Fick köra eftermiddagen hemifrån då skolan ringde om en ledsen Lilltjej med magont. Några timmar senare var hon i form igen för lek med kompisar och taekwondo-träning. Jag snirkel-snorklade ihop sex kilometer under tiden iklädd endast shorts och top, en osedvanligt varm Valborg med andra ord. Knäna kändes inte av alls, skönt! Dock är benen generellt inte vana att tugga kilometrar och då jag inte sprungit över milen sedan, öh förra Varvet så är det dom eller knäna som kommer sänka mig om några veckor.

Plutten steriliserades igår så var lite groggy och låg under kvällen men är nu i god form igen. Hon ser nog fram emot att få börja gå ut på riktigt nu och få utlopp för sin energi. Lilltjejen bäddade ner henne och där låg hon kvar några timmar senare!

Helgdag imorgon och damfotboll har final i Svenska cupen, Kopparberg mot Kristianstad. Ronjas lag ska vara maskotar till hemmalaget Kopparberg och därmed tåga in med spelarna innan matchstart. Kul att hon får vara med om en sådan grej! 

Ännu en kollega går i pension, efter mer än 27 år på företaget! Två tårtbitar senare konstaterar jag att det hade räckt med en. Dessutom att ceremonier av detta slag verkligen är något jag själv undanber mig. Fy sjutton för att stå där i blickfånget och vara föremål för sammankomst. Igen det förunderliga i hur olika vi människor är där somliga ser det som höjden av lycka och bjuder in till öppet hus och festligheter så fort tillfälle ges, medan andra så som undertecknad betecknar det som ren och skär mardröm. Nej, ge mig ett rum på ett spa för mig och min hamsterboll där de enda jag behöver konversera är betald personal. Ett firande av pension av detta slag, fy bubblan vad jobbigt och stort nej tack! Man borde väl ha möjlighet att undanbe sig den dag det är dags?

Blått blir grått, en klar ansiktslyftning och på insidan boar jag in mig mer och mer. En hylla uppsatt här, en tv på väggen där. Den osäkra känslan jag hade i maggropen har mer och mer ersatts av en häftig och pirrig. Här bor jag, det här är mitt, nåja bankens men typ mitt och jag har valt det själv! I de andra husen i min länga bor familjer, par med barn mellan Ronjas ålder till utflugna och så jag, ensam med min Lilltjej. Känner mig stark och självständig, en skön känsla.

Kände mig också stark på ett mera fysiskt plan denna morgon med gänget i Majorna. Fick sällskap av Christian, en kollega från Malmö som bara ville skugga men vars närvaro på scenen ändå gav extra energi till både mig och deltagarna. Min vanligtvis lite sega morgonkropp kändes helt ok.

Lite mera fysiskt arbete efteråt med föreningens vårstädning som blev en riktigt våt och lerig historia när ett förvisso välbehövligt men ihärdigt regn drog in. Helgen till ära har vädret vänt efter en vecka med sommarvärme. Försökte springa en vända igår men kroppen svarade inte alls så fick nöja mig med en skön promenad i värmen istället.

Det var onekligen en väldigt skön känsla att komma hem till en färdigmålad övervåning. Vardagsrum, lillrum och mellanrummet där emellan inklusive lister och element. Vilken skillnad och är så nöjd med hans färgval! Rätt likt hans tröja faktiskt.

Nu har jag kunnat packa upp majoriteten av de kvarvarande kartongerna - jisses vad böcker jag har! Tycker dock att soffan blir för stor så får se hur jag gör med den framgent.

Skönt att avyttra både grejer och flyttkartonger via säljforum och återvinning - en produktiv helg.

Vädret den resterande påskhelgen har varit lika varmt och vackert som på östkusten så passade också på att vädra golfsvingen för första gången i år. Det gick riktigt katastrofdåligt medan Christer dammade iväg sina över tvåhundra meter. Jag testade driver, trä och en järn och de stackars bollarna flög åt alla håll och kanter - när jag väl fick in en träff. Visst blev det några bra träffar också men de var klart i minoritet. Skitsport.

Välkommen till Lilla- och Storasysters bakblogg! Idag har vi (läs Lillasyster) för första gången bakat paltbröd, av spad från vår (läs Lillasyster igen) igår självklart egentillverkade palt. Tre saftiga och mumsiga bröd att avnjuta med rejält mycket smör och gärna ost (Storasyster skippar osten).

Så här gör du!

Låt spadet svalna och häll bort eventuellt klart övre skikt. 

1 liter spad

1 pkt jäst

1 dl ljus sirap

1 msk flingsalt

En väldans massa mjöl, typ 14 dl

Värm spad till 37 grader och lös upp jästen. Tillsätt salt, sirap och hälften av mjölet. Låt storasyster röra ihop under ett gäng minuter, den är rena vällingen så fattar inte riktigt varför men så stod det i det andra receptet.

Arbeta in resten av mjölet tills det släpper från  kanterna, i Lillasysters tycke i lösaste och kladdigaste laget men vågade inte sätta i mer.

Låt jäsa en timme.

Under tiden applicerar Storasyster omtänksamt på Lillasyster sin gåva i form av ansiktsmask som enligt utsago ska ge ett "chic" (eller var det "kyck"?) resultat.

Sätt ugnen på 175 grader.

Låt degen rinna ut på arbetsbord och kladda  in mer mjöl, Lillasyster behövde en hel del, tills du får den i så pass hanterbar form att du kan dela den i tre delar och placera en kladdklump i respektive form.

Låt jäsa en halvtimme.

Här ska man också enligt receptet snitta i degen, syfte okänt då det bara kladdade och sedan ändå försvann vid gräddningen.

Grädda 35-40 min.

Svalna på galler.

Storasyster ikläder sin ögonhimlande Lillasyster ett förkläde och arrangerar entusiastiskt bakresultatet på ett kulinariskt och hemtrevligt tilltalande sätt. Et voilà! Paltbröd a la Lilla- och Storasyster! 

Två utmattade morsor är i säng samtidigt som sina avkommor. Nöjd att jag kom ut på en löprunda imorse där jag som väntat fick ont i knät. Blev drygt fem kilometer i alla fall i det strålande vackra och sköna vädret.

Fyra timmar därefter på Järfällabadet då vi mot slutet också anslöt till barnen i vattnet. Väldigt lite folk så rätt skönt att simma några längder i egen bana. Tyvärr gjorde det riktigt ont i knäet att simma också.

Bakning av morotskaka med dubbla satser gegga - anledningen till att man äter morotskaka över huvudtaget, och supergod oxfilémiddag signerad av min syster. Längesedan jag åt potatisgratäng också och till skillnad från den inte särskilt goda färdigköpta så fick jag inte ont i magen av denna. Mums för egengjord!

En jägare och två påskharar betade av grannskapet på godis. Roligt att Otto lånade mina skor och Lilltjejens rosa tröja. De blev supersöta båda två!

Inte ens halv tio... zzzzzz!

Blev lite shopping i MoS med efterföljande premiär för min del på KFC. Jag gillar ju kyckling och gillar friterat så vad skulle liksom kunna gå fel? Har visserligen bara hört mindre smickrande omdömen och kunde själv också föreställa mig hur kvalitativt ett skräpmatsalternativ med amerikanskt ursprung kunde vara, så nog mest för grejens skull var jag nyfiken, att ha den där klassiska "hinken" att plocka ur. 

Det var kyckling, och friterat. Friterad kyckling rätt och slätt så vet inte riktigt vad jag hade förväntat mig egentligen. Kanske mera droppande fett men misstänker att den centimetertjocka paneringen absorberat överflödet. Bäst av allt var helt klart majskolven, jättegod!

Sedan blev det såklart - bakning! Hittade ett recept på chockate chip cookies som blev sådär perfekt sega. Sedan ville Otto firas i förväg medan vi var här så det fick bli en tårta också, en mastig sådan! Nina uppvaktades också i efterskott där jag för första gången lyckades pricka in en dubblett av Muminmuggarna. Tjugoen räknade vi till att hon nu har men finns mer än fyra gånger fler så jag har ett gäng till att försöka pricka in! Tycker de är supersöta och hade gärna haft en egen samling, men då jag inte dricker kaffe själv hade det varit fullkomligt onödigt. Jag har en gedigen samling muggar istället, ändock inte i något tema vilket jag finner är just tjusningen med Mumin, att det är en serie, en användbar samlingsserie dessutom.

Mot kvällen fick jag en uppdatering från målaren. Ser ju superfint ut och dessutom hade han också hunnit fixa lister och element! Helt klart nöjd med hans färgval, otroligt skönt att bli av med de blå och gula tapeterna! Nu ska det bli så skönt att komma hem och fullfölja inredningen.

Perfekt körväder med klart väder och väldigt lite trafik. Svängde förbi Kila möbler utanför Nyköping för en egen inflyttningspresent jag fick upp ögonen för vid Torgils avskedsmiddag. Det blev visst två då jag samtidigt hittade ett nattygsbord i ek. Uppenbarligen är det vitt och svart som gäller nu på möbelfronten - överallt. Typiskt när jag behöver komplettera med just det till kök och sovrum. Högg ett av favoritsnasket vid lunchstoppet...

Stolt över mig själv som rattar genom centrala Stockholm och lyckas följa navigatorn utan att kollidera med någon eller något!

Nåväl, vi hann göra lite av Stockholm efter vi checkat in på hotellet. En promenad över Sergels torg och vidare till Slottet och Gamla stan. Hon tyckte det var jättemysigt, morsan också! Vi bockade också av tunnelbanan då vi skulle till caféet där flera mysiga och busiga katter tassade omkring. Är ju ett jättebra koncept, varför finns inte det i Götet?

De ihopfösta möblerna i vardagsrummet var rena parkourdrömmen för katterna. När målaren nu slagit in allting i prasslande papper kan ni föreställa er vilket liv det är där uppe! 

Men nu ska blått med bård och gult äntligen förvandlas. Jag med mitt obefintliga estetiska sinne har låtit målaren välja färg till fondväggen. 

     "Jamen välj typ nåt grått, som din tröja kanske? Resten vitt! Nyans på det vita? Tja, öh, vitt som inte är skrikvitt utan eh, snällevitt?" Vi får väl se om vi kommer hem till rosamålade väggar... 

Bråkat med takbelysningen i Lilltjejens rum. Drog ut säkringen och helgarderade med kretsprovare men likväl lyckades jag få mig en jäkla kyss. Varför är det två jordkablar och de enda som kopplats till den föregående lampan? Jag är ju ingen elektriker men i min värld kopplas inte två jord ihop. På de båda ligger hundra volt medan två av de tre nollkablarna har full spänning. Eh?

Nåväl, får bråka vidare en annan dag för idag åker vi till huvudstaden för påsk med syster och kusinerna, fast vi börjar med en natt i centrum. Tyckte det var mysigt när bara jag och tjejen hängde där tillsammans så blir en repris och hon ville besöka Vasamuseet igen. Har bokat Java Whiskers ikväll vilket ska bli mysigt!

Var nog deltagarrekord för mina Frölundafighters igår, himla kul! Nya releasen har satt sig och många tycker den är riktigt bra. Jobbig så det förslår med en härligt tung pumpande sista låt.

Jag tyckter jag skruvade ihop min beskärda del av Ikea-möbler när jag flyttade senast och i princip allt mitt möblemang fick inhandlas. Likväl har jag nu kånkat och monterat ihop två spegelgarderober till hall och sovrum. Bläurgh. Men åh vad nöjd jag är över resultatet! 

Nu ska det bli så gött att få målat i vardags- och lillrum där uppe så man kan flytta in där också. 

Fick chansen att delta i en studie som innebar att köra ute på AstaZeros bana som ligger intill Volvos ute i Hällered. Mina kameralinser tejpades över av oklar anledning då det inte fanns något av fotointresse ändå. Visserligen hög sekretess på testet men några bilder hade ändå omöjligen kunnat ge någon hint om vad det handlade om. Nåväl, på vägen därifrån svängde jag in till ett litet närlivs som påminde mig om närlivset i barndomens Sikfors. När man nuförtiden enbart kör sin scanner och egna utcheckning på Ica Maxis stora multiaffärer är det lätt att glömma den mysiga och personliga stämningen på en liten lantbutik där det mesta trycks in på den lilla ytan och de för tillfället i tjänst inte är fler än två.

Sista morgonen i gamla och första frukosten i nya, lördag respektive söndag. Utan den ovärderliga hjälpen av Monica, Tomas, Christer och Robert hade det aldrig gått så snabbt som det nu gjorde. Tomas har tillgång till skåpbil som gjorde att vi kunde ta så mycket mer varje sväng men det är ruskigt trångt på vägstumpen in!

Avslutningsvis ett mysterium i form av en grunka i badrummet. Vad sjutton är det för något? Ser med spänning fram emot säljarens svar på min fråga.

Sten har flyttat in och verkar ganska nöjd. Undertecknad är också ganska nöjd efter att nu hunnit tömma förråden, bära upp det som skulle upp på vinden och köra några billaster extra. Det var sannerligen en blixtförkylning. Lika snabbt som jag kände den inta mig under måndagen, lika snabbt verkar den lämnat mig. Flåsade som en hund på darriga ben efter en trappa på jobbet igår medan jag idag krånglade tunga kartonger i den smala vindstrappan utan problem. Svettades som en gris visserligen men kändes bara sådär gött som vid ett härligt träningspass. Lär ha träningsvärk imorgon...

När fokus låg på flytt fick middagen bli en enkel och sedan början på veckan överenskommen pizzamiddag. Lilltjejens första köpepizza! Liksom hamburgare, läsk och tårta har hon aldrig velat testa eller varit intresserad men nu är det bara läsken av ovan hon aldrig smakat och vad gäller pizzan har hon till slut vågat sig på hemmagjord med godkänt betyg. Så nu gick hon till slut med på att testa köpevarianten, enklast möjliga med köttfärs. Succé! Skräpmatsrätt för skräpmatsrätt fördärvar vi vår avkomma, hohoho!

Plutten är uppenbart könsmogen så sterilisering är bokad. Det är ett väldans gnäll, svansande och fjäskande där hon bjuder ut sig som en riktig slampa till de stackars Gråbröderna som varken kan eller vill tillmötesgå hennes lock och pock. Har förklarat för Lilltjejen att hon trånar efter en pojkvän och Ronja vill ju inget hellre än fylla hemmet med kattungar. Undertecknad hade förvisso inte haft något emot det heller men någon måste vara den tråkiga vuxna och dessutom med viss självbevarelsedrift undvika den självklara kampen när det sedan är dags att skilja Pluttens ungar från min egen för att komma till nya hem. Och tänk om man inte lyckades hitta hem? Varken jag eller hon hade klarat att avliva dem och då hamnar jag i valet att vara hjärtlös kattmördare eller definitiv galen kattkvinna med ständigt håriga kläder och odör av använd kattsand.

 

Det var rena sommarvärmen igår med tjugogradig värme och strålande sol. Den där isande kylan som brukar kunna övermanna allt annat hade gett vika och det var bara varmt, skönt och ljust. Gick förbi mitt kommande nya hem, kikade in genom fönstren till det tomma köket och försökte föreställa mig mitt och Lilltjejens tillvaro där innanför. Känslorna skiftar mellan högt och lågt, försöker fokusera på det praktiska, hur jag ska göra flytten så smidig som möjligt. Fasaden på huset ska målas om och ställningsbyggarna kommer på måndag. Vardagsrummet ska målas under påsklovet så allt som hör hemma där måste hitta förvaring tills det är klart. 

Men idag, om några timmar får jag äntligen nyckarna till nya hemmet så jag sätta igång. När mitt nuvarande hem nu är nedmonterat och gått på halvfart ett tag ska det bli skönt att montera upp mitt nya - eller ja, förutom vardagsrummet så gott det nu går. Och uteplatsen. Asch, det blir ju nästan halvfart där också!

 

 

 

Kartongerna är slut men det mesta är packat så vete tusan om jag införskaffar några fler. Tänker att man kan packa upp några direkt i nya hemmet för att fånga upp det sista i gamla. Det känns...konstigt. Jag har alltid liksom haft ett syfte med alla mina flyttar. Flytt på grund av jobb, flytta ihop, flytta isär, inte flytt bara för att liksom. Vill jag verkligen bo på två plan? Och planlösningen är onekligen bättre där jag nu är. Lite sent att ångra sig dock och det gör jag faktiskt inte men jag kan inte påstå att jag hoppar av iver att boa in mig på ny plats ännu en gång. Jo, ibland ser jag fram emot det men oftast känns det bara overkligt och ser mest fram emot att ta över nycklarna för att kunna sätta igång och göra verklighet av det hela. 

 

Tänker tillbaka till flytten från Olofstorp och hur fruktansvärt ensam jag kände mig. Samtidigt var det också en känsla av tillfredsställelse och symbolvärde i att jag var just ensam, på egna ben och klarade mig själv, att jag hade tagit tag i min situation och gjort något åt det. 

På något sätt känner jag mig ensam nu också trots att jag denna gång både vågat be om samt ta emot hjälp. Det är jag och Lilltjejen mot världen. Det är inte den kompletta familj jag en gång trodde mig ha och det gör fortfarande ont ibland. Livet blir sällan som man tänkt men det kan bli bra ändå, bara på ett annat sätt. 

 

Alltid lika roligt att betrakta sin sovande avkomma. Sovställningen denna morgon var synnerligen behärskad till skillnad från den mest vanliga formen - armar och ben åt alla håll.

Förkylningen är ett faktum med skinnskavd näsa och dess självömkande ägare. Snorpappren byggs på hög, liksom flyttkartongerna i vardagsrummet. Det är nära nu! Ännu overkligt att vi har ett nytt hem om bara några dagar! Bläddrade i kalendern och inser att Göteborgsvarvet är få veckor bort, shit. Volvo har ju dragit sig ur som sponsor så de har ingen egen startgrupp längre vilket har sänkt min motivation rejält. Träningen har varit bortom all kritik så vete tusan hur detta ska gå...

Att be om varsam hantering hjälper tydligen föga men den omsorgsfulla emballeringen medförde endast en mindre skada. Ännu ett spel, eller snarare ett med dess lika stora expansion har levererats. Det såg lite väl omfattande ut för min smak men vi får väl se när vi känner för att sätta tänderna i det. Vi spelade Dinogenics fler gånger istället, gillar det verkligen.

Testade nya pizzerian i området, familjesize... burp! Plutten surade för att hon inte fick smaka.

Packat fler flyttlådor så en mur har rest sig i vardagsrummet. Decimerar köksutrustning till det nödvändiga, liksom garderobsutbudet. På fredag får vi nycklarna och då ska det bara vara att börja bära!

Känner de typiska symptomen på annalkande förkylning. Blä. Passet igår kändes dock bra men hade tänkt komma ut med löparskorna i veckan. Får se hur det blir med det nu...