erkänna att vi köpte ett Wii i lördags. .. ... Och det var kuul! Mario och Sonic at the Olympic games, Wii sports, Wii play, Mariokart, Zelda och Boom blox!
Sistnämnda var riktigt kul kan jag säga, men det kan vara bra att värma upp kastarmen lite först! :o)
Söndagen gjorde vi repris på vår veckohandling, tredje veckan i rad vi lyckats klara oss på det vi storhandlat under helgen, och vi är så stolta! Det svåraste är väl att komma på maträtter som ska räcka hela veckan, och denna gång gick det trögt. Men förhoppningsvis får vi ihop tillräckligt med måltider (nudlar räknas inte, som vi åt i lördags i vår iver att komma igång med Wii).
Sedan fick vi städa och röja lite hemma. En trevlig bieffekt av att få gäster, är att självrespekten kräver en viss form av uppsnyggande av hemterritoriet. Utan besök, fullständigt förfall!
Tv:n där nere har inte torkats av sedan Trevors flickors och Emmas besök, men nu fick det vara nog! :o) Öh, ja, vi har faktiskt haft besök sedan dess, men Andreas och Elin känns lite mer toleranta till det blivande Cattz-hushållet att de inte räknas ;o) De boende har också en suverän förmåga att vid lämpliga tillfällen förtränga uppenbara städinsatser som måste till.
Hur som helst, denna gång var det Johans mormor och morbror som hälsade på, och vi fick blommor och jättefina sängkläder i satin i förlovningspresent! Mmm!
Torrkokt kyckling med potatis och sås fick de som tack...jag tyckte inte det var någon höjdare, och faran med att prova nya recept första gången när man har gäster, visade sig falla in. Brr!
(Bara så ni vet, så pysslar jag faktiskt med lite jobbärenden mellan raderna här. Man kan faktiskt ha flera fönster öppna samtidigt!)
Fått mail av Monica som fått svar från San Francisco, det verkar som kyrkan och prästen är fria andra helgen i maj, så jag tycker vi kör på det! Nina och Anders ringde i helgen och var på gång att boka flygbiljetter! :oD
När kyrka och sånt är bokat och klart, kan man sätta igång med planerna ordentligt! Eller öh...Monica kan sätta igång... :o) Jag har fortfarande förtvivlat svårt att föreställa mig själv i en vit klänning! Kan man ha gympaskor till? Om de är vita?? :o) Någon måste hjälpa mig att ta tag i dessa saker, då jag som sagt inte har några föreställningar alls. Tack och lov är Monica entusiastisk och villig att hjälpa!
Ännu en helg till högen förbrukade dagar, spenderad tid, historia, dåtid. Jag gjorde ju slag i saken och körde målmedvetet till Frölunda centrum efter jobbet i fredags. Mera jobbkläder skulle inhandlas! Marscherade igenom Esprit och Mexx utan att finna större intresse av något, samma sak på MQ, Sisters, H&M och Lindex! Efter att ha tvingat mig sjävl att prova ett par byxor på Sisters, insåg jag att det faktiskt inte funkade med kostymbyxor till gympaskor. Skulle jag köpa sådana byxor, måste jag köpa passande skor också! Suck!
Skor kändes som ett enklare projekt, men ack vad man förslog sig! Svart är alltid gångbart, men klack? Snyggt kan jag tycka, men tidigare utlägga jag haft om dessa saker lämnar
faktum kvar: En hel arbetsdag? Funkar helt enkelt inte.Till slut hittade jag (genomsvettig), ett par halvhöga slätsulade stövlar som kändes ok och var ok i mina ögon. Inte lika snygga som ett par gympadojjor, men som en arbetsgivare inte kunde tänkas finna onåd i. Kan man dra av dom på deklarationen som arbetskläder tro? Det borde man banne mig!
Med lite bättre mod i ryggen tog jag tag på byxfrågan igen. Återvände till Mexx där expediten kände igen mig och min vilsna blick, och erbjöd sin hjälp. Stackars kvinna som fick en drunknande om sin hals!
Jag placerade mig i provrummet, och hon sprang med kläder. Provade ett gäng byxor med alternativa överdelar. Konstaterade efter att ha överlagt med plånboken att i den prisklass kläderna låg, fick det räcka med ett par byxor, ett linne och en överdel.
När jag ändå sitter och bekänner mina spenderarsynder (fast jobbkläder är lite ursäktade eller?), är det bara att göra en lång historia
kort och erkänna att vi köpte ett Wii i lördags. .. ... Och det var kuul! Mario och Sonic at the Olympic games, Wii sports, Wii play, Mariokart, Zelda och Boom blox!Sistnämnda var riktigt kul kan jag säga, men det kan vara bra att värma upp kastarmen lite först! :o)
Söndagen gjorde vi repris på vår veckohandling, tredje veckan i rad vi lyckats klara oss på det vi storhandlat under helgen, och vi är så stolta! Det svåraste är väl att komma på maträtter som ska räcka hela veckan, och denna gång gick det trögt. Men förhoppningsvis får vi ihop tillräckligt med måltider (nudlar räknas inte, som vi åt i lördags i vår iver att komma igång med Wii).
Sedan fick vi städa och röja lite hemma. En trevlig bieffekt av att få gäster, är att självrespekten kräver en viss form av uppsnyggande av hemterritoriet. Utan besök, fullständigt förfall!
Tv:n där nere har inte torkats av sedan Trevors flickors och Emmas besök, men nu fick det vara nog! :o) Öh, ja, vi har faktiskt haft besök sedan dess, men Andreas och Elin känns lite mer toleranta till det blivande Cattz-hushållet att de inte räknas ;o) De boende har också en suverän förmåga att vid lämpliga tillfällen förtränga uppenbara städinsatser som måste till.
Hur som helst, denna gång var det Johans mormor och morbror som hälsade på, och vi fick blommor och jättefina sängkläder i satin i förlovningspresent! Mmm!
Torrkokt kyckling med potatis och sås fick de som tack...jag tyckte inte det var någon höjdare, och faran med att prova nya recept första gången när man har gäster, visade sig falla in. Brr!
(Bara så ni vet, så pysslar jag faktiskt med lite jobbärenden mellan raderna här. Man kan faktiskt ha flera fönster öppna samtidigt!)
Fått mail av Monica som fått svar från San Francisco, det verkar som kyrkan och prästen är fria andra helgen i maj, så jag tycker vi kör på det! Nina och Anders ringde i helgen och var på gång att boka flygbiljetter! :oD
När kyrka och sånt är bokat och klart, kan man sätta igång med planerna ordentligt! Eller öh...Monica kan sätta igång... :o) Jag har fortfarande förtvivlat svårt att föreställa mig själv i en vit klänning! Kan man ha gympaskor till? Om de är vita?? :o) Någon måste hjälpa mig att ta tag i dessa saker, då jag som sagt inte har några föreställningar alls. Tack och lov är Monica entusiastisk och villig att hjälpa!
Det är inte klokt...
...vad tiden går! Nu är det fredag igen, vart tog veckan vägen?
Har precis käkat torr pasta till lunch. Efter jobbet igår tog jag en sväng till Stadium XXL för att köpa ny ryggsäck, då min gamla Haglöfssäck norpades vid bilinbrottet. Stod och velade ett tag mellan Salomon och Everest 25 liters, men valde så till slut Salomonryggan. Kanske var den andra bättre, med fler yttre småfack som jag gillar att ha, men Salomon hade två rejäla fack och fler inre i dessa.
Dessutom blev det ett linne, två vita t-shirts och en svart-rosa cardigan från Race Marine! Stod också och dreglade över Everest lilla tioliters som bara var så liten och fräck! Perfekt att ha för...för...en tröja. Eller ett par skor...eller en termos och macklåda! Jag fick bara acceptera att det vore ett rent okynnesköp att falla för frestelsen. Men den kostade ju faktiskt "bara" 199...vill....ha!
Stadium XXL:s idé är kanske god, men när man går där får jag känslan av att de gapat över för mycket. De vill ha med så många målgrupper som möjligt i sportattiraljer, att det bara blir småduttar av allt. Är det inte bättre med färre aktiviteter, men desto bredare utbud inom det? Blir alltid besviken över träningsklädesutbudet av den typ jag är ute efter när jag är där. Det mesta är inriktat mot yoga och liknande. Topparna är vanliga släta tråkiga saker, kan verkligen inte de stora märkena Nike osv prestera bättre än så?
Något annat helt jättenödvändigt som jag betalade mera för, var en vattenskål till katterna. Skåda underverket! Min kollega visade mig den de hade, och jag kunde ju inte låta bli! vattnet pumpas upp och rinner ut över kupolen, med ett samlingskärl intill. Till höger är en extra skål man kunde hänga på för foder, men den har jag tagit bort. Ivrigt hann jag knappt in genom dörren (nätt och jämt att jag hälsade på Anderas och Elin), innan jag började montera ihop konstruktionen för att barnen skulle få imponeras över sin nya vattenkälla!
Fia vågade knappt gå nära och Maja såg föga imponerad ut.
Försiktiga lapanden av Maja kunde undertecknad notera efter en stund, men tydligen kan det ta en dag för våra pälsälsklingar att vänja sig. Det tog det för Christoffers katter i alla fall... Tja, de blir ju törstiga förr eller senare! :o)
Tänkte faktiskt göra ett shoppingförsök till idag! Behöver ju mera representativa kläder till jobbet (suck). Av någon anledning funkar inte jeans och gympaskor i allas ögon, så jag måste göra ett försök. Mina tidigare shoppingambitioner brukar oftast sluta med att jag köper ytterligare ett par svarta träningsbyxor...Men en ny top till träningarna vore ju faktiskt inte så dumt! Heh.
Johan ska på PS3-kväll hos Andreas med ett gäng andra grabbs, så jag ska ha en lugn kväll för mig själv. Kanske tvätta en maskin...och ta ett tag med dammsugaren. Sedan kan jag slappna av. :o)
Har precis käkat torr pasta till lunch. Efter jobbet igår tog jag en sväng till Stadium XXL för att köpa ny ryggsäck, då min gamla Haglöfssäck norpades vid bilinbrottet. Stod och velade ett tag mellan Salomon och Everest 25 liters, men valde så till slut Salomonryggan. Kanske var den andra bättre, med fler yttre småfack som jag gillar att ha, men Salomon hade två rejäla fack och fler inre i dessa.
Dessutom blev det ett linne, två vita t-shirts och en svart-rosa cardigan från Race Marine! Stod också och dreglade över Everest lilla tioliters som bara var så liten och fräck! Perfekt att ha för...för...en tröja. Eller ett par skor...eller en termos och macklåda! Jag fick bara acceptera att det vore ett rent okynnesköp att falla för frestelsen. Men den kostade ju faktiskt "bara" 199...vill....ha!
Stadium XXL:s idé är kanske god, men när man går där får jag känslan av att de gapat över för mycket. De vill ha med så många målgrupper som möjligt i sportattiraljer, att det bara blir småduttar av allt. Är det inte bättre med färre aktiviteter, men desto bredare utbud inom det? Blir alltid besviken över träningsklädesutbudet av den typ jag är ute efter när jag är där. Det mesta är inriktat mot yoga och liknande. Topparna är vanliga släta tråkiga saker, kan verkligen inte de stora märkena Nike osv prestera bättre än så?
Något annat helt jättenödvändigt som jag betalade mera för, var en vattenskål till katterna. Skåda underverket! Min kollega visade mig den de hade, och jag kunde ju inte låta bli! vattnet pumpas upp och rinner ut över kupolen, med ett samlingskärl intill. Till höger är en extra skål man kunde hänga på för foder, men den har jag tagit bort. Ivrigt hann jag knappt in genom dörren (nätt och jämt att jag hälsade på Anderas och Elin), innan jag började montera ihop konstruktionen för att barnen skulle få imponeras över sin nya vattenkälla!
Fia vågade knappt gå nära och Maja såg föga imponerad ut.
Försiktiga lapanden av Maja kunde undertecknad notera efter en stund, men tydligen kan det ta en dag för våra pälsälsklingar att vänja sig. Det tog det för Christoffers katter i alla fall... Tja, de blir ju törstiga förr eller senare! :o)
Tänkte faktiskt göra ett shoppingförsök till idag! Behöver ju mera representativa kläder till jobbet (suck). Av någon anledning funkar inte jeans och gympaskor i allas ögon, så jag måste göra ett försök. Mina tidigare shoppingambitioner brukar oftast sluta med att jag köper ytterligare ett par svarta träningsbyxor...Men en ny top till träningarna vore ju faktiskt inte så dumt! Heh.
Johan ska på PS3-kväll hos Andreas med ett gäng andra grabbs, så jag ska ha en lugn kväll för mig själv. Kanske tvätta en maskin...och ta ett tag med dammsugaren. Sedan kan jag slappna av. :o)
Naturens krafter...
...är fascinerande, skrämmande, mäktiga och oroväckande oemotståndliga! Gigantiskt tjockt moln över den mörka kvällshimlen igår, bjöd på ett blixtrande ljusfenomen man bara kunde böja sig för. Någon eller några dansade disco där uppe!
Under natten vaknar jag av att det skallrar i vår halvöppna balkongdörr. Vinden dånar utanför, och fortsätter utanför mina fönster denna morgon. Det är mäktigt, mäktigt!
Naprapatbesöket igår gick rätt bra. Jag kan bara konstatera, att förutom under bilfärden till och från Karlskoga, har min svanskota känts, javisst, men inte smärtat så outhärdligt. Kanske det låg något i det där att smärtornas källa låg i rygg och rumpa? I vilket fall behövde visst "piriformis" en ny omgång, då det fortfarande var rejält spänt där, så nya nålar (lika obehagligt), och även ström! Samma princip som de där fåniga träningsgrejerna man kan köpa på TV-shop ("fixa sexpacket på magen medan du kollar på film och käkar chips!"), men här med funktionen att göra muskeln mera avslappnad efter sisådär trehundra kontraheringar.
Också obehaglig känsla, där jag mest kan likna känslan vid att ha en fågel pickandes på varje skinka. Kontraheringen var ytlig, varpå mera handgriplig knådning på djupet fick följa på strömchockerna. Ryggen gick fri denna gång, men muskelfästena i ryggslutet gjorde svinigt ont när han manglade dom!
Nu har jag två veckors respit tills nästa gång, och då ska jag sitta "som vanligt" på jobbet, dvs låta bli min hittills bakåttiltade stol (sisten bakåtvinklad så långt det går, så knäna pekar 45 grader uppåt), och stretcha rumpan duktigt så mycket jag kan.
Dagens bild visar min nya hörna efter ommöbleringen. :o)
Efter naprapaten överlät jag min parkering på Heden till ett lättat tjejsällskap som såg ut att ha snurrat ett bra tag. Det var kaos och fight om platserna pga Kulturkalaset... Jag anslöt till Johan och Andreas och åkte vidare och hämtade Elin i Frölunda. Middag väntade på en grekisk restaurang som hette....hetteeee....nåt. Grymt gott var det i varje fall, och mätta och belåtna strosade vi en sväng i det kulturkalasiga Göteborg. Hann höra slutet på Olas framträdande, och fick för första gången smaka brända mandlar, en smaskig upplevelse!
Grattis Elin och Andreas på er sjuårsdag!
Under natten vaknar jag av att det skallrar i vår halvöppna balkongdörr. Vinden dånar utanför, och fortsätter utanför mina fönster denna morgon. Det är mäktigt, mäktigt!
Naprapatbesöket igår gick rätt bra. Jag kan bara konstatera, att förutom under bilfärden till och från Karlskoga, har min svanskota känts, javisst, men inte smärtat så outhärdligt. Kanske det låg något i det där att smärtornas källa låg i rygg och rumpa? I vilket fall behövde visst "piriformis" en ny omgång, då det fortfarande var rejält spänt där, så nya nålar (lika obehagligt), och även ström! Samma princip som de där fåniga träningsgrejerna man kan köpa på TV-shop ("fixa sexpacket på magen medan du kollar på film och käkar chips!"), men här med funktionen att göra muskeln mera avslappnad efter sisådär trehundra kontraheringar.
Också obehaglig känsla, där jag mest kan likna känslan vid att ha en fågel pickandes på varje skinka. Kontraheringen var ytlig, varpå mera handgriplig knådning på djupet fick följa på strömchockerna. Ryggen gick fri denna gång, men muskelfästena i ryggslutet gjorde svinigt ont när han manglade dom!
Nu har jag två veckors respit tills nästa gång, och då ska jag sitta "som vanligt" på jobbet, dvs låta bli min hittills bakåttiltade stol (sisten bakåtvinklad så långt det går, så knäna pekar 45 grader uppåt), och stretcha rumpan duktigt så mycket jag kan. Dagens bild visar min nya hörna efter ommöbleringen. :o)
Efter naprapaten överlät jag min parkering på Heden till ett lättat tjejsällskap som såg ut att ha snurrat ett bra tag. Det var kaos och fight om platserna pga Kulturkalaset... Jag anslöt till Johan och Andreas och åkte vidare och hämtade Elin i Frölunda. Middag väntade på en grekisk restaurang som hette....hetteeee....nåt. Grymt gott var det i varje fall, och mätta och belåtna strosade vi en sväng i det kulturkalasiga Göteborg. Hann höra slutet på Olas framträdande, och fick för första gången smaka brända mandlar, en smaskig upplevelse!
Grattis Elin och Andreas på er sjuårsdag!
Back in business!
Det märks verkligen att semestrarna är över! Hann känna den där småstressiga känslan när man skulle från jobbet till Sportlife för sitt pass, och trafiken korkade ihop sig redan på väg ut ur Volvoområdet! Jag hatar verkligen att ställa mig framför mina deltagare med andan i halsen, och känslan av att koreografin försvunnit all världens väg.Det gick dock bra, tack vare en ful förbismitning i ytterfilen förbi Astra. Alla vet att filerna går ihop till en, men många smiter förbi så långt det bara går innan de går ihop. Jag brukar störa mig vansinnigt på dessa förare, när jag själv snällt står i kön i huvudfilen. Men har jag mitt pass med starttid att hålla, sjunker jag ned i sätet och gasar med brinnande kinder.
Att semestern är slut märktes också på antalet deltagare. Nästan trångt igår, och oj vad varmt det blev! Stelheten från måndagens boxpass innebar att min kropp totaldog efter hemkomsten igår, och idag tillhör jag inte de smidigaste av personer!
Ska naprapaten massakera, förlåt massera ryggen idag igen, vet jag en som inte njuter! Men däremot tjuter! (Ok, den var dålig, men jag kunde inte låta bli!)
Efteråt ska Johan, Andreas och Elin ansluta för gomiddag på stan. A och E firar sju år, och för att det inte ska bli allt för romantiskt, bjöd de med oss som störande moment :o) Sedan ska det visst bli femkamp på Liseberg, och då jag lär vara totalt mörbultad i kroppen, hoppas jag denna femkamp består av övningar av typen vadslagningar i sköldpaddsrace och avslappning på tid.
Har förresten möblerat om i min arbetshörna! Har stängt in mig i mitt hörn, och vänt 180 grader, så nu sitter jag med ryggen mot fönstren och näsan mot korridoren. Tydligen kan vissa chefer ha något emot detta, då de förbipasserande nu inte kan kolla om det är arbete man har på skärmen och inte annat som typ...öh...ja.
Är ganska säker på att jag såg nummer 098 när vi körde upp till Karlskoga i lördags, men kändes ändå inte riktigt tryggt säkert. Mötte två 098 på väg till jobbet idag, så nu kan jag med gott samvete i varje fall säga att mitt nästa nummer ska vara 099...
Att semestern också är över för inköparna märks, då jag hade fullt upp under gårdagen och denna morgon. Förbereder också för råmaterialkursen nästa vecka, men det är kul att ha mycket att göra!
Träningsvärk!
Ujujuj, snacka om att kroppen soffat till sig under semestern! Med ett ynka combatpass i veckan och ett uppehåll på tre veckor kan minsta skalbagge räkna ut att kroppen är klen! Jag och Johan kände oss allt annat än pigga på träning igår, men nu hade vi sedan länge bestämt att vi skulle prova ett Box-pass, så det var bara att pallra sig iväg. När vi väl kom igång, kändes det rätt ok. Jobbigt, javisst, svinjobbigt till och med, men kul! Shit vad vi svettades!
Efteråt skakade vår armar, och jag kände missmodigt hur jag saknat Krav Maga träningen.
Ikväll är det Combat, så det lär kännas lagomt bra i kroppen till naprapatbesöket på onsdag :o)
Intensiv helg
Volvo is back in business, semestern är över för de flesta och parkeringarna fylls upp allt eftersom klockan närmat sig och nu passerat 08.00-slaget.
Vädret är mulet och rejält blåsigt utanför mitt fönster. Sommaren är över.
Helgen har varit intensiv och allt för kort, som vanligt. Lysekil var väldigt trevligt i fredags. Niklas var sig lik, förutom en knepig mohikanaktig frisyr, och mer utpräglad synth/goth-stil i klädseln. Medan Johan och Andreas skränade till skånsk derbyhockey, hade jag sällskap av Niklas till en underbart megagod fisksoppa! Sedan promenerade vi runt i mysiga Lysekil, hälsade på hemma hos honom där hans tjej Tanja anslöt, vidare ned till kajen och någon uteservering där vi satt och tjötade tills Johan och Andreas gjorde oss sällskap. Vi var hemma ganska sent (nej, det var ingen hit att köra hem...zzz!), vilket kändes när vi masade oss upp tidigt på lördagsmorgonen. Tillsammans med Andreas och Elin styrde vi kylaren mot Karlskoga och Boda Borg! Efter lite energipåfyllnad på Max var vi laddade inför de kommande utmaningarna. Inga hinder var höga nog!
Vädret är mulet och rejält blåsigt utanför mitt fönster. Sommaren är över.
Helgen har varit intensiv och allt för kort, som vanligt. Lysekil var väldigt trevligt i fredags. Niklas var sig lik, förutom en knepig mohikanaktig frisyr, och mer utpräglad synth/goth-stil i klädseln. Medan Johan och Andreas skränade till skånsk derbyhockey, hade jag sällskap av Niklas till en underbart megagod fisksoppa! Sedan promenerade vi runt i mysiga Lysekil, hälsade på hemma hos honom där hans tjej Tanja anslöt, vidare ned till kajen och någon uteservering där vi satt och tjötade tills Johan och Andreas gjorde oss sällskap. Vi var hemma ganska sent (nej, det var ingen hit att köra hem...zzz!), vilket kändes när vi masade oss upp tidigt på lördagsmorgonen. Tillsammans med Andreas och Elin styrde vi kylaren mot Karlskoga och Boda Borg! Efter lite energipåfyllnad på Max var vi laddade inför de kommande utmaningarna. Inga hinder var höga nog!
I fyra timmar svettades, kröp, balanserade, hoppade och kröp vi tills knäna värkte och svetten lackade. Men oj vad roligt! Jag måste konstatera att Karlskogas banor var lite tuffare än de övriga Boda Borg jag varit på, framför allt bjöd en del av de svarta banorna på motstånd. Något att komma ihåg till nästa besök, är ett par knäskydd! Mot slutet blev det någon form av hasande sidosläpsteknik för att ta sig fram genom de trånga gångarna. Personer med klaustrofobiska tendenser hade kunnat få det lite tufft när väntan på grönt ljus blev lång.
När klockan passerat 16 och anläggningen stängde, var det ett gäng utmattade, men nöjda Göteborgare som torkade svetten ur pannan och stolt uppvisade sju fullföljda banor!
Nu behövdes ny energi, så i Mariestad (som för övrigt var väldigt mysig stad), blev det indisk restaurang med jättegod mat! Johan och Andreas hittade sitt solklara tillbehör... Undertecknad är stolt över att ha vågat smaka mängden av ytterspetsen av en toppad gaffeltand, och kan intyga att det var starkt. Väldigt starkt!
Nu behövdes ny energi, så i Mariestad (som för övrigt var väldigt mysig stad), blev det indisk restaurang med jättegod mat! Johan och Andreas hittade sitt solklara tillbehör... Undertecknad är stolt över att ha vågat smaka mängden av ytterspetsen av en toppad gaffeltand, och kan intyga att det var starkt. Väldigt starkt!
Relativt sent var vi tillbaka i Lindome, där vi efter en dusch stupade i säng. Och ja, jag sov väldigt gott!
Söndagen ägnades åt tvätt, dammsugning och påfyllnad av matförråden. Johans föräldrar kom förbi på middag, så det blev lite stressigt att få undan de värsta dammdinosaurierna och klädhögarna medan maten lagades. Efteråt skulle Johan på Gaismatch, så jag mysade till det i soffan med några böcker om Isfolket. Men innan dess var jag bara tvungen att göra som min vän i Luleå, dokumentera min egen boksamling! :o)
Söndagen ägnades åt tvätt, dammsugning och påfyllnad av matförråden. Johans föräldrar kom förbi på middag, så det blev lite stressigt att få undan de värsta dammdinosaurierna och klädhögarna medan maten lagades. Efteråt skulle Johan på Gaismatch, så jag mysade till det i soffan med några böcker om Isfolket. Men innan dess var jag bara tvungen att göra som min vän i Luleå, dokumentera min egen boksamling! :o)
Nära nu...
Inte länge kvar tills det är helg! Har läst ut Nicci French otäcka bok. Ganska tillfedsställande slut faktiskt, men jag tyckte gott de kunde gått in mera på hämndens sötma. Otäck var den i varje fall, och nu kom jag på den känsla som boken också gav starkt upphop till: Vanmakt.
Känner mig sätt seg, och inte så upplagd för att stressa upp till Lysekil faktiskt. Jag kommer att bli skittrött, och så ska jag köra hem! Johan och Andreas ska ha skoj i öltälten före matchen. Det är helt livsfarligt när jag blir trött bakom ratten, för hur jag än vill och försöker, så kan jag inte rycka upp mig. Det enda som hjälper är att gå ut och röra på mig en stund. Lär väl bli något sådant stopp på vägen hem...
Vet alla tjejer utom jag hur de vill ha sitt bröllop? Det är sådant "snack" att tjejer har drömt och planerat sitt bröllop ända sedan de var små! Öh. Jag vet faktiskt inte riktigt hur jag vill ha det. Speciellt, ja, men inte för speciellt. Kyrkan har väl aldrig tilltalat mig riktigt, då det tragikomiska i mitt liv skulle bli så uppenbart. Brudens sida ekar tom, medan brudgummens är fullsmockad. Den cyniska sidan av mig kan inte heller låta bli finna prästens "nöd och lust" och "heligt förbund", eller vad det nu är, som tomma hycklerier, när skilsmässofrekvensen är över femtio procent.
Därför tilltalar en cermoni i USA, inte så märkvärdigt, inte så uppblåst. Men å andra sidan har Johan så mycket vänner och släkt, och en lite annan syn på bröllopet, så vi måste försöka finna en medelväg där. Varför bryr jag mig egentligen? Om jag nu inte har någon familj eller vänner att ta hänsyn till, kan vi ju ha en stor ceremoni med en massa folk där jag kan le artigt tills hela fejset går i baklås, och så kan Johan få sitt drömbröllop. Problemet är ju bara att han är som jag. Vansinnigt mån om att den andra ska vara nöjd. Människor som enbart är hänsynsfulla kan få det ganska besvärligt ibland!
Som det är just nu är planerna dock så färska, att jag knappt hunnit fatta att det är mitt eget bröllop vi snackar om. Monica och Johan är så ivriga och känns flera kilometer före mig i planer, att jag känner som de pratar om någon annans bröllop. Det är de nog inte, det bara känns så. Jag måste nog bara försöka förstå att det faktiskt inte är världens grej, egentligen. Johan är så söt när han försöker hänga med i mina förvirrade tankegångar. Det kan inte vara lätt!
Se, nu kikar solen fram också litegrann!
Känner mig sätt seg, och inte så upplagd för att stressa upp till Lysekil faktiskt. Jag kommer att bli skittrött, och så ska jag köra hem! Johan och Andreas ska ha skoj i öltälten före matchen. Det är helt livsfarligt när jag blir trött bakom ratten, för hur jag än vill och försöker, så kan jag inte rycka upp mig. Det enda som hjälper är att gå ut och röra på mig en stund. Lär väl bli något sådant stopp på vägen hem...
Vet alla tjejer utom jag hur de vill ha sitt bröllop? Det är sådant "snack" att tjejer har drömt och planerat sitt bröllop ända sedan de var små! Öh. Jag vet faktiskt inte riktigt hur jag vill ha det. Speciellt, ja, men inte för speciellt. Kyrkan har väl aldrig tilltalat mig riktigt, då det tragikomiska i mitt liv skulle bli så uppenbart. Brudens sida ekar tom, medan brudgummens är fullsmockad. Den cyniska sidan av mig kan inte heller låta bli finna prästens "nöd och lust" och "heligt förbund", eller vad det nu är, som tomma hycklerier, när skilsmässofrekvensen är över femtio procent.
Därför tilltalar en cermoni i USA, inte så märkvärdigt, inte så uppblåst. Men å andra sidan har Johan så mycket vänner och släkt, och en lite annan syn på bröllopet, så vi måste försöka finna en medelväg där. Varför bryr jag mig egentligen? Om jag nu inte har någon familj eller vänner att ta hänsyn till, kan vi ju ha en stor ceremoni med en massa folk där jag kan le artigt tills hela fejset går i baklås, och så kan Johan få sitt drömbröllop. Problemet är ju bara att han är som jag. Vansinnigt mån om att den andra ska vara nöjd. Människor som enbart är hänsynsfulla kan få det ganska besvärligt ibland!
Som det är just nu är planerna dock så färska, att jag knappt hunnit fatta att det är mitt eget bröllop vi snackar om. Monica och Johan är så ivriga och känns flera kilometer före mig i planer, att jag känner som de pratar om någon annans bröllop. Det är de nog inte, det bara känns så. Jag måste nog bara försöka förstå att det faktiskt inte är världens grej, egentligen. Johan är så söt när han försöker hänga med i mina förvirrade tankegångar. Det kan inte vara lätt!
Se, nu kikar solen fram också litegrann!
Lite bilder och diverse
Norpade med mig kameran i sista minuten innan jag åkte imorse. Det är ju så smidigt att bara knäppa och ladda in, så varför har jag inte gjort det mera? Det är ju kul att fota!
Hade egentligen tänkt fota gulingen en fin dag när den var nytvättad och vaxad, men nu fick det bli en snabb bild innan avresa till jobbet, smutsig och regnvåt. Men visst är hon fin? Jag är så kär i min lilla guling!Till vänster har hon sin skönhetsfläck, skadorna efter inbrottet som ska åtgärdas i slutet på månaden. Jag börjar bli bra trött på att öppna dörren bakifrån nu.
Ryggen känns lite bättre idag. Vänstersidan är lite öm vid beröring, men svanskotan är fortfarande ond. Menmen, vi får väl se om behandlingarna ger resultat.
Jag har ju faktiskt inte berättat här om mina och Johans planer? Halloweenfesten är spikad och inbjudningarna skickade. Blir spännande att se hur uppslutningen blir, och vi har massor av roliga idéer på dekorationer osv. Sedan har vi under denna vecka i princip spikat utbyte av ring nummer två till våren! Johan har ju bott sju år utanför San Francisco, så ett bröllop där borta lockar oss båda. Frågan var/är väl om vi ska ta Las Vegas eller San Francisco, och tog väl egentligen vår första ordentliga diskussion om det igår. Jag insåg efter att ha pratat med systeryster, att våra planer ännu var i luddigaste laget. Tidigt bör vi vara ute för de som eventuellt vill vara med, men då bör vi ju själva ha bestämt säkert var det blir också först.... Heh. Så vi resonerade hit och dit, och nu lutar det åt San Francisco av ekonomiska och praktiska skäl.
Jag har också pysslat med lite annat denna vecka, nämligen namnbyte! När vi gifter oss är vi eniga att bara ha ett efternamn. Johan vägrar ha mitt och jag vägrar ha hans, så under lång tid ha vi diskuterat och pulat på alternativ. Nu har vi så kommit fram till ett som vi smakat på ett tag, och som känns bra för oss båda. Jag skickar in ansökan till Patent- och registreringsverket så fort jag får personbeviset från Skattemyndigheten, så jag byter namn först, och så tar Johan det när vi gängar oss! :o) Smidigast enligt tjejen på Skattemyndigheten också, i och med att vi sparar en ansökan med avgift på det här sättet. Dryga åtta veckor tar det innan ansökan behandlas och man får deras beslut på om det
godkänns eller inte. Men jag kan inte tänka mig att det skulle få avslag.Till höger är min nya musmatta jag beskrev förra veckan! Cool va!? Monster!
Ikväll ska Johan och Andreas på någon mindre hockeymatch uppe i Lysekil. Samtidigt passar jag på att äntligen hälsa på Niklas, en kille jag delade lägenhet ett tag med under Dataingenjörsstudierna i Umeå. Han bodde i en iskall källare ute på Teg, jag delade ett rum med en klasskompis från gymnasiet på Mariehem. Studentlägenhet eller studentrum var bara att glömma, det var katastroflösningar för Akutrumsförmedlingen där de stuvade in studenterna i tågvagnar, campingstugor och hotellrum. Vi slog oss ihop och delade på en privat hyreslägenhet på Tomtebo. Nu blev vi bara kvar på den utbildningen ett år, men höll sporadisk kontakt sedan dess. Brevväxlade medan han låg i FN-tjänst nere i Bosnien, och lite mail efter hemkomsten. Det ska bli kul att ses igen!
Imorgon ska vi till Boda Borg igen, men denna gång tillsammans med Elin och Andreas! Eftersom jag och Johan röjde i Sävsjö sist, kanske vi åker hela vägen upp till Karlskoga istället. Vi får se, men kul ska det bli!
Får väl säga Grattis till Stockholmarna också, som firar 080808-dagen idag! :o)
Varför fiction?
När man kan läsa om sådant här i dagstidningarna?
"Spelar fotboll med igelkottar" - ..."Ett gäng ungdomar i Gnesta spelar fotboll med igelkottar ..." (Aftonbladet 16:34)
Kan ingen spela fotboll med deras huvuden??
"Spelar fotboll med igelkottar" - ..."Ett gäng ungdomar i Gnesta spelar fotboll med igelkottar ..." (Aftonbladet 16:34)
Kan ingen spela fotboll med deras huvuden??
Usch och fy!
Påbörjat denna av Nicci French. Deras (Nicci Gerrard och Sean French) böcker har alltid varit läskiga, men denna tar priset! Jag är bara 64 sidor in i boken, och vet inte om jag vill fortsätta! En beskrivning av ett manipulativt, lögnaktigt äckel som nästlar sig in i en familj. Jag har läst många läskiga/otäcka böcker, men denna kryper verkligen in under skinnet och gräver runt, samtidigt som den utsöndrar sådan utstuderad ondska att jag fullkomligt dränks av vämjelse! Uschuschuschusch!Det enda som kan få mig att fortsätta, är det faktum att det är en skönlitterär bok, och enligt mig därför borde ha ett tillfredställande slut á la sjukhuvudet får igen med råge.
Har faktiskt jobbat med presentationen inför råmaterialskursen som är på gång...snart.
Ont i ryggen....ynk!
Tyst med ditt gnäll!
Men...
Tyst!!
Rävens röv och nålar i skinkorna
Okej, även solen har sina fläckar. Omtänksamma läsare påminde mig om att jag sluddrar på tangenterna ibland. Förlåt Expressen, tänk om det verkligen hade stått: "Kalldusch för Borås - RÖV slog ut värmeverk"!! Hehe! Men egentligen var det ju faktiskt en röv inblandad...rävens röv. Ack ja, så det kan bli.
Är tillbaka vid mitt tangentbord igen. Veckan närmar sig sitt slut. Trafiken påvisar att många är tillbaka från sina semestrar, men den verkliga rusningen är ännu inte igång. Volvos parkeringar ekar ännu väldigt tomma.
Grr! Har fått sådana där ryck i höger ögonbryn! Känner ni igen det? Små irriterande spasmer, skitirriterande! Säkert på grund av min traumatiska upplevelse igår.
Lämnade skuldmedvetet jobbet och Christoffer en halvtimme tidigare för att krångla mig in i stan för ett återbesök hos naprapaten (hade flax som vanligt och hittade ledig p-plats på Heden med en gång). Anders tog emot mig denna gång, och här var det inget brutalt av med kläderna och fingrar nere mellan skinkorna inom tre röda. Inga förfrågningar om mina omsorgsfulla (eh) dagboksanteckningar, eller koll om Voltaren-gelen (icke existerande) fungerat. Enda frågan gällde sittringen, som jag då stolt kunde proklamera att jag minsann köpt och använt. Utan resultat dock, så den får ligga kvar och skämmas på golvet bakom mig. Bekvämaste stället för mig att sitta på just nu är toaletten...ett sådant hål behöver jag! (Jäkla ögonbryn!)
Anders fokuserade lite mera på mitt faktum att jag inte kan sätta mig upp från liggande ryggläge. Upp till bevis på britsen, där han med intresserad min fick beundra mina hjälplösa famlanden i luften, totalt oförmögen att lyfta mer än skulderbladen från underlaget. Magläge tack!
Väl placerad med ansiktet i det där hålet, hinner jag knappt till rätta förrän han säger att jag har två fiolsträngar längs ryggraden. Framförallt längs min vänstra sidan av ryggraden. "Du är något spänd här", säger han och klämmer till, varpå jag ser i kors av smärta. Någon form av "piriformis"-muskel i vardera skinka är visst också väldigt spända. "Gör detta ont?" Han klämmer i skinkan, och jag påpekar sarkastiskt att det självklart känns när han flyttar på själva benen (tjusigt förträngt det faktum att det enda ben som finns i hans närhet är hela bäckenet och som knappast låter sig rubbas på det sättet). Nehej, det var visst den där "piriformis"... (Tror ögonbrynet börjar ge sig!)
"Har du provat akupunktur?" Frågar han och när jag kikar upp, står han med några nålar i handen. Eeh, ska jag våga erkänna att jag har svårt för sådant "mumbojumbo"? Nålar i form av sprutor för blodgivning och vaccinationer för att kunna åka på trevliga solsemestrar - inga problem. Men nålar som bara ska köras in och...göra vad? Ser en bild framför mig jag sett där människan är misstänkt likt ett piggsvin.
Anders bara skrattar och säger att det är en annan form av akupunktur (låter lite föraktfull i tonen). Hans nålar ska trigga smärtpunkterna för att släppa på spänningarna jag har.
Låter ju jättemysigt.
Det är ingenting att diskutera, strax ligger jag med en i ryggen och en i varje skinka (försöker låta bli att tänka på hur det ser ut. "Kolla, jag har spröt på häcken!") Men det känns desto mera! Dj-lar vad obehagligt! Nej, jag såg definitivt inte lika fridfull ut som till höger! Med en beslutsamhet värdig jag-vet-inte-vem, krampar muskeln kring nålen i vad jag vill hoppas, försök att driva ut den otäcka tingesten ur sig. Poängen är visst att muskeln ska krampa, för att till slut ge upp och slappna av (dö??). Obehaget ger med sig efter en stund, vilket Anders säkert märker på min lugnare andning och minskade svettningar, varpå han vrider ner nålen lite till för en ny omgång. Urgh!
Mina smärtor i svanskotan kan ha sina källor i ryggen och "piriformis", säger han och ger en lektion i hur smärta kan visa sig på andra ställen i kroppen än just orsaksplasten. Jotack, nu gör det så ont i ryggen och skinkorna, att svanskotan inte känns längre!
Efter nålarna ska han massera, och en liten förnöjd känsla flimrar förbi i mitt huvud. Massage? Nu börjar det likna något! Jag föredrar den rejälare idrottsmassagen som Henrik brukar plåga mig med, så jag var beredd på en rejäl genomgång på samma smärtnivå (som dock känns bra efteråt), liknande den han brukar ge mina vader.
Det var en helt annan sak att få den utdelad i ryggen... Som tur var var jag sista kunden, och inga eventuellt nya väntandes i väntrummet utanför, för dessa hade lagt benen på ryggen! Ingert tappert kvidande bakom ihopknipna läppar här inte. Djävlar vad ont det gjorde! (Ursäkta språket, ni som känner mig vet att jag sällan svär, men nu passar inget annat uttryck!)
Efteråt ville den avslappnade endorfinliknande känslan inte infinna sig. Mördbultad fick jag inta ryggläge igen, och Anders lät min ryggrad efterlikna ett smatterband när han vred mig först åt ena hållet, sedan åt andra. Jag visste inte att jag hade så twistbar rygg! Det är jäkligt obehagligt, men ändå skönt att få rycken "knäckt" så där.
Med mindre pengar på kontot stapplade jag senare ut i regnet, kände inte den vanliga smärtan i svanskotan när jag klev i och ur bilen, men desto mera i ryggen. Stackars Johan drabbades av min grinighet resten av kvällen. Som tur var var det tv-maraton med "Crowned" och "Project runway" x 2, så sängen passade mig väldigt bra. Till slut frågar Johan lite försynt om jag inte vill ha lite "sån där gel" på ryggen? Va? Han har alltså haft sån där Voltarenliknande grejs hela tiden? Vet inte om det gjorde någon större skillnad dock, och idag värker det fortfarande irriterande. Borde vara som träningsvärk, men det känns inte så. Snacka om att känna sig som ett ynkel. :o(
Uppenbarligen har jag ju något i rygg och rumpa, och visst är det bra att det åtgärdas, men jag har ju inte känt av dessa problem! Jag gick dit för att rådfråga om svanskotan, och går därifrån med värre smärtor på andra ställen. Visst, källan till svansproblemen kan vara rygg och rumpa, och det får jag verkligen hoppas!
Ska tillbaka nästa vecka igen... snacka om att gå till stupstocken.
Är tillbaka vid mitt tangentbord igen. Veckan närmar sig sitt slut. Trafiken påvisar att många är tillbaka från sina semestrar, men den verkliga rusningen är ännu inte igång. Volvos parkeringar ekar ännu väldigt tomma.
Grr! Har fått sådana där ryck i höger ögonbryn! Känner ni igen det? Små irriterande spasmer, skitirriterande! Säkert på grund av min traumatiska upplevelse igår.
Lämnade skuldmedvetet jobbet och Christoffer en halvtimme tidigare för att krångla mig in i stan för ett återbesök hos naprapaten (hade flax som vanligt och hittade ledig p-plats på Heden med en gång). Anders tog emot mig denna gång, och här var det inget brutalt av med kläderna och fingrar nere mellan skinkorna inom tre röda. Inga förfrågningar om mina omsorgsfulla (eh) dagboksanteckningar, eller koll om Voltaren-gelen (icke existerande) fungerat. Enda frågan gällde sittringen, som jag då stolt kunde proklamera att jag minsann köpt och använt. Utan resultat dock, så den får ligga kvar och skämmas på golvet bakom mig. Bekvämaste stället för mig att sitta på just nu är toaletten...ett sådant hål behöver jag! (Jäkla ögonbryn!)
Anders fokuserade lite mera på mitt faktum att jag inte kan sätta mig upp från liggande ryggläge. Upp till bevis på britsen, där han med intresserad min fick beundra mina hjälplösa famlanden i luften, totalt oförmögen att lyfta mer än skulderbladen från underlaget. Magläge tack!
Väl placerad med ansiktet i det där hålet, hinner jag knappt till rätta förrän han säger att jag har två fiolsträngar längs ryggraden. Framförallt längs min vänstra sidan av ryggraden. "Du är något spänd här", säger han och klämmer till, varpå jag ser i kors av smärta. Någon form av "piriformis"-muskel i vardera skinka är visst också väldigt spända. "Gör detta ont?" Han klämmer i skinkan, och jag påpekar sarkastiskt att det självklart känns när han flyttar på själva benen (tjusigt förträngt det faktum att det enda ben som finns i hans närhet är hela bäckenet och som knappast låter sig rubbas på det sättet). Nehej, det var visst den där "piriformis"... (Tror ögonbrynet börjar ge sig!)
"Har du provat akupunktur?" Frågar han och när jag kikar upp, står han med några nålar i handen. Eeh, ska jag våga erkänna att jag har svårt för sådant "mumbojumbo"? Nålar i form av sprutor för blodgivning och vaccinationer för att kunna åka på trevliga solsemestrar - inga problem. Men nålar som bara ska köras in och...göra vad? Ser en bild framför mig jag sett där människan är misstänkt likt ett piggsvin.
Anders bara skrattar och säger att det är en annan form av akupunktur (låter lite föraktfull i tonen). Hans nålar ska trigga smärtpunkterna för att släppa på spänningarna jag har.
Låter ju jättemysigt.Det är ingenting att diskutera, strax ligger jag med en i ryggen och en i varje skinka (försöker låta bli att tänka på hur det ser ut. "Kolla, jag har spröt på häcken!") Men det känns desto mera! Dj-lar vad obehagligt! Nej, jag såg definitivt inte lika fridfull ut som till höger! Med en beslutsamhet värdig jag-vet-inte-vem, krampar muskeln kring nålen i vad jag vill hoppas, försök att driva ut den otäcka tingesten ur sig. Poängen är visst att muskeln ska krampa, för att till slut ge upp och slappna av (dö??). Obehaget ger med sig efter en stund, vilket Anders säkert märker på min lugnare andning och minskade svettningar, varpå han vrider ner nålen lite till för en ny omgång. Urgh!
Mina smärtor i svanskotan kan ha sina källor i ryggen och "piriformis", säger han och ger en lektion i hur smärta kan visa sig på andra ställen i kroppen än just orsaksplasten. Jotack, nu gör det så ont i ryggen och skinkorna, att svanskotan inte känns längre!
Efter nålarna ska han massera, och en liten förnöjd känsla flimrar förbi i mitt huvud. Massage? Nu börjar det likna något! Jag föredrar den rejälare idrottsmassagen som Henrik brukar plåga mig med, så jag var beredd på en rejäl genomgång på samma smärtnivå (som dock känns bra efteråt), liknande den han brukar ge mina vader.
Det var en helt annan sak att få den utdelad i ryggen... Som tur var var jag sista kunden, och inga eventuellt nya väntandes i väntrummet utanför, för dessa hade lagt benen på ryggen! Ingert tappert kvidande bakom ihopknipna läppar här inte. Djävlar vad ont det gjorde! (Ursäkta språket, ni som känner mig vet att jag sällan svär, men nu passar inget annat uttryck!)
Efteråt ville den avslappnade endorfinliknande känslan inte infinna sig. Mördbultad fick jag inta ryggläge igen, och Anders lät min ryggrad efterlikna ett smatterband när han vred mig först åt ena hållet, sedan åt andra. Jag visste inte att jag hade så twistbar rygg! Det är jäkligt obehagligt, men ändå skönt att få rycken "knäckt" så där.
Med mindre pengar på kontot stapplade jag senare ut i regnet, kände inte den vanliga smärtan i svanskotan när jag klev i och ur bilen, men desto mera i ryggen. Stackars Johan drabbades av min grinighet resten av kvällen. Som tur var var det tv-maraton med "Crowned" och "Project runway" x 2, så sängen passade mig väldigt bra. Till slut frågar Johan lite försynt om jag inte vill ha lite "sån där gel" på ryggen? Va? Han har alltså haft sån där Voltarenliknande grejs hela tiden? Vet inte om det gjorde någon större skillnad dock, och idag värker det fortfarande irriterande. Borde vara som träningsvärk, men det känns inte så. Snacka om att känna sig som ett ynkel. :o(
Uppenbarligen har jag ju något i rygg och rumpa, och visst är det bra att det åtgärdas, men jag har ju inte känt av dessa problem! Jag gick dit för att rådfråga om svanskotan, och går därifrån med värre smärtor på andra ställen. Visst, källan till svansproblemen kan vara rygg och rumpa, och det får jag verkligen hoppas!
Ska tillbaka nästa vecka igen... snacka om att gå till stupstocken.
Aargh!!
Sugen på att tappa humöret?? Varsågod!!!
http://www.bigfishgames.com/online-games/3360/en_brickz-2-game/index.html
http://www.bigfishgames.com/online-games/3360/en_brickz-2-game/index.html
Expressens rubriker
Ett gäng av expressen.se:s startsidas rubriker klockan 10:11 denna dag, och det första jag tänker på... (ja, jag har inget att göra!)
"Jag ville att han skulle förlåta mig" (Arbogarättegången): Vem orkar bry sig längre??
"Lille Leo nära kvävas av kylskåpsmagnet": Och det angår mig för att....?
"Familjens yngste fick god idé: Vi gör snask!": Mums, mera att välja på! Varför kommer inte jag på något sådant? (Och har drivkraften, startkapitalet och disciplinen som ska till?)
"Minst tre döda i stormen inatt": Stackars människor, snacka om otur. Och tänk på deras familjer!
"Tårar på Skansen": Ser någon på det längre??
"Mobilsvaret kan vara avlyssnat": Coolt! Har jag så viktiga meddelanden?
"Två avlidna i dödssmitta": Med en smittorisk av en på tre biljarder...epidemivarning!!
"Här är Sveriges bästa OS-bilaga": Enligt vem??
"Starta dagen med hetta": Mysiga morgonkeltips med sin partner? Nehej, chilichoklad? Låter ju jättegott....
"Chippen& Oksana - här är ert nya liv": Orka bry sig?
"Vem saknar 100 miljoner?": JAG!!!
"Georgina, 15, väger 210 kilo - hade inte råd med nyttig mat": Är det meningen jag ska tycka synd om henne eller?
"Kalldusch för Borås - räv slog ut värmeverk": Räven kan jag tycka synd om!
"Gissa kändistatueringen": Något jag alltid velat kunna...
"Jag ville att han skulle förlåta mig" (Arbogarättegången): Vem orkar bry sig längre??
"Lille Leo nära kvävas av kylskåpsmagnet": Och det angår mig för att....?
"Familjens yngste fick god idé: Vi gör snask!": Mums, mera att välja på! Varför kommer inte jag på något sådant? (Och har drivkraften, startkapitalet och disciplinen som ska till?)
"Minst tre döda i stormen inatt": Stackars människor, snacka om otur. Och tänk på deras familjer!
"Tårar på Skansen": Ser någon på det längre??
"Mobilsvaret kan vara avlyssnat": Coolt! Har jag så viktiga meddelanden?
"Två avlidna i dödssmitta": Med en smittorisk av en på tre biljarder...epidemivarning!!
"Här är Sveriges bästa OS-bilaga": Enligt vem??
"Starta dagen med hetta": Mysiga morgonkeltips med sin partner? Nehej, chilichoklad? Låter ju jättegott....
"Chippen& Oksana - här är ert nya liv": Orka bry sig?
"Vem saknar 100 miljoner?": JAG!!!
"Georgina, 15, väger 210 kilo - hade inte råd med nyttig mat": Är det meningen jag ska tycka synd om henne eller?
"Kalldusch för Borås - räv slog ut värmeverk": Räven kan jag tycka synd om!
"Gissa kändistatueringen": Något jag alltid velat kunna...
Dålig patient...
Segt att kliva upp imorse, och svinkallt i sovrummet! Har haft balkongdörren öppen senaste, öh, månaden då det varit varmt och gott ute, men så vaknar man vid sextiden och fryser som en galning. Väl uppe och ute i köket där termometern är ser jag: 9,6 grader! Inte konstigt man hackade tänder! Ska man säga att sommaren är slut nu?
Ösigt combatpass igår, som (som vanligt) lämnade mig helt slut efteråt. Men det var riktigt gott att ligga i bastun och svettas ännu mer sedan. Mmm! Flera nya denna gången också, och fick mycket positiv feedback av deltagarna. Kul! Ska försöka få in lite mera teknik någon kväll, då det var önskemål på det, och det kan ju passa bra innan höstschemat kör igång, och man inte har ett pass som ska in direkt efter oss.
Funderade på att köra ett extra långt pass med fler powerlåtar, plocka ut Scooters låtar, som alltid haft grym koreografi till. Tyvärr var det visst vara två veckor kvar av sommarschemat, så det blev för kort tid till att marknadsföra det. Det får bli en annan gång! :o) Lyssnade igenom de skivor jag samlat på mig nu, och påmindes om en del vansinnigt grymma låtar som ger mig ståpäls varje gång jag hör dom!
I september är det dags för kvartal igen, nya låtar att plugga in. Oturligt nog ligger vår anläggnings "prova-på"-helg precis då. Jag ska köra en halvtimmes combat precis efter kvartalen på andra sidan stan, men tidsoptimist som jag är borde jag hinna om vi får köra nya passet med en gång, och inte har teorin först.
Förra årets "prova-på", var riktigt grym, då det passar så bra för de som är nyfikna att bara köra en halvtimme.
Ska tillbaka till naprapaten idag, och jag måste erkänna att jag inte varit någon lydig patient. Köpte visserligen en jäkla sittring, men då den nästan bara gör saken värre, ligger den nu på golvet bakom mig och skäms. Voltaren-gel-grejen har jag inte köpt, och dagboksnoteringarna går ju sådär. Jag kan väl sammanfatta det med att det känns hyfsat ok på morgonen, för att övergå till outhärdligt ju mer jag sitter och dagen går.
Johan var på sin "Sadén (vet inte hur det stavas)-träff" igår. En tidigare arbetsplats han hade lades ned, men de som jobabde där beslöt att fortsätta hålla kontakten och träffas första tisdagen varje månad. Det tycker jag är en rätt trevlig idé och tradition som de bibehållit under åren. De träffas på Hotell Gothia, tar en öl och tjötar ihop. Jag anslöt till dom efter min sköna bastu, tog en cola och en middag i form av en medelhavssallad för 145 spänn. Vill du äta billigt, så välj inte Gothia... Där satt vi och tog det lugnt till halv elva då p-tiden gick ut, ett lagomt klockslag ansåg jag, och var också redigt trött i både kropp och knopp. Somnade som en sten.
Ösigt combatpass igår, som (som vanligt) lämnade mig helt slut efteråt. Men det var riktigt gott att ligga i bastun och svettas ännu mer sedan. Mmm! Flera nya denna gången också, och fick mycket positiv feedback av deltagarna. Kul! Ska försöka få in lite mera teknik någon kväll, då det var önskemål på det, och det kan ju passa bra innan höstschemat kör igång, och man inte har ett pass som ska in direkt efter oss.Funderade på att köra ett extra långt pass med fler powerlåtar, plocka ut Scooters låtar, som alltid haft grym koreografi till. Tyvärr var det visst vara två veckor kvar av sommarschemat, så det blev för kort tid till att marknadsföra det. Det får bli en annan gång! :o) Lyssnade igenom de skivor jag samlat på mig nu, och påmindes om en del vansinnigt grymma låtar som ger mig ståpäls varje gång jag hör dom!
I september är det dags för kvartal igen, nya låtar att plugga in. Oturligt nog ligger vår anläggnings "prova-på"-helg precis då. Jag ska köra en halvtimmes combat precis efter kvartalen på andra sidan stan, men tidsoptimist som jag är borde jag hinna om vi får köra nya passet med en gång, och inte har teorin först.
Förra årets "prova-på", var riktigt grym, då det passar så bra för de som är nyfikna att bara köra en halvtimme.
Ska tillbaka till naprapaten idag, och jag måste erkänna att jag inte varit någon lydig patient. Köpte visserligen en jäkla sittring, men då den nästan bara gör saken värre, ligger den nu på golvet bakom mig och skäms. Voltaren-gel-grejen har jag inte köpt, och dagboksnoteringarna går ju sådär. Jag kan väl sammanfatta det med att det känns hyfsat ok på morgonen, för att övergå till outhärdligt ju mer jag sitter och dagen går.
Johan var på sin "Sadén (vet inte hur det stavas)-träff" igår. En tidigare arbetsplats han hade lades ned, men de som jobabde där beslöt att fortsätta hålla kontakten och träffas första tisdagen varje månad. Det tycker jag är en rätt trevlig idé och tradition som de bibehållit under åren. De träffas på Hotell Gothia, tar en öl och tjötar ihop. Jag anslöt till dom efter min sköna bastu, tog en cola och en middag i form av en medelhavssallad för 145 spänn. Vill du äta billigt, så välj inte Gothia... Där satt vi och tog det lugnt till halv elva då p-tiden gick ut, ett lagomt klockslag ansåg jag, och var också redigt trött i både kropp och knopp. Somnade som en sten.
Diagnos
Åkte förbi Mölnlycke Lack & Karosseri innan jobbet. Min guling har fått sin diagnos: Hela förardörren måste bytas ut, så hon ska läggas in i slutet på månaden. Minst en vecka behöver dom, så jag har kikat på biluthyrningsfirmor. Jag har inte hyrbilsförsäkring tecknat, så det blir eventuellt en trevlig extra utgift där med förutom självrisken.
MABI var mycket billigare än Avis, men helst önskar jag kunna lösa det utan hyrbil över huvudtaget. Men hur? Alternativet är väl buss till och från jobbet :o( Okej, bilen kostar och förstärker växthuseffekten, men den är jäkligt smidig att ha! Inte hinner jag till mitt pass från jobbet om jag ska åka buss!
Alla böter, skadestånd osv som brottslingar döms att betala borde gå till en stor fond som han bekosta sådana här saker. Någon/några idioter bryter sig in i min bil, och jag själv måste betala för deras brott! Nej, inga skattepengar utan ur förövarnas egna fickor ska det tas! Hittar man ingen förövare, kan denna fond brukas. Det vore väl inte så dumt?
Hade apont i svansen igår. Liggande läge hela kvällen framför tv:n, vilket inte var så dumt, elakt skrattande till "Lyxfällan" och frosseri i popcorn och jordgubbar.
Fler bokade till Combatpasset ikväll än vanligt. Troligtvis en kombination av det dåliga vädret och slutet på semestrarna för folk. Både jag och Johan måste komma igång med fler träningspass nu...vi har båda expanderat märkbart! :o) Vi tänkte prova på Box nästa måndag, och snart kommer innebandyn igång igen.
Ringt och bokat kräftor inför Martin och Jeanettes kräftskiva. Får äntligen användning för presentkortet jag fick av en av mina mentorselevers mamma. Hon på Fiskhuset tyckte jag var ute i väldigt god tid! :o) Men hallå, jag har aldrig köpt kräftor förr, och med tanke på hur populärt det varkar vara, är det god tid som gäller! Själv är jag liksom med räkor, ljummet intresserad av skaldjur. Klorna visst, och någon stjärt. Men det där sugandet av safterna ur dess undersida? Brr!
Såg i kalendern att surströmmingspremiären är torsdagen innan kräftskivan! Jag kanske borde ta med en burk? :o) Gillar inte det heller nåt vidare...är ingen äkta norrlänning på det viset, sorry! Men den kan ju kanske göra succé hos de andra närvarande? Men å andra sidan vore det kanske synd om alla gästerna (inklusive värdparet?), springer skrikande från bordet. Nej, jag får nog spara den "presenten" till något annat lämpligt tillfälle.
Fick ett samtal på mobilen nyss. Svarade, men hörde ingen, shit handsfreen! Jag ska nog lämna tillbaka eländet, men samtidigt behöver jag en när jag kör. Hm...får se hur det blir.
MABI var mycket billigare än Avis, men helst önskar jag kunna lösa det utan hyrbil över huvudtaget. Men hur? Alternativet är väl buss till och från jobbet :o( Okej, bilen kostar och förstärker växthuseffekten, men den är jäkligt smidig att ha! Inte hinner jag till mitt pass från jobbet om jag ska åka buss!
Alla böter, skadestånd osv som brottslingar döms att betala borde gå till en stor fond som han bekosta sådana här saker. Någon/några idioter bryter sig in i min bil, och jag själv måste betala för deras brott! Nej, inga skattepengar utan ur förövarnas egna fickor ska det tas! Hittar man ingen förövare, kan denna fond brukas. Det vore väl inte så dumt?
Hade apont i svansen igår. Liggande läge hela kvällen framför tv:n, vilket inte var så dumt, elakt skrattande till "Lyxfällan" och frosseri i popcorn och jordgubbar.
Fler bokade till Combatpasset ikväll än vanligt. Troligtvis en kombination av det dåliga vädret och slutet på semestrarna för folk. Både jag och Johan måste komma igång med fler träningspass nu...vi har båda expanderat märkbart! :o) Vi tänkte prova på Box nästa måndag, och snart kommer innebandyn igång igen.
Ringt och bokat kräftor inför Martin och Jeanettes kräftskiva. Får äntligen användning för presentkortet jag fick av en av mina mentorselevers mamma. Hon på Fiskhuset tyckte jag var ute i väldigt god tid! :o) Men hallå, jag har aldrig köpt kräftor förr, och med tanke på hur populärt det varkar vara, är det god tid som gäller! Själv är jag liksom med räkor, ljummet intresserad av skaldjur. Klorna visst, och någon stjärt. Men det där sugandet av safterna ur dess undersida? Brr! Såg i kalendern att surströmmingspremiären är torsdagen innan kräftskivan! Jag kanske borde ta med en burk? :o) Gillar inte det heller nåt vidare...är ingen äkta norrlänning på det viset, sorry! Men den kan ju kanske göra succé hos de andra närvarande? Men å andra sidan vore det kanske synd om alla gästerna (inklusive värdparet?), springer skrikande från bordet. Nej, jag får nog spara den "presenten" till något annat lämpligt tillfälle.
Fick ett samtal på mobilen nyss. Svarade, men hörde ingen, shit handsfreen! Jag ska nog lämna tillbaka eländet, men samtidigt behöver jag en när jag kör. Hm...får se hur det blir.
Just det...
...glömde berätta att min dator brutit ihop. Inte riktigt så illa som till höger, men av någon anledning har den tappat bort din hårddisk! Som en vild chansning ringde jag supporten som jag gjort tidigare, men nu är jag ju inte längre anställd hos Stenungsunds kommun och datorn är friköpt. Killen fick göra en förfrågan, men se! Deras support gäller fortfarande! Han försökte med begränsade alternativ i BIOS, men insåg snart att det var rätt kört. Det är inte mycket att jobba med när burken inte ens hittar sin hårddisk.Så nu ska det komma en budfirma och hämta den, datorn kollas och fixas (förhoppninsgvis med innehållet intakt, men det är kanske att hoppas på för mycket), och levereras hem till dörren när det är klart. Allt inom åtta dagar! Det är ju grymt juh!
Vi är oroliga för alla bilder jag hade, alla låg i min dator, inte hos Johan. Jag gjorde en backup när detta året var relativt nytt tror jag, och de flesta från norrlandsresan var där. Men hoppas hoppas felet inte är allvarligt och diskarna är intakta! Man samlar ju på sig mer än man tror i den där burken. Mina hemsidor, jobbansökningar, brev, material man gjort under läraråren...
Det ösregnar fortfarande. En rejäl vind har blossat upp också. Dräneringsrören går i taket precis ovanför våra huvudet, så det porlar sådär småtrevligt hela tiden. Ganska mysigt.
Lite mera...
...inlägg kan det bli denna händelslösa dag. Ska med en gång skuldmedvetet erkänna att jag kollat efter Wii på blocket.se... Men som det blir ibland när man väl står inför det faktum att man ju faktiskt kan köpa det man är sugen på, så känns det helt plötsligt inte så nödvändigt längre. En gnetig känsla av snålhet infinner sig! "Ja, men jag klarar mig ju faktiskt utan..." Och man ska absolut inte (eller kanske just det man borde), ställa sig frågan: "Behöver jag verkligen den här?" Var lugn, i sinom tid lär det säkert bli ett Wii ändå.... :o)
Men vi har andra större utgifter på gång närmaste året, så att hålla på slantarna är väldigt nödvändigt just nu! Moahahaha!
Ska inflika att jag körde om (och sedan mötte) nummer 96 på väg till jobbet idag.
Eftersom jag besöker startsidorna på Aftonblader och Expressen typ femtio gånger en sådan här dag, stötte jag nu på:
Först fruktade jag att det skulle handla om akoholisterna, och att dom som skulle utmålas som stackars offer, som alla andra i Sverige idag. "Stackars jag", jag kan ju inte rå för att jag inte kan låta bli flaskan! "Det är inte mitt fel, spriten är för lättillgänglig!" "Det är ju så jobbigt på jobbet och ungarna skriker." "Det är Vägverkets fel att min son körde ihjäl sig, kurvan var för snäääääv!" Gläglägläääh!
Phu, låt oss inte gå in mera i den diskussionen!
Tycker dock artikelserien verkar lovande, då den lyfter fram konsekvenserna av alkoholmissbruket hos familj, vänner, oskyldiga förbipasserande och samhället i fråga om både ekonomiska och personliga kostnader.
Jag berättade för mina elever om missbruket i vår familj, och undrar hur många som satt där med sina egna privata helveten, skamsna i tron att endast deras familj hade så. Varför ska det hyschas då mycket? Varför denna skam? Så som Katerina Janouch skrev: Missbrukaren kan träda fram och berätta, (och är det en känd profil, blir det förstås under stora rubriker och sagda person framställs i närpå snyfthistoria-dager så alla tänker "stackars jäkel, men vad starkt av honom/henne att berätta"!)
Men inga anhöriga träder fram och berättar. Jag fick stanna upp här av Katerinas ord och tänka efter. Nej, inga rubriker eller böcker kunde jag erinra mig, annat än rubriker som verkade för att väcka medlidande för en kändis som råkat ut för något, eller en förövare som försöker urskulda sina egna handlingar med en fruktansvärd barndom. "Gripne våldtäktsmannen berättar: Min far utsatte mig för övergrepp" Buhu, din stackare, då kan du ju inte rå för att du hoppade på de där flickorna. Lite psykiatrisk vård? Är det för hårt? Det kan ju ge traumatiska upplevelser att låsas in, och låt oss inte gå in på vad det kan göra med den personliga integriteten!!!
Så ja... andas djupt. Dags att försöka bryta sig ur några escaperooms känner jag...
Andas in
Andas ut
Repetera
Der regnar fortfarande
Men vi har andra större utgifter på gång närmaste året, så att hålla på slantarna är väldigt nödvändigt just nu! Moahahaha!
Ska inflika att jag körde om (och sedan mötte) nummer 96 på väg till jobbet idag.
Eftersom jag besöker startsidorna på Aftonblader och Expressen typ femtio gånger en sådan här dag, stötte jag nu på:
Först fruktade jag att det skulle handla om akoholisterna, och att dom som skulle utmålas som stackars offer, som alla andra i Sverige idag. "Stackars jag", jag kan ju inte rå för att jag inte kan låta bli flaskan! "Det är inte mitt fel, spriten är för lättillgänglig!" "Det är ju så jobbigt på jobbet och ungarna skriker." "Det är Vägverkets fel att min son körde ihjäl sig, kurvan var för snäääääv!" Gläglägläääh!Phu, låt oss inte gå in mera i den diskussionen!
Tycker dock artikelserien verkar lovande, då den lyfter fram konsekvenserna av alkoholmissbruket hos familj, vänner, oskyldiga förbipasserande och samhället i fråga om både ekonomiska och personliga kostnader.
Jag berättade för mina elever om missbruket i vår familj, och undrar hur många som satt där med sina egna privata helveten, skamsna i tron att endast deras familj hade så. Varför ska det hyschas då mycket? Varför denna skam? Så som Katerina Janouch skrev: Missbrukaren kan träda fram och berätta, (och är det en känd profil, blir det förstås under stora rubriker och sagda person framställs i närpå snyfthistoria-dager så alla tänker "stackars jäkel, men vad starkt av honom/henne att berätta"!)
Men inga anhöriga träder fram och berättar. Jag fick stanna upp här av Katerinas ord och tänka efter. Nej, inga rubriker eller böcker kunde jag erinra mig, annat än rubriker som verkade för att väcka medlidande för en kändis som råkat ut för något, eller en förövare som försöker urskulda sina egna handlingar med en fruktansvärd barndom. "Gripne våldtäktsmannen berättar: Min far utsatte mig för övergrepp" Buhu, din stackare, då kan du ju inte rå för att du hoppade på de där flickorna. Lite psykiatrisk vård? Är det för hårt? Det kan ju ge traumatiska upplevelser att låsas in, och låt oss inte gå in på vad det kan göra med den personliga integriteten!!!
Så ja... andas djupt. Dags att försöka bryta sig ur några escaperooms känner jag...
Andas in
Andas ut
Repetera
Der regnar fortfarande
Missbildade öron?
Godmorgon! Yet another day in para....at work.
Ovanligt mörkt i huset när de tunga regnmolnen ruvar och släpper sitt innehåll över Lindome. Är det verkligen morgon? Redan dags att kliva upp? Kostade på mig att sitta lite extra på muggen, varpå man kom några minuter för sent! Ack och ve! Nu är min kollega Christoffer tillbaka, men då industrisemestern fortfarande råder, lär det bli fortsatt lugnt även denna vecka.
Min syster var så snäll och ringde i helgen bara för att berätta att de köpt ett Nintendo Wii, så nu måste ju vi också köpa ett så vi kunde spela mot varandra via nätet! Min sarkastiska kommentar att vi minsann inte odlade pengar i trädgården, gick dom förbi. Det irriterande i det hela var ju bara att vi faktiskt själva redan haft önsketankar på ett sådant! Dock måste vi ju ha ny tv då också, eftersom den nuvarande tjockistv:n inte alls skulle göra spelen rättvisa! :o)
Nya Ica MAxi i Kungsbacka fick sällskap av bland annat Elgiganten när det väl byggdes, varpå Johan lite försynt föreslog att vi skulle titta in en sväng, när vi var i området för att storhandla. Hallå, de kanske hade bra pris på tv och Wii??
Vi dreglade en stund, men sen hamnade jag på handsfree-avdelningen för mobiler. Min försvann ju med ryggsäcken vid bilinbrottet, så ett nytt var ju bara ett måste! Försäljaren som skyllde på dåligt minne efter den långa semestern, hummade och brummade, så till slut fick det bli denna BH-207 som faktiskt är förvånansvärt likt en sådan där vattenskalbagge á la dykare på bilden! Eller? Eh, det var i varje fall det som dök upp i min hjärna!
Jag ska testa hur ljudkvalitén är när man ringer från bilen efter jobbet, men det är inte det primära problemet just nu. Först och främst måste jag ju få den fördömda grejen på plats i örat! Hur jag än vänder, vrider och vinklar bågen, så sitter den inte fast! Pluppen som jag antar ska hamna i örat, hamnar ovanför, och det bästa resultatet är om jag plockar bort bågen och bara trycker in eländet, men hur säkert känns det då? Suck! I-landsproblematik i ett nötskal.
Johan gruffade något om att jag kom hem med handsfree, godis och jordgubbar. :o)
Helgen har varit bra, med så mycket social träning att jag nästan känner mig mallig.
Grillmiddagen hos Johan och Anna i Älvängen (nu har jag koll!), var trevlig och mycket gott! Klockan var närmare två när vi var hemma igen. Sedan tjursov jag nästan hela lördagsförmiddagen enkom med tanke på kvällens fest i Onsala. Cirkus trettio pers samlades hemma hos Göran och Sandra för att fira deras 60 (30+30)-årsfest. Det första vi fick göra var att sortera oss efter födelsedatum längs vattenslangen...Sedan tilldelades vi t-shirts i olika färger som bildade sex lag.
Sedan blev det: Gelégrodespottning, leta klädnypor, lyfta-flaska-med-tampong, transportera-ärtor-mellan-skinkorna, tennisbollsstafett i par och diverse snabba utmaningar á la: "Första laget som kommer fram med.......en kille klädd i en bh!" Det tyckte Johans lag var väldigt roligt, då deras lag inte hade en endaste tjej...Vad skulle de göra? Kasta sig över en tjej i ett annat lag? "Ro hit med din bh!" :o)
Kvällen förflöt lätt och trevligt, då det var aktiviteter ömsom med mat och sång. När mörkret fallit rejält, aktiviteterna var över och festen övergått till det vanliga "sitta och bara dricka och tjöta"-stadiet, kom tröttheten till osociala nykterister. Jag är hopplös! Vi tolvtiden lät omtänksamme Johan oss tacka för oss och åka hemåt. Vi somnade bums! :o)
Igår blev en riktigt pyssla och fixa-dag hemma. Bland annat fixade jag strömbrytarna till belysningen i vardagsrummet. Vi fick fjärrstyrda brytare av Johans mormor, vilket var helfräckt! Nu kan man med en liten fjärrkontroll tända bokhyllebelysningen, vitrinskåpet, golvlamporna och i fönstret! Känns lyxigt värre, men är så enkelt och billigt att köpa. Såg dom på Ica Maxi för cirkus 200 pix.
Fick ett ryck och bakade bullar efter middagen. Doften av nygräddade kanelbullar går inte av för hackor! Mums!
Ovanligt mörkt i huset när de tunga regnmolnen ruvar och släpper sitt innehåll över Lindome. Är det verkligen morgon? Redan dags att kliva upp? Kostade på mig att sitta lite extra på muggen, varpå man kom några minuter för sent! Ack och ve! Nu är min kollega Christoffer tillbaka, men då industrisemestern fortfarande råder, lär det bli fortsatt lugnt även denna vecka.
Min syster var så snäll och ringde i helgen bara för att berätta att de köpt ett Nintendo Wii, så nu måste ju vi också köpa ett så vi kunde spela mot varandra via nätet! Min sarkastiska kommentar att vi minsann inte odlade pengar i trädgården, gick dom förbi. Det irriterande i det hela var ju bara att vi faktiskt själva redan haft önsketankar på ett sådant! Dock måste vi ju ha ny tv då också, eftersom den nuvarande tjockistv:n inte alls skulle göra spelen rättvisa! :o)
Nya Ica MAxi i Kungsbacka fick sällskap av bland annat Elgiganten när det väl byggdes, varpå Johan lite försynt föreslog att vi skulle titta in en sväng, när vi var i området för att storhandla. Hallå, de kanske hade bra pris på tv och Wii??
Vi dreglade en stund, men sen hamnade jag på handsfree-avdelningen för mobiler. Min försvann ju med ryggsäcken vid bilinbrottet, så ett nytt var ju bara ett måste! Försäljaren som skyllde på dåligt minne efter den långa semestern, hummade och brummade, så till slut fick det bli denna BH-207 som faktiskt är förvånansvärt likt en sådan där vattenskalbagge á la dykare på bilden! Eller? Eh, det var i varje fall det som dök upp i min hjärna!
Jag ska testa hur ljudkvalitén är när man ringer från bilen efter jobbet, men det är inte det primära problemet just nu. Först och främst måste jag ju få den fördömda grejen på plats i örat! Hur jag än vänder, vrider och vinklar bågen, så sitter den inte fast! Pluppen som jag antar ska hamna i örat, hamnar ovanför, och det bästa resultatet är om jag plockar bort bågen och bara trycker in eländet, men hur säkert känns det då? Suck! I-landsproblematik i ett nötskal.
Johan gruffade något om att jag kom hem med handsfree, godis och jordgubbar. :o)
Helgen har varit bra, med så mycket social träning att jag nästan känner mig mallig.
Grillmiddagen hos Johan och Anna i Älvängen (nu har jag koll!), var trevlig och mycket gott! Klockan var närmare två när vi var hemma igen. Sedan tjursov jag nästan hela lördagsförmiddagen enkom med tanke på kvällens fest i Onsala. Cirkus trettio pers samlades hemma hos Göran och Sandra för att fira deras 60 (30+30)-årsfest. Det första vi fick göra var att sortera oss efter födelsedatum längs vattenslangen...Sedan tilldelades vi t-shirts i olika färger som bildade sex lag.
Sedan blev det: Gelégrodespottning, leta klädnypor, lyfta-flaska-med-tampong, transportera-ärtor-mellan-skinkorna, tennisbollsstafett i par och diverse snabba utmaningar á la: "Första laget som kommer fram med.......en kille klädd i en bh!" Det tyckte Johans lag var väldigt roligt, då deras lag inte hade en endaste tjej...Vad skulle de göra? Kasta sig över en tjej i ett annat lag? "Ro hit med din bh!" :o)Kvällen förflöt lätt och trevligt, då det var aktiviteter ömsom med mat och sång. När mörkret fallit rejält, aktiviteterna var över och festen övergått till det vanliga "sitta och bara dricka och tjöta"-stadiet, kom tröttheten till osociala nykterister. Jag är hopplös! Vi tolvtiden lät omtänksamme Johan oss tacka för oss och åka hemåt. Vi somnade bums! :o)
Igår blev en riktigt pyssla och fixa-dag hemma. Bland annat fixade jag strömbrytarna till belysningen i vardagsrummet. Vi fick fjärrstyrda brytare av Johans mormor, vilket var helfräckt! Nu kan man med en liten fjärrkontroll tända bokhyllebelysningen, vitrinskåpet, golvlamporna och i fönstret! Känns lyxigt värre, men är så enkelt och billigt att köpa. Såg dom på Ica Maxi för cirkus 200 pix. Fick ett ryck och bakade bullar efter middagen. Doften av nygräddade kanelbullar går inte av för hackor! Mums!
Monster och kattspyor
Jag har monster på min musmatta! Igår fixade vi presenten till lördagen och var sin kulig bok till ikväll. Samtidigt upptäckte jag med förtjusning att skolgrejorna kommit fram i bokhandeln. Det är så kul att gå och plocka och se alla fina block, pennor, tillbehör...ja, det är faktiskt det! Och då såg jag en ny serie skrivbordsartiklar med monstermotiv! Jag var bara tvungen att köpa en musmatta! Tyvärr hittade jag ingen bild på nätet, men drabbas jag av lite extra energi kanske jag fixar en på något annat sätt. Den är helcool!
"Ni vill inte köpa fyra böcker till priset av tre?" Frågade den omtänksamma expediten, när vi kom till kassan med våra två utvalda. Vilken fråga! Karin Alvtegens "Skam" och Nicci French "Och så log han..." fick det bli! De kändes som säkra kort, då jag har flera av deras andra böcker i mina hyllor. Jag är lite feg när det gäller att prova nya författare nu, kinkig på att de inte ska vara bra!
Omläsningen av Isfolket går väldigt sporadiskt förresten. Jag läser dom i vild oordning, varvat med lite andra lättlästa verk jag också läst förut :o)
Ikväll blir det då hem och vända efter jobbet, då vi ska upp till...Älvängen? Ale? Någonstans där uppe där Johan och Anna bor. Hon väntar ju barn, så den klassiska vinflaskan som present kändes lite fel. Istället köpte vi som sagt två böcker som jag nu inte minns titeln på, men det var små berättelser skrivna av nyblivna föräldrar. Pappor som var samlade till pappor (Johan), och mammor som var samlade till mammor (Anna). De verkade lättlästa och lite roligt skrivna, och när vi stod där bland hyllorna och såg alla böcker som bara handlade om barn och hur man blir en superförälder, sade tom Johan att han nog skulle vilja läsa någon sådan innan han själv förökar sig. :o)
Fia tycker om att sova i en plastbunke. Vi har den stående på numera Johans nattugsbord. Fia, liksom de flesta andra katterna spyr lite då och då. Fia och Maja gör det gärna på nätterna...
Jag somnade någorlunda i tid igår. Vaknade av att Fia hulkade, och sin vana trogen bara lagt huvudet över bunkeskanten. Detta har tidigare medfört en kattpizza över min mobiltelefon, som sedemera blev min före detta mobiltelefon. Ibland när man vaknar och hör vad som är på gång, har man hunnit lyfta ner bunke med katt på golvet, så pizzan kan tas om hand när man vaknat till ordentligt på morgonen, men det lyckas alltså inte alltid. Denna natt fick Johans klocka ta stöten. Några minuter senare hörde jag Majas karaktäristiska smackande intill mitt öra,vilket är hennes introduktion innan hulkande. Ner på golvet med kattskrället, och en pizza till att ta reda på på mogonen.
Om man ska se något positivt med eländet, så sover de ju helst på/intill/i närheten av oss på nätterna, vilket innebär att man oftast hör när det kräks. Vad är det för bra med det då? Jo, skulle de spy någon annanstans, så hör man det ju inte, dvs man vet inte om det, och så kan det bli som det också har hänt någon gång, att man råkar trampa i trevligheterna dagen efter. Eller hittar ett intorkat maginnehåll när man kommer med dammsugaren...eller bara råkar hamna med blicken på rätt ställe. Eller ve och fasa, någon annan träffar på kattpizzan när han/hon är på besök!
Tänk att jag skrivit ett helt stycke om våra katters spyor... Jag måste verkligen ha något att göra!
