Sommarlördag
Vi hade några halvdana planer på biblioteksbesök och Pokémonjakt men då vädret uppfyllde sommarkriterierna åkte vi ut till Landet där farmor och farfar fanns. De har släppt lite på distansen och kramar både mig och Lilltjejen och även om jag inte känner
mig särskilt orolig är jag det också litegrann. Förstår dem ju och Lilltjejen älskar att träffa dem. När hon fick veta att vi skulle dit ville hon genast ut och plocka sin egenodlade sallad för att ta med. Den växer så det knakar vilket hon tycker
är så roligt.
Det blev premiär för krabbfiske i rejäl blåst och fick mot förmodan hela tolv stycken små stackare. På vägen tillbaka mötte vi Johan och Elena så medan Lilltjejen lekte fixade jag lite lunch. Efteråt kokade Monica rabarberkräm, något jag aldrig varit
särskilt förtjust i. Mina erfarenheter av sådan var mammas version som hade läskiga geléklumpar av vad jag i efterhand förstått var potatismjöl, stramande i körtlarna och tänder som fick en sträv och konstig yta.
Det var mysigt att stå där och hjälpa till och lära sig förstå hur löjligt enkelt det faktiskt var - och så mycket godare det smakade nu med mina vuxna smaklökar. Oxalsyran som går på tänderna är ju svår att rå på men var ändå inte lika illa som jag mindes.
Riktigt gott! Som barn mindes jag att mamma kokade saft, sylt och marmelad men inte att vi gjorde det tillsammans. Jag var nog knappast intresserad heller men som vuxen har jag ibland saknat att ha en mamma att fråga om just till exempel hur
man kan ta vara på de bär jag nu har tillgång till på baksidan eller om tja, vad som helst. Just det där att inte ha någon som man vet alltid finns där, villkorslöst så som bara ens föräldrar kan - såvida inga andra omständigheter
kommer ivägen, det kan ibland ge ett sting av saknad. Johans föräldrar har gett mig en insikt i hur det kan vara och det är lika skrämmande som fantastiskt.
Jag fick med mig lite kräm hem att avsmaka på riktigt eftersom vi inte hann då vi skulle hem till avtalad tid med Isabella som ska sova över. Nu ligger de där uppe och lyssnar på Lasse Maja efter godisfrossa framför Frost 2. Den släpptes i måndags
och jag har sett den två gånger med Lilltjejen sedan dess - och grät lika mycket varje gång. Hann avnjuta den lite svalare eftermiddagssolen medan tjejerna lekte och också avnjuta en kort och skön joggingrunda efter middagen då de placerat
sig i tv-soffan.
Förra sommaren tog Christer hand om de vinbär och krusbär jag fick av mina buskar på baksidan. Rabarbern jag satte i fjol frodas inte precis men några stjälkar har skjutit upp i alla fall. Får se om jag kanske kan få till något detta år. Jordgubbsplantorna
har galet mycket blommor så ser ju lovande ut men orolig för sniglarna och kanske också fåglar när bären kommer. Det får helt klart bli två rullar koppartejp till samt skyddsnät!
Finally!
"Boot-throwing, Irish christmas eve, dress-relay" och de där andra klassiska lekarna jag inte fick till någon riktigt bra översättning. Maxa marshmallows, strutletning och grimasera mera. Liksom jag märkte när jag introducerade innebandy så är
de otroligt tävlingsinriktade. Samtidigt är de unga och bjuder gärna på sig själva, en ganska homogen grupp som är tacksam att vara lekledare för - och väldigt söta i mina kläder!
Turné!
Vilken lång och intensiv dag det blev men så rolig! Hade planerat min rutt utefter var de alla bodde, tjugo destinationer spridda över staden. Nästan hälften dock i Biskopsgården vilket sparade en hel del tid. Trodde i min enfald att jag
skulle hinna innan arbetsdagens slut men halv nio på kvällen var jag hemma igen. Då hade jag bara snabbt varit hemma och hämtat Lilltjejen för fotbollsträningen. Hon bytte om och fixade mackor så hon var klar till jag kom, min duktiga unge! Hann
ett besök och handling på Ica innan hon hämtades upp och vi högg en hamburgare to go på Franks innan hon fick följa med till de sista adresserna.
Alla blev otroligt överraskade och glada över mitt besök och som deras kultur är också översvallande i sin gästfrihet. Insåg att jag fick ge den lilla stunden för lite te, indiska sötsaker eller bara sitta ned. Tidsschemat gjorde att jag hade en
god ursäkt att inte kunna stanna länge men bara den lilla stunden verkade verkligen uppskattas, också av mig själv mycket mer än jag trodde.
Jag genomförde dessa besök trots att jag och Mikael igår kom på och beslöt att anordna en fysisk träff ute på Svarte Mosse, en park i Biskopsgården dit de flesta kan ta sig utan buss eller spårvagn. Av de som bor längre ifrån var flera villiga
att åka kollektivt men det är å andra sidan inte under rusningstid. Några få kommer jag och Mikael att hämta och skjutsa hem efteråt.
Det blir egen medtagen lunch och så klassiska svenska lekar som jag sista-minuten-förberett. Ska bli kul!
Lilltjejen kom ned till mig under natten. När morgonväckningen ljudit drog jag upp mörkläggningsgardiner och persienner för att låta solen skina rakt på min avkomma. Efter ett misslyckat försök att gömma huvudet under kudden masade hon sig ur sängen
och grumsade:
"Det här är ett värdelöst hotell" !
I hallen väntade fågeldun överallt och den förolyckade i tvättstugan. Igår morse kom Lilltjejen ned med den nattens leverans, för första gången avlämnad i hennes sovrum.
Plöjer vidare
Det blev Christina Larssons serie som bokvalet föll på. Insåg att jag köpt och gillar hennes första del och har nu plöjt de tre följande på två dagar. Alltid lite roligare med lokal anknytning då de utspelar sig i Göteborg.
Christer hade en virtuell AW där konsultföretaget budade ut ett litet "AW-paket" till alla. Tyckte det var både fånigt och gulligt så lät mig inspireras. Inget presentkort till Systembolaget eller minikonfettibomb dock men godis har alltid gått hem
i mina team. Några lämnar oss ju nästa vecka utan att vi kan ha en riktig avskedsfika, samtidigt som de alla förtjänar en liten överraskning och uppmuntran. De har också reducerad arbetstid men utan det extra statliga stödet som vi har, och
arbetar ändå full- och ibland övertid. Alltid positiva, ödmjuka och drivna. Vilka svenska medarbetare hade gjort liknande i samma situation?
Jag bekostar det själv och tänker leverera dom personligen - säkert onödigt och överdrivet enligt många, framför allt också för att de är konsulter. Själv tycker jag tvärtom då vår verksamhet inte hade fungerat utan dom och de som jag tidigare
sagt verkligen förtjänar ett litet uttryck av uppskattning.
Majoriteten bor på Hisingen kring Biskopsgården så att leverera ska gå hyfsat smidigt. Hade mina team bestått av svenskar hade det blivit många extra kilometrar med bilen!
Sommarvädret var tillbaka idag så när Lilltjejen tog med två kompisar hem fick jag själv testa grillen. Ingen dog och jag själv fann min halloumiburgare riktigt mumsig. Lär definitivt bli fler gånger!
Igen kom den där lilla ilningen av glädje medan jag dukade fram under markisen. Min Lilltjej som huserade på övervåningen med sina kompisar för att sedan äta tillsammans och så fortsätta leka. Att vi bor som vi gör, att hon har sin övervåning
och sina vänner så nära för att just kunna "komma och gå" så här. Blir så lycklig i mammahjärtat!
Mindre lycklig dock över vad jag bara kan gissa är en släng av nackspärr för första gången i mitt liv. Att inte kunna vrida huvudet åt ett visst håll utan att det gör gräsligt ont är väl typ ett symptom på det. Tänkte att jag legat konstigt inatt
så får se om jag kan ligga till det till imorgon...
Olycklig grej
Som sagt, han är ingen liten kattunge längre även om han bara passerat halvårsstrecket! Ont i rumpan av konstanta möten. Inköp av skrivbordsstol har prioriterats ned så bara att gilla läget och bokstavligt talat försöka komma på fötter då man har
möjlighet.
Ingen har väl kunnat missa rubrikerna kring Paolos ertappade sexköp och utstuderade sympatifiske i efterföljande TV4 och Instagram, ett inlägg han sedemera plockade bort. Med hans beslut att betala sig till sex av en "troligen dittvingad" kvinna var
det knappast förvånande att han därefter fann det vara en bra idé att småleende posera med tummen i vädret inför morgonjoggen. Tusentals likes hade inlägget hunnit få innan det togs bort, några av personer jag känner. Att gilla var för mig likställt
med att sympatisera med honom och därigenom gilla hans handling, Hade han erkänt en misshandel av en annan person och publicerat ett liknande inlägg undrar jag hur många likes han hade fått. Mediedrevet har varit enormt för nu har inte bara de
grovpixlade eller svarta profilbilderna ersatts av ett riktigt ansikte, utan ett välkänt ansikte. En av tio män säger statistiken och exemplen har vi hört otaliga gånger i form av småbarnspappan, VD:n på ett börsnoterat företag, studenten, pedagogen.
Hur många män känner du i din omgivning? Är det över tio? Kan du föreställa dig? Klart du inte kan, knappt vill tro på hur en väletablerad och framgångsrik profil som Paolo är villig att riskera sitt namn och sin karriär för ett betalt ligg.
Så ertappas en politiker i grannkommunen här och att Moderatkollegan uttrycker att "han har gjort en olycklig grej" och hur det hela är en "personlig tragedi" - för den ertappade Hans Forsberg alltså, uttrycker väl ganska väl vad man egentligen
anser, trots efterföljande "förkastligt" och "inte förenligt". Moderaterna förespråkade i GPs debattartikel fängelsestraff för de som köper sex av människohandelsoffer. Om partikollegan Mikaela krävt fängelsestraff hade kanske ett uns av politikerföraktet
kunnat mildras istället för tvärtom, men då dessa förövare alltid bara är "någon annan" utan plötsligt en "god partikollega som jag har uppskattat att arbeta tillsammans med", då blir det annat ljud i skällan. Att denne person som nu "ångrar sig
djupt" har möjlighet att erhålla ett avgångsvederlag på 1,3 skattemiljoner gör att jag bara vill kräkas.
Regnig söndag
Musse och Helium läses högt och Simba ligger där intill och pirrar så jag hör det ända till mig där jag sitter. Ordningen är återställd!
Söndagen har varit grå med regn så gott som hela dagen. Fixade ny granola så det doftar i hela lägenheten, Roy Fares recept med hasselnötter istället för pekan. Utöver detta samt med veckans proviantering har det inte blivit många knop. Pluggade
in nedvarvningen och somnade följdaktligen vilket är helt värdelöst. Mycket riktigt kopplade det inte riktigt mellan min hjärna och mun där instruktionerna skulle ut till deltagarna så det blev en del konstiga ord och felsägningar. Illa!
Har en hyfsat lugn jobbvecka framför mig när måndagens sprintplaneringar är avklarade. Ju mer självständiga teamen är desto mindre behövs deras Scrum master, vilket är just målet man vill uppnå. Frågan är då vad man ska fylla tiden med mellan eventen,
men i juni kommer jag att köra flera faciliteringskurser vilka tar mycket tid och förberedelse. Den riktigt stora jobbrelaterade frågan är dock hur det kommer att gå i september då de annonserade varslen ska verkställas...
Dubbelt upp
Japp, min första egna grill invigdes redan till kvällen och tja, den gjorde sitt jobb! Den är liten ja men fullt tillräcklig för att fylla två personers tallrikar och för fler än så lär det inte allt för ofta behövas.
Nya releasen sitter nu hyfsat efter morgonens tredje omgång med Corona-fullbokad Majorna, bara nedvarvningen som jag inte velat ta tag i då jag inte gillar låten. Fick ett fyspass till efteråt då jag fyllde och tömde ett fullt släp på ÅVC
åt Andreas och Elin samt fixade lite reglar till pågående byggprojekt. Har inte träffat dem sedan skilsmässan, naturligt nog då de är Johans vänner och jag, tja är som jag är. Glömmer dock aldrig Elins stöd när min tillvaro vändes upp och
ned eller att Andreas lyssnade när han var den förste jag ringde efter Johan avslöjats. Kanske inte det rätta eller det bästa att utsätta honom för det men jag hade ingen annan som kände honom, som kunde hjälpa mig förstå - vilket jag insett att man
aldrig riktigt gör.
Jag tror inte Elin förstod hur mycket hennes omedelbara sms betydde för mig, kanske ingen stor grej för henne då hon är den genuint generösa och osjälviska person hon är, men jag kommer aldrig att glömma det.
Nu fick jag en möjlighet att återgälda ett uns genom att bistå med min dragkroksförsedda bil. De enda gånger jag kört med släp har varit vid någon av mina många flyttar och då alltid lyckats undvika att backa! Nu tog jag mig tid att faktiskt
försöka och genomsvettig kunde jag stolt konstatera en nästintill trehundragradig förflyttning baklänges upp på deras infart, hoho!
Som tack fick jag äta grillat denna dag också, underbart gott efter den tidiga frukosten och andra träningspasset.
Har nu läst ut Anders de la Mottes fjärde del i Årstidskvartetten, Våroffer som efter lite seg start blev helt ok andra halvan. Vilken ska jag våga mig på nu då?
Kli i skinnet
Strålande sol men ännu inte riktig värme i luften gav lagom temperatur på den skyddande klippa vi hittade på Stora Amundön. Trots solskydd kändes det rejält i skinnet efteråt i form av klådan jag alltid får - galen klåda!
Investerat i en grill modell mindre för möjligheten att testa på denna kulinariska form som jag inte praktiserat över huvudtaget. Johan var den som stod vid grillen under den tiden och eftersom Lilltjejen inte är särskilt förtjust i grillat
har jag aldrig sett någon anledning att försöka lära mig.
Det är ju dock ganska gott så ja, där står den nu ihopmonterad och redo för invigning. Valde gasol då jag inte vill mäcka med kol, en liten tub till en liten grill, ett lagomt nybörjarformat!
Pluggar
Lätt konfys klev jag närmare akvariet för att upptäcka en massakrerad kattleksak däri. Simba är delgiven misstanke av högsta graden.
LesMills har av anledning av Coronan låtit licensierade gym hoppa över nästa release så för vår del får vi köpa koreografin själva om vi vill ha den. Därmed ingen releasevecka utan valfritt att mixa gamla eller introducera nya. Jag kan ju inte
ha en lucka efter mina femtiofem releaser så sitter nu och sista-minuten pluggar med avsikt att köra för de fåtalet bokade i Lindholmen ikväll.bra förutsättningar för genrep. Release nummer åttiofyra, fjorton år och nummer femtiosex i min instruktörskarriär.
Galet.
Plöjt tre av Anders de la Mottes fyra delar i Årstidskvartetten. Höst och vinter var mycket bättre än den första och den sista Våroffer har börjat lite segt, nu satt på paus för koreografipluggandet. Har nog aldrig tryckt in en ny release så fort så får
se hur väl det faller ut ikväll...
Skönt att solen och lite värme är tillbaka i varje fall. Helgdag imorgon med eventuell säsongspremiär för golf!
Fredag
Kände mig djärv som högg en ny författare idag. Får se när jag vågar mig på den. Nu lyssnar jag på Anders de la Mottes "Slutet på sommaren" som är helt annorlunda än hans serie om HP Pettersson och tyvärr långt ifrån lika bra. Ska försöka slutföra
den ändå.
Lekt runt med röjsågen i området då det var på tiden och försöker nu avnjuta solvärmen lite medan nyligen hemkomna Lilltjejen är på övervåningen med två kompisar. Solen har tuff konkurrens av de arktiska vindarna som envisas att hänga kvar och göra stunden
här ute inte fullt lika förnöjsam som den kunnat vara.
Tant Grå
För några veckor sedan var jag ute och lubbade i shorts och ärmlöst. Idag med vintertightsen nedtill och dubbelt långärmat under skaljackan klarade jag mig ok medan Lilltjejen tränade fotboll. Lufsade ihop milen i nordanvinden och välsignade täckjackan
jag lämnat i bilen för att överleva sista väntan vid planen.
Besökte Torslanda och PVD för att testa prototyper av klimatreglage. Min frustration var svår att missa över touchskärmen som tagit över centerstacken. Fullkomligt idiotiskt att pick-dutta på en skärm två-tre gånger för att ändra temperaturen eller slå
på rattvärmen när våra äldre modeller hanterar det med en knapptryckning eller vridreglage som man lokaliserar utan att behöva släppa blicken från vägen. Och hur snyggt är det med en blank skärm full med fingeravtryck? Snacka om hajpat.
Såg en Program board som såg liiite annorlunda ut än vår! Alla lappar som försvinner bort i periferin är team! Vi har sex i vår produktarea... visserligen inkluderas externa och interna team i den kilometerlånga raddan men alla gula är inom deras ART.
Vågar knappt tänka på hur deras PI planeringar ser ut, vilket ger en bra övergång till ämnet gråa hår.
Det är väl nu ett rätt bra tag som jag kunnat stoltsera med de grå tinningarnas charm, eller är det bara applicerbart på manfolk? Tänker jag på det faktum att jag om mindre än två år är närmare femtio än fyrtio så är det skrik-emojin som närmast
illustrerar känslan. Mitt förlorade hårpigment bekommer mig dock inte alls utan finner det faktiskt ganska fint. Jag har aldrig ansett att gråa hår är fult eller tyckt att gråhåriga ser sämre ut eller nödvändigtvis är att likställa
med att ha ena foten över ålderdomshemmets tröskel. Ska jag försöka sätta känslor på det är det närmaste jag kan finna ordet trygghet. Den där tryggheten som endast kan uppnås av de erfarenheter som tiden i form av livet ger.
Om personen sedan de facto är trygg i sig är ju en annan fråga men det är i vilket fall vad jag främst förknippar med de olika graderna av grå. Med stigande känsla att trassla in mig allt mer i vinkelvolten anser jag ju inte att vi gråhåriga är
trygga med oss själva och allt vi gör. Alla oavsett färg på toppen täcker nog hela skalan i alla otaliga delar som ens tillvaro består av.
Det är kanske mer så enkelt att så som rödhåriga kan tillskrivas häftigare temperament, har jag tillskrivit de grå just...trygghet.
Vinden dånar och min trötta lekamen njuter av sin plats mellan lakanen. Bror och Mini tryckta mot min sida och världens finaste Lilltjej avslutade dagen med Musse och Helium. Helgen står för dörren.
Icke-pudel
Förutsägbart ja utan den tillfredsställelse man ändå kan få av bättre skrivna verk. Hela boken kändes platt, hafsig och ungefär så engagerande som den halvtimme det kändes att läsa igenom den. Och då inte på ett "tiden-går-fort-när-man-har-roligt"-vis
utan snarare av formen "vem-var-det-där-äsch-ingen-speciell"-typ av gäsp-händelse. Så näe, den kvalificerar sig inte till listan av BookBeats böcker jag vill ha fysiskt stående i min bokhylla. Synd.
Studiedag
Med de för tillfället minskade arbetstiderna och således har mer tid på morgonen, vad gör man då? Skurar ugnen såklart. Första gången sedan jag flyttade hit...
Studiedag med fritids stängt så dörrknackningarna började redan innan klockan hunnit bli nio. Medan jag satt i morgonens möten hörde jag fler droppa in - och tycker det är supermysigt! Just detta, att hon har kompisar boende så nära att de
bara kan springa eller cykla över till varandra. De försvinner hem för att äta då föräldrarna pingar och kommer sedan tillbaka. En sprang hem och hämtade nybakade bullar så de fick duka fram ute under markisen. Ibland försvinner Lilltjejen iväg
till de andra några hus bort. Precis som jag vill att det ska vara!
Läste ut Emelie Schepps senaste "Broder Jakob" och frustade oväntat till vid slutet av en sida. Nu är jag inne på Camilla Läckbergs "Vingar av silver" som släpptes idag och en microrecension i ettordsformat drygt halvvägs är "taffligt". Försöker
jag mig på att utveckla något så är ju Fjällbackaserien och hennes nya serie om Faye genremässigt inte jämförbara, men vill hon därmed också särskilja dem med så vitalt mycket lägre kvalitet? Språket är banalt och överdrivet grovt
och miljöbeskrivningarna platta. Fayes karaktär som man sympatiserade med i första boken har nu halvvägs fallerat totalt och om det går som jag redan efter den första orealistiska introduktionen av David tror att det gör orkar jag nog
inte ens mentalt himla med ögonen. Denna typ av bok bygger ju på en viss form av förutsägbarhet men fullföljer sista halvan de spår de nu följer så blir jag riktigt besviken. Det är nästan så illa att jag skäms lite å Läckbergs vägnar
- för hon har ju producerat så ofantligt mycket bättre. Men kanske är det jag som ska skämmas som sågar en bok så brutalt innan jag ens läst den färdigt. Om några timmar får vi se om jag får göra en pudel. Man kan ju hoppas.
Vardagskärlek
Sprintplanering, nio kilometer i benen, skrivläxa, smoothie, världens finaste Lilltjej och katter. Det är måndagskväll och det är kyligt men soligt på andra sidan köksfönstren.
Det lilla
Är det bara jag som blir glad av en syn som denna? Ica Maxi i Högsbo har antingen anställt en ny medarbetare med vissa OCD-tendenser eller så tänker de på oss kunder som har det, tackar så mycket!
Slocknade i sängen en timme innan Frölundapasset så var helt ur gängorna när det var dags att köra. Tog några låtar frustrerande nog innan jag hittade känslan och fokus.
Kompletterade lite på Maxi i Mölndal där Lilltjejen upptäckte den nysläppta fjärde delen om Musse och Helium som genast ville påbörjas. Älskar när hon läser!
Egentligen inte så oväntat besök
Simba aka Mini har blivit stor! Halvåret gammal och lika stor som Bror och Plutt men av de fortfarande valpaktiga benen att döma inte färdigvuxen. Hans mammas Maine Coon påvisas inte bara där utan läste att rasen inte bara finner nyfikenhet och nöje
i att leka med vatten utan också beskrivs som den mest hund-lika rasen med sitt nyfikna och sällskapliga sätt.
Plutt med sin mor i form av Brittisk korthår beskrivs som mera reserverad och "bredvid-katt" vilket också stämmer väldigt bra. Roligt och fascinerande hur beteendena kan vara så signifikanta för de olika raserna, inte bara beteenden utan också
de fysiska kännetecknen. Simbas smäckra kropp med de stora öronen och långsmala ansikte mot Plutts krumma kropp och platta ansikte som ger det lätt trumpna utseendet. Så olika och just därför så himla mysiga!
Gick ut med soporna igår och när jag vänder uppåt igen flanerar en årskalv förbi brevlådan. Det var högst otippat eftersom gången mellan våra hus är väldigt smal, mycket folk var i rörelse på grund av det fina vädret och ungdjuret var ytterst cool. När
jag var inne där mobilen fanns hade hen funnit mumsiga löv på baksidan. Nästan varje vecka varnar och observerar områdets FB om älgar på vägar och i trädgårdar så egentligen inte så förvånande. Vildsvin, älgar och rådjur i det viltstråk som vårt
område blivit mellan golfbanor och söderled så man kan bara tacka och avnjuta!
Torsdagssol
Fick ovan av Johan som ett andra exempel på hur han kan hitta Lilltjejen på morgonen. Höromveckan var det en bok som hon somnat ifrån, sötnöten.
Apropå böcker har jag plöjt Anders de la Mottes tre böcker om HP Pettersson samt Jojo Moyes som jag fick av Christer. Jag har ju länge sett Anders böcker på hyllorna samt som rekommenderade men inte velat köpa då jag blandade ihop honom med den omdiskuterade Joakim Lamotte. När jag i Bookbeats kortfattade presentation av författaren såg ett helt annat ansikte föll poletten ned och några recensioner senare var jag igång och fogar dem nu till listan av böcker jag vill ha i fysisk form i min bokhylla.
Första och andra delen var klart bäst men framför allt förundrades jag ännu en gång över författares förmågor att knyta ihop sina för läsaren intrikata vävar, cliffhangers och lösa trådar till snygga och tillfredsställande slut! Tänk att ha den förmågan, jag är så avundsjuk!
Jojo Moyes var en helt annan genre men likväl lika fängslande med snyggt förpackad avslutning. Nu står jag inför dilemmat igen att hitta nästa bok att lyssna och läsa. Jag testade Arne Dahl som fått bra recensioner men fastnade inte. Anders de la Motte har ju ännu en serie så hade ju varit intressant att se om den är lika bra.
Åkte förresten in till kontoret igår då några kollegor tydligen skulle in, tänkte att det kunde vara läge att vara lite social trots att jag själv faktiskt inte kände något behov av det. Teamsmöten hela förmiddagen fram till lunch och ingen kollega i sikte då jag tydligen missat att det bara var eventuellt innan lunch. Passade på att frossa pizzalunch med Ola så var lite social ändå men sedan var tydligen min kapacitet mättad då stackars Stoffe mest fick några halvengagerade grymtningar innan jag försvann in i nästa möte. På vilket sätt det här hemmaarbetet påverkar mig och min förmåga till social interagering kanske kan diskuteras men själv tycker jag att det går finfint! Frågan är dock hur det kommer att gå när tillvaron och undertecknad ska återgå till det normala, vilket allt mer känns som det onormala...
Långhelg igen
Jupp, fick ett önskemål av syster yster och har länge varit sugen på att plocka fram virknålen igen. Det blev ett rejält tjockare garn än mönstret rekommenderade och sedermera sticker storleken iväg men det var så mycket gosigare än de tunnare bomullsvarianterna.
Det tråkiga och således nackdelen med amiguru- eller liknande virkverk är den ofrånkomliga monteringen. Tråckla och pryttla och placera och fästa och några millimeter fel och figuren blir inte bara gullig utan dessutom gullig med tveksam anatomi.
Det första Mumintrollet fick just det sistnämnda och tillföll därför Lilltjejen som bad så vackert, överseende med min fallerade placering av extremiteter.
Lilltjejen har ännu en övernattningsgäst, Isabella denna gång som för första gången sover borta hos någon annan än morföräldrarna men efter film och tv-spel med lördagssocker somnade de förvånansvärt snabbt.
Vädret har varit raka motsatsen till förra veckan men när regnet hållit sig borta har det blivit både promenader och någon joggingtur. Gott!
