... så var jag här igen. Jag vet, det kändes som igår och inte alls som den vecka som faktiskt förflutit. För dig kanske det känns som mycket längre tid. Tid då du bara hängt här och, tja -hängt. Kanske är det därför du trilskas så med mig. Låter mig stå här och ge dig lösenordet om och om igen, ljudligt men utan resultat. Så jag får stå här som ett fån i korridoren och se ut som jag försöker lura mig in. Antar att du inte har så många alternativ när det kommer till sätt att roa dig, få lite extra uppmärksamhet. Det behöver ju alla så inget konstigt med det. Lite extra fysisk kontakt dessutom, fullt förståeligt.