En sådan där dag då man känner att gränsen är nära. En sådan dag då man bara vill ge upp och bara sätta sig och glo i en vägg alternatvt springa skrikande genom korridorerna. Utbildningarna är över och backloggen gör sig påmind. Det käftas, efterfrågas och ifrågasätts från höger och vänster samtidigt som det hintas om fler uppdrag, I vilken kalender då undrar jag bara men nickar och himlar mentalt med ögonen. Ögon som för övrigt gav mitt synfält intressanta flygfän i periferin strax innan ett möte. 

 

Under dessa veckor har det varit mycket pianomusik i mina öron. Combat kan bara peppande och med tanke på releasen behövdes den, men när jag var så uppe i varv hela tiden blev pianomusiken balsam för själen. Detta är en av favoriterna som gått varm på min Spotify. 

 

 Detta får mig att faktiskt sakna tiden då jag kunde spela piano. Jag vill lära mig denna! 

 

Kanske kompletterar de varandra. Medan jag tampas med leverantörer, verksamhet och nya uppdragsförfrågningar hjälper klaviaturen mig att tagga ner. När jag sedan stämplat ut, då öörnar jag iväg i Gulingen med combatmusiken dunkande för att sedan köra skiten ur mig själv framför deltagarna i gruppträningssalen. Idag är det andra releasen och chansen att sätta koreografin.