Sista inhoppet på jobbet avklarad, så nu får vi se när jag återkommer nästa gång. Snabbt hem där Oo mötte upp efter en sväng i Partille och så ut till Tyrsjön för en liten prommis i det avtagande solljuset. Det var ingen vidare värme precis, men skönt ändå att komma ut. Inte direkt det bästa underlaget heller då skridskor passat bättre på många ställen! Men bättre att gå på hal is och ha det glatt än att gå i lera och sörja (Oo hade aldrig hört den!)

Mysiga lilla Tyrsjön ligger i närliggande Knipared med ett gäng cacher längs dess promenadväg runt. Oo hade loggat de flesta tidigare, men nu gjorde vi nytt försök på de han inte hittat. Bland annat en nano! En nano ute i skogen!

(Det gick inget vidare!)

De andra två som inte loggats hittades dock rätt snabbt. En trevlig liten tur i skogen!

Det blir inte alltid den smidigaste vägen till cacherna! Föga förvånande hittades en väl upptrampad och knappa femtiotalet meters stig ut till vägen sedan vi hittat och loggat. Men det var uppfriskande att efter flera dagars lökande i soffan ta en omväg genom skogen!

Den utfykten var ungefär vad vi båda orkade med innan vi gjorde ett försök att storhandla.
Vi lyckades handla för hundratals kronor, men åkte ändå och köpte take away på vägen hem!
"Indian Curry House" i Lerum blev en positiv överraskning då deras mat var riktigt mumsig! Kul att byta ut kebabtallriken och pizzan mot något nytt. Lite dyrare visst, men det blev var sin matlåda över och som sagt mycket godare.

Fick med mig två kilo morötter för femton spänn från Ica-affären till rådjuren. Det tyckte jag var rätt ok, särskilt med tanke på att en semla tilll mig gick på nästan tjugo. Men åååh vad god den var!




(Min bara min!)


Oo slemmar fortfarande och har nu lagt till lite hosta. Särskilt pratsam är han inte heller. Själv har jag bara lite snor kvar, så är definitivt snart av med denna förkylning!

Inga speciella känningar i magen heller, bara en rejäl mensvärksliknande spänning i morse innan jag klev upp.



Klassiska spår i snön:
En räv?
Ett rådjur?
Nej, det är en geocachare!












 

 

Fick en kommentar om detta med cacher och vad det kunde vara för något? Jag tror jag förklarade det lite slarvigt där i hösten 2009, men skadar inte att uppdatera nya läsare vad det handlar om. :o)

Det är bara det att det alltid låter lika fånigt varje gång man ska försöka förklara! Haha, för det handlar kort och gott om skattjakt!
Överallt i hela världen finns så kallade cacher, vid dags dato hela 1 258 952 stycken. De kan vara av olika sort och utseende, men generellt är det en behållare tex en burk som minst måste innehålla en loggbok.

(Alla cacher i centrala Göteborg. Smileys markerar att vi hittat den)

På webbsidan geocaching.com kan man gratis registrera sig för tillgång till alla dessa cacher. Var cacherna finns är angivet i form av Norr- och Östkoordinater, tex N 57° 41.925 och E 012° 00.398. Man behöver alltså tillgång till en gps och vi har en sådan handhållen från Garmin, men även Oos iPhone funkar rätt bra.
 
(Se ovan) Cacherna är svårighetsgraderade efter Difficulty, dvs hur svåra de är att hitta väl på platsen eller att lösa. En del cacher får man nämligen själv ta fram koordinaterna genom en form av gåta, klurighet, problemlösning eller liknande. Dessa kallas mysterycacher. Andra graderingen är Terrain som anger hur svår den är att ta sig fram till rent geografiskt. Ett ska man i princip kunna ta från en rullstol, medan fem oftast kräver utrustning så som båt, dyk- eller klätterutrustning.
Size är allt från micro eller other till small, regular och large, där other ofta innebär en så kallad nano som är vääldigt liten!

(Nanocacher! Den till höger utanför Sagrada Familia i Barcelona)

Micro är ofta en filmburk som filmrullarna till digitalkamerornas föregångare förvarades i och regular en typisk lunch- eller glasslåda. Men de kan också se väldigt olika ut, kamouflerade eller finurligt gömda så de smälter in i miljön de befinner sig i!

(En ovanligt large cache!)

Så cacherna kan som sagt vara av både olika storlek och typ, och de vanligaste är de traditionella som beskrivits ovan. Sedan finns som sagt mysterys där en uppgift måste lösas för att få fram koordinaterna. En annan är så kallad multicache som består av ett eller flera steg för att finna den slutliga cachen. Till exempel kan första cachen innehålla en uppgift eller ett problem som ger en ny koordinat där en ny cache ligger med ännu en uppgift och så vidare, tills man kommer till den sista där loggboken finns. Eftersom man registrerat sig på hemsidan har man ett alias, vi har Loove som man använder när man skriver i loggboken tillsammans med det datum man loggar.

 Sedan loggar man på webbsidan också att man funnit den (eller inte), så på så sätt kan man "följa" hur en cache loggats och också få tips och hjälp om man själv kört fast.

 (Loggar för en cache på hemsidan)

De lite större cacherna kan innehålla lite enklare bytessaker som kan göra jakten roligare för barn. Tar man en sak lägger man själv något annat däri.
(Den första TB vi hittade "Kotte the Cone"!)


(En annan, Red raptor!)


(Ibland får man leta en stund...)





(Lite svårare terrain-rating, hihi!)

Dessutom finns så kallade travelbugs, (TB's) i olika form och fason. De är kodade och förflyttas mellan cacher med lite olika mål. En del vill till en specifik plats i världen, en del bara flyttas runt i ett land, en del besöka cacher i anslutning till exempelvis vackra utsiktspunkter.
De finns som sagt i olika former, men de har alla en kod som man måste ange för att kunna registrera att man hittat och tagit den tillvara för fortsatt färd till en annan cache.

De som placerar ut alla dessa cacher är geocacharna själva! Vi har bara lagt ut en, men har flera idéer och platser att lägga på. Tummen ur som vanligt.
Jag brukar nämna "dagens cache" i inlägg ibland, och anledningen är en specifik cache uppe i Stockholm som Oo spanat in. För att ha rätt att logga den, krävs det att man loggat minst en cache per dag i ett år! Han loggade en annan i Malmö som krävde tre månader eller något sådant, så när han hittade denna större utmaning kunde han ju inte låta bli när han ändå var igång.
Så nu är han och svågern ute för att logga dagens, svågern som vi också introducerade för geocaching och fastnade :o) Men med tanke på hur länge de varit borta har jag en känsla av att det blir fler än en!
Det jag gillar med geocachingen är att man kommer till platser man annars aldrig kommit till! Historiska, vackra, utmanande och roliga. I beskrivningarna kan man få information om just den platsen om den har någon speciell betydelse, från historisk till personlig eller bara en helt vanlig cache att logga.
Vi gruvar nåt vansinnigt att vi inte hittade denna aktivitet tidigare så vi kunnat logga när vi var på Kap Verde, Hawaii och uppe vid Treriksröset! Det är fräcka platser att ha loggar från!
Så...ett försök till förklaring av geocaching! Fråga gärna om det bara blev snurrigt, och i kategorin Geocaching har jag mer om våra sådana utflykter! :o)

Hur gick detta till? Jag var genomvarm och avslappnad efter ett långt skönt bad, och sedan står jag och fryser häcken av mig under en gångbro i Alingsås! En klurig mystery som Oo lyckades lösa och chans att bli "Second to find". Men hittade vi den? Såklart inte! Det fick bli en annan cache vid tågstationen istället innan vi besvikna åkte hem igen.
Nu efter avklarad och efterlängtad middag ska jag lägga omkull mig i soffan med en skål nypoppade popcorn!

(Var ÄR den!?)

Oo var liksom mig rätt trött igår. När jag vid middagsbordet lite halvhjärtat föreslog en kortis-promenad, var svaret att jag nog fick gå själv. Han skulle upp i ottan för att åka till Malmö och ville varva ned ordentligt.
En stund senare blippar det till i mobilen vilket indikerar en nyutkommen cache. Oo flyger upp: "-Vi ska på FTF-jakt!"
Några minuter senare sitter vi i Gulingen och sladdar nedför de frusna backarna och vidare mot Gråbo. Den är så nära att Oo bara måste göra ett försök! Dimman är total. Det är rena gröten, aldrig varit med om något liknande! Får krypköra längs 190:an för att hitta avtagsvägen, och när vi slingrar oss fram mot koordinatens slutpunkt ser vi en bil redan på plats. Attans!
Men den cacharen har inte funnit den ännu, så tillsammans letar vi febrilt tills min pannlampa träffar den lilla burken. Wo-hoo!

Glömde i sökandets iver totalt bort att fota, så det fick bli en när vi var hemma igen. Det ser ut som det snöar eller regnar, men det är dimman som ändå var nästan obefintlig uppe hos oss. Så det blev ingen promenad, men skönt att komma ut en sväng om än bara för att klättra och böka bland stenblock :o)

Helt slut och allting värker från knäna och ned. Att det kunde vara så jobbigt att handla på Ica Maxi? Fast med en massa annat gjort timmarna innan kanske det inte är så konstigt. Det blev FTF (First To Find)-jakt i Bergsjön vid lunchtid, men gick bet då vi mötte en annan på väg ned från dess gömställe! Missad med någon ynka minut!
Via en cache i Kortedala åkte vi vidare till Nääs slott och en mystery som vi bokstavligt talat pusslat ihop. Ja, till och med jag kunde lösa den, men så var det ren pussel-läggning! :o)




Väldigt fina omgivningar i området, och vi loggade ytterligare två i skogarna omkring innan vi åkte vidare och efter tips från kollega hittade cachen vid Lerums kyrka.

(En form av energipåfyllan i Partille)

Efter nöje blev det nytta, och garderoben i hallen har länge varit i behov av att fixas iordning! Nu fick vi tummen ur och spenderade ytter-ligare några tusenlappar på K-Rauta till en bra början.

(Elfa är bra grejer!)

Orken började tryta rejält, men storhandling var nödvändig så Ica Maxi fick ett celebert besök. Oo hittade vad han ansåg skulle bli Ronjas favvomjukis, så vi får väl se.
Hittade en glögg från Herrljunga som visst skulle vara helt alkoholfri! Det dröjde bra länge innan jag fick smak för glögg faktiskt. Hoppas denna är god och inte sådär stark så det raspar i halsen.

Nu smattrar regnet mot takfönstren igen, lagom till vi var hemma. Ska lägga omkull mig i soffan en stund innan det är dags för middag. Currypanerad spätta med mos på menyn!

ST-tidningen har fortfarande inte kommit igång med sin nätvariant, men har fått scannat från gårdagens tidning! Lite omständigt att läsa pga skarven, menmen.

Kan tillägga att Gulingens bugg fick många loggar den helgen! :o)

Solen är på väg ned och vi bjuds på kycklingmiddag på Landet. Oo har börjat må dåligt hemmavid, och blir inte bättre medan vi åker norrut. Efter en liten matportion och magen får annat att göra känner han sig långsamt bättre, och lagom till det är dags mår han som tur var bra igen. Vi pälsar på oss och drar vidare norrut, följer koordinaterna som leder oss till Häggvallsskolan på Tjörn. Där känner jag igenom mig eftersom Krav Maga-träningarna höll och håller till där.



(Min fine Oo!)

Vi hinner knappt parkera Gulingen förrän några tjejer kommer fram och fotar dess rumpa! Travelbugen har fått ett gäng nya "registreringar"! :o) Vi ser måånga fordon med travelbugs, och ett gäng husbilar är också på plats. Vi trängs lite i entrén medan klockan närmar sig 17.00, då kallas vi allesammans ut till byggnadens kortsida. I fjol var en digital nedräknare placerat i bakrutan på en Volvo. Denna gång är det storprojektor på duk och bingobrickor delas ut till höger och vänster.



När nedräkningen så är slut är det dags för - Bingo! Så står vi där hundratalet personer i mörkret och kryssar i bingobrickor, och efter ett antal möjliga alternativ kommer så den sista avgörande siffran och "Bingo" ropas ut från alla håll och kanter! Nu vet vi vart vi ska ta vägen, vilket vi på grund av den definitiva parkeringen och försäljningsborden på insidan redan räknat ut, nämligen in igen till den stora sporthallen tjugo meter bakom oss.


En rejäl stunds köande tar vid för att registera, betala och få sina koordinater. Jag stöter på en gammal Krav Maga-kompis och en av tränarna som också är sugna på lite nattlig caching.

Efter lite information där bland annat alla uppmanas att logga i eventets loggbok för att uppnå mega-status med 500 deltagare. Barn, födda och ofödda uppmanas att skrivas in, så jag skriver in också Ronja, och när vi är tillbaka efteråt får vi höra att 502 loggats totalt och målet uppnåtts! Xo)
Så släpps vi så iväg ut i mörkret och de små pannlamporna försvinner åt alla håll. Det är fler cacher än i fjol och området känns större, så det är inte lika trafikerat som då, men de små ljusen stöter man på överallt både nära och på håll. Ganska snabbt kommer vi till bar-cachen, och jag passar på att få mig en mugg varm glögg och pepparkaka. Gottigt!

(Välkommen in till baren!)

En mystery har hinten "Se dig omkring". Små reflexer leder oss likt brödsmulor vidare genom mörkret, upp och ner och hit och dit. Oo älgar iväg och jag har all fokus riktad på nästa lilla reflexljus framför mig. Kommer till vattenfyllda hjul/traktorspår där jag faller pladask! Händerna rätt ner i vattnet och upp i ansiktet. Känns som jag ramlat i en hel pool, med skillnaden att vattnet är kallt och luktar kärr. Kravlar mig flabbande upp och inser att det inte är så illa. Klev inte i djupare än att byxorna är dränkta till vänstra vaden, men kängorna stått emot. Handskarna har också klarat sig hyfsat, bara att vattnet kommit in "ovanifrån" vid handlederna. Resten hamnade ju mellan hjulspåren, så det uppstänkande vattnet i ansiktet medförde bara känslan av att hela jag ramlat i.
Eftersom vi trampar på i skogen håller jag värmen, men till slut kryper kylan inpå och jag känner inte benen längre samt rumpan känns konstig. Jag skulle ha tagit långkalsonger! Höften känns inte så farlig, men blir snarare mer orolig för kylan. Jag har kvällen innan och på morgonen känt av en misstänkt smärta i halsen när jag sväljer och fruktar en förkylning. Jag undrar vad det är som "klonkar" när jag går och upptäcker att det är byxbenet som frusit.
I utkanten av ett villaområde ser får vi två älgar framför oss. De glor, vi glor och min kamera kan bara producera becksvarta suddiga bilder. De blockerar vår väg och ser inte ut att ha bråttom, vilket föranleder en rejäl omväg till cachen vi är ute efter.
Vi genar genom en hage och våra små ljus fångar upp glimmande ögon i mörkret. Oops, hagen var visst inte tom! Som tur var bara två hästar som nog undrade vad tusan vi sysslade med.
Till slut kommer vi så pass nära skolan att jag beslutar mig för att ge efter för min stelfrusna kropp. Ungefär två och en halv timme har vi cachat i varje fall, så Monica slår följe med mig och så släpper vi lös Oo på egen hand.
Det är gott att komma in i värmen, käka varm korv och slappna av! Efter en stund är det dags för toaletten och då känner jag höfterna. Inte superont, men väldigt stelt.
Oo är ute och jagar drygt en och en halv timme till, så totalt loggar vi 21 av de femtio cacherna innan vi åker hemåt. Jag är fortfarande stelfrusen, så tappar upp ett bad och värmer nyponsoppa som jag dricker i badkaret! Mycket gott! Oo som svettats som en gris och inte haft några problem med kylan tar bara en dusch och kryper i säng. Hittar honom sött sovandes med Maja som vanligt uppå när jag är klar.

Medan jag tjuvsovit några timmar på morgonen, studsade Oo upp med tuppen. Jag har ont i halsen, värk i fötterna men höfterna känns rätt ok. Mysfrukost med vacker frost på utsidan och brasa i kaminen. Jättefin dag, men jag stannar inne medan Oo nu är ute för att ta dagens cache. Jag är lur på att han ska försöka sig på den vid Lerums kyrka igen, tredje gången gillt liksom.
 
Otroligt skönt att ha haft en lite längre helg! Till veckan är det föräldragruppens andra träff, samt ny kontrollmätning. Känns som det blir en väldans massa flängande nu kommande veckor fram till min ledighet med psykolog, kontroller, föräldragrupp och psykoprofylaxkurs. Men jag vill inte bli förkyld! Ska nog värma lite nyponsoppa igen, skönt för onda halsar och gott dessutom!
 

Spooky bild va? Passande till Halloween! Provade slå på den saltade kameran och till skillnad från igår så startade den! Kanske den torkat lite, så det gick till och med att ta bilder! Spökbilder!

En annan variant kunde jag inte beskriva närmare än digitalt brus när jag försökte förklara för killen på Elgiganten och senare försäkringsbolaget. Men det faktum att den gick att starta och ta bilder medförde att han på Elgiganten ville skicka in den, trots att jag återgav bedömningen jag fått efter gårdagens samtal med försäkringskillen. Eftersom jag inte kunde göra en skadeanmälan från jobbet igår, ringde vi direkt vi kommit ut i bilen igen. Kom fram till samme kille som var lika trevlig som förra gången! Fick återge hur skadan uppkommit. "-Ehm, vi öh, geocachade vid vattnet...". Fick förklara vad geocaching var för något, och det låter lika fånigt varje gång! "-Man letar gömda "skatter" med hjälp av gps!"  Men han verkade uppriktigt intresserad, och jag hoppas han blev så pass nyfiken att han provar! Jag fick till och med uppge min bloggs adress så han kunde se de sista bilderna i kamerans (fullt) funktionella liv, samt läsa mer om geocachingen! Det finns ju gott om cacher i 08-land, så det vore verkligen kul om han fann det lika kul som vi! :o)

I vilket fall så bedömde han, än en gång kameran som förlorad, och en ny för motsvarande värde skulle kunna hämtas ut. Dock inte så snabbt att vi kunde gå in och hämta med en gång, när vi nu ändå var där. Ärendet ska väl gå någon tur och så butiken informeras och kamera hittas osv. Så vi åkte därifrån ned till Lindome och hämtade GAIS-biljetter hos Nicke. På vägen tog vi cachen "Gränsfejden Sverige-Danmark" vid Hagared. Vi gjorde ett försök på den i vintras, men då var det för mycket snö och is att vi gick bet.
Utrustade med systemaren kunde jag dokumentera den mysiga höstskogen, inte långt från Nickes hus.

Denna gång gick det bättre att hitta cachen, och jag kan väl påpeka att jag denna gång inte var i närheten av vattnet med kameran!



Nicke håller på att bygga garage/förråd, och Tomas var där och hjälpte till. Vi fick våra biljetter och drog tillbaka till stan och Gamla Ullevi, frossade på Max, köpte en stor GAIS-filt i supporterbutiken och mötte upp Tomas. Väl på plats på läktaren blev jag duktigt trött, men somnade i alla fall inte! Filten var riktigt go att ha under matchen, så satt och hade det riktigt gott där medan GAIS-arna åkte på däng mot Trelleborg. Till och med en sådan fotbollsanalfabet som jag såg att de grön-svarta spelade riktigt dåligt på slutet då de släppte in två mål.
Oo var putt efter förlusten, men gick ändå med på att dra in till Café Brulé (bara ett e!) för att jag skulle få stilla mitt plötsliga sug! Tyckte det kunde vara mysigt att gå en sväng i stan också, då det faktiskt var en rätt skön kväll.
Caféet hade ett erbjudande med en créme brulée och dubbel espresso för x antal kronor. När hon i kassan förstått att jag ville ha en créme brulée och inte en krämbulle, ville jag byta ut espresson mot en vanlig kaffe som Oo då kunde ta, men nej det gick inte för sig! De kostade exakt lika mycket, men det var erbjudandet som gällde och då skulle det vara espresso! Annars var det separata priser för bruléen och kaffet som gällde. Tyckte det var så jäkla dåligt att jag vände på klacken och gick!
Vandrade lite planlöst längs Kungsgatan, men nu var jag så putt att vi åkte hem, och nu har jag en färdig kladdkaka som väntar i ugnen istället!









Ska ta med den till soffan där Oo väntar, men först får jag visa en av tjocktröjorna jag köpte när vi var i Ullared! Jag gillar den skarpt, och det är ingen specifik gravid-tröja. Bara en storlek större än vad jag vanligtvis skulle ha.

Imorgon kanske det blir lite mer cachande, om vädret och orken är bra. Fast Oo som skulle bli klar med arbetsrummet har sin deadline imorgon också, vilket jag fick påminna honom om! Vill minnas att han var lite kaxig beträffande att ha två heeela veckor på sig. Just det. Imorgon har de två veckorna gått och det är liiite kvar för honom att gå igenom om man säger så!

Nej, nu har kladdkakan väntat tillräckligt länge!












 

Öppnar ytterdörren och knäpper en bild på det vackra höstvädret på utsidan. Härligt! Oo har kommit tillbaka från morgonens innebandy och ligger nu och slappar i sängen. Själv steg jag upp strax innan han kom hem, så det blev lite sovmorgon!
Tror Oo behöver sova en stund innan kvällens bröllopsfest i Borås, då det inte blev så många timmar för honom denna natt. Vi var i säng strax efter 02 efter en varm och skön kväll ute i Färjelanda och Martin och Jeanette.

Medan badtunnan fylldes sakta men säkert och värmdes upp av den lilla kaminen, intog vi pasta och spelade ett för oss helt nytt spel som var riktigt kul, "När då då?"
Andreas, Elin och Noel skulle också ha varit med, men Noels magsjuka slog till hos Elin så de fick vända hemåt strax efter de kommit. Stackars Elin, usch för magsjuka!


När mörkret var kompakt och endast marshallernas ljus som vägledning var det riktigt härligt att tassa ut i den kyliga luften och sjunka ned i det uppvärmda vattnet! Och när stjärnklara natthimlen bredde ut sig ovanför var välbehaget ett faktum. Vi eldade så skorstenen blev rödglödande och det blev ett härligt svalkande måste att emellanåt komma upp på kanten!
När vi var likt överkokta humrar klev vi upp, och då hade klockan passerat midnatt!
Så genomvarm och avslappnad som jag var lyckades jag inte hålla mig vaken hela vägen hem, hann nätt och jämt slänga upp de blöta grejerna och ta ett tag med tandborsten innan jag stupade i säng. Tack Martin och Jeanette för en trevlig kväll och mitt första bad i trätunna! :o)

Vi visste att det var dåligt i kylen på frukostfronten, men jag ville minnas att bröd fanns för honom innan sin träning. På morgonen hör jag honom rumstera i köket, dra i lådor och prassla med påsar. Timmar senare när jag så precis kommit ur sängen ringer han och är på hemväg, lite förnärmat konstaterande att brödet han hittat varit luddigt och att han istället fått knapra torra knäckebröd. Jag sneglar mot köket och kan bara konstatera (än en gång) att min make är blind! Så hävdar han att jag gömt dom bakom hushållspappersrullen, ack ja! Hahahahaha!

Han fick dock skratta tillbaka när jag glatt öppnade det som väntat i brevlådan, och läst "Grattis Linda från 055, vadå 055?"

Har inte öppnat ännu dock, vet inte om jag ska vänta till måndag eller ej!

En annan kul grej uppmärksammade min gamla Krav Maga-tränare på FB, från Polisens hemsida och expressen.se:

"Geocatching"?? Vi geocachare kan bara konstatera att det är synnerligen fuskigt att tillämpa helikopter, båt och piketpersonal för att logga en cache!
Och vänta lite nu, i Polisens rapport kan man skåda bildbevisen och ser inte den där "kylväskan" synnerligen bekant ut? Hahaha, det är ju necessären som Oo distribuerar bland sina produkter!

Hohoho, okej, bortkastade skattepengar men hallå, den hade hängt där över ett år! Nu kan ju cacheägaren ståta med en logg av Stockholmspiketen också, även om han inte kan hänga tillbaka cachen där den var! :o)


(Nej, necessär!)




Nu har Oo somnat in så jag åker nog och storhandlar själv. Behöver proviantera inför imorgon och tårtbotten fixas idag. Vanlig hederlig gräddtårta är godast!
Har fått "casper"-filmen också, så kanske vi hinner slötitta på den också innan det är dags att kolla om finskorna passar.

Skogens guld har för mig inneburit hjortron, men här nere är det tydligen kantarellerna som innehar den titeln. Jag har smakat på restauranger och inte funnit dom särskilt märkvärdiga, men folk verkar ha en form av mani på dom! Man avslöjar hellre sin brors alla hemligheter än sitt kantarellställe, och det oooh:as och aaah:as åt dessa fruktkroppar som tydligen helst bara ska smörstekas med lite salt(?)
Nåväl, jag har som sagt smakat, men aldrig faktiskt sett dessa rariteter live, au naturel ute i skogen. Ännu en sak att tacka geocachingen för! ;o)
På väg till den fjärde lunchcachen flämtar mina två sällskapscachare till och pekar med darrande hand på några anspråkslösa små "hattar" bland mossan. Kantareller! Efter hittad logg (och ett kilo spindelväv i ansiktet), letade vi oss tillbaka till fyndet för att fylla Mikaels jacka. Lite besviket konstaterade jag att de ju inte såg så trattformade ut som jag föreställt mig, men så fick man höra att dessa ju var vanliga kantareller. Trattkantarellerna var mer sådana, och tydligen inte heller lika gula(?).
Nåväl, nu skulle de delas broderligt, men då jag sade att några få räckte för mig till ett smakprov, blev de nästan darriga på läppen av tacksamhet. Är de verkligen så fantastiskt goda? Är de så sällsynta? Jag kände att jag kunnat avsäga mig svamparna helt, men inser att jag väl åtminstone får ge dom en chans när jag nu har möjligheten. Det roligaste var ju att leta, hitta och plocka!

Minns en svamptur med Jenny på Pitholmshedarna där vi letade någon form av musseron, blåmusseron tror jag. För att inte tala om hur roligt vi tyckte det var att plocka allehanda udda svampar för vår finfina svamputställning, ju större desto bättre oavsett sort eller fason! Smörsoppar fanns det gott om där, men vet inte om jag sett så många sådana här nere. Däremot är jag nästan säker på att jag sett en stor murkla på gången upp till huset! Sådana var vi och letade också vid något tillfälle i de norrländska skogarna! :o)




Riktigt guld från skogen!






Fast jag är inte så förtjust i dom faktiskt... :o)

Om man räknar med åren i Stenungsund har jag bott här nere i ganska precis åtta år nu, men jag hade ännu inte besökt Slottsskogen mer än en enkel promenad igenom vid kanske två-tre gånger. Idag invigde vi cykelstället (ännu en fördel med dragkrok!), hängde på cyklarna och drog till just Slottsskogen och dess cacher. Okej, det blev några på vägen också från bilen. Det duggregnade ganska friskt när vi började, men allt eftersom timmarna gick klarnade det upp för att bli riktigt varmt och soligt.
Tio cacher blev det totalt, varav en multi samt en för oss första av typen earth. Snacka om att jag är en klenis! Flåsade värre än en astmatisk hund och benen som spagetti efter minsta backe! Deprimerande.
Jag må le käckt på bilden från utkikstornet, men tänk "flås-flås- SMIL -flås-flås-flåås"! Inte syns det heller hur svetten rinner överallt, och det är första cachen på plats i skogen.
Jag visste ju att det fanns djur så som pingviner och ett nu förtiden före detta fågelhus. Men jag visste inte att det fanns så mycket mera vilket ju är helt fantastiskt! Första gången jag fick se älgar i en inhägnad faktiskt. Har förstått att djurlivet minskats av kostnadsskäl vilket är synd. Jag tycker det är fantastiskt av Göteborg att erbjuda detta, inte bara en gigantisk park mitt i stan, utan också denna möjlighet för barn och vuxna att ta del av alla dessa djur utan någon som helst avgift (om man nu tänker bort skattepengarna).

(Nya koordinater till multicachen räknas fram vid Smålandsstugan)


På vägen hem var han ju bara tvungen att logga en cache han spanat in ett tag. Behöver jag påpeka att han inte var så ren när han kom upp? Men han trillade inte i ivarje fall!

Väl hemma upptäcker jag att vi fått med oss en kompis hem från den centralt belägna parken. Lade märke till den lilla mätarlarven när vi var tillbaka vid bilen men glömde sedan bort den tills jag såg hur Maja oerhört intresserat spanade på min ryggsäck. Hoppas den ska trivas i vårt päronträd istället! :o)


Oo är ute och skruvar trall och jag funderar på att lägga mig i badet. Kycklingmiddagen med pasta och sås på fetaost och oregano är avklarad och undanröjd, med fyra lunchlådor till godo. Gött!
Jag är helt slut i kroppen och funderar på att lägga mig i badet. Jag har faktiskt aldrig använt badkaret sedan vi flyttade in, då jag har varit desto flitigare i bastun. Blev ju lite sugen när jag skrev den senaste "Skrivpuffen" :o)

Industrisemestern är över, de flesta är tillbaka och ruljansen startar upp igen. Det springer folk överallt och kollar av hur semestern varit, hur den tillbringats och andra ointresanta meningslösheter så som det förväntas av goda kollegor och medarbetare. Undrar hur de skulle reagera om man sade att man blivit lämnad av maken, att barnen hamnat i fyllecell och man själv klunkat två vintetror varje kväll?
Jag börjar gruva mig för när mitt tillstånd ska upptäckas. Som tur var har jag noll kontakt med andra i landskapet, alltid fördjupat mig i min Metro under lunchen och ganska klart visat mitt ointresse av relationer eller ytligt prat med de andra. Det torde kanske minska risken för "-Nejmen väntar du barn? Ååh, vad roligt!" Och så alla frågor och egna erfarenheter och sånt som har en förmåga att komma. Blä. Har ingen lust eller behov av att försöka dölja magen, utan vill bara kunna komma och gå som vanligt utan kommentarer, frågor eller händer som ska känna!

Nu har jag i varje fall fått tag på psykologen och fått tid nästa vecka. Tror jag är lite extra gnällig på grund av det eländet också. Jag har mått så bra hela helgen och nästan känt mig "som vanligt". Då vill man ju inte ner och grotta i det där igen och plocka fram alla jobbiga känslor man haft. Tänker jag inte på det, eller inte konfronteras med ungar så går det ju bra! Jupps, skitbra hantering av problemet va? Struts som heter duga. Xo) Nog om det nu.

Vy från Angeredsbon som jag passerar till och från jobbet. I fjärran skymtar centrala Göteborg och E6:an plöjer sin väg från Kungälv. Eftersom vi samåkte i fredags beslöt vi för att ta en cache vid namnet "Angeredsbron".
Naturligtvis parkerade vi vid "fel" ände av bron, men en promenad var ju inte så dumt, även om det nu råkade vara längs en vältrafikerad väg med två motorvägar brusande långt där under. Vi letade, och letade. Några förbipasserande tutade på oss, kanske de ville säga oss något? Kanske det ja, för efter fruktlöst sökande och läsning av tidigare loggar insåg vi att cachen måste vara under bron, på marken vid brofästet långt under oss! Suck! Bara att knata tillbaka och hitta någon annan mer lättillgänglig cache för dagen.


När jag nu började så negativt får jag ju avsluta med något positivt. Stoltsera med mitt bröd igen! :o) Jaja, det är bara enkla limpor, men det är mina förstfödda! Då får man skryta lite ;o)
Just det, vi har ju varmluftsugn. Då ska man ju kunna grädda flera plåtar samtidigt? Dock undrar jag då över temperaturen, för visst ska det vara lite lägre än vad som annars angivs i recept och så om man kör på varmluft? Hade jag kunnat det så hade jag kanske kunnat grädda alla lite fortare, förutsatt att de fått plats på höjden. Lite tveksamt kanske, men väl värt att kolla upp till nästa gång!

Hehe, de blev lite stora som sagt. Fick dela på mitten för att få in i fryspåsarna och så skiva på tvären.





(Nam nam!)

Efter en lugn frukost packade vi cachingväskan, krängde på oss regnkläderna och pös till Vättlefjäll för lite caching!
Hade väl inga djupgående planer på antal eller längd på turen. Om vi vetat hur länge vi skulle bli ute hade vi nog tagit med oss lite mera vätska. Sex timmar, åtta cacher och 13 kilometer varav en hel del obanad terräng! Då vi vaknat till ösregn och det inte kändes som någon större värme, hade jag klätt på mig rejält.
Vid första kisspausen (av måånga) upptäckte jag att brallorna spruckit rejält där bak, och frågan kom obönhörligt: Hur länge har jag gått med det där egentligen??
Ungefär som den gången jag kom hem efter ett vaktpass, skalade av mig "kostymbyxorna" och upptäckte ettt decimeterstort hål där bak. Uh-oh!
Brallorna åkte dock av rätt snabbt då vädret klarnade upp och trampandet i skogen satte upp kroppstemperaturen.
En del cacher bjöd på vad som kändes som kilometervis av ren skog med allt vad den innebär i form av myrmark, ojämn terräng och kavande över stock och sten. Men underbar natur och inga mygg! Lite småknott kunde dyka upp när man stannade till, och en krypande fästing upptäcktes innan den hann slå till, men annars var det perfekt för skogsvandring!







(16:e gången eller nåt...)




(Oo hittade en salt sten. För älgar alltså)




(Blöta på utsidan, torra på insidan. Bra kängor är ovärderligt!)


Sista cachen var en mystery där vi fått koordinaterna av de vi loggat tidigare under vår vandring. Gissa ledtråden till dess gömsle - "Under stenar"!
En halvtimmes letande senare lyckades Oo, och vi fick med oss en grodbug med oss hem.
Väldigt trötta fötter och ben, men väldigt gött ändå. Känns också bra att man inte gav efter för latmasken och köpte färdigmat till middag. Tog oss i kragen och fixade pannbiffar med potatismos och mycket stekt lök! :o)
Nu ska jag göra Oo sällskap i tv-soffan!

Efter en riktigt latardag med inte mycket mera vettigt gjort än ett byte av sängkläder och tvätt av de gamla, packade vi matsäck och drog ut på caching. Två cacher ute i natur-reservatet Vättlefjäll som inte ligger lång ifrån oss men låångt ut i skogen. Ganska skönt och svalt ute med litet duggregn, men härlig natur och vackra sjöar.

Cacherna hittades relativt enkelt och som extra belöning fick vi med oss var sin fästing med oss hem. Najs!
Om vädret är bättre imorgon så gör vi ett nytt försök att åka upp till Landet och ta itu med den nedsågade björken. En delad pizza och varm dusch och vi är redo för "Ghost whisperer"!

Vilken otrolig värme vi haft senaste dagarna, ja hela semestern hittills! Man ska inte klaga, men ibland har det varit lite väl varmt, i varje fall för att bygga altan och klippa gräs. Vi båda höll på att bokstavligt talat rinna bort i solen igår, och när värsta delen av gräsmattan var klippt tog Oo en paus i byggandet och så premiärbadade vi i tjärnen! Första gången någonsin för mig, men riktigt skönt!
Sedan blev det middag och combat för fyra trogna deltagare där vi alla svettades ikapp. Kändes lite tungt i kroppen och gjorde fortfarande några missar som är så irriterande!
Denna morgon vaknade vi till ett dånande regn, men värmen verkar hålla i sig ändå. Tanken var att vi skulle upp till Landet och kapa ett träd och fixa ved och sånt, men nu får vi avvakta hur vädret är där uppe.

Sedan jag skrev sist har det också blivit lite caching, bland annat en som Oo nödvändigtvis skulle ha mitt ute i skogen. Att klättra och kava över berg och risiga kalhyggen i gassande sol är väl inte riktigt det roligaste man kan göra. Att det sedan kom lite fjärran åskmuller och en regnskur var tacksamt skönt. Som tur var hittades cachen relativt snabbt och så var det bara att jobba sig tillbaka i sällskap av bromsar. Urgh, tack och lov för långbyxorna, men kolla blaffan på min överarm! Fick några sådana kan jag säga! Fick några fler medan jag klippte gräset också igår... Tänk vad trevlig den svenska sommaren skulle vara utan mygg, knott, bromsar och liknande elände!
Det syns inte på bilden hur skitig och blöt jag är, men det bildades vattenpölar på mattan i bilen på vägen hem!

I söndags var vi bjudna till Elin och Andreas för middag och finalmatch i fotbolls-VM. Gottigt med tacos och så att somna medan Spanien och Holland kämpade om guldet. Hopplöst, deras soffa är för skön helt enkelt!

Altanbygget går framåt finfint! När jag kom hem från tärningen igår såg det ut så här!

Nu är det i princip "bara" entrén som återstår, och den kommer att bli jättestor! Oo hittade förresten ett sätt att få lite mindre svett ner i ansiktet genom en "turban" i form av en handduk på skallen. Mycket tjusigt! :o)

Under förmiddagen igår blev det oplanderat mycket shopping! Oo skulle ha skruv, och det blev det, men av någon anledning kom vi också hem med andra och tredje säsongen av "Ghost whisperer", "Harry Potter"-box med de fem första filmerna, en andra rullgardin till sovrummet och en sådan där minidammsugare! Vi fann en sådan mycket nödvändig för att underlätta omhändertagandet av högarna med döda flygfän under våra fönster. Ibland är vi synnerligen duktiga på att motivera omotiverade utgifter. Men en liten tanke fanns också på framtida efterspel av matning av en viss knodd, där ett flertal bevittnade sådana visar på viss spridning och nedfall av sådant som egentligen skulle in i munnen. Snacka om något jag gruvar inför!
Finns det inte tallrikar man skruvar fast i bordet? Sugkoppar duger uppenbarligen inte. Jag är fortfarande inne på sådan där hundkrage, men min senaste idé är att vända den åt andra hållet för att ytterligare begränsa viftande småarmar. Bra va? Xo)
Nej, vill inte tänka på det just nu. Avslutar med lite fler caching- och promenadbilder från de senaste dagarna.

Mysigt med regnet som smattrar mot takfönstren. Undrar vad man ska hitta på idag om nu Landet inte blir av? Kan dock inte förneka att det finns mycket att göra här hemma på insidan!
Usch, bara denna vecka kvar på semestern, hade minst velat ha en vecka till!