Chubby the fish
Får jag presentera Chubby. Efter en del möda och besvär, och inte riktigt enligt mönstret, har han nu färdigställts. Vet inte riktigt vad jag ska tycka om resultatet. Söt? Eller en misslyckad kombination av kycklingklubba och jag-vet-inte-vad. Den var i alla fall svårare än jag trott, enbart på grund av fenorna. Tack Anna som föreslog och skickade mönstret till en annan ryggfena som jag efter lite modifieringar fick till denna hajliknande sak. Inte som mönstret, vilken jag tyckte var söt, men som jag fullständigt gick bet på! Jäkla fena!Tog mina korvmackor ute i solen. Rackarns vad varmt det var! Kan också ha berott på att jag är helsvart klädd och satt i en 40 kvm stor innergård, omgiven av två våningar mörk fasad.
Veckan går...
...i turbofart! Som väntat ställdes mitt inhopparpass i Örgryte in, så jag stressade in till stan istället och var med i Ullevi. Gick rätt bra, men shit vad klen jag är när det kommer till styrkan! Urk! Jag hann titta förbi pojkarna på intilliggande tennisanläggningen, men glömde förstås kameran. Därefter hade de handlat lite färdigmat med vitlöksbröd som smakade förträffligt! Sedan satte de sig framför datorn och spelade poker, medan jag tog det lugnt framför "Sex and the city". Samtidigt kämpade jag med en jäkla ryggfena! Jag blir inte klok på mönstret, och har försökt hur många gånger som helst! Skåda två av resultaten! 
Jag fattar verkligen inte hur det är tänkt att man ska göra, och har försökt följa det bokstavligt, hit och dit och upp och ned! Någonting blir det, men inte någon jäkla ryggfena! Det står ju vara "turn" på ett ställe, men har försökt vända efter varje varv, eller inte göra det alls efter den enda vändningen.
Antalet maskor stämmer inte när man kommer "till slutet" av ett varv, och allt blir bara pannkaka. Resten av mönstret var inte mycket tydligare. Stjärtfenan fick också improviseras en hel del, och ser inte riktigt ut som bilden i mönstret precis!Nej, det är inte en missbildad feminin zeppelinare, det ska faktiskt bli en fisk! Grr!
Det verkar kanske som att det fortfarade är sommar ändå! Även denna dag verkar det bli soligt och varmt, vilket skulle hålla i sig hela helgen om vi har tur.
Har med mig gurkorna idag i alla fall...
Torsdag, dåligt väder
Somliga har det bra dessa dagar! Men efter att ha somnat framför tv:n redan vid niotiden kvällen innan, gjorde han mig sällskap vid frukostbordet efter en stund. vädret är fortfarande gråmulet med regn i luften. Igår fick vi även en blixt och lite muller lagom till middagen. Fick veckohandlingen gjord igår, vilket behövdes. Samtidigt försöker vi få in lite nya maträtter i vårt torftiga utbud. Vi har så dålig fantasi, och det är ju så tråkigt! 
Jag ringde till Derome för att fråga om virket och den räfflade sidan. Hade den någon funktion? Tydligen ingen annan än den rent estetiska! De flesta hade den sidan upp till trappor och runt poolkanter, för att man inte skulle halka lika lätt. Jahapp, jag som nästan trodde på en avancerat framtagen design för att öka hållfasthet och optimera vätskeavrinning eller nåt. Jag är fortfarande inne på den släta sidan ändå. Och Oo på den räfflade. Hans bror har visst satt den räfflade upp, och det var så snyggt! Får kanske åka och kolla det då.
Jag fick lite bakat igår! Bullarna blev inte så bullika, men man kan sy på små vita pärlor som socker så kanske de blir lite bättre. Denna dammsugare blev mycket mindre än de jag gjort tidigare, och så gjorde jag en mindre tårta och ett kex efter eget tycke. Kakan behöver tjockare garn för att bli riktigt bra, men då kan det nog funka riktigt bra!
Satte en bit kartong i botten på denna mintårta, och det blev mycket bättre.
Men vad ska jag göra nu då? Funderar lite på ännu en mus i det gosiga garnet jag fortfarande har mycket kvar av. Det var bara lite bökigt att virka i det, och så tycker jag faktiskt det är lite tråkigt med alla smådelar som ska monteras. Jag vill ha hela figuren klar i ett, så som alla bakverken förutom kexet. Kexet var enkelt, bara tre runda delar som sedan syddes ihop, men därför lite småtråkigt. Hur vill jag ha det egentligen? Bökigt eller enkelt? :o)
Gulingen fick en rejäl frukost idag. 98:an är alltid lite dyrare än 95:an, men jag märker faktiskt att motorn trivs bättre med 98:an. Och det är min Guling värd! Oos pappa skulle komma förbi efter jobbet idag för att hjälpa till med verandabygget. Får se hur vädret blir. I nuläget ser det ju inte så lovande ut!
Hamnade framför "Förlossningskliniken" och "Högriskförlossningar" på tv:n igår. Oo dumförklarar mig för att jag sitter där och förskräcks, grimaserar och våndas. Själv tycker jag det är intressant ur den naturvetenskapliga, medicinska synvinkeln, ungefär på samma sätt som plastikkirurgprogram och dylikt, samtidigt som jag våndas över hur synnerligen otrevligt det ser ut att föda barn! Och ungarna som de plockar ut ser ju bara äckliga ut! Det måste nog vara ens egen för att man ska tycka det är fantastiskt och vilja ha det på sin mage! Urk. Jag brukar bara svara Oo att det väl aldrig kan skada att känna till så mycket som möjligt om förlossning och graviditet? Så man vet hur det fungerar och vad som faktiskt kan hända?
Oo muttrar något om "negativ" och "varför bara tro det värsta?" Tja, det är väl jag i ett nötskal i detta fall...eller kanske inte bara i detta. Heh.
Fyra stycken!
Jepps, hela fyra stycken är vi här idag i hela landskapet! Det regnade lite smått när jag åkte hemifrån. Oo låg och trynade i sängvärmen, ledig som han nu är i nästan två veckor. Synnerligen orättvist!Det som ligger i gången är vår blivande veranda!
Under gårdagen levererade Derome, och vi är så fascinerade över hur lastbilen kunde lägga högen så långt upp! De måste ha haft någon form av lyftarm. Virket har visst två sidor, en räfflad och en slät. Oo är inne på att ha den räfflade uppåt, för att han tycker det är snyggt. Jag som ständigt tänker praktiskt röstar på den släta. Tänk rengöring! Saft, läsk, vin, vad som helst. Hur lätt är det att torka upp ur små täta räfflor? Och rengöring över huvudtaget, vad är enklare, slät eller räfflad yta? Och hur är det att gå på den räfflade ytan? Nej, sista ordet är inte sagt i den frågan! Hehe.
Gårdagens verk! Musse färdigställdes, följt av en prinsesstårta! Musse är gjord i "Regia softy" garn, supermjukt, men lite knepigt att virka med då det var så luddigt och dessutom trådigt. Använde nål nummer tre och improviserade lite för att få till kropp samt armar och ben. Tårtan är enligt Amigurumi-boken, men jag struntade i att sätta en bit kartong i botten så som det rekommenderades (ville bli klar!), så den står lite ojämnt. Tyckte den blev ganska söt ändå, men större än jag trodde den skulle bli. Använde Muskat garn och treans nål.
Kan meddela att Flax fortfarande är blind. Ska se om jag vågar göra ett nytt försök att ge honom ögon ikväll.
Tisdag
Det märks även på vägarna att det är semestertider. Denna morgon låg dimman bitvis över området, för att mot Hisingen bjuda på lite solsken. Man klarar vägen till arbetet på under halvtimmen nu.
Idag borde jag vara tämligen utvilad. Jag gick och lade mig vid halv nio! Både jag och Oo var sätt sega när vi kom hem. Jag fick i mig en halv pizza innan vi lade omkull oss i soffan framför "Madagaskar". Oo har ju inte sett den! Efter fem minuter hade han somnat, och jag var inte långt borta. Vi flyttade till sängen, där vi somnade ganska omgående igen. Inte smart.
Oo vaknade till efter någon timme, pigg som en mört, medan jag slumrade vidare, vaknade en stund medan Oo rastlöst försökte komma till ro igen efter midnatt. Vaknade någon timme senare av att Fia placerade en spya på golvet.
Oo studsade upp vid 05.00 för att åka till Malmö, medan jag fortsatte att sova till halv sju! Undrar hur många sömncykler jag passerat? Kändes som jag vaknade mitt i en, för det var segt att kliva upp!? Men så brukar jag bli när jag sover för länge. Som att hela kroppen går i ide eller något, och det tar extra länge att vakna till liv. Knasigt.
Genom vindruta och dimma blev skärpan inget vidare, men jag fångade riktiga golfentusiaster på banan på vägen till jobbet. Klockan är strax efter 07! Är golf verkligen så roligt??
Jag kan tycka det är rätt ok att stå och slå ut en hink, men inte så kul att jag skulle ställa klockan för det.
Jag fick förresten halsduken till Flax klar under gårdagen, så nu ser han inte lika naken ut! Eftersom Oo nu ska bli kontorsråtta, fick han Flax som sällskap på sitt nya arbete. De är ju GAIS:are båda två så de ska nog komma bra överens!
Fick två norskregistrerade bilar framför mig på Hisingen. De hade var sin Thule-box på taket, vilket påminde mig om USA, där dessa var vanligt förekommande. Ännu en svensk exportvara att vara stolt över!Ofta förundras jag över människans snillrikhet, och bara alla grejer vi kan göra med hjälp av bilen. Koppla en husvagn och dra med oss, takboxen, släpvagnar för transport. Jag tycker det är... är, gulligt! Är det inte? Vi kopplar ett litet hus på hjul och drar det med oss! Hur coolt är inte det?
Ibland behövs det så lite för att imponera på mig... :o)
Ett annat exempel från fotbollsmatchen i söndags:
De som går omkring och säljer kaffe, med helsmidig utrustning på sig för allt som behövs! Och att bara göra det så charmigt som med komönster och en bjällra där bak? Och flaggan! Hahaha, hur fyndigt som helst juh!
Och när jag ändå är igång, kan jag nämna Preems hyrsläpvagnar. De känner man ju igen på lång väg, och jag är barnsligt förtjust i att se var de kommer ifrån. Hur fyndigt är det inte med "Jag är på rymmen från ..." !? Hahahaha! Det gäller att uppskatta det man har omkring sig, eller hur? :o)
Regn och Flax
En morgonbild på mig och Flax. Så stor blev han alltså med Eskimogarn och nål nummer 6!
Underarmarna och händerna värker fortfarande, framför allt det förstnämnda. Något annat som också håller i sig är regnet. Otroligt att det inte var länge sedan vi hade så varmt att till och med jag nästan storknade och gräsmattorna gulnade. Nu är det mycket kyligare och gräset har tagit fart med råge!
Här ute på Volvo var det inga problem att få en parkering nära ingången, och landskapet ekar nästan tomt. Helena går på semester på onsdag, och jag ska ju bara vara denna vecka ut innan jag ska in på Elankontoret för två ofrivilliga veckor.
Jag inhandlade ju ett gäng nya jeans när vi var i USA. Provade två av dom i morse utan framgång. Sedan jag slutade med pillren svullnar jag som sjutton inför varje lingonvecka! Det var ju knappt jag fick brallorna över höfterna! Dock är det ändå ett tämligen lindrigt problem antar jag. Man har ju hört om de som har hemska menstruationer, med illamående, feber, kramper á la tarmvred och blödningar värdig en skräckfilm! Då antar jag att extra finnar i fejan, trånga byxor och lättare kramper är överkomligt.
När man nu är stadgad med extra ring på fingret, är det ofrånkomligt att vi får frågan: "-När ska ni skaffa smått då?" från höger och vänster. Det är ganska naturligt, och något jag själv kan fråga i brist på andra samtalsämnen. Dessutom ses det ju som en ganska naturlig fråga, stadgat par = barn!
Men är det så naturligt egentligen? Ungefär lika naturligt som de som väljer att inte skaffa barn får frågan -"Men varför inte?" När ett par berättar att de beslutat sig för att försöka skaffa barn, är det någon som då frågar: "-Men varför det?" Sällan. Varför är det så?
Jag har märkt att jag börjar störa mig mer och mer på denna "När ska ni skaffa barn då"-frågan. Dels för denna outtalade förväntade självklarhet, att när man stadgat sig ska man skaffa barn. Bara det får mig barnsligt anti och vilja att gå tvärt emot. Sedan angår det väl faktiskt ingen om man vill eller ska skaffa barn eller inte, eller? Jag vet som sagt att jag själv frågat det till höger och vänster, just för att det verkat så oskyldigt och "naturligt". Men när man nu själv drabbas av den frågan, börjar jag störa mig på den.
Vad skulle hända om jag skulle svara: "Ingen aning, hur så?"
Eller tänk om det skulle visa sig att man inte kan få barn? Vad säger man då? "Vi försöker faktiskt, men det visade sig att jag har defekta äggstockar!" Besvärad tystnad.
Det är så självklart att vi ska föröka oss, och inte heller ha några problem med det heller. Själv ska jag hädanefter bita mig i tungan varje gång avelsfrågan kommer upp! Och jag ber om ursäkt till de som jag terroriserat med denna fråga. Det var i ren okunskap och brist på vad jag trodde, neutrala samtalsämnen.
Det som inte dödar...
...härdar, brukar man väl säga? Jag är en sådan som anammar det både psykiskt och fysiskt. I helgen har jag jobbat med den fysiska delen. Underarmarna värker och jag har ingen kraft i nävarna. Men vi har en rejäl hög med björkklabbar som väntar på att bli ved till vår kamin! Lise-Lott och Ole, vänner till Oos familj har havsnära mark ute i Jörlanda. Av dom har vi fått rejäl tillgång till prima björkved, men inga färdighuggna klabbar, utan hela träd ute i skogen. Så i lördags begav vi oss upp till Landet (så kallar familjen deras sommarställe, därav Landet med stort L). I väntan på motorsåg fick Linda plocka fram instängda aggressioner och jobba med yxan! Shit vad jobbigt, men grymt skönt! Flisorna flyger åt alla håll, eggen begravs djupt i träet och svetten rinner. Primitivt arbete som ger utlopp för primitiva känslor. Rekommenderas för vem som helst!
Att sedan balansera knappt meterlånga stammar på en skottkärra genom dyngsur, stenig och trädrotsguppig stig kanske kan verka enkelt.
Det var det inte.
När vi fick ge vika för regnet, skrek underarmarna efter vila, och att öppna händerna efter dess tag om handtagen smärtade rejält. Redan till kvällen var träningsvärken ett faktum. Varför betala dyra pengar för ett gymkort när man kan jobba i skogen??
Jag kommer definitivt att uppskatta den värmande brasan i kaminen ännu mera hädanefter!
Lise-Lott och Ole hade precis skaffat sig en hund. Minns inte vilken ras det var, men som alla valpar var den urgullig! Tre månader gammal och ett yrväder!
Regnet fortsatte att ösa ned under eftermiddagen och middagen. Vi hade tagit med oss för middag som vi fixade. Det räckte också till valpägarna som också bjudits in. Därefter klarnade det upp och vi tog en promenad ned till hamnen med fiskespöna i högsta hugg.
Eftersom det utlovats regn, och det inte såg så lovande ut enligt prognoserna, så drog sig Oos kollega ur fisket på fredagen. Men vi tog med grejerna ändå utifall, vilket passade bra! Det blåste dock ganska rejält vid bryggorna, och det enda vi fick på krokarna var av det vegetabiliska slaget. 
I brist på napp, satte vi oss i Gulingen och drog ut till Skåpesund. Som alltid när vi passerar Stenungsund, känner jag ett stygn av saknad. Det är ett mysigt samhälle, och jag har så mycket minnen där! De fina långsträckta cykelvägarna där jag åkt inlines, alla vaktpassen på Stenungsbaden. När vi nu åkte på vägen ut mot Orust, mindes jag en annan gång längs den vägen. Jag hade den morgonen fått besked om Annas fruktansvärda tragedi. Några timmar senare skulle jag gradera i Krav Maga, men beslöt ändå att göra det. Jag minns hur jag grät hela vägen ut, grät över livets orättvisor, grät för min vän, vilkens tillvaro slagits i bitar. Rödgråten stod jag framför mina tränare, tårarna rann upp igen när jag förklarade min sena ankomst, men ingenting hade passat bättre för att ge utlopp för sorgen och vreden, än ett flera timmar långt graderingspass i Krav Maga som sedan följde. Jag klarade min första gradering utan glädje.
I Skåpesund var det lika mysigt som alltid, men fisken lyste med sin frånvaro. Likaså vid Myggenäs hamn och dess intilliggande camping. Klockan var omkring halv tolv när vi gav upp och åkte tillbaka. Det var ändå mysigt att vara ute, stå vid vattnet och kasta lite. Kändes lite konstigt att åka förbi Stenungsbaden. Mina arbetspass där kändes som något jag gjort i ett annat liv, där jag nu satt med fiskespöna i baksätet och min man bredvid. Trots trångt sängutrymme i torpet somnade vi bums. 
Idag tog vi vid där vi slutade dagen innan, och transporterade upp de uppsågade stockarna till vägen och den väntande släpvagnen. Väl tillbaka på Landet blev det en snabb avlastning och mera uppsågning till lämpliga längder. Oo lastade av släpvagnen, jag lyfte och matade stockar till Tomas som kapade med hjälp av motorsågen. Det gick snabbt, smidigt, och de värkande musklerna fick sig en omgång till. Men nu har vi som sagt en rejäl hög som väntar på sin slutliga klyvning och torkning!
Innan en välbehövlig dusch och lunch, tog jag en förrätt i hallonbuskarna, samt lekte lite mera med kameran. Ibland önskar jag att jag hade en mera proffesionell kamera. Det är ruskigt kul att plåta med en sådan med rejält manuellt fotoobjektiv, men samtidigt är det så smidigt att ha en kompakt liten kamera som går ned i fickan. Bildkvalitén blir faktiskt rätt ok ändå. De två sista bilderna visar de gamla byggnaderna på Landet, kallat Torpet.
Väl hemma lade vi omkull oss i sängen och slocknade som två ljus. Några timmar senare, när jag vaknade trodde jag det var morgon till en ny dag! Lite förvirrande att inse att det fortfarande var söndag, och en kommande GAIS match på gång. Efter lite velande beslöt jag att följa med. Vi skulle ju käka Max!
Publiksiffrorna och GAIS klack är ju ganska liten i jämförelse med IFK, men de gjorde ett gott jobb ändå. 1-1 blev slutresultatet, med en hårsmån, och jag fick käka Max med lökringar och smältost!
Efter hemkomsten har jag plockat lite och rastat dammsugaren. Det behövdes verkligen! Oo sitter och spelar Runescape intill mig, och jag ska snart avsluta och borsta tänderna. Imorgon är det arbetsvecka igen. En vecka som väntas bli ganska lugn då väldigt många av inköparna nu gått på semester. Men innan jag hoppar i säng:
Får jag presentera Flax! Oo döpte honom efter hans flaxande öron som jag inte lyckades få mer stabila, trots många stygn.
Jag improviserade fötter och armar med vägledning av mönster. Jag fick bara anpassa storleken efter Flax behov. Han blev ganska stor! Jag inser att det faktiskt inte syns på dessa bilder, så jag får ta någon ny bild till imorgon. Jag tänkte virka eller sticka honom en halsduk, och han saknar ännu ögon. De första jag gjorde blev inte alls bra, så för tillfället är han blind!
Fick förresten i fredags mitt nya bankkort som kommer att gälla när jag helt gått över till Nordea. Helt ny kod att lära sig! Suck å pust. Och till det gemensamma lär det bli ytterligare en kod! Så som jag har nu, kunde jag välja samma kod till det gemensamma som mitt privata. Perfekt för en guldfiskhjärna som jag!
Rain just keep falling on my head...
Det har regnat hela natten, och hittills nonstop denna dag. Perfekt väder för att sitta hemma och mysa med en virkning, eller sitta på jobbet och tjäna pengar.Lugnet har smugit sig på oss, inköparna har droppat av på semester. Nästa vecka lär det bli ännu lugnare.
Får se hur det blir med vår fisketur imorgon om vädret fortsätter såhär. Vi var i varje fall och bytte lina på rullarna, samt köpte lite fräsha nya drag i Kållered igår.
Jag påbörjade en mus i det tjocka Eskimo-garnet, med 8 milimeters nål. Hann huvudet och öronen. Det blir stort! Lite jobbigt med alla delar som man måste göra, och så montera ihop, men de går ändå relativt fort. Nu får vi se hur kroppen blir. Jag får improvisera lite eftersom jag kombinerar mönster. Armar och ben får jag hitta på något annat mönster. Blir intressant. Ser dock ut att kunna behöva mera garn. Och nålen hade nog kunnat avra en storlek mindre. Det blev lite glest, så jag fick sitta och tråckla igen hålen. Slöseri med tid!Träningsvärken är inte nådig idag! Passar bra att sitta framför en skärm hela dagen...
Bunny
Väl hemma blev det inte mycket vettigt gjort förutom middag.
Vi degade framför Lyxfällan och jag pillade med bunny. En nos och ögon blev det. Och så gav jag mig på ett försök att sprätta loss huvudet och fylla på vadd. Bunny var lite för trött i nacken! Det slutade med att jag förstås lyckades klippa fel tråd, så hela huvudet började remsas upp! Lyckades tråckla ihop honom hjälpligt, så skadan inte ser allt för stor ut. Jag fick i lite mera vadd i alla fall, men han slokar fortfarande ganska, tja sömnigt! Nu är alltså bunny klar! Vad ska jag göra nu då? Just det, en mus var det ja, med det tjocka grå garnet.
Ska till Kållered efter jobbet idag igen. Men dena gång för att fixa fiskegrejerna inför lördagen. Vi behöver byta linan, då den nuvarande suttit så pass oanvänd i flera år. Har prövat det förut...garanterat trassel!
Strömavbrott...
Bankbesöket gick ganska bra. Vi blev bara lite snopna när vi kom fram till kontoret och möttes av låst dörr och semesterskylt på rutan. 
Vi fick vänta 45 minuter, varav tio bestod av att en tjej i Nordeas växel ringde och jagade honom som en galning. Kåre, vår bankman hade glömt bort oss! Det kan hända den bäste, men för att redan ha så mycket minus i mina ögon, så fick han inte fler poäng efter det!
Jag har svårt för människor som är så hurtfriska och munnen går i ett, beter sig som att man vore bästa kompisar och blinkar konspiratoriskt titt som tätt. När de dessutom gör så när det är första gången man träffar människan, så drar jag öronen åt mig ännu mera.
I väntan på att han skulle återvända gick vi och tog en fika i närheten. Eriksberg är något av en gräddhylla, med nybyggda fina lägenheter med grymt läge mot hamnen och centrum på andra sidan vattnet. Jag påmindes än en gång om varför jag inte är en sådan som hänger på fik i stan. Mackorna på det första caféet vi gick in på kostade 65 spänn. En sedesam icke överdimensionerad baguette. En liten bit kladdkaka för 35 spänn. Jag totalvägrade. På det andra fiket föll jag så till föga för en ost- och skinkfralla för "bara" 25.Till slut kom han så, och bad tusen gånger om ursäkt.
Efter kilometervis med dösnack gick vi så igenom lånen. Topplånet är ju borta nu, och vinsten från Kondi täcker också ett annat lån som hade amorteringskrav. Nu har vi alltså "bara" tre lån kvar med rörlig ränta, för närvarande på 1,59 procent. Rätt ok!
Efter en ny omgång av hans svada, fick jag avbryta och återuppta syftet med vårt besök. Oos lönekonto blir vårt gemensamma, dvs mitt lönekonto också. Vi öppnar var sitt eget privatkonto med Visakort, dit vi lägger en automatisk överföring från det gemensamma. Ränte/lånekontot ligger kvar, samt sparkontot Oo hade blir gemensamt, där vi också lägger en stående överföring från det gemensamma.
För att underlätta flytt och avslut av det jag har hos Swedbank, ska jag fixa kontoutdrag eller förteckning över det jag har hos dom och skicka till honom. Han öppnar kontona i Nordea, och ser till att vi fått våra nya kort och att allt är klart innan allting flyttas från Swedbank. Vi har ju vårt gemensamma där just nu också.
Det kändes ganska bra ändå när vi var klara.
Väl hemma orkade vi inte engagera oss i middag. Jag värmde en portionsburk med fiskbullar i hummersås. Mmmm! Oo bara rynkade på näsan, så jag fick frossa själv medan han tog en macka. :o)
Ta-daa! Jepps, det blev en bunny! Eller ja, det ska föreställa det i varje fall! När jag hade alla delarna klara och skulle börja montera ihop dom, så insåg jag att det bara inte funkade med de fötterna jag först gjort (totalfel). Jag gjorde alltså om dom igår, men inser nu också att jag stoppade kroppen för dåligt, därav det slokande utseendet.När jag vände blad i boken, såg jag ju att det faktiskt var med en svans också, men jag fundrerar på att göra en till, fast sätta den som nos istället.
I boken är den helblå i den ljusa färgen, men garnet tog slut, och jag orkade inte vänta på att köpa nytt när jag ville fortsätta. Därför fick den bli mångfärgad! Det är ju ändå mitt första större virkverk, så då får man vara lite överseende med resultatet va?På "armarna" syns det rätt tydligt att jag behöver virka hårdare. Det är inte så fint när fyllningen syns igenom, och jag kan inte ha mindre nål till det garnet. Alltså måste jag tänka på att dra åt garnet lite mera när jag virkar. Eller inte stoppa så hårt...
Boken har knappögon, men då det inte är så barnvänligt, tänkte jag prova brodera dit ögon. Ett par slutna känns lämpligt till den trötta hållningen...
När jag var på garnaffären i Torslanda, där de inte hade särskilt mycket av det garn jag nu har till virkningen, köpte jag istället ett grått tjockt med pasande nål. Jag tänkte prova göra en mus till, men med det garnet! Kan bli intressant! Jag vill dessutom göra om formen på huvudet, då de första mössen mera liknade smutsiga snögubbar med öron eller nåt. Men först ska jag avsluta bunny. Frågan är bara vad jag ska göra av honom sen?
Komplikationer
Jepps! Vi invigde krocketspelet igår! Det var ju sådant härligt väder, så efter middagen körde vi tre omgångar. Kul!Extra kul var det att se Fia jaga efter kloten, och sedan försiktigt peta med tassen. De är ju liite för stora och tunga för henne!
Medan jag fastnat i grannprat över häcken, ringde Nina och meddelade att de inte kommer idag. Antagligen imorgon. Det verkade som hon åkt på någon inflammation eller annan komplikation efter förlossningen. Feber, läkarbesök och antibiotika. Två småbarn på det, och åka bort är väl inget man precis känner för just då!
Annars känner vi oss relativt redo inför festen. Oos föräldrar ska komma med ett extra kylskåp. Deras utemöbler och extra bord, muggar, porslin, bestick mm, mm har de redan levererat. Jag kan ju inte börja med efterrätterna förrän tidigast imorgon, så idag tänkte vi åka och träna efter jobbet. Det behövs verkligen! Jag börjar känna de där krypande stickningarna i benen som jag brukar få när jag inte tränat på länge. Nästan som växtvärk! Jag kan inte tolka det som annat än känslan av muskler som förtvinar...
Dessutom indikerade den proppfyllda Ikeakassen med dumpade kläder, att något måste göras. En hel del av innehållet var byxor!
Efter krocket då knotten jagade in oss, blev det U-21 fotboll på tv:n. Samtidigt gick ju "Hells kitchen", så Oo hämtade lill-tv:n och ställde den nedanför! Jag var ju till garnaffären efter jobbet, så jag avslutade mitt andra päron, och fortsatte sedan på mitt nya projekt. Vad kan det bli tro?När jag skulle börja sticka, tog Helena mig till Hisingens hemslöjd, en liten mysig handarbetsaffär som ägs av en rar äldre kvinna. Hon har alltid gett så personlig och bra hjälp, så jag försöker sedan dess att alltid åka dit. Hennes hemsida är dock...inte så fin. Så när jag nu efter väldigt många besök, etablerat så pass kontakt med henne, frågade jag lite försynt om jag kanske inte kunde hjälpa henne uppdatera sidan lite? Det skulle behövas så lite, och jag tycker ju bara det vore roligt. Hon blev väldigt glad, så när jag var där igår, fotade jag lite också.
När jag sedan har tid, ska jag fila på ett förslag. Sedan får hon välja om hon vill använda den eller inte. Tydligen hade den hon har sidan hos, också erbjudit sig att uppdatera den, och också gjort det. Men jag tycker nog att jag skulle kunna göra det bättre! :o)
Kolla färgerna! Visst är det bara underbart? Visst vill man bara känna, se, klämma och röra? Jag tycker det är så kul och mysigt att gå i en garnaffär! Jag vill bara plocka på mig en massa av alla gosiga nystan, sticka en massa, virka ännu mera! Och tanten i butiken är så rar, att jag bara vill hjälpa henne med hemsidan. Medan jag var där, kom en ung tjej in med sin påbörjade stickning i handen. Hon hade kört fast och visste inte hur hon skulle komma vidare. Ett exempel på den goda servicen, där damen (jag vet ju faktiskt inte vad hon heter!), stod till tjänst och hjälpte henne vidare.
Oo har hamnat i ett dilemma. Sverige ska ju spela nån viktig match i U-21 på Gamla Ullevi på fredag. Han har blivit tillfrågad av sin bror om han vill följa med på den. Dagen innan festen och Nina och co är här.
Jag förstår hans dilemma, då han brinner så för fotbollen, och hur ofta har man möjlighet att se en sådan match?
Jag kan tycka en del, men lämnar dock beslutet helt på honom. Vad gör man i hans läge? Vad skulle en annan ha gjort?
Vacker morgon
Dimma/moln låg lågt på sina håll på vägen till jobbet denna morgon. Det var ganska läckert att köra över Angeredsbron, och se molnen som ett lock upp mot Kungälv. Söderut, ned mot Göteborg, var det helt klart!Vädret ska visst vända nu. I lördags blixtrade det rejält över Olofstorp! När det blixtrade i lamputtaget i arbetsrummet för tredje gången, starkare än någonsin, och åskdånet kom en knapp sekund senare, tyckte Oo det var nog med Runescape och stängde av datorn!
Midsommar bjöd på spridda skurar, vilket inte gjorde så mycket, då vi bjöds på uppdukat bord inomhus hos grannen.
En av gästerna var muslim, och hade ordnat ett lamm som grillades under cirka tre timmar.
Då grillmästaren själv lyckats bryta några fingrar, och därmed var gipsad, fick övriga gäster turas om att montera och rotera offerlammet. Lite primitiva instinkter fick sedan plockas fram när härligheten skulle styckas ned i lagom bitar. Otroligt mört och gott!
Naturligtvis bjöds det på sill och potatis också, och förutom mina citron- och limepajer, blev det rabarberpaj med marängtäcke också!
Det var en go blandning av språk och kulturer där i Liisa och Pekkas hus, med "representanter" från Finland, Bosnien och Frankrike! Lugnt och gemytligt, och en tre månaders valp!Folk bröt upp relativt tidigt, och vi gick hem och degade framför tv:n tills klockan passerat 01.
Sedan Anna åkte hem har jag virkat vid varje lediga stund! Det blev ett gäng till jordgubbar, ett päron, ett äpple, och...!
Jag påbörjade ett päron till, men färgen tog slut. Bullar kunde jag inte heller göra, då jag inte köpte den färgen som behövdes, så ett besök till hos garnaffären är ett måste!
I brist på pärongrönt provade jag ett annat mönster, och se vad det blev!
De var lite pillriga, då hela musen (ja, det ska föreställa möss!), består av sju separata delar. Det rosa i öronen virkas för sig och sys fast i resten av örat. Jag fann det även svårt att göra ögonen, för hur fäster man från utsidan, så knutarna hamnar på insidan?
Funderade ett stund på att hitta på något eget för att tillverka en nos, men gav upp. Jag är inte tillräckligt trygg i virkandets konst ännu, för sådana improvisationer.
Dammsugarna tyckte jag dock var lite roliga, och vill gärna komplettera med några bullar!
Nu skulle man kanske kunna tro att jag inte gjort annat än virkat hela gelgen, men ack så fel! Okej, nästan hela helgen då... typ hela lördagen. Det enda nyttiga vi egentligen gjorde den dagen, var att storhandla. Förutom livsuppehållande föda, hittade vi ett par ytterst nödvändiga, välbehövliga tillbehör á la potatis-skrubbar-vantar". Oo fick inviga dom direkt på färskpotatisen vi inhandlade.
Själv fick jag en snilleblixt inför efterrättsförberedelserna i fredags. Att vispa grädde är alltid en mara, åtmindstone för mig, då det stänker överallt!
Klippte helt sonika upp en kartong och voilá, inget stänk!
Att jag sedan råkade komma åt strömbrytaren när visparna var utanför skålen är en annan sak...
Men just det, inte bara virkning! Söndagen grejade vi undan en hel del på vår "att-göra-lista". Oo hade ju färdigställt garderoben med Elfasystem, så jag organiserade in mina kläder, och sorterade bort en hel fullproppad Ikea-kasse! Ändå fick jag inte plats med allt!
Vi har fått mer tavlor upp på väggarna, organiserat om i "klädkammaren"/inneförrådet, dumpat grejer på vinden, tvättat, klippt gräset, fixat bröllopsfotoalbumet, och flyttat rullgardin från arbetsrum till gästrum. Oos föräldrar kom förbi med utemöbler och porslin inför festen, som nu bara är en knapp vecka bort!
Nina med familj kommer redan på onsdag, så då vill vi ju ha det mesta praktiska klart. Jag ska fixa fyra citron- och limepajer och tre chokladtårtor under torsdagen och fredagen.
Min farbror Olle ringde under helgen och meddelade att han också kommer till festen! Åh vad glad jag blev, då jag så gärna vill att Oo ska få träffa honom!
Som det ser ut nu, så handlar det om femtio/sextio(?)-talet personer som kommer. Inklusive barn. Räcker det med fyra lime- och tre chokladtårtor? Jag är ju så nojjig när det kommer till mängder mat att bjuda på. Största skräcken är ju att det inte räcker, så att alla inte får, eller att de åker hem hungriga!
Klädstressen har jag lagt ned. Det är ju en avslappnad tillställning utan någon klädkod, så jag kommer bara att ta något enkelt jag rotar fram ur garderoben. Vi hoppas verkligen på bra väder till helgen! Men prognoserna ser ju smått lovande ut!
Its a rainy day
Vi hukade under presenningar när det vräkte ned som värst, och riktigt mös när det smattrade i plasten. Sedan sprang vi upp i skogen och spelade skogsbrännboll med regnet droppande ned mellan träden. Det är ju bara lite regn! :o)
Skjutsade Anna in till stan på vägen till jobbet. Vid lunch lyfter hennes plan tillbaka till norrland.
Igår blev moroten klar, och det är bara att konstatera, att en virkgurus ömma hand som vägleder och hjälper, ger omedelbart resultat!
Inte fattar jag hur jag bar mig åt för att den första skulle bli så mycket större! Jag tyckte ju att jag följde mönstret! Heh, men man ser ju rätt tydligt var jag vände och faktiskt virkade med rätt sida utåt. Varför såg jag inte det då?Så morot nummer två blev klar, och då provade jag ett litet nytt projekt. En jordgubbe!
Det gick så pass fort, att jag tänkte göra ett gäng som man kan ha i en skål. Blasten blev lite liten, så jag ska försöka göra den lite större nästa gång. Tror i och för sig jag gjorde lite fel också när jag försökte följa beskrivningen... Jag menar, hallå: "*Ch 3, sl st in second ch from hook and next ch, sl st in same st as ch 3*, sl st in next sc, rep from * to * two times in same sc, (ungefär här gav jag upp och improviserade resten) sl st in next sc, rep from * to * in same sc, sl st in next sc, rep from * to * in same sc, sl st in next sc, rep from * to * two times in same sc." !!! (Tasty crochet)
Medan jag gjorde min lilla jordgubbe, färdigställde Anna en cupcake! Tänk ett helt fat med sådana i olika färger! Lite "strössel" kan broderas på i form av stygn eller pärlor. Fräck va? Och så bullar, dammsugare, pajbitar, rulltårta, ja det finns så mycket roligt att göra! Och eftersom de är så pass små så går det relativt fort! Nackdelen är kanske att det blir ganska pillrigt emellanåt, och det garnet jag köpte delar sig gärna i dess småtrådar det består av, så nålen går gärna lite fel. Men med tiden lär jag mig nog bemästra garnet bättre!Ikväll blir det dock inte så mycket virkning. Måste fixa efterrätterna inför morgondagen. Vi är ju bjudna till grannarna, och vi blir cirkus 14 pers, varav en är muslim, så han ska helsteka ett lamm över öppen eld! Dock hade han visst brutit några fingrar och var gipsad och så, så Johan ska vara med och rycka in vid vevandet. Jag har aldrig ätit lamm vad jag vet, så det ska bli väldigt spännande!
När jag var 17 och 18 , två somrar i rad fick jag åka till Svenljunga, en bit utanför Borås för att sommarjobba på pappas jobb. Pappa och hans chef var vänner sedan studietiden, så jag fick bo hos deras familj i Sandared. Deras vuxna barn bodde på en liten, liten privat ö i Viaredsjön. Sonen med sin familj bodde i ett, de två döttrarna i det andra, och en annan familj som hyrde det tredje huset. Döttrarna var borta, så första sommaren bodde jag största delen av tiden själv i deras hus.
Det var spännnade att bo borta på egen hand, och jag var noggrant ipräntad att göra rätt för mig. Klippa gräs, bjuda på hembakat och se till att sköta mig. Jag bakade en kaka, men fick inte klippa något gräs. Det jag framför allt minns denna första sommaren, var att sonen som jag fick åka med, körde som en tok, och fick en hund framför bilen en morgon. Han tog den mellan hjulen, så den klarade sig! Ingen större modell på hunden alltså.
Andra sommaren fick jag bo hos Roland och Anita, chefen och hans fru, i den lägenhet de hade ovanpå garaget. Det var omtumlande. Jag försökte vara så som jag ännu mera, (eftersom jag ju denna gång skulle bo hos just dom), inpräntats, och var bokstavligt talat beredd på att niga, tala viskande och ödmjukt erbjuda mina ringa tjänster som gräsklippning eller fönsterputsning. När jag anlände hämtade Anita mig på Landvetter, tog mig direkt in i deras ombonade kök och värmde en underbar lökpaj till mig. De var så trygga, familjära och goa, att jag fortfarande nästan minns ett brottstycke ur det tackbrev jag skrev tillsammans med den ljuslykta jag köpte som ett ringa tack till min hemfärd: "...att jag för första gången nu vet hur det känns att tillhöra en familj..." . Kanske var jag en smula melodramatisk, men just då skrev jag direkt ur hjärtat. Sådana underbara och generösa människor som tog mig an så naturligt. Jag fick göra vad jag ville, till och med låna Anitas sportbil med mitt relativt nytagna körkort! Jag kunde prata med Anita så öppet och avslappnat på ett sätt jag aldrig gjort med min egen mamma. Eftersom de kände mina föräldrar rätt väl, var det oundvikligt att deras problem kom upp, och jag kunde ventilera lite. Sedan dess har vi hållit kontakten med julkort och något årligt telefonsamtal. Men jag tänker ofta på dom och den tid, den andningspaus deras tillvaro gav mig innan jag faktiskt flyttade hemifrån.
Min i vissa fall självutplånande personlighet tyckte det var förmätet av mig att bjuda dom på vår bröllopsfest. Inte kunde väl de vara intresserade av mig såpass efter all denna tid? Till slut skrev jag det nästan i förbigående i ett vykort från Hawaii, men vågade inte ringa och störa sedan vi kom hem. De hade gjort sådant intryck, och kom att betyda ganska mycket för mig under den korta tiden, men jag kunde ju aldrig tro att det skulle vara särskilt ömsesidigt.
När jag körde för att hämta Anna i tisdags, tog jag så modet till mig och ringde upp. Roland svarade, och blev jätteglad, och självklart hade de redan bokat in festen! Det ska bli så roligt att träffa dom igen, och att Oo får göra det!
Ice MC:s låt "Think about the way" köpte jag som singel när jag bodde där den sommaren. Därför är den speciell för mig. Jag minns hur jag låg på deras brygga vid "bastuhuset" intill vattnet och lyssnade på den. Om och om igen.
blogg.se strular!
Tredje gången jag försöker göra detta inlägg! Efter att de två första försvunnit, så orkar jag nu inte skriva om allting!!!!Lägger bara in bilderna med rejält decimerad text! Försvinner också detta när jag publicerar så blir jag väldigt kinkig!
Toppenfin bröllopspresent från familjen Anna, Peter och Emma! Man kan ta isär den till tre separata fat om man vill!
Oo fixade middag, så vi kunde snabbt göra det bekvämt för oss i soffan. Jag behövde några försök att starta upp en ny morot. Hade ju lyckats vränga min första så avigsidan kom utåt, och sedan fortsatt virka därifrån. Inte konstigt den blev ful!Efter några misslyckade försök från min sida att påbörja en ny, tog Anna en annan färg och påbörjade en morot hon med. På två sekunder hade hon en perfekt början på rosa morotsspets.
Själv hade jag... inte så perfekt början.
(Perfekt!)
Anna påbörjade ett päron efter mönster i nya boken, och
lagom till de dubbla avsnitten av "Hells kitchen" var slut, så hade vi båda stoppat våra verk! Nu saknas bara en kvist till päronet, och blast till min betydligt snyggare morot!
Ikväll ska Oo på avtackningsmiddag för någon höjdare på kontoret. Då ska vi passa på att frossa i sushi! Apropå sushi, så finns det mönster på sådana också i nya boken! Haha! Virkade sushibitar!
Men det fanns så myckeet annat kul att göra! Kakor, sallad, stekta ägg och tacos! Och eftersom de är så pass små så går de relativt snabbt att göra! Kul!!
Helgen med bilder
Sitter och pratar med Oo, och ser något brunt flanera förbi fönstren. Ett rådjur fann tydligen skotten på vår "dumphög" smakliga!Denna helg har vi faktiskt fått lite gjort hemma. Anna kommer ju imorgon, och att sova ovanpå en massa kartonger och grejer är kanske inte så trevligt. Sedan närmar sig ju vår fest med stormsteg, så operation iordningställande har det varit hela helgen! Ja, nästan i alla fall.
Lördagen var vi igång ganska tidigt och röjde i gästrummet innan vi drog till stan. Vårt mål var att införskaffa badrumsmöbler till lilla badrummet, samt plugg, bäddmadrass och lite annat. Det blev en lunch på tre ostburgare var innan vi hämtade fotografierna Oo fixat i Mölndal.
På Frej Jonsson hittade vi jättefint högskåp, sidoskåp och badrumsspegel. Sen tittade vi på priset, och då var de inte lika fina längre.
Efter en kik på Bauhaus drog vi till Ikea, där vi köpte badrumsskåp, sidoskåp, en bokhylla och två "hyllskåp". Eller vi skulle ha köpt två hyllskåp, men Oo tog bara en, vilket medförde ännu ett besök på söndagen.
Sedan hann vi montera och greja en del innan vi fick åka till Jörlanda och slappna av en stund med hans föräldrar. Fredagens, och lördagsförmiddagens tråkväder gav vika för strålande sol och vindstilla fram mot kvällen! Middag, jordgubbar och promenad gjorde gott!
Väl hemma igen fortsatte vi montera, borra, plocka och greja tills klockan passerade 01.00!
Oo fick sätta upp jätteklockan jag beställde. Jag tycker det är läskigt att stå där högst upp på en stege, och så luta sig ut! Jag lyckades dock sätta upp lite andra grejer senare, men darrig i knävecken var jag! 
Emellanåt får Oo energidippar, och orkar inte göra särskilt mycket mera än spela Runescape. Då tvingar jag mig själv också att lägga ner arbetet och göra något kuligt. Och då startade jag upp virkningen! 
Det gick inte så bra till en början, och jag började om minst sex gånger! Efter mycket möda, och liten hint från Monica att man ju skulle köra nålen genom båda maskbågarna och inte bara en som jag gjorde, så fick jag till slut ihop något morotsliknande! Inte så likt orginalet i boken dock, men man måste ju börja någonstans? :o)Nu är dock badrummet i princip klart. Bara "slutinredningen" som saknas, det där kuliga att hitta de små detaljerna som sätter prägel på ett rum. Tavlor? Blommor? Vilka färger? Vilken stil? Matta? Och så vidare, och så vidare. Vad Oo beträffar, så är badrummet klart, medan jag (och kanske större delen av den kvinnliga befolkningen?) anser att det är en bra början!
Därför tänkte jag ta mig till nåt shoppingcenter efter jobbet och se om jag hittar något trevligt!
Gästrummet är klart, så pass att det finns sovutrymme. I garderoben är det dock inte så mycket utrymme...! Arbetsrummet blev jättebra med hyllskåpen och bokhyllan. Vi behövde verkligen någonstans att sätta alla grejer! Sänglamporna är uppe, samt klockan. Nästan allting större måste ju borras och pluggas, då det bara är gipsväggar överallt. Men det blev riktigt bra. Vi är på gång!
Anden är villig...
Så var det med "lära mig först" och "behärskning". Tillgängligheten med Internet är inte alltid så bra!
Besök!
Min vän Anna ska äntligen komma på besök i samband med ett bokförlagsmöte som hon inbjudits till här nere! Jag jobbar tyvärr under dagarna, men efteråt, då ska det virkas minsann! Jag blev så inspirerad av blotta påminnelsen att hon skulle komma, att jag klickade mig ut på AdLibris och beställde två böcker! Jag klickar mig in på Elsas design emellanåt, och önskar varje gång att jag kunde virka! Framför allt sådana där små gulliga fantasidjur, figurer och frukter!
Dock kanske sådana verk är lite för avancerade för en nybörjare som mig, med tanke på att min grytlapp blev allt annat än rätt!
Men nu kommer jag ju att ha ett proffs att visa hur det ska göras, och någon gång måste jag ju börja! Kul ska det bli oavsett resultat! Jag måste få böckerna innan hon kommer, så jag kan välja och vraka, och hinna shoppa de garn och sådant som behövs!
När jag beställde, såg jag att Himlastigen i Umeå var inlagd som min adress! Det var alltså alldeles för längesedan jag köpte böcker! :o) På nätet i alla fall! Tur jag kontrollerade det, så inte någon snubbe där uppe förvånat fått motta två förbetalda virkböcker!
