Skogens guld har för mig inneburit hjortron, men här nere är det tydligen kantarellerna som innehar den titeln. Jag har smakat på restauranger och inte funnit dom särskilt märkvärdiga, men folk verkar ha en form av mani på dom! Man avslöjar hellre sin brors alla hemligheter än sitt kantarellställe, och det oooh:as och aaah:as åt dessa fruktkroppar som tydligen helst bara ska smörstekas med lite salt(?)
Nåväl, jag har som sagt smakat, men aldrig faktiskt sett dessa rariteter live, au naturel ute i skogen. Ännu en sak att tacka geocachingen för! ;o)
På väg till den fjärde lunchcachen flämtar mina två sällskapscachare till och pekar med darrande hand på några anspråkslösa små "hattar" bland mossan. Kantareller! Efter hittad logg (och ett kilo spindelväv i ansiktet), letade vi oss tillbaka till fyndet för att fylla Mikaels jacka. Lite besviket konstaterade jag att de ju inte såg så trattformade ut som jag föreställt mig, men så fick man höra att dessa ju var vanliga kantareller. Trattkantarellerna var mer sådana, och tydligen inte heller lika gula(?).
Nåväl, nu skulle de delas broderligt, men då jag sade att några få räckte för mig till ett smakprov, blev de nästan darriga på läppen av tacksamhet. Är de verkligen så fantastiskt goda? Är de så sällsynta? Jag kände att jag kunnat avsäga mig svamparna helt, men inser att jag väl åtminstone får ge dom en chans när jag nu har möjligheten. Det roligaste var ju att leta, hitta och plocka!

Minns en svamptur med Jenny på Pitholmshedarna där vi letade någon form av musseron, blåmusseron tror jag. För att inte tala om hur roligt vi tyckte det var att plocka allehanda udda svampar för vår finfina svamputställning, ju större desto bättre oavsett sort eller fason! Smörsoppar fanns det gott om där, men vet inte om jag sett så många sådana här nere. Däremot är jag nästan säker på att jag sett en stor murkla på gången upp till huset! Sådana var vi och letade också vid något tillfälle i de norrländska skogarna! :o)




Riktigt guld från skogen!






Fast jag är inte så förtjust i dom faktiskt... :o)