Sista oktober
Med 124 hamnade jag på gränsen för att få ge mitt bidrag. Nästa gång blir det koll innan tappningen så har jag otur får jag då inte ge! Mera blodpudding och generellt bättre kost alltså. Ha-ha!
Får se hur kroppen klarar kvällens pass men det kan ju inte bli värre än combatpasset efter förra gången. Kanske inte blir något pass över huvudtaget denna Halloweenkväll.
I cafeterian hade de i vilket fall satsat stenhårt på temat. Eller ja, något halvdant i alla fall.
Knappa tio
Vete tusan vad jag gjort av mina deltagare i Kållered men Christina var där i alla fall med några till och svettades med mig. Skönt efter en körig dag på jobbet. Körig men rolig, lagom nivå av stress med grejer jag behärskar. Skönt att känna att man har hyfsad kontroll.
Såja
Inte lätt att fota helheten i så litet rum, men nu är färgen på väggarna och bäddsoffan på plats. Glömde ju ta före-bild men tänk blå tapeter med oräkneliga fettfläckar och borrhål. Byrån funkar men inte kistan. Lite ytterligare finlir innan vi är nöjda men nu kan vi ta emot gäster i alla fall.
Vintertiden verkade fixa min sömnrytm. Väldigt skönt att vakna strax innan larmet och kliva upp utan problem än att som tidigare snooza och kravla sig upp mer död än levande. Ungefär som jag känner mig nu. Klockan är nio, dags för tröttmössor att gå och lägga sig.
Fem i sängen
En stund senare kom också Bror. Mys!
Efter
Jag säger det bara: Jag har banne mig världens bästa extraknäck! Får betalt för att köra skiten ur mig själv plus skrika åt betalande andra att göra detsamma och se dom göra det. Ta mig fanken det bästa extrajobbet man kan ha. Hur ska jag hitta motivation att träna den dagen jag inte kan instruera längre? Det är ju inte ens hälften så kul att vara deltagare.
De nya Venum shortsen jag får åla och krumbukta på mig är riktigt bra. De andra jag bytte till valde jag en storlek större men de är faktiskt för stora nu när jag kört i dom. Fick hålla på och hissa upp dom där i söndags. Sådär.
Nu har jag nog svalnat tillräckligt för en dusch. Sedan Ica Maxi, snacka om nedvarvning.
Före
Bra flyt i trafiken och man får tid över att ligga här och sega till sig. Sådär bra.
Magen knorrar olyckligt men ratar bananen jag trots allt köpte tidigare idag. Var är de kulinariskt tilltalande mellanmålen när man behöver dom?
Lång dag idag när storhandling väntar efter passet. Dubbla pass skulle man kunna säga.
Funderar ibland på att skapa en anonym blogg. En plats att få ned de tankar som snurrar emellanåt, nedpräntade utan möjlig koppling till mig. Nu får jag hålla dom kvar i huvudet och bolla så gott det går i dess begränsade utrymme. Tur att det inte behövs allt för ofta. Jag är ju rätt öppen i denna blogg, mer än många kanske anser vara ok. Dock var det nu ett tag sedan jag behövde lätta på trycket och fyller nu html-fältet med vardagligt nonsens istället. Inte ens en skrivpuff får jag till.
Några funderingar som dock börjat dyka upp i periferin än något som med nöd kanske skulle kunna kallas, hm, ambitioner. En ofokuserad tanke att vilja ha något mer på jobbet. Vet faktiskt inte om jag haft det förut. Har inte haft den typ av anställning som möjliggjort detta tidigare. Eller så har jag förändrats på något plan. Som att jag plötsligt börjat gilla kostymer. Ambitioner och kostymer, verkligen inte likt mig. Men visst låter det rätt B att säga att man saknar ambitioner? Inget att lyfta fram på en arbetsintervju precis. Kanske har jag visst haft ambitioner men saknat behov eller vilja att faktiskt inse eller reflektera över dom. Är inte det i sig oambitiöst?
Eftersvett
Elin var bland de relativt få deltagarna i Frölunda idag och hallå där vilka armar hon har! Jag får ge löpningen en ny chans ser jag. Eller jag menar, alltså, jag slappnar ju av för att inte överglänsa. Typ. Eller nåt. Sade jag att vi köpte en soffa idag?
Imorgon ny arbetsvecka som jag faktiskt ser fram emot. Fullt upp and I like it!
Sleepless
Jaha. Och vad ska detta vara bra för? När jag ger upp och fokuserar blicken på klockradion visar den 04.44. Klen tröst att jag ställde tillbaka till vintertid vid sänggåendet. Ingen Lilltjej att skylla på, inga trampande katter eller mystiska ljud av imaginära inbrottstjuvar.
Funderar på att kliva upp, har försökt tvinga mig tillbaka till sömnen utan framgång. Störigt.
Inget kul spel att sysselsätta mig med, inga ord från mina Wordfeud-motståndare (taskigt). Läste ut första delen igår av den där nya serien jag köpte på Bokmässan, Fallen ängel. Sådär var den men när jag nu köpte dom alla får jag nästan fortsätta. Eller hitta nåt på Swefilmer. Eller göra ett sovförsök till. Det är ju rätt trevligt att sova. När man kan.
Suck.
Bra eller hm
Vi är de två sista husen och Glassbilen kommer ända hit. Det är ju trevligt. Fast det blir väldigt mycket glassätande...
Regn
När cyklisterna passerar på Norrleden är det såpass trögt att man kommer sen till dagis. Skyndar hem för middagsfix innan vidare färd till Sävedalen där jag fick köra med fyra deltagare. Blir ganska lagomt i den lilla salen.
Under tiden målar Johan vidare där hemma för att vi ska hinna bli färdiga tills Hannah kommer.
Lilla Grå är tillbaka efter tre dagars frånvaro. Hon verkar vara en rastlös liten kisse.
Inte så vanligt
Inte riktigt vad man väntar sig. Tror det ska bytas bilar i foajén...
Oktoberregn
Lite gottigt 95-oktanigt till Gulingen på vägen hem, lite gottigt kladdigt till undertecknad och så lite jobb på det. Glest på golvet till dagens pass i Kållered av någon anledning. Kändes bra i kroppen och tryckte på men var ändå inte riktigt slut när det var över. Konstigt. Johan är i gästrummet och målar. Nästa helg måste det vara klart då Hannah kommer och hälsar på igen. En ypperlig anledning för oss att ta tag i det som mer eller mindre blivit extra förråd för oss.
På senaste tiden har det slagit mig att jag jag börjat ändra uppfattning om en sak när det gäller andra könet. Jag har börjat tycka det är snyggt med kostym! Inte något jag hade kunnat tro då jag alltid funnit det ganska fånigt, till och med töntigt. Som ordningsvakt kunde jag tycka det var rätt ok då det fungerade som uniform. Brickan och de grova skorna bröt liksom det strikta. Men jag antar att några år på Volvo bland kavajer och kostymer lyckats omvända mig. Poängterar dock att det inte funkar på alla. En del passar helt enkelt inte i det, ungefär som att jag inte passar i klänning. Det ska vara jag som närmar mig fyrtio (huga) för att tycka en välsittande kostym på rätt person se manligt ut. Japp, eller ett par jeans med skjorta eller t-shirt med kavaj. Najs. Blanka uppåtpekande skor är dock stort urk, har aldrig förstått hur man kan vilja gå omkring i bananskor. Men när jag nu å ena sidan lyckats finna kostym tilltalande kanske jag å andra sidan gillar bananskor när jag närmar mig åttio!
Wrom wrooom!
Jag har ju vid flertalet gånger ifrågasatt varför jag fick möjligheten att komma med i mentorsprogrammet. Men jag kan inte annat än vara djupt tacksam för det när man dessutom får en mentor som är högt upp på R&D (research and development). Inför dagens tur till testbanorna i Hällered hade han lånat en Polestar, så vi lämnade Gulingen vid Ica i Lerum och ööörnade österut. Han har bland annat varit chef för testanläggningen så inledde besöket med lunch med nuvarande chefen innan en gedigen rundtur. Jag hade ingen aning om att anläggningen var så stor och omfattande. Ett eget litet samhälle mitt ute i skogen.
Vårt lånade vrålåk tog oss runt på de mindre olika testbanorna där mentorn pressade på i kurvorna såpass att jag pendlade mellan förtjusning och illamående. Sedan fick den sträcka lite på sina 350 hästkrafter i den stora dryga sex kilometer långa huvudbanan. Swooosh, sade det genom de två kilometer långa velodromliknande kurvorna i 230 knyck, så kraftigt doserade att han kunde släppa ratten och bara låta den följa kurvan igenom. Weeeeee! Först nu börjar jag inse hur fort det faktiskt var. 230 km/h och den rackarns bilen hade ändå mer att ge!
När det var dags att lämna anläggningen och styra hemåt fick jag frågan om att köra. Vågade faktiskt inte, men när han senare frågade igen insåg jag att jag ju måste ta chansen. Hur många gånger får man möjlighet att köra en Polestar egentligen?
Fullkomligt livsfarlig bil, man känner ju inte hastigheterna! Men ååh så skön att köra, och kan bara säga att jag var tacksam för automatlådan.
När han lämnade av mig gick jag direkt in i affären för att handla lite. Innanför entrén står en bänk och där hamnade jag, darrande i hela kroppen. Snacka om fördröjd adrenalinkick!
Jag kämpar för att ställa de rätta frågorna, formulera några frågor över huvudtaget i min överväldigade hjärna och känner mig som en okunnig femåring. Men jag säger det igen: Jag kan inte vara annat än djupt tacksam.
Skyller på det...
Påsar under ögonen? Tja, höll i och för sig på att somna under gruppmötet. Två bitar tårta under eftermiddagen och en halv påse Ahlgrens Bilar var nog inte den bästa uppladdningen. Hjärnan måste ha fått sockerkollaps eller något för fann inte riktigt fokus och var liksom distraherad på något sätt. Ändå var deltagarna grymma som vanligt. Skrämmande nog har jag träningsvärk i triceps sedan igår, en tricepslåt och jag får ont. Illa.
Kalendern som faktiskt haft lite luft sista veckorna tjocknade till denna vecka av någon anledning. Tjoff och jag var tillbaka i mötesträsket. Men nu har jag i alla fall bokstavligt talat kickstartat denna vecka.
Hej dörren...
... så var jag här igen. Jag vet, det kändes som igår och inte alls som den vecka som faktiskt förflutit. För dig kanske det känns som mycket längre tid. Tid då du bara hängt här och, tja -hängt. Kanske är det därför du trilskas så med mig. Låter mig stå här och ge dig lösenordet om och om igen, ljudligt men utan resultat. Så jag får stå här som ett fån i korridoren och se ut som jag försöker lura mig in. Antar att du inte har så många alternativ när det kommer till sätt att roa dig, få lite extra uppmärksamhet. Det behöver ju alla så inget konstigt med det. Lite extra fysisk kontakt dessutom, fullt förståeligt.
Undrar lite vad det är som får dig att plötsligt ge med dig? Tröttnar du eller tycker du man våndats tillräckligt?
I vilket fall hoppas jag att jag på mitt ofrivilliga sätt kunnat lyfta din dag och uppskattar att du ändå släppte in mig innan mitt pass började. Bara det jag ville ha sagt - egentligen.
Kavalkad
Ett rosa gäng efter nittion minuter av sammanlagt sju olika LesMills koncept. Väldigt roligt att vara med och testa dom alla. Fick känna nostalgi under Body Step, flexa biceps och triceps till Body Pump, tjoa till Body Vive, skaka rumpan till Sh'Bam, plåga rumpan till CX Worx, maximera mina två Body Combat låtar och konstatera noll smidighet under Body Balance.
(Inte bara Body Combat man behöver några gånger för att klura ut! Denna fixade jag inte.)
(Sh'Bam - Dance like nobody is watching!)
Trött men nöjd. Hoppas många insåg att combaten inte är så farlig och svår som många tror. Får se om jag får några fler på torsdag.
Bra dag
Johan drar till sin innebandy i ottan och vi tjejer morgonmyser lite innan jag kliver upp och hamnar i röjarmode. Tills han kommer hem vid halv elva rastar jag dammsugaren, tvättar, dammtorkar, plockar, viker, rensar, vattnar döende växter och röjer. Avnjuter brunch tillsammans allihopa för att sedan löka lite tills Anna-Karin och Marcus kom förbi. 
Det blev en utflykt i skogen där vi helt mot mina förväntningar hittade kantareller! Eller en form av kantareller om jag nu förstod det rätt.
Mycket bus, lek och lite mat innan rätt trötta avkommor sade hej då för denna gång. Kort därefter gjorde jag det för en blixtvisit till Ikea! Dvd-ställ var i siktet och hann precis innan de stängde. Tv-hörnan börjar bli komplett!
Kass kvalitet på bilden men blixten enda sättet för att visa Brors nya liggplats. CD-stället i ekfaner fick ge plats åt svartbrunt som tv-bänkarna.
Lite trevligare med enhetliga färger och träslag.
Avslutar med Brorsans typiska sovstil.
Det blev en utflykt i skogen där vi helt mot mina förväntningar hittade kantareller! Eller en form av kantareller om jag nu förstod det rätt.
Lite fika vid Horsäcken innan vi vände hemåt igen.
Mycket bus, lek och lite mat innan rätt trötta avkommor sade hej då för denna gång. Kort därefter gjorde jag det för en blixtvisit till Ikea! Dvd-ställ var i siktet och hann precis innan de stängde. Tv-hörnan börjar bli komplett!
Kass kvalitet på bilden men blixten enda sättet för att visa Brors nya liggplats. CD-stället i ekfaner fick ge plats åt svartbrunt som tv-bänkarna.
Lite trevligare med enhetliga färger och träslag.
Skönt soffhäng under slutspurten av en riktigt bra dag.
Gott!
Vanlig hederlig fil! Det var minsann inte igår och vad vansinnigt gott det var. En gnutta socker och jag är tillbaka i barndomen. Mums!
Till kvällens ViPR fick jag hela fyra deltagare vilket innebar rekord. Men jag håller fast vid att det blir för trångt med sju som taket fortfarande är. Fick önskemål att utöka till 45 minuter "när man ändå är här". Får kolka med chefen och försöka trycka in två block till. Tyckte det gick förvånansvärt snabbt och lätt idag men tillskrev det att jag körde med lättaste röret. De tyngre tog slut! Tiden gick och vi drog faktiskt över men efter dusch och extra titt i pappren såg jag ju att jag missat ett helt block!
Jag tog för mycket tid för de andra fem, illa!
Så efter lite träning med minnesluckor och storhandling är min fredagskväll slut. Nu ska denna tröttmössa gå och göra Johan sällskap i sängen.
Sista gången
Troligtvis sista gången jag pickar på denna iFån. Om allt går väl återskapas allt i den tillfälliga fånen jag fått från jobbet att ha tills femmorna kommer.
Japp, gladpacken ännu på. Teknikkillen med utbytesfånen mumlade något och kollade sin fingertopp efter en dutt på min då för tillfället avplastade skärm. 
(Okej, det här kan ta en stund)
Inte så många deltagare idag men de kämpade grymt bra! Älskar när man verkligen ser hur de ger sitt yttersta.
På söndag har jag vikarie till min Frölundaklass för att vara med på LedMillskavalkad i Kållered. Pump, CX, Vive, Shabam. Combat, Balance osv i ett enda svep med två låtar vardera. Vi kör i Bröstcancerfondens färger - rosa!
(Okej, det här kan ta en stund)
Dimmigt
Med gladpack runt mobilen blir tillvaron dimmig.
Utbildning hela dagen när regnat strilar ned utanför är visserligen inte som att vara hemma med brasa i kamin och tända ljus. Men det ganska ok ändå.
Inte bara silvertejp fixar biffar
Smack! Sade det när fånen landade platt nedåt i klinkersgolvet. Har testat de flesta landningar men mot den hjälper nog inget skal, inte ens mitt hårt prövade. Tips: Lägg inte fånen vid kanten på hylla ovanpå barnvantar och mössa. Kan tyckas mjukt och tryggt men blev mer som katten i reklamen, "Jag gliiider."
Vasst och smärre bortfall men ett varv gladpack och jag undviker både skuren fingertopp och eventuellt mer bortfall!
Mobilerna är på gång att bytas ut i november så om detta funkar hjälpligt får jag stå ut tills dess. Tycker jag var synnerligen påhittig.
Hemmavid kan jag använda min gamla iFån som Lilltjejen nyttjat som leksak under senaste året. Kikar i fotoarkivet och hittar en massa knasiga bilder!
En helt vanlig lunch på jobbet
God morgon
Utanför kontorets varuintag kan man träffa på lite av varje. Undrar hur Gråbröderna hade reagerat på denna goding?
Utdrag ur soffan igår.
-Vad seg jag blev.
-Jag med
-Ska vi hitta på något?
-Vadå?
-Spela det där spelet kanske? (Stax som vi tog hem från Landet)
-Näeh, då måste vi röja matbordet.
-Sant.
-Vi kan spela Mario?
-Då måste vi sätta i kontakten.
-Orka.
-Näe.
-...
-...
Till slut kraftsamlade jag mig och gick och lade mig under två täcken. Då var klockan nio och jag slocknade som en sten. Vaknade till emellanåt av att Johan borrar och bökar i vardagsrummet. Tydligen har han kommit in i andra andningen och hängt upp tv-möbeln på väggen.
När jag kliver upp denna morgon är vardagsrummet ett kaos. Men möbeln är på väggen. Då gör kaoset ingenting.
Chips
Tipsades om Djurambulansen och de körde förbi och hämtade den påkörda kissen. De tog den till Blå Stjärnan för att kolla efter chip.
Får väl tacka Ola för att jag nu fick tummen ur och tvättade Gulingen. Har tänkt på det ungefär tre månader men att bara tänka räckte ju inte långt.
Hittat en ny törstsläckare i form av de där nya Aloe Vera drickorna. Att småtugga på de där bitarna är faktiskt inte dumt, och om jag nu fattat innehållsförteckningen korrekt ska den också vara snällare mot tänderna. Jag tänker försöka hålla mitt avtal med tandläkaren. Där ska det i alla fall bli både tänk och handling!
Kisse liten
För andra gången drar jag en påkörd kisse av Sörredsvägen. Låg mitt mellan vägbanorna och var rädd att den skulle bli mos innan jag hann dit. Som tur var hade morgonrusningen inte kommit igång ordentligt så fick den säkert till diket. Inget halsband och inget kännbart chip men välnärd och vacker i pälsen är det säkert någon som undrar var deras familjemedlem befinner sig. Letar forum på FB men de få jag hittar gäller levande omhändertagna kissar. Tycker så synd om ovetande ägare.
Sorglig början på veckan.
Oktobersöndag
Jag överträffar mig själv för varje år, enastående vacker halv-tårta! Halv räcker när endast jag, Monica och Tomas ska ta del av den. Varken Johan eller Ronja gillar det. Konstiga gener.
Det där med att fira födelsedag har aldrig varit något för mig, fast presenter är alltid kul att få, höhö!
Så det blev en lugn dag med en tur till Ikea för att fixa tv-bänk. Vi visste vad vi skulle ha så fick hjälp av en tjej att bygga ihop plock-listan. Knatade ner till tag-själv och började fylla vagnen. På en plats var det tomt med skylten "Tillfälligt slut". Jaha? Ny personaltjej knappar i datorn och säger att den varan utgått ur sortimentet och finns inte ens på centrallagret. Borde inte tjej nummer ett ha sett det när hon plockade ihop listan?
Vi befinner oss i Kållered då vi förra veckan gick bet i Bäckebol. Ber tjej nummer två kolla Ikea Uddevalla och där ska tre finnas kvar. Vi ska ha två. Kan hon ringa och be någon kolla att de verkligen finns och eventuellt lägga undan? Nope, endast kundtjänst gäller. Johan ringer och slussas via de där underbara röststyrda växlarna slutligen till en faktisk person. Denna får i sin tur ringa Uddevalla och får bekräftat att de finns. De lägger undan om vi kommer på studs. Vi beställer två och orderbekräftelse ska komma på mail.
När bekräftelsen kommer står det en tv-bänk, inte två. Johan ringer igen och kommer via fantastisk röststyrd växel till faktisk person igen. Klockan är tio i sex. Nytt samtal till Uddevalla och det bekräftas att två lagts undan. Nytt mail, tack och hej.
Johan får en jobbig känsla och kollar hemsidan. Uddevalla stänger sex! På ordern står det som personen i kundtjänst sagt: Den gäller bara idag.
Johan ringer kundtjänst igen och kommer via fenomenala röststyrda växeln till en faktisk person igen. Han framför i behärskade ordalag sin fundering kring hur en order kunde läggas med giltighetstid på tio minuter när vi uttryckligen förmedlat att vi åker från Göteborg. Personen som heter Marie framför ett förstående deltagande i vår oförmåga att teleportera nio mil men måste kolla med någon om orderns giltighet kan förlängas till nästa dag. Johan sätts på vänt och väntar tålmodigt. Till slut klickar det till och Johan är bortkopplad. Med avkomma i baksätet säger han något om vackra blommor och rosa klänningar men tänderna gnisslar och hakan skjuter ut i farlig vinkel. Han ringer upp igen och automatiska rösten säger att kundtjänst är stängt, öppettiden varade till, just det, arton noll noll. Johans knogar vitnar om mobilen och han väser lite om duvblå spetskragar och tusenskönor. Vi har hunnit till Tingstadmotet så lämnar E6:an och styr hemåt istället. Vi beslutar att på morgonen efter hänga på låset i Uddevalla för att säkerställa de två vi behöver.
När vi idag hunnit till Stora Höga ringer Johans mobil. Det är Marie från kundtjänst! Hon har tillsett att ny order lagts för dagen och ville säkerställa att vi fått den. Vad som var på väg att bli ett argt mail till Ikea blir nu ett lätt förebrående med positivt slut.
Kan dessutom tillägga att det är väldigt skönt att gå på Ikea innan anstormningen satt in.
När vi ändå hade vägarna förbi svängde vi av till Stenungsund och hälsade på Lilltjejens farmors mor som blev väldigt glad för besöket. I varje fall för barnbarnsbarnets besök. Fixade lite mat innan vi åkte vidare till Landet där vi äntligen fick göra vinter för Lillstugan. Hem och lasta ur Saabis, pusta tre sekunder och så iväg till Frölunda för combat via Backaplan för att kränga tio kilo kattmat och tre halsband.
Under tiden lattjade Johan med insexnyckel så jag kunde knö Gulingen full med emballage när jag kom hem igen. Pust.
De två möblerna (svarta) ligger på varandra. Den andra ska upp en bit på väggen. Vad vi ska göra av den tillfälliga före detta avskiljaren vet vi inte ännu.
Om hon nu inte syns där i soffan så kom Lilla Grå tillbaka när jag var i Frölunda. Så nu har Gråbröderna svarta halsband medan Lilla Grå fick ett rött.
Just det, blev med Volvo också bara sådär under dagen. Fick ett ryck och kollade webbsidan där de begagnade tjänstebilarna finns för oss Volvianer som vill leasa lite mera förmånligt än icke Volvianer. Alla V60 med D3-motor har alltid försvunnit innan sista pixeln hunnit projiceras på skärmen. Nu såg jag plötsligt två och ringde på studs. Killen hade ingen aning om vad jag snackade om. Den enda V60 R-bil (begagnad tjänstebil) som fanns ute var en D5:a. Hade jag sett på de vanliga begagnade som ligger ute för alla? Öh. Kanske?
Han klickade lite och hittade en D3 som inte hunnit läggas ut. Om den uppfyllde R-bils kriterierna kanske den vore något? -Det är en D3, vi tar den!
Knappt 1200 mil Business edition vad det nu innebär. Dryga halvåret gammal, och den har rattvärme! Det ska vara det då, och möjligen att ens Spotify synkas så fort man sätter sig som skulle få mig att överväga ett övergivande av Gulingen. Skulle kunna. Möjligen också stolsvärmen. Och fjärrstyrda parkeringsvärmen. Tillgången till värme står uppenbarligen högt i kurs hos mig.
Om fyra till sex veckor är den klar. Den hade ännu inte kommit in, sedan är det verkstadsgenomgång och rekond. Tja, och så ska chefen godkänna, och HR och annat pappersgrejs. Det ger oss lite tid att piffa till Saabis, besikta den och sedan sälja. Frågan är då vad vi kommer att kalla Volvon. Registreringsnumret börjar på BDA, så BeDA hade ju varit något. Färgen? Mörkgrå. Ah, jag har det: Stora Grå!
Scream
Efter Molly Sandens "Freak" är ju nu helsåld på Ushers "Scream". En del sjunger i duschen, jag sjunger i bilen med så hög volym att jag inte hör mig själv.
Nu är det storhandling som står på turordningen, men först dusch!
Fanta och skruvar
Visst är det smidigt att shoppa kläder på Internet - om kläderna passar. Dessa Venum tycker jag funkar bra men det märks att det är herrshorts. Med nöd och näppe får jag dom förbi höfterna, så där ålandes och dragandes. Men väl uppe sitter de som ett smäck. Kanske något större framtill av förklarlig anledning. Det andra paret vad de nu hette sitter också bra i midjan men benen är i vidaste laget. Då jag inte känner för att pumpa upp lårmusklerna får jag ta omaket att returnera dom, shortsen alltså. Därför undviker jag klädshopping på nätet. Men roliga fightingshorts finns inte i butik.
Öööörn, öööörn!
Japp, det blev ett besök på Demobanan idag där 2015 års modeller stod och väntade på att få köra runt, runt på den dryga två kilometer korta testbanan. Jag var mest intresserad av att testa skillnaden mellan D2 och D3 då det är de motorerna vi har råd med. Var ganska stor skillnad faktiskt.
Men när man ändå höll på fick man ju testa de andra modellerna också!
XC60 T6 R-Design på dryga 320 hk, tja varför inte? Och om något förutom mera hästar under huven skulle kunna få mig att byta ut Gulingen så skulle det vara rattvärmen! Att lägga höstfrusna händer på en varm och len läderratt var inte dumt. Inte alls.
Testade hybriden också där jag startade om bilen ett antal gånger innan jag kom ihåg det uppenbara: Elbil = tyst! Lite fräckt ändå hur man smyger iväg för att sedan höra diselmotorn dra igång när man accelererar. Tycker också det ser så mysigt ut där de står på parkeringen inkopplade till sina elstolpar.
Nu noterar jag dock att dessa ju hade det gamla järnmärket och inte det nya vi nyligen släppte.
Gamla vs nya, vilken föredrar du?
Hade inte heller sagt nej till en V40 Cross Country med T5 under huven. Gul och den skulle vara fulländad! Vi är dock ute efter en V60 som ersättare för Saabis, och gult har företaget inte i utbudet. Dåligt. Men visst hade det sett roligt ut med två gulingar på uppfarten, även om den färgen onekligen gör sig bättre på en mindre bil.
Om två veckor ska jag om allt går som planerat besöka vår stora testanläggning i Hällered. Gammal film men illustrativ ändå. Och om det ytterligare går som planerat går jag första utbildningen som ger mig rätt att testköra både på och utanför banan. Kul!
Höstregn
Johan i öronen och tandborsten i näven. Flyttade till Lilltjejens säng efter att ha fått hennes fötter i ansiktet för femte gången. Johan rapporterar att han fick överta småfötterna sedan.
Vaknade tack vare flytten marginellt mindre död och snoozade tre gånger. Rattar genom mörkret på regnvåta gator och glömmer bensinstationen trots ilsket blinkande lampa, äsch jag klarar mig.
Regnet tilltar, P1 rapporterar om Det okända landslaget, tankestyrd armprotes och översvämmade flyktingläger i Sudan. Pärlbandet av röda ljus framför mig och vita i backspegeln. Jag myser.
Den där diväteoxiden alltså...
Lilla Grå ser klart annorlunda ut nu än när vi först lärde känna henne. Hon är förvisso väldigt liten, men ser betydligt mera kattlik ut med hull på kroppen och utvuxen päls. Var hon än var under de två veckor hon var borta led hon ingen nöd. Kanske har hon ett andra hem någonstans där de efter några veckors frånvaro fick tillbaka en katt med ärr på magen och chip i nacken.
"Varför är jag här ute och hon där inne? Släpp genast in mig!"
Ganska skönt att ha en sånär vanlig hemmakväll med middag, tvätt, bad av barn och laptop i knäet. Johan är nere på vallen och ser till att tonårsflickorna jagar boll.
När jag var på Bokmässan passerade jag en monter som proklamerade en författartävling. En novell av enklare slag och jag blev otroligt sugen att försöka. Sedan dess har jag haft i bakhuvudet att sätta mig och skriva men inte funnit tiden. När jag kommer hem från träningarna är det bara mat och säng som gäller. Startat datorn några gånger men varit för trött att faktiskt sätta mig. Skulle jag ta någon timme av sömnen skulle jag inte palla arbetet och sagda träning. Och det är ju bara när Lilltjejen lagt sig som det finns ro och möjlighet. Om två dagar ska bidragen vara inne så nu när jag faktiskt sitter för första gången sedan mässan finns ingen möjlighet i världen att skriva ihop en berättelse. Imorgon och fredag är det pass igen så hur mycket vilja jag än har räcker inte en enda kväll, eller ens natt. Hjärnan måste ju vara hyfsat med i alla fall.
Nu är klockan snart halv nio och jag längtar bara efter sängen. Det brukar inte bli mycket senare som vi går och lägger oss i detta hushållet. Kvällsmänniska har jag aldrig varit.
Fyllde en vattenflaska och drack till frukostmackorna imorse. Fick i mig hälften av vattnet. Drack vatten till middagen vilket nog är första gången någonsin. Johan kände efter om jag hade feber. Tvingade i mig glaset. Hade jag haft min vanliga svartvinbärsjuice hade jag druckit två glas till. Har en känsla av att min vätskebalans totalhavererat. Tycker det är äckligt med sådana där återanvända vattenflaskor som var och varannan har stående på sina skrivbord. Efter en dag vill jag ha en ny och hur ska det gå till? Blir ett evigt rännande till lunchutrymmet och engångsmuggarna från kaffeautomaten. Då jag inte dricker kaffe får jag väl bidra till den förbrukningen på det sättet istället. Tycker jag är svinduktig, ungefär i nivå med mina morgonjoggar. Tillfredsställelsen efter mitt vattendrickande är dock inte tillnärmelsevis lika stor som efter mitt lufsande i skogen. Morot eller piska, belöning eller skräck, endorfiner eller tandläkarborr är visst det enda som kan få mig att bokstavligen kliva ur soffan och dricka vatten. Är det ett tecken på dålig disciplin?
Typ nåt
Nästan huvudet längre än Rebecca, eller Buffy som tanken var. Buffy har väl inte mycket mer till kännetecken än en träpåle och i avsaknad av sådan fick det bli spaden. Själv fick jag slänga av mig hölstret då jag inte spänt fast det ordentligt runt låret.
Nåväl, alltid kul att teama så nästa gång siktar vi på Halloweentema!
Darr...
Var jag inte här nyss? Tandläkaren. Hos tandläkaren darrar även den sturske, kan inte tänka mig annat. Att som arbete vilja rota runt i andras munnar är för mig obegripligt. Men å andra sidan kanske mitt arbete inte låter så upphetsande heller. En del gillar andras munnar och en del datorer. Så finns det somliga som gillar svenska grammatik också, nästan lika obegripligt som andras tänder.
Något jag verkligen gillar är att köra bil. Puttrade i köer på min väg till Partille igår då det slog mig än en gång - hur mycket jag trivs bakom ratten. Har jag ingen tid att passa har jag ingenting emot att köa. Det är väl egentligen bara då man kan önska sig automatlåda istället.
Hämtade förresten mina nya träningsshorts igår. Trevligt att utöka utbudet, faktiskt dubblera det.
---------------
Ingen glädje utan förbehåll dock. Måste dra ned på mitt juiceintag och börja anamma vatten istället. Noooo!
Visste ju att den var min stora syndabock då jag i princip slutat småäta och gjort mina andra läxor. Citrusjuicerna blir inga större problem då jag av någon anledning inte är lika förtjust i dom längre, men mina svartvinbärsdrycker! Mina älskade Kiviks som jag kompenserar mitt under dagen begränsade vätskeintag med. Att bälga i sig nästan en liter till middagarna var visst aja baja.
Så nu är det operation vatten som gäller. Börja gilla vatten. En vanesak sade hon och log i mjugg bakom munskyddet. Hon hade lika gärna kunnat be mig gilla svenska grammatik!
Söndag
En Lilltjej på Ikea som vid hemkomsten däckade i soffan. Feber. Då kändes det bra att Lilla Grå var hemma.
Japp, en krokodil på passagerarsidan, inget konstigt alls. Hahaha, sneglar bak och ser en unge i dräkt.
Kändes bra i kroppen under passet trots träningsvärk i framför allt ryggen efter gårdagen. Veckohandlar i Partille och plockar allt som Lilltjejen kan tänkas vilja äta.
På vägen hem pågår beläggningsarbete innan Gunnilse. Trafikljus reglerar men efter en evighet kommer en lotsbil. Det ska vara jag att tycka det är jättegulligt med takskylten "Följ mig"!
Inte bara Lilltjejen är glad att Lilla Grå är tillbaka.
Däremot gör Brorsan utfall för att i nästa ögonblick äta sida vid sida. Grå morrar, fräser och skriker och visar sig underlägsen. Hoppas Gråbröderna kan nöja sig med det och med tiden acceptera henne eller om hon drivs bort igen.
Tå tööt!
Visst är den söt, Sävedalens lilla gruppträningssal? Verkar som de lagt sju platser för ViPR och det går inte! Jag måste ju också stå på golvet och när vi nu stod sick-sack blev det rätt lagom. Kanske två till går in så max fem deltagare alltså. Diskuterade att ha 45 minuter istället nu när man ändå liksom är här på sin fredagskväll. Får se.
Anläggningen är liten och jättefin. Gick in i köpcentret där man hänvisades till "ingången på utsidan runt hörnet". Jag gick ut och såg ingen annan ingång. Gick runt hela rackarns centret för att komma tillbaka och upptäcka ingången typ två meter från den andra. Jag - nöt. Blind nöt.
Jag svettades som en gris och lär få en hejdundrande träningsvärk. Skakig i armar och ben!
Senfärdig
Som vanligt upptäcker jag dessa guldkorn långt efter släpp och hysteri passerat. Denna versionen gillar jag dubbelt då jag blir så himla sugen på att ta upp pianospelandet igen. Kommer på mig själv att titta mer på honom än henne.
"Am I alone with the thoughts that I have?
I'm afraid that I'm scared of myself
Am I the only one to doubt who I am?
Wish I was someone else
Everytime I try to swim, it pulls me,
pulls me deeper down
Everytime I try to fly, it holds me,
holds me to the groud
It tells me I'm a freak,
drains me,
the monster inside of me
Freak
Save me
The enemy is inside of me
Would be easier to fight someone else
than the war I fight within
It's impossible to hide from yourself
Where do I begin?
Everytime I dare to dream it wakes me,
wakes me with a cry
Everytime I dare to love it hates me,
hates me 'til it dies
It tells me I'm a freak,
drains me,
the monster inside of me
Freak
Save me
The enemy is inside of me
Screaming, laughing, the voice is inside my head
Freak, silent echo inside my head
Love me, can you even love at all
show me, show me what I ought to know
Mirror, mirror mirror on the wall
tell me, tell me that I'm beautiful
It tells me I'm a freak,
drains me,
the monster inside of me
Freak
drains me
the monster inside of me
Freak
Save me
The enemy is inside of me
It tells me I'm a freak"
Har förresten avverkat en dryg timme på gåbandet igen. Det är ju kul!
God morgon!
Inte ens Gråbröderna vill veta av den! Johaaan!
Oktobergäst
Ställde mig på gåbandet idag. En och en halv timme förflöt i ett nafs. Många blickar och kommentarer för detta nya påfund i landskapet. Förra chefen kom förbi och ville fota för att skicka åt höger och vänster. Jag får väl säga att bandet blivit min nya kompis på jobbet. Man har ju så lugnt tempo att det knappt märks att man går där i dryga timmen - förrän man kliver av. Då känns det.
Johan skickade denna imorse.
"-Mm visst", tyckte han "kom och klä på dig nu."
En älg har alltså hållit sig i närheten senaste dagarna. Satt i fåtöljen häromkvällen med mörkret på andra sidan fönstren och hörde konstiga klapprande ljud. Sneglar förbi min egen reflektion och ser troligtvis samma älg promenera på verandan! Måste köpa något att lägga ut. Morötter? Eller är det bara rådjuren som gillar dom?
Måste juh
Känner igenom övningarna inför fredagen. Gör dom halvdant och knappa halva antalet faktiska repetitioner. Är genomsvettig på nolltid.
Verkar ju lovande detta.
