La Viña
C fick ett litet kortbaserat spel till jul som heter "La Viña" och premiärtestades igår. Som jag hoppats och förväntat var det inte särskilt avancerat men upplägget gav ett skevt första intryck, eller så missade vi någon regel - för jag vann!
Jag gillar att vi nu med "Carcassonne" och "Kvacksalvare" har några enklare spel som är snabbt att sätta upp och köra igenom att komplettera med alla stora och tyngre strategispel som kräver längre tid som man inte ofta har och som Lilltjejen dessutom kan hänga med på.
I eftermiddag kör jag över henne till Johan där hon ska fira nyår.
En reporter från vår lokala Mölndalsposten kontaktade mig för en liten artikel om min kist-annons, haha, kanske det ökar mina chanser att bli av med den!
Upploppet
Det är sluttampen av år 2022 och det är väl då man brukar nedteckna sin årsresumé, reflektera med förhoppningsvis ett mått av tillfredsställelse och inte resignerade huvudskakningar eller skratt som fastnar i halsgropen. Många personer uppmuntrar och sätter mål för att undvika risken att sitta där med 30-, 40- eller 50-årskris eller på ålderdomshemmet och bittert undra vart livet tog vägen. C är en målsättare och tanken är bra men inget för mig även om jag absolut ser ett värde i att ha faktiska mål man kan bocka av som bekräftelse på bekräftad progress, samma metodik jag tillämpar på mina team för varje sprint. Oavsett hur mycket eller lite de lyckades slutföra så var det i varje fall något som de förhoppningsvis finner ett värde i att sätta till status "Done".
De gånger tankarna smyger på gällande ifrågasättande av min tillvaro och det jag åstadkommit så lugnar jag mig med påminnelsen att jag har gjort mina val och skördar därefter. Jag hade kunnat placera mig och Lilltjejen i en billig tvåa, jaga rabatter och inte åka någonstans, mera aktivt sökt mig till andra mer välavlönade arbeten eller vidareutbildat mig för dito. Men jag valde att istället flytta till ett ännu dyrare boende där vi trivs fantastiskt bra, unnar oss utflykter, aktiviteter och de där spontana utgifterna. Jag trivs så bra med mitt arbete och den flexibilitet och andra värden detta innebär. Det är val jag gjort och har då fråntagit mig själv rätten att gnälla eller vara bitter över att inte kunna göra den där ytterligare lyxkonsumtionen eller resan hit och dit med Lilltjejen.
Nu går räntor och kostnaderna upp och mina marginaler krympt än mer. Jag kan reflektera över att mina besparingar kunnat vara hårdare och välja att göra något åt det framgent, men jag kan inte ångra, gräma mig eller lägga energi på att blänga avundsjukt på någon annan. Mitt liv och mina val, mina kort på handen och sättet jag valde att spela dom.
Så om jag försöker reflektera över året som gått kunde jag absolut ha sparat inte mycket men något. Jag är stolt över min insats sedan jag klev in i VCATS teamet och att jag faktiskt slutförde nybörjarkursen i kinesiska.
Jag hade en ambition att ta bort den del av staketet som vetter mot grannen och håller på att falla sönder men fann det inte mödan lönt. Min kärleksrelation med Christer brakade ihop fullständigt och återuppbyggdes mot min egen och många andras förmodan. Personer jag trodde var kategoriska visade sig inte vara det och tvärtom.
Fick en fantastisk sommar med min Liltjej där vår vecka i fjällen berörde mig mest och gläds att hon vill göra det igen.
Jag hade velat springa mera. Jag hade velat pussla, läsa, vandra, sitta vid en eld, virka och sticka mera men där och då fanns varken tid eller motivation så accepterar att det inte är något jag kunde eller ville tvinga fram.
Livet är som det är och vad man väljer att göra det till. Jag väljer att gilla läget.
För övrigt håller ju Lilltjejen på att röja uppe hos sig vilket innebär att hon inte längre förbarmar sig över min brudkista, tillika dåliga samvete. Jag har aldrig gillat den, aldrig velat ha den men inte haft hjärta att avyttra den liksom de där barnstolarna i furu som också har namnet inbränt. Nu fick jag i varje fall modet till mig att lägga ut den på FBs Marketplace och responsen har varit över förväntan. Inte bara för att några faktiskt vill ta över den utan för min annonstext. Skrattade högt när en läsare till och med skapade en "meme"!
Det är några andra "Lindor" som anmält intresse så får se om jag faktiskt lyckas bli av med den till slut!
Inga fler möten idag, väldigt skönt att kunna fokusera på de där "To-do" grejerna man listat ned under veckorna. Det kluriga är bara att försöka erinra sig vad man menade med vissa rumphuggna meningar, hastigt nedklottrade under ett möte.
Squeeze-days
I princip är det bara kineserna som jobbar så har flest möten på förmiddagen och arbetsro resten av dagen.
Lilltjejen jobbar helhjärtat med röjandet i sitt rum samt gäst- och tillika förvaringsrummet vilket är roligt, men att hänga med kompisar hör också lovet till. Elvira sov över inatt så vi körde en omgång "Kvacksalvare" alla fyra. Jag kom
toksist.
Denna kväll har vi hängt i soffan med var sin virkning medan första säsongen av "Blown away" rullade på TV:n, tjejkväll medan C umgicks med sin äldsta.
Duktigt trött, gonatt!
Julafton nummer två
Det önskade sov/lounge-setet som väntade i andra änden åkte på direkt. Julfrukost och lite Carcassonne innan vi packade ihop det som skulle med och åkte till C. Det blev ingen snövit julafton men näst bäst i form av tjockt lager vacker frost.
Till klockan två kom farmor och farfar, så mysigt! Alldeles för mycket mat där jag halvvägs insåg att vi glömt julskinkan, hade ju en sådan där liten gullig en! Då vi alla redan började känna den nalkande gränsen fick den ligga kvar i kylen och
känns sig övergiven.
En massa klappar till Lilltjejen medan Kalle och company rullade i bakgrunden, en massa till undertecknad också!
Jag insåg för sent att jag inte tog någon bild på Lilltjejen med sina farföräldrar! Vill så gärna att hon ska ha massa bilder med dem, kanske för att jag inte har mer än en handfull på mina egna morföräldrar. Någon av mig och morfar som väldigt liten,
farfar dog när pappa var liten och farmor när jag var ett. Lilltjejen har således inga preferenser till morföräldrar men den nära och kärleksfulla kontakten med sina farföräldrar vill jag också ska förevigas. Den är så fundamentalt långt ifrån den
relation jag hade till min mormor och morfar där man skulle vara tyst, sitta stilla och uppföra sig. Den enda kroppskontakten var när man tog i hand för att tacka för maten eller möjligtvis en pliktskyldig kram på order av mammas frammumlade
uppmaning ur mungipan. Det var alltid stelt och obehagligt.
Lilltjejen blir galet bortskämd av sin underbara farmor och farfar, alla farföräldrarnas ynnest, men också överöst av kärlek, tid och omtanke. Ronja älskar att vara hos och träffa dom vilket är så fantastiskt!
C hade hittat spelet "Kvacksalvare" som var riktigt kul! Har redan spelat flera gånger och jag förlorat varenda gång oavsett om det bara varit mot C eller C och Lilltjej. Jag är ingen vinnare helt enkelt!
Lilltjejen följde också med till mitt pass idag. Var inte med men hängde i salen och gjorde gymnastikövningar istället. Kan fortfarande inte köra fullt ut med knäet, tejpar och hoppas.
Men nu går ögonen i kors!
Klar
Självklart hoppar sexkilos-Mini upp i Ronjas säng och väcker henne när jag står där framåtlutad och precis tagit ned strumpan. Blir något nödtorftigt "titta till och sov gott" innan jag planterar mig i trappan för en ny omgång av väntan.
Snöret är draget, Egon har kommit och gått så endast denna strumpa återstår. Läser en kul krönika om "Nisse-dörren var vägen till helvetet" och kan bara vara glad att jag inte lade bus-ribban på den nivån som de många sociala medierna så
lättvindigt publicerat. Tre år har Egon varit här och enligt utsago hans sista. Ronja själv vill dock hävda att hon visst fortfarande är ett barn tills hon fyller tret-ton.
Jahaja.
Nu ska jag sova och eftersom klockan väl passerat midnatt säger jag God Jul!
Väntar…
Väntar på att Lilltjejen ska somna. Strumpa ska fyllas, Egon hälsa på och garn dras kors och tvärs i huset.
Jag och de anställda med bortförhandlad övertid har ledigt idag. Jag höll några möten ändå på förmiddagen och Lilltjejen levererades när sista nästan var klart.
Bakat, tagit det lugnt, ätit delikat lunch och färdigställt julklappen till C. Imorgon är det julafton!
Fortfarande regn
Trött men som sagt glad att jag kunde träffa Mario när han bjöd in. Han är väldigt trevlig och genuin och har liksom Mikael i mitt andra team gjort ett grymt jobb sedan de började för ett halvår sedan - upp på banan direkt. Fick veta att två nya ska börja
i Gent så alla tre team börjar bli väldigt stora nu. Hade de jobbat full Scrum hade de varit för många, över arton som de nu är i varje team.
Mini intill och Lego Masters USA på TVn att somna till. God natt!
Dan före dan före...
Nej, det var inte min bästa insats som instruktör igår precis, men koreografin satt i varje fall hyfsat och deltagarna verkade nöjda. Fick positiva kommentarer om min engagerade peppning så några uppskattar mitt gapande i alla fall.
Nu är det ont men inte lika knivskarpt och smärtan kommer främst när jag har benet helt utsträckt samt med belastning. Får se hur det utvecklar sig. Smärtan i axel-hals-grejen är mycket bättre liksom huvudvärken så det är inte enbart elände ändå för tanten.
Kambenen inför lördag fick nästan tre timmar i ugnen och höll på att ramla isär när jag lyfte dem från plåten. Hade för hög värme på mandlarna och hann passera den där gyllende tidpunkten så sockret började smälta igen och därmed inte bli så där "brända" som man vill ha dom. Nåväl.
Mario, min PO från Gent åker hem imorgon så han ville ses på middag ikväll. Jag och Sornaraja var de som kunde med såpass kort varsel och känns bra att jag hade möjlighet, en lyckträff med icke Ronjavecka och mina dagar av pass! Christer brukar försöka vara hemma på onsdagar för att vara med äldsta dottern som bor hos honom så jag får lite egentid. Ser ut att hinna färdigt virkningen med ett nödrop och funderar redan på vad nästa projekt kan bli.
Dan före dan före...
Nej, det var inte min bästa insats som instruktör igår precis, men koreografin satt i varje fall hyfsat och deltagarna verkade nöjda. Fick positiva kommentarer om min engagerade peppning så några uppskattar mitt gapande i alla fall.
Nu är det ont men inte lika knivskarpt och smärtan kommer främst när jag har benet helt utsträckt samt med belastning. Får se hur det utvecklar sig. Smärtan i axel-hals-grejen är mycket bättre liksom huvudvärken så det är inte enbart elände ändå för tanten.
Kambenen inför lördag fick nästan tre timmar i ugnen och höll på att ramla isär när jag lyfte dem från plåten. Hade för hög värme på mandlarna och hann passera den där gyllende tidpunkten så sockret började smälta igen och därmed inte bli så där "brända" som man vill ha dom. Nåväl.
Mario, min PO från Gent åker hem imorgon så han ville ses på middag ikväll. Jag och Sornaraja var de som kunde med såpass kort varsel och känns bra att jag hade möjlighet, en lyckträff med icke Ronjavecka och mina dagar av pass! Christer brukar försöka vara hemma på onsdagar för att vara med äldsta dottern som bor hos honom så jag får lite egentid. Ser ut att hinna färdigt virkningen med ett nödrop och funderar redan på vad nästa projekt kan bli.
Regn, regn och mera regn
VCATS killarna tyckte vi skulle ha en lunch innan alla försvann på julledighet så jag gav mig ut på plaskvåta vägar i deprimerande plusgrader. Ingen vit jul här inte!
Jag är lite sen så alla är på plats när jag kommer, så när jag väl är på plats säger Ulf högtidligt att de alla ville samlas och visa mig lite uppskattning för allt jag gjort för dem, och så får jag en stor fin plåtburk smäckfull av nougatrutor som Glenn har bakat!
Oj vad svårt jag har för sådana gester men oj vad glad jag blev! Tydligen hade de noterat att jag gillade dom när han bjudit på dom vid tidigare tillfällen, haha! Så himla otroligt gulligt av dom och så omsorgsfullt Glenn hade skurit och paketerat att jag knappt visste vart jag skulle ta vägen. Jag har ju bara gjort mitt jobb!
Oj vad svårt jag har för sådana gester men oj vad glad jag blev! Tydligen hade de noterat att jag gillade dom när han bjudit på dom vid tidigare tillfällen, haha! Så himla otroligt gulligt av dom och så omsorgsfullt Glenn hade skurit och paketerat att jag knappt visste vart jag skulle ta vägen. Jag har ju bara gjort mitt jobb!
Jag kommer att börja det nya året fem kilo tyngre...!
Mini i knät, C har åkt till gymmet och jag ska göra likaså om en knapp timme. Mitt styrelseuppdrags sista protokoll för året har skrivits och erforderlig information till medlemmarna har publicerats. Endast fem möten idag, varav ett långt och som sagt mycket glädjande och ett annat betydligt kortare men också glädjande och överraskande.
Jag har firat extrajul men ändå inte riktigt förstått att det faktiskt är julafton på lördag. Kylen är full av endast det vi gillar och mer ska fixas. Lilltjejen kommer på fredag och så börjar vi julmorgonen här innan vi åker ut till Björlanda dit farmor och farfar kommer under eftermiddagen vilket ska bli väldigt mysigt!
Igår var temperaturen kring nollan medan regnet föll. Följdaktligen lade det sig en skorpa av is över allting och jag lyckades göra en sådan där klassisk vurpa när jag skulle runda bilen till bagaget. Hade jag haft grejer i händerna hade de flugit till väders åt alla håll á la film. Nu var det stoltheten som flög åt skogen och mobilen som sprack, tusan också!
Pussel
Det blev en eftermiddag i Geelys tjusiga kontorsbyggnad på Lindholmen. Flera företag huserar där, bland annat Volvos Cyber Security team som min produktägare från Gent besökte idag. Trevlig utsikt från elfte våningen mot Älvsborgsbron och det fula
blivande Karlatornet.
Ägnade över en timme till att få till alla mötesserier med mina tre team. Tre team nu i tre tidszoner som följer samma cadenser är ett omöjligt uppdrag för både mig och produktägarna men tror, hoppas jag fick till någon form av lösning till slut. Får
väl se när alla börjat beta av alla inbjudningar i sina inkorgar och tycka ditten och datten.
C har köpt expansionen till Agrigola men det enda vi hann efter middagen var att sortera och få iordning alla kort och grejer…!
Knät är på dåligt humör så är lite orolig inför morgondagens pass.
God miniJul!
En lördag utan några som helst planer och ordentlig sovmorgon kändes ovant!
Brakfrukost med amerikanska pannkakor och lite ärenden och det var dags för sen lunch när vi slutligen landade ute i Björlanda. Första Avatarfilmen stod på agendan och Lilltjejen tyckte inte alls att den var otäck, snarare lite lång vilket den också
är. Kul att hon gillade den som man nu kan introducera än mer "vuxen-filmer" samt engelstalande.
Till denna söndag och fjärde advent var det dags för Johan och Elenas "minijul" vilket jag bara kallar mini för att det inte är den 24:e. "Extrajul" vore kanske mer passande eftersom Lilltjejen får två när vi firar igen på själva dopparedan och dagens
firande inte hade något mini över sig. Elenas ex Marcus med sin sambo kom med pojkarna och jag med Lilltjejen efter hennes avslutning med Jitex. Tror det var Marcus föräldrar också samt Tomas och Monica. Stefan blev tyvärr sjuk, hade varit
roligt att träffa honom.
Det blev jullunch innan barnen släpptes lös på klapparna. Lilltjejen fick sin önskade Apple pen och pojkarna var sin Apple watch. Inte ens jag har en äppelklocka!
Elena fick till några riktigt fina bilder på mig och min vackra dotter! Är ju så sällan man får till bilder på oss tillsammans som inte är selfies.
Vi är helt normala - eller inte!
Jag hann inte stanna så länge eftersom jag hade mitt pass i Frölunda, release nummer 93! Körde igenom koreografin i sista minuten medan Lilltjejen var på avslutningen och kände av höger knä oroväckande mycket trots den extremt låga intensiteten.
Har ju inte gjort annat än promenerat sista tiden men ändå har jag haft en skarpare smärta, liksom vassare de senaste dagarna.
Andra delen av uppvärmningen högg det till rejält och varje belastning skar så illa att jag inte kunde röra mig ordentligt. Katastrof!
Det var bara att vara rak med deltagarna och peppa dom att inte göra som jag, haltepinken. Kort därefter skadade Ola ryggen på något sätt så han blev helt satt ur spel. En annan deltagare ryckte in och hjälpte honom med en kylpåse. Han blev liggande
och sittande nästan hela passet för att försiktigt försöka igen till sista låtarna.
Så där var jag och där var han och jag lyckades ändå hålla hyfsad koll på koreografin! Till de sista låtarna började den skarpa smärtan lindras och just nu där jag ligger i sängen värker det bara. Störigt. Får se hur det går på tisdag…
Körde julklädsel på passet också och hårknuten höll utan problem!
Frostvackert!
Termometern lämnade de omkring tretton minusgraderna och klättrade uppåt till fem. Dimman lade sig tät och klädde alla träd i vacker frostskrud. Med solen som sken blev det sådär vintervackert som man förväntar på vykort och Instagram.
Non-stop möten hela förmiddagen för att sedan dö till eftermiddagen. Ingen vill boka möten en fredag eftermiddag - för ingen accepterar…
Häromkvällen testade vi specialutgåvan jag hämtade när snön föll tät över staden, "Ticket to ride - Göteborg"! Väldigt kul att de använt de gamla rabattkorten som resekort och lagt till detaljer dom klotter och kafferingar! Kartan är såklart
över Göteborg, från Angered till Mölndal och Hisingen, väldigt kul!
Lilltjejen har fin ordning på sitt skrivbord - för det mesta i alla fall, uppdelat i skriv- och målarsida samt pyssel på den andra.
Hon har önskat ytterligare en bokhylla då hennes boksamling växer samt en fullstor garderob att ersätta byrån. Att hon vill ha mer plats för böcker kan jag bara uppskatta och stödja. Jag älskar ju böcker!
Till denna kväll hade C köpt biljetter till "Avatar: The way of water" för oss tre att se men jag trodde inte att Lilltjejen var redo för den. Hon har heller inte sett den första så jag tänkte stanna hemma med henne, men hon tyckte
vi kunde gå och när vi pratade om filmerna blev hon nyfiken och fick se trailern till första. De är ju inte så blodiga men relativt mycket action och dödande, den typ av filmer som till skillnad av många av hennes kompisar knappt
har sett. Vi har som sagt nyligen introducerat Star Wars.
Nu blev hon nyfiken och vill se första filmen så det kanske blir imorgon.
Jag hade jättedåligt samvete men hon bedyrade att det skulle gå bra och kunde messa om det blev jobbigt att vara ensam. Jag har aldrig lämnat henne ensam så länge!
Messade ända tills filmen började, drog ned ljusstyrkan maximalt och messade kort under filmen bara för att kolla av.
Hon skickade bilder på henne och Ådi och sedan Mini i sängen där hon satt och broderade med film på paddan. Det gick jättebra men jag har ändå dåligt samvete. Under mina Ronjaveckor har jag alltid försökt hålla undan egna grejer till förmån för min Lilltjej.
Ego-grejer kan jag ju göra när hon är hos Johan.
Men hon börjar bli stor och med det allt mer självständig. Min lilla stora tjej!
Kyligt
Bloggportalen verkar ännu lite instabil. Värsta mardrömmen vore ju om allt jag skrivit under alla år plötsligt skulle försvinna. Jag tänker ibland på att försöka återuppta arbetet att kopiera allting till ett Word-dokument som kan jag trycka till bok så som jag gjorde med mitt första år. Nu när åren lagts på varandra känns det bara som ett oöverstigligt berg att hantera, men å andra sidan skulle jag aldrig förlåta mig själv för att inte bara tagit tag i det.
Min lilltjej fick lite lockar denna morgon också när det är dags att lussa "på riktigt", det vill säga för sin skola. Min vackra Lilltjej! Minus nio visade termometern när C gick ut med en ytterst motvillig Ådi. De var tillbaka på mindre än fem minuter.
Vi lyssnar och ser på julkalendrarna medan jag kämpar med plattången och äter frukost. Det är mysigt, och jag tycker att kalendrarna är helt ok. Alltid är det gnäll och klagomål på dess innehåll och politiska inkorrekthet, samma sak varje år. Det är första gången vi följer Sveriges radios och det är riktigt mysigt, spännande också tycker vi båda.
Mysigt var det också med luciatåg och julkonsert på Annedalskyrkan. Liksom förra året erbjöd Volvo Tjänstemannaklubb billigare biljetter och vi var tidigt på plats och fick utrymme längst fram.
Jag tycker det är så fashinerande hur enbart röster kan skapa sådan fyllighet, stämning och kraft! Många moment men väl koreograferat och förberett så det flöt när det ibland var solister, duetter och därutöver till hela kören. Alla tillsamamns där framme, ibland utspridda längs gångarna eller uppe på sidoläktaren skapade dynamik och effekt. Väldigt duktiga musiker också där en violin verkligen kommer till sin rätt i en kyrkas akustik och den blygsamma blockflöjten i dess professionella händer bjöd på hela sin repertoar.
Lite svårt att somna och sov oroligt av någon anledning så känner mig lite mosig idag. Ser fram emot att komma ut på en kylig hundpromenad i solskenet under lunchen.
Bildbombardemang
Får se om det fungerar nu då appen verkar igång igen.
Det blir en recap av senaste dagarna, nu med bilder!
Rådjur på besök alldeles utanför dörren, kanske man skulle börja stödmata dom istället för småfåglarna? Allt fröspill hade en besvärande tendens att gro under våren så jag fick ax av både korn, vete och havre vajandes bland jordgubbsplantorna!
Virkningen fortskrider närhelst jag har en stund över, liksom koreografipluggandet. Jag körde in låt fyra från nya i sista minuten i söndags och gick rätt hyfsat. Men så är den nog också den enklaste.
I lördags fick jag julpresent av mina två stammisar Hana och Annica, de gör alltid sådana fina grejer så jag blir alldeles varm och glad!
Lördagens frosseri där det som sagt var tur att man var så mätt innan man äntrade dessertborden. Vi reflekterade att den där sillen kan vara så efterlängtad men likväl lagom med två-tre gånger per år. Deras citronsill var bäst men senapssillen till min förvåning nästan oätlig. Alla har sina recept...
Privata rum är Thörnströms mindre avknoppning från restaurangen han tvingades stänga under pandemin. Litet och intimt med få bord men denna gång hade de maximerat golvytan för flera större sällskap och det skulle sjungas och skålas i ett. Jag har ju aldrig förstått mig på det där annat än att snapsarna smakar så äckligt att man måste peppa varandra innan man sveper. Ungefär som hostmedecin.
Det nya spelet i bilder, ganska mysigt och jag gillar ju att bygga upp saker, välja mellan olika boskap, grödor, försöka uppgradera sitt hem med fler rum eller från trä till lera och sedan sten. C satsade på att föröka sig men fick tufft att mätta alla munnar medan mina färre fick både ordentlig matlagningshäll och stenbostad. I slutänden visade det sig dock vara mer poänggivande att yngla av sig...
Hämtade Lilltjejen igår i vanlig ordning och medan vi lyssnade ikapp på Sveriges Radios julkalender klädde vi granen. Hann hämta ikapp några av SVTs kalender också.
Alla paket ska nu vara klara och ju fulare paket desto trevligare innehåll tänker jag!
Årskurs fem håller alltid i luciafirandet på Ronjas skola så genrepet idag var vi föräldrar välkomna till. På grund av GDPR fick vi inte fota eller filma men våra töser har vi koll på och förevigade efteråt. Det var sprött, blygsamt och sådär erbarmerligt rart som bara föräldrar och dess mor- och farföräldrar kan uppskatta på riktigt.
Mitt VCATS gäng från vår träff förra veckan och som just nu kämpar med en P1:a i Gent som stoppat delar av fabriken. Man får väl vara tacksam att en sådan sak inträffar under dagtid...
Ett sockerberg som gör en glad och en spontan present som gör en ännu gladare. Reklamen är sådan som biter sig fast i all sin pinsamma uselhet, liksom "Flyyg, flyg, flyg, flygresor punkt se!", så är jag galet förtjust i dom, trots deras "Man har så kul med Toffifee!" . Hade de inte varit så goda hade man låtit bli att köpa dom endast för sin usla reklam.
Julkonserten med om jag inte missminner mig, fyra olika ensembler, tre blås och en slagverk.Tycker det är så roligt att dels se att det är så många barn och ungdomar som faktiskt gör mer än att sitta hemma med sina skärmar men också att Lilltjejen tycker det är roligt och vill fortsätta. På tisdag är det avslutning för terminen med film och snacks tillsammans med Tornado som deras orkester kallar sig och terminens sista lektion är på onsdag dit den flyttades denna vecka. Avslutning också med gymnastiken där jag inte vet vad jag ska ta mig till med de inbakade flätorna. I värsta fall kunde de få hjälp på plats.
Det må gå uselt för mig i Carcassonne mot Christer, men här hade jag tur med brickorna och skrattade inombords när jag lyckades få den sista inneslutande vägbiten! Ett sådant lyckokast måste ju dokumenteras. Annars ser spelandet mest ut som det där obegränsade fyra i rad när man hamnar i underläge och ständigt måste stoppa den andre utan möjlighet att själv finna öppningar att gå till offensiv. Som den otåliga och därmed undermåliga strateg jag är hamnar jag således ofta i det läget att ständigt försöka försvara mina marker och städer där han lyckats smyga sig på och överta dominans. Det är frustrerande och jag gormar och surar - och vill spela igen, och igen.
Fortfarande inte
Det går inte att publicera via bloggportalens app och fortfarande inte att ladda upp bilder. Förra inlägget blev dubbelt men lyckades nu ta bort det ena. Halva poängen med att jag skriver i digital form är just att jag kan lägga in bilder att se tillbaka på. Ingen information på portalen, inget mer om migreringen som väl borde vara klar nu men om detta strul - ingenting. Störigt!
Segt
Bloggportalen påstår sig hålla på med någon servermigrering så har inte kunnat ladda in några bilder och verktyget är segt rent generellt.
PI Planeringen är över för denna gång, teamen verkar nöjda och då är jag också nöjd. Bra och positiv feedback i våra retrospective.
Ny härlig snö vräkte ned igår kväll och kallare grader tillåter att de få centimetrarna ligger kvar. Lilltjejen hade julkonsert med sin orkester igår så jag hade fått ställa in min combat i brist på vikarier. När vi kom ut vräkte snön ned medan C rattade motorvägen till Gårda för att hämta ut specialutgåvan av spelet "Ticket to ride - Göteborg"! Det var längesedan jag nappade på erbjudandet och nu var de till slut klara att hämta ut så ska bli intressant att testa det när tillfälle ges.
Annars är det Carcassonne vi spelat denna vecka med ständiga förluster för undertecknad. Likväl vill jag spela igen, och igen och man kan bara konstatera att jag är en relativt god förlorare. Van med tiden om inte annat!
Hade bokat rum för VCATS teamet hela gårdagen uppe på VAK och bjöd på hembakat så onsdagen blev det både lussekatter, morotskaka och kubbar. De förstnämnda enbart för oss hemmavid dock. Glenn hade bakat sina nougatrutor som är fullkomligt livsfarliga. Åt säkert sju stycken, så ja, det var lika bra att jag inte hann äta någon lunch.
Ikväll har C julbord med Kvadrat och de ska ut med någon båt i skärgården. Det låter kallt. Nordic Wellness har sitt traditionella julmingel men jag har aldrig varit där och har inga planer på att gå dit detta år heller. Jag behöver plugga koreografi! Nästa vecka släpper vi nya och tack och lov är det Ronjavecka så jag har till nästa söndag på mig men än en gång blir det sista-minuten. Hade hellre virkat eller lagt pussel ikväll.
Imorgon blir det julbord för mig och C, annars inget planerat för helgen utöver mina vanliga pass men har några sista julföreberedelser att fixa. inte klokt att det är tredje advent i övermorgon.
Kall
Uttrycket att vara frusen ända in i märgen var jag denna dag efter flera timmar i blåshålet Åbyvallen. Fleeceunderställ, mjukbrallor och täckbyxor, tre lager under megajackan, pannband, tjockluva och kapuschong men ändå frös jag som en hund! Combatpasset
fick mig att svettas som den sedvanliga grisen men hade behövt en lång bastu efteråt för värmen att nå hela vägen in.
Kallt var det också denna tidiga morgon men då fick man liksom min avkomma på fotbollsplanen springa sig varm. Det var dags för Urban run för första gången och det var riktigt kul! Ingen tidtagning, endast sex kilometer snirkel snorkel genom centrala
stan och gärna iklädd tomteluva.
Jag hade fixat luva och tänkte lubba i min jultröja medan C hade varit väldigt vag gällande sin luva eller eventuella utstyrsel. Han gick all-in visade det sig och jag och Lilltjejen fick några goda skratt!
Så glad att Eva frågade om sällskap så vi fick uppleva detta och Christer som aldrig sprungit något lopp är redan på för nästa år!
Vi höll lugnt tempo, bjöds på musik, skumtomtar och pepparkakor på vägen. Genom gränder och gullerstensgator, domkyrkan och caféer, ut längs med kajen och in igen.
Man kan ju minst sagt säga att C väckte uppmärksamhet och vann också priset för bästa utklädnad! Pinfärsk lussekatt, pepparkakor och varm glögg smakade extra gott efter målgången.
Rudolf rullar på gatorna igen och trots att det är så enkelt är det likväl svårt att göra de där brända mandlarna! Några sekunder för länge och det är bara att slänga. Andra satsen, andra chansen blev som de skulle, såå gott!
Julbordet på Tjolöholms slott var i själva verket en femrätters julmiddag och således inte av det barnvänliga slaget. Då Cs barn inte ville följa med kunde Emmy ta en plats vilket var lycka för Lilltjejen, inte bara för sällskapet utan också för att det mjölk-
och äggfria alternativet de kunde leverera med så kort varsel var mer lämplig för deras ålder. C fick dubbel portion av sill, ankbröst och fänkålssoppa! Men de uppskattade slottet med alla dess rum så förutom att Lilltjejen fick komplettera med
yoghurt och müsli när vi kom hem så var hon nog ändå ganska nöjd med kvällen.
Fredagens föreställning "Concerto for two clowns" var riktigt bra och underhållande. Otroligt duktiga musikaliskt och en ren fröjd att lyssna på.
Fick också till ett gäng små hus där Lilltjejen placerade mer glasyr och non-stops i sin mun än på pepparkakorna, men söta blev de!
Nu är jag duktigt slut och huvudet värker infernaliskt. Imorgon drar PI planeringen igång.
December
Lilltjejen påminde mig att det var dag att testa första tesorten i kalendern efter att hon själv öppnat sin första lucka i HP kalendern. Ingefära har aldrig varit någon favorit hos mig och inte ens i teformat smakade det bättre. Nummer två fänkål och kardemumma var heller ingen höjdare så blir intressant att se vad de kommande påsarna har att bjuda på. Av tjugofyra borde ju något falla på läppen kan man tycka.
Blev en halvtimme på löpbandet och långprommis med hundis medan Lilltjejen gymnasticerade innan Christers förberedda wraps med färdigköpt pulled pork som Johan rekommenderat. Det var riktigt gott! Terminsavslutningarna för Lilltjejens aktiviteter börjar hopa sig i kalendern nu så det är fullt upp fram till jul. Till gymnastiken ska de ha två inbakade flätor som går ihop till en och jag kan ju knappt ens göra en vanlig! Dessutom ska de ha svarta tights och färgglatt upptill, "men ska inte behöva gå och köpa". Nehej, hur ska en morsa utan sociala kontakter göra då hade de tänkt?
Började lyssna på Sveriges Radios julkalender under frukosten, riktigt mysigt! Avsnitten är bara drygt nio minuter så funkade jättebra.
Det är fredag, nära nollstrecket ute och helgen står för dörren med orkesterrepetition och teater, julbord och träningsmatcher. Men först mötesmaraton!
