Måndag - check
Eftersvettas hyfsat nöjd med dagens insats. Ringde verkstaden för att varsko om läckande bränslefilter. De tyckte det var obra att köra med bensin drippeli-droppande så de klämde in den och bytte under dagen. Tack och bock.
Har äntligen bokat egen spahelg nästa vecka uppe på Vann igen. Ska bli så skönt och lyxar till det lite extra dessutom. Har hunnit spara ihop rejält med mitt instruerande så nu ska det unnas!
Testade alltså inget nytt spa som ambitionen var. Gillade Vann för dess avskilda läge och poolavdelning.
Vårvärme
Tyckte jag hade mycket tid men fick plötsligt bråttom att hinna till Partille och dagens ViPR. Hann inte igenom shoppinglistan mer än det allra nödvändigaste. Attans.
Strålande vårväder med sjutton plusgrader märks tydligt i gruppträningssalarna. Rejält tapp idag som lämnade kvarvarande till än tuffare pass med mig, moahaha!
Under tiden har Johan och Lilltjejen som nittio procent av mina deltagare varit ute i solen. Mera cykling, lite vårstädning med fotbollstjejer och tussilagoplockning. Ännu en helg går mot sitt slut och ny vecka ramlar in. Gillar inte den droppande bensinen. Inte alls faktiskt.
Läckage
Den där grejen med streckkoden, någon som vet vad det är? Det är alltså under bilen nära tanken och dem läcker bensin. Rejält! Syns på bilden hur det droppar!
Tur att Gulingen ska in på service på onsdag så hoppas bara vad-det-nu-är inte krackelerar helt tills dess. Tänk att det alltid ska bli något extra vid servicen.
Idag får jag själv lite service med en sedan länge behövlig klippning. Också många timmar själv innan träningen i Partille. Har en lista att gå igenom som bland annat inkluderar födelsedagspresenter. Alltid lika icke-lätt. Man får ta det onda med det goda.
Blir piffig i håret timmar innan träning. Earth hour 2014
Det är akvariet. Johan har tryckt i sig ett paket Remi och påstår att han inte är en gottegris.
Jag har lagt mig för ... natten. Dagen? Vad säger man?
Och så ska man visst ställa fram klockan en timme va? Då har jag ju egentligen inte lagt mig så tidigt denna lördagskväll.
Gjorde förresten tårtan till Tomas födelsedagsmiddag på Landet. Som Mulans frukostgröt: "-Den är glad att se dig!"
Vårvärme
Skippade det planerade och numer traditionella lördagsbadandet för det fina vädrets skull.
Vi åkte och köpte en cykel istället!
Ronja ville ha en blå men då det inte fanns ("killfärgen" var svart), fick det bli en rosa. Provtur i butikens begränsade utrymme bådade gott, så väl ute på Björsareds rakor var det bara upp och iväg. Lilltjejens första cykeltur!
Till Bäbis
Här i vår tjärn strör jag dig, med utsikt över Majas viloplats där på andra sidan.
Tack för tiden vi fick och glädjen du hann ge till Ronja.
Vi saknar dig.
Fredag
Nu kör vi igen, nya friska fredagstag!
Da shit.
Hur många gånger har jag sagt det? Femtioelva tusen? Träning är min medicin! Som sagt en fulltecknad mindre bra dag så att säga. Ont i huvudet och frusen ända in i märgen då landskapet är ungefär lika varmt som i Sibirien. Bojkottade eländet och drog tidigare. Fixade present till systers yngste och kröp i köer till Kållered. Slog av fläkten till solariet men klev ändå frusen därifrån. Var för anti för att bli nervös och koreografin satt som ett smäck! Borta var huvudvärk, jobbelände och stress. Träning is da shit! Eller i varje fall min shit. Tack Les Mills Body Combat och instruerandet som gör min dag. Tack alla mina underbara deltagare som ger allt och får mig att ge än mer, hjälper mig över vattenytan igen och laddar mina batterier!
Stackars Johan vars fot hindrar honom att få sin träning idag. När han nu istället är hemma unnar jag mig en minut eller två i bastun. Det är jag värd.
Bara glo lite...?
En sådan där dag då man känner att gränsen är nära. En sådan dag då man bara vill ge upp och bara sätta sig och glo i en vägg alternatvt springa skrikande genom korridorerna. Utbildningarna är över och backloggen gör sig påmind. Det käftas, efterfrågas och ifrågasätts från höger och vänster samtidigt som det hintas om fler uppdrag, I vilken kalender då undrar jag bara men nickar och himlar mentalt med ögonen. Ögon som för övrigt gav mitt synfält intressanta flygfän i periferin strax innan ett möte.
Under dessa veckor har det varit mycket pianomusik i mina öron. Combat kan bara peppande och med tanke på releasen behövdes den, men när jag var så uppe i varv hela tiden blev pianomusiken balsam för själen. Detta är en av favoriterna som gått varm på min Spotify.
Detta får mig att faktiskt sakna tiden då jag kunde spela piano. Jag vill lära mig denna!
Kanske kompletterar de varandra. Medan jag tampas med leverantörer, verksamhet och nya uppdragsförfrågningar hjälper klaviaturen mig att tagga ner. När jag sedan stämplat ut, då öörnar jag iväg i Gulingen med combatmusiken dunkande för att sedan köra skiten ur mig själv framför deltagarna i gruppträningssalen. Idag är det andra releasen och chansen att sätta koreografin.
Sovstyle a la Brorsan
Badvakt
När slutar de där fantastiskt supermysiga söt-fötterna vara fantastiska supermysiga söt-fötter och bara bli just - fötter? När en söt-fot inte längre ryms i en hand? När de börjar lukta? Inte är så där mys-mjuka och oförstörda längre? Kommer att sakna söt-fötterna!
Vännen i norr har anlitat städhjälp. Det vill Johan också göra. Jag tycker vi gott kan hålla efter vår egen skit och göra något roligare för pengarna. Att sedan tid och ork inte prioriteras till just städning är en annan pekär femma då jag föredrar ytor utan centimetertjockt damm och kladdiga fingeravtryck. Fantastiskt hur trötthet och nedprioriteringar kan göra dessa saker osynliga. Och känns det inte väldigt konstigt att ha andra människor som städar i sitt hem?
Kanske är jag bara rädd att bli beroende om vi väl testar.
Sääng!
Den ene har sett Frölunda åka på däng och den andra stängt jobbdatorn för dagen. Piggast i huset är Lilltjejen som sovit på dagis.
Ägnade en halv evighet åt att knapersteka fläsk till löksås och potatis. Känner mig halvt marinerad av stekflott.
BC 59 release Partille - check!
När det är dags för release av ny koreografi teamar vi gärna. Inte bara för att det är extra kul för både oss och deltagarna utan för att det också underlättar just koreografipluggandet! Med en fördelning på två eller till och med tre instruktörer behöver man inte full fokus på alla tio låtar. Det är rätt skönt då det ofta är rätt knappt med tid att lära sig. Vis av erfarenhet pluggar jag alltid in alla låtar och till denna release hade jag inget val. Ingen att teama med vare sig till Partille eller Kållered.
Följaktligen gick det som det kunde gå då koreografiplugg inte hunnits till den grad jag velat dessa passerade två veckorna. Kunde varit värre. Deltagarna hänger ju med på allt man gör vare sig det är rätt eller fel men när man säger en sak och gör en annan är det inte lätt! Då är det så gött att man har så sköna deltagare med glada miner, grym inställning och massor av positiv feedback.
Nu är det bara att plugga vidare till torsdagen och Kålleredsgänget.
Najs
Emellanåt kikade solen fram och lurade en att tro på vårvärme. Istället jobbade vi oss varma genom att lägga på sommardäcken. Välbehövlig tvagning utfördes av Johan medan jag grejade inför premiärgrillningen. Färsk lax med mos på potatis och palsternacka. Mums!
Samtidigt kom Elin och Andreas med sina pojkar och Elin gjorde mig sedan sällskap till dagens ViPR! Körde igenom de flesta combatlåtarna efteråt. Imorgon ska det sitta.
Mega maximalt trött
När man är rastlös och uttråkad på en flygplats är det barn förunnade att helt sonika lägga sig ned på golvet. När jag själv var barn var det otänkbart, fy så ouppfostrat och kanske är det någon omkring som tänker så. Kanske är jag bara lat men så länge det inte var lervälling fulla golvet struntade jag högaktningsfullt i min ålande Lilltjej.
Känns som luften gått ur mig när Johan nu är hemma igen. Lade mig och slocknade efter åtta. Och nu efter heldag i Borås med bad, golunch och lekplats med Emil, Camilla och Melvin är jag apatisk. Vill bara krypa undan och ligga någonstans där det är mörkt och tyst. Att jobba känns lika tilltalande och uttröttande som att bestiga Mount Everest. Har som tur var det mesta gjort inför måndagen.
Hade knappt hunnit till Viared innan hon slocknade. Undertecknad hade lätt kunnat göra detsamma.Materialet
"-Jobbar du på IT?"
"-Jajjemänsan!"
Och alldeles riktigt, det är inte standardstorlek på pärmen. Det är den tjockare varianten kring decimetern. Spelar ingen roll hur papperslösa vi ska vara, folk vill ändå kunna notera till presentationerna.
Troligt att undertecknad somnar före sin avkomma igen.
Orkar faktiskt inte
Upphottade "Hymn" från release nummer 28 är banne mig en av de jobbigaste låtarna av alla jag kört genom åren. Eller så har jag helt enkelt dålig kondis.
En speedad Lilltjej möter mig där hemma. Det märks väldigt väl när hon sovit på dagis. Nu ligger hon med paddan i sin säng men jag har en känsla av att jag somnar före henne. Ja, jag hade tänkt sätta mig och jobba när hon lagt sig men jag orkar helt enkelt inte.
Magen är missnöjd och antingen är det för att jag lyckats utveckla en släng av laktosintolerans. Eller så försöker den förmedla missnöjet av en skål mjölk med havregryn, russin och sylt till middag. Orkade inte fixa något bättre.
Hoppas innerligt att Lilltjejen inte krånglar på morgonen imorgon. Måste komma upp och iväg lite tidigare annars hinner jag knappt vara på plats till kursstarten. Och vare sig det är ett pass på Nordic eller utbildning på Volvo så hatar jag att ställa mig framför deltagarna stressad och ofokuserad. Samtidigt vill jag ju inte att min stress ska gå ut över Lilltjejen. Hon förstår ju inte att mamma behöver åka eller varför hon inte kan ägna en halvtimme åt frukosttallriken. Och varför skulle hon? Sådana banala föräldradilemman egentligen. Faktiskt.
Det är ju inte mer än att man ber deltagarna om ursäkt med liten förklaring. Många av dom har eller kanske är där själva. Jag kan ju lika väl råka på trafikstockning på Norrleden eller problem med Gulingen.
Djupandas, ta ett steg bakåt.
Soffhäng
Trafiken flöt som smör en dag i Sahara och anlände tidigare än vanligt. Riskerar total pömsighet med lite avslappning under filt över combatstassen.
Med ett nödrop hann jag klart inför morgondagen. Till onsdagens övningar återstår arbete men ska hinna fixa det på tillgänglig tid. Får se hur koreografi-vilse jag är idag.
Helgen
Flyttade över Lilltjejens stol till Gulingen medan Johan är borta. Medan man får betala oförskämda pengar för att avaktivera airbag i Saabis är det en nyckelvridning i Gulingen. Därför är det lite kul att ha henne bredvid för omväxlings skull. Farligt lätt man blir distraherad dock.
I fredags gick Lilltjejen till sängs med paddan strax innan åtta. Strax efter åtta gick hennes mamma i säng och slocknade direkt. Anmärkningsvärt under hela denna vecka är att Lilltjejen inte knallat över under natten en enda gång! När Johan var hemma var det mer regel än undantag men nu har haft hela sängen för mig själv varenda natt! Och därför vaknar jag också oftast på tvären i sängen och med betydligt mer tillvaratagen nattsömn. Underbart!
Lördagen blev det lite shopping och proviantering. Lilltjejen förvånade mig än en gång vid besöket på ToysRus då all fokus var på present till Noel. Ingenting annat var intressant. Annars brukar det liksom vara upplagt för kamp med barn i en leksaksaffär.
Till eftermiddagen blev det bad på Lerums Vattenpalats. Inte det bästa badhuset för icke simkunnig tös utan rädsla. Jag hann få både ett och två hjärtan i halsgropen då hon bara slängde sig från madrass och kant utom omedelbart räckhåll för mig. Ett exempel där inte ens jag bottnar och hon vill hoppa från kanten. Jag hoppar i först för att ta emot henne men när jag kommer till ytan är hon redan borta!
Att hon sjunker som en sten, sväljer litervis med vatten, hostar och gurglar bekommer henne inte. Upp igen och hopp däri. Rutchkanorna åker hon själv så jag får fiska efter första bästa lem att dra upp henne i när hon plumsat i vid dess ände. Phu, måste få henne att acceptera armpuffarna!
Förväntansfull och sedan lördagen tjatat om Noels kalas var det så dags på söndagen. Väl på plats var blygheten total och inte många ord kom ur den annars så välsmorda lilla munnen. När vi väl var hemma igen och farmor och farfar strax efter anlände var dammluckan på vid gavel och energin dubblerad.
Spännande med fiskdamm i alla fall men liksom hamburgare har inte heller godis fallit fröken i smaken ännu. Många goda (enligt morsans) smak och hon smakade banne mig varenda en. Men nope. Som sin mor är det chips och choklad som föredras. Är inte det lite ovanligt ändå med en unge som inte gillar godis? Allt som är sött tänker ju jag?
Sistnämnda snodde ihop snabb "liddag" (mitt emellan lunch och middag) innan hon drog till Partille för dagens ViPR-pass. Hann känna på nya combatkoreografin i ungefär fem minuter. Alltid något.
Nu är det kvällsjobb igen. När jag satt igår upptäckte jag att jag missat en hel funktion i systemet. En som tillkommit sedan jag körde sist och därför måste tas fram från scratch. Sådana upptäckter gör mig lycklig. Men det kunde ju ha varit värre. Jag kunde ju ha upptäckt det på tisdag när vi kör igång.
Regnoväder
Tack för alla fina kommentarer gällande Bäbis. Lilltjejen har frågat men inte mer.
Idag sov hon på dagis så det blir en sen kväll. Jag hade själv kunnat sova bums nu om möjligt.
Vågar knappt tänka på hur trött jag varit om inte Monica och Tomas hjälpt så mycket under veckan. Kunde stanna längre idag och komma hem till dukat bord!
Som en säck potatis ligger man nu i fåtöljen med pigg Lilltjej intill. Tack och pris för padda späckad med filmer!
"Svärdet i stenen", en av mina favoriter när jag själv var barn. "-Häng å dra!" Haha!Det vårlika vädret under veckan har gett vika för rejält regnoväder. Det riktigt dånar om runt knutarna.
Men vid en av de vackra morgnarna fick vi besök. Smäckert vackert sådant.
Bra dag
En efter-träningsbild för ovanlighetens skull. Märks att den nya koreografin gör anspråk då det tog några låtar att hitta full fokus. Blev ändå skön avslutning på intensiv dag, en bra dag som var relativt fri från möten och mumsig lunch på Göteborg Wok. Fokus kunde läggas där jag ville och behövde utan hattandet som frekventa möten innebär.
Unnar mig en paus från kvällsjobbet med Sveriges mästerkock. Bra dag. Skönt.
Borta
Fick inte tag i någon som kunde komma hem idag. Blev att vi åkte till Evidensia i Kungälv. Bäbis var så svag att hon inte orkade bry sig. Får frågan om jag vill vara med eller inte och tvekar en sekund innan jag svarar jakande. Så jag sitter där med handen i den mjuka pälsen tills hon inte finns mer. Sitter en stund till. Tycker hon ser så liten och ensam ut så viker över den mjuka filt hon ligger på till ett täcke. Återvänder oräkneligt antal gånger på min väg mot dörren innan jag till slut går. Väldigt fint bemötande av personalen men kändes fruktansvärt fel att lämna henne där. Valde separat kremering så vi senare kan hämta den lilla mängd aska jag tänkt strö i tjärnen.
Ägnade förmiddagen åt att gråta och eftermiddagen till att samla mig. Arbetet fungerade bra för det syftet. Grävde ner mig i jobbmail, skärmdumpar, ordformuleringar och klatchiga bilder. Hämtar Lilltjejen och det flyter på som vanligt.
Till kvällsmålet sörplar hon i sig alla flingor och lämnar sedvanligt mjölken i botten. Hon frågar om hon får ropa på Bäbis och bröstet drar ihop sig. Säger bara att hon är borta och Ronja fäster sig inte vid det, frågar bara om hon kan ropa på Bror istället. Det är bara Bäbis som brukar vara intresserad av mjölkresterna Ronja ställer ner.
Nu står en ensam skål på köksgolvet och jag försöker låta vetskapen att hon inte längre lider vinna över smärtan. Skriver här och låter det göra ont igen för en stund. Sedan ska jag arbeta igen.
Imorgon är det business as usual och även om jag vet att det kommer gå bra känns det ganska fjärran just nu. Och det är ok.
Min bäbis
En del som haft husdjur skaffar inte fler eftersom vi har den olyckliga förmågan att överleva de flesta av den ordinarie husdjursparken. Det gör helt enkelt så ont när de går bort att man inte vill utsätta sig för det igen.
Tankar på Maja får mig fortfarande att gråta men nu är det Bäbis jag sörjer. Gråter ögonen ur mig inför det oundvikliga jag sett komma men likväl nu överrumplat mig.
Hon är precis som Maja hennes sista dagar. Jag skickar ett mail till en veterinär som gör hembesök. Frågar efter tidsförslag, dagtid medan Ronja är på dagis. När jag inte har något måste-möte på jobbet. Känns så fel att titta i kalendern, hitta en ledig slot för att ta bort min katt. Som att hon inte är mer än en tidsangivelse i min agenda. Allt protesterar.
Klickar på "send" och gråter ännu mer. Jag har skickat en begäran om att ta bort min katt. Min Fia som från ankomsten 1998 snabbt fick namnet Bäbis istället. Hon var ju minstingen jämfört med Maja.
(Maja och Bäbis)
Jag behöver, måste jobba. Lilltjejen har inte somnat ännu och ropar från sängen. Vardagen tar ingen hänsyn till livets obönhörliga verklighet. Jag vill sitta här i fåtöljen med Bäbis tunna kropp i mitt knä istället för jobbdatorn. Jag vill försiktigt smeka den matta pälsen där skinnet ligger tunt över de sköra benen. Klarar jag av det?
På väg tillbaka
Med möte i annan byggnad kan man lapa lite sol och visa sitt nya armband.
Nog för idag
Jobbdatorn stängd för kvällen och filt ovanpå täcket. Trött i både knopp och kropp men hyfsat nöjd med dagen. Hade inte kunnat göra det bättre.
Bokade hela morgondagen för utbildningsförberedelser men halva dagen ändå full med måste-möten. Darn.
(Stressen tillfälligt glömd)
Börjar bli så där halvsnurrig som jag brukar när den nya releasen pockar på hjärnans begränsade utrymme. Inga grova missar idag i alla fall. Alltid något.
Gräsänka
Så var man gräsänka i två veckor. Passade på att proviantera på egen hand innan Johan åkte. Fixade kalops lagom till farmor kom för att vara barnvakt medan jag körde med Partillegänget. Få till 3D:n men många som lämnade vårvädret för Athletic.
Imorgon hämtar farfar så ja, jag får grymt mycket hjälp!
"Årets fighter", japp det är jag det.
Gjorde en repris på gårdagens middag. Notera det gröna inslaget i form av både ost och gurka!
Undertecknad får sovmorgon nu i veckorna två då det nu ska lämnas på dagis. Kan ställa fram larmet en hel timme men funderar ändå på att låta bli. Kan ju hinna jobba lite innan det är dags att plocka iordning Lilltjejen. Ja, är rejält stressad inför utbildningen. Nästa vecka kör den igång så då har jag inget val. Materialet måste vara klart tills dess.
Därför sitter jag nu också här i fåtöljen med jobbdatorn uppkopplad.
Lördag
Lek och bus i Kungälv med Eddies familj. Lilltjejen är så grym på det sätt att hon inte har några problem att kuta iväg och leka på egen hand. Och liksom badhusens olika rutschkanor och kanthoppningar var dessa kanor inte heller något problem. Frosserilunch och därefter jack-shopping till Johan. Klockan hade knappt passerat åtta igår när jag slocknade i sängen. Somnade efter hemkomsten och lär inte ha några problem att sova vidare när Sveriges melodibidrag utsetts.
Sådärja
Johan fick gå hem tidigt idag så hämtar Lilltjejen från dagis. Då kan jag passa på att jobba lite längre. Man kan ju inte påstå att det inte behövs...
Boost
Hade lätt kunnat lägga mig ner och somna istället för att åka till Kållered och köra combat. Så trött efter allt mentalt hoppande på jobbet.
Men jag vet ju att energin kommer, och med den lyckan och glädjen som bara boostar när man har ett grymt gäng att köra med. Bytte låt fem och sex till 28:ans "Hymn", vansinnigt jobbig men bra och 33:ans "Behind the cow". Den passade bra inför nästa release då kung fu stance är med där.
Johan fick idag klart att han åker till Barcelona på söndag. Två veckor är det bara hon och jag. Samtidigt kör jag igång utbildningsblocket så förbereder mig mentalt på några än mer intensiva veckor framgent. Jag försöker boka kalendern för materialförberedelser men kallelserna poppar in från höger och vänster. Verksamheten stannar ju inte bara för att jag ska köra och förbereda utbildning. Oron och stressen pockar i magen men med rätt inställning ska det nog gå. Det måste gå helt enkelt.
Underbara svärföräldrarna kommer ju att ställa upp massor så jag till exempel kan hålla mina pass, mina andningshål!
Vilken människospillra jag vore utan mina kära pass.
Behöver
Från ena mötet till det andra.
Måste. Ha. Socker.
Anonymt
I måndags besökte vi Bilias jättefina lokaler i Sisjön men det var först denna morgon den långtgående känslan man haft sedan våra egna kontors renovering verkligen bekräftades. Våra nya landskap är inte bara anonyma. De är sterila. Vilket storföretag är det som huserar där? Det är omöjligt att säga! Skrivbord, stolar, avskiljare, skärmar och tangentbord. Inte en växt, inte en Volvologga så långt ögat når.
Showroom i Sisjön är förstås svår att missförstå, men verkstaden och alla andra avdelningar andades Volvo. Detaljer och inventarier skapade en atmosfär av stolthet över sin arbetsplats och framför allt - Volvo.
(media.volvocars.com)
Vid entrén låg en hög med affischer liknande bilden ovan, gratis för vem som helst att ta. Några av oss ville ta med att sätta upp på vår egna arbetsplats - om vi haft någon fast plats att sätta vid. Och när jag denna morgon äntrade vårt landskap insåg jag att det ändå inte funnits en vägg att sätta eventuell plansch på.
När jag vandrade omkring i Sisjöns lokaler kände jag mig lite stolt över att vara en obetydlig men ändock del av företaget. Borde inte huvudkontoret inge detsamma?
Bonding
Fettisdag och tillökning!
Japp, nu är vi åtta i familjen! Gråbröderna är skeptiskt nyfikna medan det är bekant för Bäbis. 
Under många år i Umeå hade jag en fiskskål, senare åttakantigt mindre akvarium för en guldskimrande och en svart slöjstjärt. Drömmen har alltid varit ett rejält stort akvarium, men tills den dagen gick det bra med minivarianten. Sedan sist i Umeå har jag saknat just ett par som dessa och nu har jag det alltså igen. Så mysigt!
Blev lite osäker när jag läste "bruksanvisningen".
Är det för fejset, ögonen eller läpparna? Fast tub och syster säger läppar så tackar för klargörandet. Annars hade jag nog blivit en syn med läppglans i hela ansiktet. Tack säger jag i alla fall, man blir ju alltid glad av presenter!
Lilltjejen tyckte det var mäkta spännande och namnen valdes snabbt: Wall-E och Eva!
Och apropå presenter till mig själv fick jag en av syster min med posten. Hon var visst beroende av denna och tyckte jag behövde öva.
Blev lite osäker när jag läste "bruksanvisningen".
Är det för fejset, ögonen eller läpparna? Fast tub och syster säger läppar så tackar för klargörandet. Annars hade jag nog blivit en syn med läppglans i hela ansiktet. Tack säger jag i alla fall, man blir ju alltid glad av presenter!
Och ja, jag har ätit en semla idag.
Värdefulla passagerare - förväntansfull mor och dotter
Sängen
Har fått en låsning eller sträckning i ryggen. Extra ont när jag djupandas. Lade mig på golvet i ett försök att vrida fram det där förlösande sköna knaket i ryggraden utan att lyckas. Lilltjejen gjorde mig sällskap och kommenderade Johan att ta kort.
Dagens pass gick bra i alla fall, bra fokus och bra energi. Göttigt.
På mitt andra arbete blev det studiebesök i Sisjön och Bilias nya bilsalong. En rejäl anläggning som förutom salongen också hyser bland annat serviceverkstad, "skadeverkstad" med litet måleri för mindre yttre skador samt däckhotell.
Jag blev imponerad av den stora serviceverkstaden. Det var så rent och fräscht att det inte kändes som en bilverkstad.
Volvo kör ju personlig servicetekniker och varje sådan hade tydligt markerade platser med namn och bild. Detta är ju deras "kontor" så varför skulle inte det kunna vara ljust och luftigt med tilltalande proffsiga banners (heter det så?) istället för solkiga affischer och oljesvarta golv?
Måånga övervintrande sommardäck i åtskilliga gångar. Undertecknad är lätt att imponera på.
Så det var mycket trevligt att se och höra mer om slutdestinationen av produktionen.
Får försöka åka Blå tåget igen för en inblick i själva monteringen. Synnerligen fascinerande hur allting fungerar, hur viktig timing och väl fungerande logistik är.
Johan är otålig gällande den present jag köpte till mig själv. Han vill att den ska fullföljas direkt, men förberedelser krävs. Fixade sista momentet denna kväll. Den ska upprepas tre gånger så fotade för att kunna lägga in påminnelse i kalendern imorgon. Så en hint som för den skarpögda avslöjar vad min present var för något!
Imorgon är det dags för slutförande och då är det komplett. Weee!
Bara sådär en dag
Sällsamt glad blev denna dag när jag till slut gav vika och gav mig själv en efterlängtad present. Helt oplanerat i samband med andra väl planerade i köp men oj vad roligt! Vill bara hem och fixa med den!
Brummar hemåt med tankar för en gångs skull någon annanstans än i min egna välmående sfär.
Återvänder lite senare till Partille för ViPR gånger två. Vi har blivit uppmuntrade att promota våra produkter och som lydig medarbetare gör jag såklart mitt jobb. Fast å andra sidan har jag ju alltid haft deras produkter på mina pass, anti-vatten drickare som jag är.
Ses igen imorgon Partille.
Kanske var det därför jag gjorde något annat helt stick i stäv mina tidigare principer. Utanför Allums köpcentrum och ICA Maxi där storhandling väntade satt en av de många och omtalade tiggarna. Såg tre på min korta stadstur igår och just där vid Allum brukar också alltid någon sitta.
Jag tillhör dom som konsekvent vägrat ge dessa tiggare något. Oavsett bakomliggande motiv som tvång eller ligor har jag sett igenom eller åt andra hållet. Fast när jag sett de där som står på knä med pannan i backen och armarna med muggen utsträckt framför sig tycker jag bara bedriften att sitta så om så bara en timme nästan är förtjänt en femma eller två.
Idag satte jag mig på huk framför mannen, för denna gång var det en man i min ålder. Satte mig och såg honom. Kanske ville jag se det, kanske var det faktiskt så. Trötta desillusionerade ögon mötte mina, låg röst med enstavig närmast obefintlig engelska.
Han förstod inte mig, jag förstod inte honom. Hade någon grumlig tanke att köpa honom en kaffe, kanske en smörgås. Inga pengar. Så när jag gick där bland hyllorna med scannern i handen fann jag mig ta en plastkasse vid sidan om mina stora röda ICA-påsar och lägga i vad jag kunde tänka vara till lite godo. Vad ger man en som kanske inget har? Om man inga pengar har, vad försakar man först? Så lade ner bröd, en ost, juice, en halv grillad kyckling, ris, äpplen, en tandborste och en tub med tandkräm. Det sista inte så mättande men kanske tillfredsställande på ett annat plan.
Rullar ut min kundvagn med mina fullastade kassar och räcker över den halvfulla påsen till honom. Han tackar flera gånger och ler lite, jag rör lite tafatt vid hans axel och rullar vidare.
Från parkeringshusets andra våning kikar jag ned på honom. Han har tagit ett bröd och tuggar snabbt. Påsen har han knutit igen tätt vid sin sida.
Liga eller inte struntar jag i, det kändes bra. Det kändes rätt. Bara sådär denna dag.
Återvänder lite senare till Partille för ViPR gånger två. Vi har blivit uppmuntrade att promota våra produkter och som lydig medarbetare gör jag såklart mitt jobb. Fast å andra sidan har jag ju alltid haft deras produkter på mina pass, anti-vatten drickare som jag är.
Första mars och kvartal 59
Två föräldrar i halvtaskigt skick tog sin avkomma till Stenungsund för lite bad i den 35-gradiga poolen med Eddie och hans familj. Johans röst pendlar mellan en fjortonårings falsett och sextiosjuårig storrökare och jag har lagt än mer förkylningskänsla till hostan. Redigt trött på detta nu men det varma badet lindrade en stund.
Lite lunch på Torget efteråt och fika på Landet där Johans föräldrar var innan vi åkte söderut igen och Kärra där Gulingen väntade. Kände ungefär lika mycket för en combat kvartal som att hoppa i en isvak. Hade inte frusit mer om jag faktiskt gjort det.
Dök in på närmsta apotek för att försöka åtgärda huvudvärken och därefter SevenEleven för en dricka och "Hej"-pin som inte fanns. Okynnesköpte istället en minisemla enbart för att den var tå töt!
Som sagt, mitt i smeten var denna SATS med förvånansvärt stora ytor och inte alls så fancy jag fått för mig denna gymkedja var.
Stod och sneglade på hissen ett tag innan jag lät texten påverka mig och flåsade mig de femtioelva trapporna upp.
Oskarp i kanterna, ungefär som jag kände mig men kameran vid sidan som numer blivit tradition till kvartalerna. Behöver få bättre koll på slutartiderna för på ett combat pass rör man sig helt enkelt så fort att det mesta bara blir sudd!
Svärdet är tillbaka, nu lite mer fokuserat på Aikido men liksom de flesta tekniker återfinns denna i många andra kampsporter. Min egen bokken svingade jag på samma sätt i Bujinkan till exempel.
Dagens teoridel fokuserade förutom Aikidon också på kung-fu inslagen i låt sex och tio. Låt nummer sex, en rejäl bendödare för den som vill.
Capoierans esquiva - bara för att den är så jobbig.
Hip escape - Brasiliansk Jiu Jitsu och ett gäng armhävningar.
Gillar denna bild. Låt nummer åtta, sista tempolåten och alla ger gärnet!
Själv hostade jag mest vid minsta ansträngning så fotade mest. Mot slutet immade sökaren igen liksom alla fönster i salen.
