Varför sitta på hård restaurangstol? Tog med mig efterrätten till panoramafönstren där stora mjuka soffor bad om att sjunkas ned i. Krängde av mig skorna och lät svanskotan vila. Det tar inte lång stund på en stol innan den säger ifrån, svansen alltså.
Efter det söta blir jag sugen på salt. Typiskt.

Ok, betyget på det här stället gick just upp ett pinnhål. Stället är större än jag trodde och fullproppat av konferensfolk vilket är synd. De kör dock nåt party på egen avdelning. Passerade en öppen dörr och såg en skog av partyhattar. Isch.

Nej, ett bord för bara mig och inget annat sällskap än en vacker utsikt och trubadur som sjunger "I am sailing". Paren som sitter omkring mig, den lilla barnfamiljen och grabbgänget på tre vid bortre väggen. Deras surr försvinner bort till ett ointressant brus. Här ska ätas och mås.

Mmm, hotellsäng bara för mig!

Okej, imorgon är det fredag. Vart tog denna veckan vägen? Sedan jag övertog tre ytterligare applikationer och blockansvaret för SAMS-projektet har kalendern närmast exploderat. Möten hit och möten dit. Och jag som älskar möten. Eh.

Kommer iväg sent från jobbet så gasar på till Kållered för en åh så välbehövligt avstressande combat. Märks att semestern är över på allvar på antalet deltagare som ökat i antal igen.

Gasar hem för att lösa av farmor och farmors mor, ur Lilltjejens perspektiv. Johan är på GAIS-derby så de hämtade på dagis. Snabb tvättmaskin för veckans träningskläder, packa grejer för Lilltjejen och packa grejer för mig.
När jag laddar batterierna på Vann spa anordnar Johan whiskeyträff hemma hos oss. Därför ska Ronja vara hos farmor och farfar på Landet till på söndag. Jag lämnar henne på vägen upp imorgon och hämtar i lagom tid så jag hinner lämna hos en bakis Johan innan ViPR-träningen.
Hade tänkt jobba hemifrån imorgon för att slippa lägga tid på att transportera mig till och från Torslanda men måste nog ut ändå. Får se. Vet i alla fall att det blir fullt upp hela dagen, men när jag väl är på plats uppe på Vann - då ska jag slappna av.

Denna typ av påminnelser har jag inget emot. Inte alls faktiskt.

Partille med gött gäng också denna måndag liksom varm sal som gav extra svett. SÅ skönt efter fulltecknad dag framför datorn.

Wahoa, 30 min 3D och 30 min Athletic för första gången helt i egen regi. Har svårt att bestämma vilket jag gillar bäst. Grymt kul att leda Athletic då man kan gå runt och pusha på ett helt annat sätt, men å andra sidan får jag knappt jobba alls. Så det kan nog vara en bra kombination för mig att köra de två. Annars verkar generellt de flesta mer positiva till Athleticen och nästa fråga är om det är för kort med en halvtimme. Vi får se, roligt är det i vilket fall.

Några timmar börjar kännas i baken trots mysfåtöljen.
Tvätten avklarad, ytor rensade (nåja, hyfsat i alla fall), dammsugat, till och med dammtorkat lite och stuvat undan Lilltjejens pool. Och så några timmar av den andra sortens arbete som genererar pengar på kontot.
Mycket att läsa in och förstå i det projekt jag halkade in på. Ägnar också tid till att reda ut de tre ytterligare applikationerna jag fick i knäet bara sådär hej och hå. Alla dessa småapplikationer har resulterat i en helt urspårad "titel", eller vad sägs om: "IT Application Manager Corporate Communications, Internal Control, Corporate Innovation Office, Legal & IP and 2'nd line Purchasing"?!
Eddie gillade tanken på mig när jag svarar i telefonen, men nej, tror ju inte det.

Fick förresten mitt första tillgodokvitto i en mataffär. En av Vitamin Well drickorna hade jäst eller något. Det var som om den okolsyrade drycken hade körts i en Soda Streamer och smakade äckel. Inga problem att byta in resten.

Nu är Johan strax hemma med en Lilltjej som slocknade snabbt där bak. Hon har haft en hellajbans dag med Noel. Får se om vi kan bära in henne direkt i säng.

Får se imorgon hur dessa funkar. Tack Experis för bidraget, hoho!

Johan och Lilltjejen åkte till Landet så jag kan göra ärenden och jobba.
Tvättunnor att tömmas, ytor friläggas och träningsskor inhandlas är några saker på listan.
Har hittat skor, kompletterat klösträdet och ska nu äta lite gott innan proviantering och hemfärd. Där blir det att sätta sig några timmar vid datorn medan tvättmaskinen gör sitt.

En avskedslunch med nu före detta konsultchefen på Göteborg Wok gjorde att jag stod mig resten av dagen. Dyr lunch om man betalar själv vill säga men otroligt bra. Glassbuffen gjorde att det kändes extra gött att träna ikväll.
Många är tillbaka från semestern nu, brunbrända och laddade. Jag körde i nya byxorna, så lätta och sköna.

Johan hämtade en snorig Lilltjej som dagis inte ville ha tillbaka imorgon så han stannar hemma. Själv har jag haft en otroligt intensiv dag. Bara sådär fick man fler uppgifter i knäet. En lätt ställd fråga i förbigående och så en dag är det i pränt och ett faktum. Väldigt utmanande men stimulerande. Om man aldrig vågar blir man lätt stående. Så Gott x tre snarare!

Jag tror (hoppas) att ratten var på höger sida.

Är det inte en Lilltjej så är det kissemissar. Precis som det ska vara.

Höstschemat är igång så nu är jag förevisad till instruktörsrummet för mina post-pass-foton. Tycker synd om yogagänget som kommer efter vårt svettopass.

Häromveckan hade jag mottagare men inget headset. Idag hade jag en hög med headset men ingen mottagare. Cred till platschefen och tjejerna i receptionen som verkligen försökte hjälpa mig innan passet började, men till slut fick jag köra igång utan.
Det är extra utmanande att instruera utan röstresurser! Visuella cues och gester funkar hyfsat för koreografi och teknik men pepp och det där extra faller ju bort och lämnar ett ganska platt instruerande. Även om man gapar och skriker hörs man knappt, för musiken kan man bara inte dra ner. Ett combatpass på låg volym funkar helt enkelt inte.
Deltagarna var grymma ändå, peppade och pushade varandra och precis till låt sju kom teknikern med en fungerande uppsättning, halleluja! Muy thai och sista powerlåten kunde nu komma till sin rätt.

Har shoppat mitt första klädesplagg på nätet, en träningstop förstås. Basic så det förslår men jag gillar det skarpt. Inte så urringat, svart och brottarrygg, helt i min stil alltså.

Inte konstigt det gnekar och pyser när jag går. Träningsskornas dämpning är inte så dämpande längre. Nya skor måste köpas. Så synd.

Semestertiderna är definitivt över.

Någon som ville nåt? Nehej, just det, 'klick'!

Jag gillar verkligen "Drummer boy"! Tungt tryck och bara kickar hela låten igenom. Me like!
Har förresten träningsvärk i triceps sedan igår. Jämrans Body Pump och Kettlebell.

Jag är ju lite novis när det kommer till det här med Instagram och hashtags. Utforskade därför lite under dagen och upptäckte hur man, liksom det mesta på Internet, enkelt kan tappa sig vidare längre och fram och tillbaka. Med fingertoppen hamnade jag snabbt på Nordic Wellness hashtag som var rätt vanligt förekommande med tanke på antalet bilder.
Naturligt nog var ju de flesta bilderna träningsrelaterade, men ju mer jag scrollade och fingertappade in här och var blev jag mer och mer irriterad.
Inget ont om att träna och må bra, absolut inte. Och ingenting om att man inte ska vara stolt över sin kropp och så vidare. Men det är ju inte konstigt att så många och framför allt unga hetsas till ett kroppsideal som visserligen är sunt, men det blev liksom för mycket!
Magbild på magbild, rutor hit och rutor dit.
Många blir nog inspirerade men själv blev jag bara anti. Liksom "Femtio nyanser av honom" blev det bara gäsp och tråkigt till slut.
Men för att inte vara kråkan mot strömmen tar jag en egen magbild. Varsågoda.

När delar av Sportlife nu blivit Nordic Wellness är det dags att uppdatera bildbanken. Därför befann sig jag och en hoper andra instruktörer på Lindholmens anläggning för att köra ett spektrum av gruppträningsutbudet. Lite hjälp av sminkös och så in i salen, häpp, häpp!
Förutom vanliga gymbilder blev det pump, box, kettlebell, step, zumba, ViPR och cykel. Så jag fick leda lite med gummiröret men drog sedan innan det blev dags för cykel. Blev ju svettigare än jag trodde, phu!

Jistanes vilken stämning och grym insats av deltagarna vid både Athletic och 3D:n! Kommer bli riktigt roligt att instruera detta i höst och känns extra kul att jag ska köra båda koncepten.
Platschefen plåtade en hel del så bilder kommer!

Dönande regn och kulsprutehagel sufflerat av blixt och dunder gör att jag väntar lite i Gulingen. Ser lite roligt ut när man ligger och kör på torra vägbanor och sol för att plötsligt bli omkörd av helblöta bilar.
Är i lite väl god tid vid anläggningen då trafiken genom stan flöt smidigare än väntat. Men hellre allt för tidig än allt för sen. Trots att man får mer tid på sig att bli nervös!

Det fridfulla smattret övergick till vräk och dunder. Sol, vräk, sol, vräk och så lite blixt och dunder. Dagens schizofrena väder.

Vilken tallrik är min tro? Hohoho!
Lite regnbågsfärg över Olofstorp denna kväll. Regnet smattrar mot takfönstren och Johan nattar Lilltjej. En bra måndag.

Alltså hjälp vad slut jag är. Att så pass få deltagare (tiotalet) kan leverera sådant tryck! Bytte ut ett antal låtar idag:
#3 Shooting star (30)
#5 Invincible (54)
#6 Drummer boy (48)
#7 The switch (54)

Försöker ju byta främst powerlåtar då se generellt har enklare koreografi. Drummer boy är hästlängder lättare än nuvarande men suger bättre än man tror med alla sina repetitioner. Dessutom är låten så bra att det blir enklare bara därför.

Imorgon är det dags igen för ViPR och passen har nästan lika många reserver bokade som ordinarie platser. Vi fick ta bort drop-in till Athletic eftersom det blir för trångt med 25 i salen. Framgent kommer vi att köra maximalt femton. Får se hur vi gör med 3D:n, preliminärt kör vi 22 där sedan.

Som sjöhäxan sade: " Livet är fullt av mariga val inte sant?"

Första gången jag besiktar nya Gulingen. Tvåa i protokollet till besiktningsmannens stora ursäkter. Vänster dimljus pekade helt åt fanders, uppåt så det bländar. Det är inget måste att ha dimljus men om man har får de peka åt alla håll - utom uppåt.
Han ska dock ha cred för att han försökte hjälpa mig. När han inte kunde nå den utan att ta loss delar försökte vi hitta säkringen för att helt sonika koppla ur dom. Men vi gick bet så det blir en tur till MLS igen för åtgärd och släckning av den där tvåan.

Killen på MLS ska också ha cred för att han påpekade det faktum att kallelser till besiktning sedan privatiseringen inte längre skickas ut. Annars hade jag gått här och väntat och väntat, och fått körförbud.

Till kvällen var vi bjudna till Jeanette och Martin för mumsig middag och våra tjejer fick leka lite. Väl hemma slocknade vi alla tre som ljus.

Idag var det så dags för smygpremiär nummer ett för min ViPR 3D. Kom inte alls så tidigt som planerat så det blev stressigt värre vilket jag inte gillar! Fick hjälp av tjejerna i receptionen att bära ner de återstående rören medan jag sprang och letade fungerande headset. Av någon anledning var mottagaren till min sal försvunnen. Tur att jag upptäckte det ändå innan det var dags att köra. Nu nallade jag utrustningen från Indoor Walking som tack och lov var ledig. Jennie var med och körde uppvärmningen vilket var lycka så jag hann hitta åtminstone lite fokus innan jag tog över. Är sådär nöjd med min insats. Kändes forcerat och stressigt emellanåt, kom aldrig riktigt in i passet.

Nåväl, skönt att ha det gjort och hoppas deltagarna inte var besvikna. Många tyckte det var kul så helt åt skogen kan det inte ha varit. Man är ju själv sin värsta kritiker.
Ny chans på tisdag.

Om jag dock var lite besviken på min insats blev jag desto mer besviken när jag inte fick lämna blod. För Johan sade det SLURP, blodvärde 155 tack och hej. Jag som låg lite nära gränsen förra gången fick ta värdet innan lämningen och då var det för lågt! Gränsen var 125 och jag hade 122. Buhuu! Det är ganska normalt för tjejer men för lågt för att få lämna blod.
Fick med utskjutande underläpp gå och klippa mig istället. Mer blodpudding alltså.

Sitter uppe i Heaven 23 och väntar på Johan som går tillbaka till Gulingen för att hämta Elenes present. Jag var så upptagen med att känna mig som en idiot att jag glömde bort den totalt. Tur vi är tidiga.
Jag fick för mig att jag behövde vara fin inför mötet och middagen så jag våldade på mig stövletterna, de där jag använt typ en gång - vid anställningsintervjun på Volvo.
Grejen är bara att jag inte känner mig ett dugg fin, bara fånig. Framför allt när alla omkring mig sitter med sina converse och sandaler. Så går det när man får för sig att försöka passa in. Idiot.

Från och med imorgon kan man boka till smygreleasen! Bränt en ny mix till min Athletic som är bara jag rätt igenom. 90-talsdominans helt klart, woho! Insåg så att jag måste bygga om uppvärmningen eftersom jag bytt ut låten. Likaså nedvarvningen. Bra att jag kommer på det nu i varje fall.

Dagens combat i Partille, fortfarande semestergles men grymt tryck hos de som var där. Älska svett!

En liten hög med stor nostalgipotential.

Av någon anledning har jag dragit mig för att köpa denna, just pga hysterin kring hela serien. Men man kan ju inte döma utan att faktiskt läsa så högg den när vi handlade igår.
Jag har fått intrycket av att böckernas popularitet låg i mängden sex, detaljerat sex som utspelade sig däri. Att det snabba bladvändandet bottnade i en spänning i att förkovra sig i nästa sexuella aktivitet. Och nästa. Och nästa. För dom var det gott om, så gott att jag flyttade kategorin från roman/novell till science fiction. För att vara oskuld och sedan ligga SÅ mycket, VILJA ligga så mycket utan tillstymmelse till skavsår är ju bara mumbo jumbo.

Boken känns bara som en variant av filmen Wild orchid, moderniserad och utfylld av BDSM och ordet 'knulla' så många gånger att det blir tjatigt. Och hur jag än försöker föreställa mig den gråögde miljardären med sina vita linneskjortor så blir han inte ett dugg snygg.

Ändå vill jag läsa nästa del, för den enkla frågan är ju ändå där, huruvida han kommer att kunna ge henne det hon vill ha. Svaret är ju givet, men tyvärr måste man kanske igenom del två som jag antar är en utfyllnad förkovrad åt frekventa besök i "tortyrkammaren". Bara en gissning.

Som rubriken, visserligen på madrasser men faktum är att Lilltjejen inte har en riktig säng i beteckningen riktig säng. Funkar alldeles utmärkt, framför allt när hon rullar över kanten.

Fick ett ryck i affären och köpte mandelpotatis - för att göra palt! En kille ringde in och tävlade på radion igår. Han var på väg hem efter besök hos föräldrarna i Piteå och dialekten var omisskännlig. Sög till lite av saknad trots att det var så många år sedan jag bodde där, nästan halva livet. Det är något med den där dialekten.

Såå gott med palt, och eftersom jag inte är så beroende av fläsket inuti funkar det nästan bättre med det stekt vid sidan av. Tyvärr föll det inte Lilltjejen i smaken, de göteborgska generna sabbade mina planer. Men med tiden ska jag nog få henne att förstå!
Det är inte ens en handfull gånger jag gjort palt under min livstid vilket är oförståeligt med tanke på hur mycket jag gillar det. Men när jag så står där och skalar de femtioelva potatisarna blir det plötsligt högst förståeligt. Om någon annan stod för skalningen hade jag haft palten på menyn betydligt oftare, men med tanke på att Johan gillade det ungefär lika mycket som blodpudding så hittar jag ingen skalare där.

Jag har ju instruerat ett antal år nu och därmed hunnit med det mesta. Det är musik som tystnat, skivor som hakat upp sig, headset som lagt av. Har snubblat, fått hjärnsläpp och sprungit ut mitt under passet och pinkat (till mitt försvar var jag gravid). Men aldrig har trosskyddet lossnat och ramlat ut genom shortsbenet! Känner med lätt panik under låt sex hur det börjar ge sig iväg, men vad gör man? Så ligger det där vid fötterna och gapskrattar medan jag står där och vevar som om ingenting hänt. Festligt!

Efteråt trodde Christina det var en näsduk som trillat ut. Hoppas alla andra trodde det också, hahaha! Phu, ja så har man varit med om det också.

Nu blir det dusch och bastu innan hemfärd till tomt hus. Johan är på fotbollscup och Lilltjejen hos farmor och farfar. Gött har jag det ja!