Säsongspass
Ser ut som en riktig liten stug-idyll med hela tråk-skalan vad gäller färg på bilarna. Tänk vad snyggt min Guling hade lyst upp!
Med inköpta säsongspass har vi friheten att gå vilka dagar vi vill och slipper stress. Jag som aldrig brukar vinna något hade turen på min sida och fick de två bollarna att stanna kvar i hinken och inkassera ett stycke jätte-munk. Lycka!
Testade några åkattraktioner, blev duktigt blöta och spenderade pengar i Lego-shopen, såklart. Spenderat mer pengar på Lalandia, testat vattenrutschbanor och blivit kalla på skridskobanan. Fötterna värker och vi har tre dagar kvar innan vi avslutar veckan i Köpenhamn.
Lite blandat
Hittade detta kollage från Lilltjejens sista dagisvecka. Självporträtt producerades på avslutningsdagen, vackert värre!
Och så Bror som lämnat vattnet i akvariet för kranen istället.
Att folk börjar droppa av för semester märks, vilket är rätt skönt. Flänger mellan våra tre kontor och möten hit och dit. Omotiverad.
Startat en insamling på jobbet till Anna-Karins minne. Valfritt bidrag till Svenska djurambulansen fram till begravningen då jag sammanställer allt. Hittills uppe i över tretusen!
Fick med en stammis på selfien när jag vikarierade i måndags för Rebecca. Hoppade in idag för Robert och så Rebecca igen imorgon. Fick till ett första löppass också sedan Varvet(!) Inte helt oväntat undrade kroppen vad som pågick och var inte särskilt hjälpsam. Skönt ändå att komma ut. Trött i ögat. Gonatt.
Lördag och lite dessförinnan
Jag var nog i Lilltjejens ålder senast jag höll i en drake. Fick den aldrig upp i luften så undrar vem av oss som hade roligast idag. Åkte ut till Arendal där vindarna var tillräckliga för att få upp den hela linan. Jag vill ha en till, större!
Dagen började med fotbollsmatch i Frölunda. Tre mot tre, såvida inte ena laget leder med fyra mål, då får man plocka in en till, och två till - så kallat Fair play. Bra tänkt faktiskt. Och det är outsägligt gulligt när tränaren lyfter sina spelare över det halvmeterhöga nätet vid bytena eller spelarna själva plötsligt finner något intressant i gräset eller börjar hjula.
I torsdags spenderade vi en heldag i konsultföretaget biners nya lokaler på Lindholmen. Rätt trevligt läge där både regnsmatter och solsken hann träffa panoramafönstren innan vi var klara. Några saknas på fotot, vi är rätt många i gruppen nu. Avslutade med riktigt god middag på Cockoos nest tror jag det hette, på intilliggande Radisson blu.
Eftersom vi nu är spridda på tre olika geografiska platser i stan och dessutom har platslösa kontor ses vi så gott som aldrig allihopa. Kändes därför riktigt bra att träffas en hel dag sådär. Lagom för mig.
Har förstått att det är Pride i helgen vilket förklarar regnbågsflaggorna överallt. Jag frågade Lilltjejen om hon visste vad de symboliserade innan jag tänkt ut något bra sätt att förklara sexuell läggning för en sexåring. Det fick bli en grovt förenklad version i form av att flaggan hyllar olikheter. På hennes gamla dagis hade en kompis en "mamma" och en "mammis", men när jag gav mig på ett försök till förklaring märkte jag att hon inte hängde med. För henne är det ju inget konstigt eller anmärkningsvärt, ofördärvad som hon ännu är av omvärldens värderingar och fördomar. Min fina tjej.
Nu blir det koreografiplugg. Snark.
Skaka rumpa!
Måndagskvällen ägnades åt förberedelser till Nationaldagen ute vid Tjolöholms slott. Barnens dag arrangerades med Lilltjejens favoriter Dolly Style och Sean Banan som dragplåster. Mycket folk, bra väder och bra arrangemang. Min Lilltjej är ju inte superliten längre så axlarna kändes rejält kan jag säga - men är tacksam att jag är såpass stark att jag faktiskt kan ha henne ännu därpå. Vi var ju några stycken som knäade där om man säger så...
Knödde oss till bättre platser (för mina axlar) till Sean Banans framträdande. Till skillnad från Dollystyle som bara körde sina låtar och drog till signerigsbordet, var han en riktig underhållare med mycket humor mellan sina låtar tillsammans med viktiga budskap om olikheter och tolerans.
Sedan är det väl få som inte finner hans låtar både medryckande och roliga.
När Lilltjejens affisch var signerad och kramen dokumenterad hade folkmängden tunnats ut såpass att hon hann med några varv i hoppborgsparken. En imponerande hoppborgshinderbana var frestande för morsan också men stod över - denna gång, men var väldigt nöjd ändå med denna dagen. Likaså hennes avkomma som nu ligger och snusar intill.
Värme
Lördagsgodiset intas framför filmen Trolls, en mysig avslutning på superhärlig dag. Hängde på låset till fiskeaffären för att komplettera lite i draglådorna och lösa fiskekort. Lilltjejen charmade till sig två gigantiska jiggar (jigs?) av den storleksordning att målet torde vara tvåmetersgäddor. Perfekta leksaker enligt min avkomma och lät dom göra high fives med stjärten hela vägen till Lerum och deras stora lekplats invid sjön Aspen.
Lekte, spelade, lekte, klättrade, åt och mös innan vi förbättrade kasttekniken bland hågade badgäster. Som väntat inget napp men njöt i fulla drag av att bara vara där med mitt spö, med min Lilltjej. Många timmar i solen blev det vilket känns i skinnet.
Värme. Vänner. Sol. Lek. Bubblor. Kärlek. Frisör. Mys.
Goskatter
Mötte detta mys imorse och blir så glad att jag kan ge Lilltjejen en uppväxt med husdjur.
Har inte riktigt insett att det är kortvecka så kändes nästan lite snopet när man åkte hemåt.
Lilltjejen fick, i varje fall med mig för första gången handla på egen hand. Just de där Extra-tuggummi är lite svåra att få tag på men har lokaliserat en mack där hon då fick gå in och betala på egen hand - med morsan diskret i bakgrunden. Kassören var supergullig och förstod med en liten blick från mig att det var hennes första gång. För det fick hon välja en klubba efteråt.
Man, eller i varje fall jag har ju i princip aldrig kontanter längre så känns bra att hon med sådana kan börja få ett begrepp om pengar och deras värde.
Hopp å studs
Robin Bengtsson, Dollystyle och Marcus&Martinus på hög volym samt tre småtjejer som sjunger med för fulla tyglar. Det är svårt att inte ryckas med, leendet bryter fram och jag stämmer in i kören. Har tagit med mig trion till AirHop och sitter nu och pickar ackompanjerad av skrik och stoj. Undrar om de har vuxenkvällar?
Fick besked i veckan att alla tre hamnar i samma klass till hösten vilket känns bra. Tre brukar ju vara knepigt för tjejer men dessa funkar jättebra ihop, har ännu aldrig hört att de blivit osams.
Man undrar vilka barndomskamrater som kommer att hänga med i framtiden. Kommer hon att få den där livslånga vänskapen med någon eller några? Just nu sitter jag här glad och tacksam för att hon har så många vänner, att hon har någon att leka med, som vill leka med henne. Hjärtat krymper vid tanken på alla de som saknar detta.
Äntligen fredag
Jag brukar sällan känna det klassiska "Äntligen fredag" eftersom jag allt som oftast trivts så bra på jobbet. Denna fredag kändes det dock applicerbart. Fin avslutning iaf med värmen som kom tillbaka utomhus och en liten bukett högtidligt överlämnad av min fina Lilltjej.
Pratade med min chef, så skönt att vi har så bra relation att jag kan vara öppen och ärlig. Det kanske kan formuleras på snyggare sätt, typ "Jag kan inte arbeta under dessa förutsättningar". Jag kan vara bra på att ordvränga men inte när jag är upprörd. Å andra sidan kan det ju inte misstolkas när man går rakt på med "Jag vill inte vara kvar här"! Fick hans fulla uppmärksamhet direkt kan jag säga och han hanterade det bra som alltid vilket också anledningen till att man vågar vara öppen.
Inte så mötestätt idag tack och lov så kunde fokusera på det galna mailflödet innan fredagsmys i soffan med "Trolls" och "Sing". Ok, betade av några mail till innan sluttexterna.
Kände mig duktig som satt kvar och småpratade lite med grannen och tillika mamman till en dagiskompis medan våra avkommor sprang runt på lekplatsen. Artigt nonsensprat om det gemensamma vi har - barn där hon kom in på att hennes två är och varit väldigt trotsiga, och av hennes sätt att säga det riktigt jobbigt jäkla trotsiga. Nästan pinsamt men också med en fånig belåtenhet beskriver jag hur otroligt lätt min Lilltjej varit hittills. Och för att man inte ska uppfattas som skrytsam, lägger man till "Det kommer till tonåren istället, hehee."
Tja, om det funkar på det sättet har jag riktigt, riktigt förjäkliga år att se fram emot när tiden är an!
Visst kan hon testa, gnälla och bli arg, men aldrig någonsin de där utbrotten som man fruktade vid hämtning på dagis, vid godishyllan i butiken, när det var fel strumpor, läggdags eller maten inte dög. Glad, kärleksfull och omtänksam, min fina älskade Lilltjej. Vad har jag gjort för att förtjäna en så fin liten unge? När de gräsliga tonåren kommer får jag försöka tänka tillbaka på dessa år då hon gick så tvärt emot allt det jag fruktade inför just småbarnstiden.
Sen nattning
Näe, inte de snyggaste macarons jag gjort precis. Choklad/Nutella-satsen blev dock bättre både vad gällde smak och utseende.
Lilltjejen har åkt på förkylning, totaltät lillnäsa och Otto har feber till och från. Men humören är det inget fel på i varje fall.
Syster fyllde ju år förra veckan så hade bland annat köpt den där mini-utgåvan av Nintendo 8-bitars. Dåligt nog bara en handkontroll men nostalgi på hög nivå och förundran över hur utvecklingen skett på trettio år. Syster gapade lika mycket som då medan isblocken flög i Ice Climber.
Snorkallt
Det är ju föga anmärkningsvärt men likväl komiskt att följa flödet över bron och ut till Torslanda. Volvobilar. Enbart. Hela modellregistret, och jag själv rattar ytterligare en i strömmen.
Ännu roligare var det dock att hämta upp mina fiskegrejer från förrådet. Nina tipsade om möjligheterna vid fint väder. Nu ser det ju inte ut att bli något vidare väder men utifall! Köpte ett lämpligare spö till Lilltjejen och hon ville genast ut och öva på kasttekniken - både igår och idag. Hoppas hon gillar det så vi kan dra på fiskeutflykter i sommar.
Utepremiär för fotbollsskolan denna dag. Sol men förrädiskt kallt. Huttrande stod vi föräldrar i snålblåsten och log åt våra små telningar. Alla på bollen, otroligt gulligt!
Imorgon drar vi till huvudstaden, Lilltjejen har längtat ända sedan i söndags. Har packat mer än två väskor! Allt för det förutspådda vintervädret. Vore ju perfekt när sommardäcken är på...
Sötnötter
Japp, Lilltjejen har funnit intresse i tangram-pussel! Inte det enklaste precis men med "facit" tillgänglig får man ju till det!
Bästa vännerna fick följa med hem, tycker det är mysigt. Lite roligt också att de envisas med att kalla och tilltala mig "Ronjas mamma" hela tiden istället för mitt namn. Varför det liksom?
Från sargkanten
Nöter träbänk medan Lilltjejen springer av sig lite. Föräldrar rycker in idag som tränare och jag känner mig duktig som avstod denna gång. Förra gången när tränaren gick längs kanten och frågade var det pinsamt att se hur alla molteg. Alla hoppas på att någon annan ska ställa upp.
I vanlig ordning har veckan sprungit iväg och känner mig som en upprepande papegoja vad gäller galen jobbvecka. Mycket problem, incidenter och puckar från olika håll. Tack vare Lilltjejen tvingas man att koppla bort när man är hemma och det är på ett sätt avslappnande att låta hjärnan fokusera på Uno och Kasta gris istället.
Förrädiskt vackert väder igår lockade ut halva Göteborg till Slottskogen, inklusive oss för lite Pokémon och matning av änder. Fascinerande att se alla människor, detta spektrum av mångfald och det vi alla ändå har gemensamt - glädje över en antydan till vår. De cyklar, går, springer, åker skateboard. Unga, gamla, ensamma, par eller sällskap, med barn, utan barn, med barnbarn. Näsor sticker fram mellan mösskant och högt uppdragna kragar medan någon optimist går i t-shirt.
Fick fylla på lagret av Pokeballs, fånga in några gamla och nya, se sälarna få mat och leka runt på Plikta. Därefter var det gott att komma hem till den solvarma lägenheten och fixa köttbullar. En fin oxfilé med potatisgratäng och bea i all ära, men riktiga köttbullar är inte att förringa!
Bara en vecka kvar till Strong Together där jag ska stå på scen och sätta nya koreografin. Pluggandet går väl sådär ska jag erkänna. Tacksam att jag bara ska skugga.
Luft
Sim- och dansskola, lunch och så rattade vi österut. Påmindes av fine Stoffe om möjligheten att komma ut med Lilltjejen för att umgås och rida. De har ju nu tre hästisar där supersöte Spiderman fick en nu två år äldre tjej på ryggen. Blev en välsignat skön promenad genom skog och mark. Påmindes om hur väl jag trivs med att kliva omkring bland stammarna.
Tillhörde ju inte hästtjejerna under uppväxten men älskar ju alla djur. Hästar är fantastiskt mysiga och jag imponeras av de som orkar lägga den tid de kräver.
Sjukt trött av någon anledning. Tänkte hänga med Mellon i alla fall. Zzz!
Barnabus
Ännu en fullspäckad jobbvecka till sin ände. Fullt ös med bästa vännerna från dagis blev en skön kontrast. När lugnet lägrat sig och Lilltjej med växtvärk somnat blev det att beta av inboxen lite. Man hinner ju inte under dagen för alla möten... Nu tröttis, god natt.
Innan sömnen
Lite blandade bilder från veckans första två dagar. Vackert väder med snorkallt ena dagen och nästan vårkänsla den andra. Dagen till ära gluffade undertecknad definitivt flest gelehjärtan vid gruppmötet. Fick nästan ont i magen.
Lilltjejen hade gjort supersöt Alla hjärtanspresent på dagis som jag missade att fota. Hon fick...ehm, en chokladboll efter middagen. Det var väl bra?
Lång vecka slut
Endast en vecka har gått men av allt man gjort känns det som två. Som vanligt lite konstig känsla att komma hem utan Lilltjejen och krypa till sängs i vetskap att hon inte ligger i rummet intill.
Filmen Vaiana var helt ok och som recensenterna poängterat en visuell upplevelse. Lilltjejen var helt uppslukad under hela tiden, liksom hennes morsa som också fällde någon tår där på vägen.
Med sim- och dansskola under morgonen och väntande innebandyskola morgonen därpå blev det inget långvarigt Mellomys för henne. Men hon fick se alla bidragen i alla fall innan hon snabbt slocknade i sin säng.
Har en diger träningsvecka framför mig där jag ska instruera inte mindre än sex pass med början på onsdag. En bråkdel jämfört med många av mina kollegor men ovanligt för mig. Funderar ändå på att besöka Sandras pass i Torslanda imorgon. Jag ska börja köra där varannan vecka och kan vara käckt att ha varit där och rekognoscerat lite innan.
En diger arbetsvecka också då vår andra nya resurs börjar imorgon. Insåg när jag satt med inboxen nu ikväll och han ju börjar så kan ju vara bussigt att möta upp och introducera honom på morgonen. Han har dock varit på VCC ett tag så räknar med att inkörningstiden blir minimal - tack och lov.
Väntar
Abrupt drogs rullgardinen ned så vi nyfikna föräldrar snuvades på nöjet att se terminens första lektion. Taskigt.
Fyra kompisar är med i gruppen vilket är kul. Det innebär att deras morsor nu också väntar här utanför. Det finns ett väntrum men jag har satt mig på golvet utanför studion, på ett iskallt plastgolv för att jag inte orkar vara social och låtsad intresserad av ingenting. Tur det är varannan vecka för min del. Joggingrunda nästa gång kanske.
Verkar vara ganska stor skillnad på detta ställe och Funky. Den sistnämnda var en märkbart stor organisation som hyr in sig i lokaler över större delen av landet med koreografi till specialmixade kommersiella hitlåtar, maskot som hälsar på, tröjor och mjukisdjur och stor final med känd artist på Svenska mässan.
City Dansstudio har sina egna små lokaler här i Mölndal där fokus verkar vara balett. Två små dansstudios där rullgardinen som sagt är nere för Ronjas grupp. I den högra står dörren öppen och jämnåriga tränar balett i klassisk manér med fröken stundtals vid pianot.
Stoj och ljud av spring från vänster, pianoklink från höger. Skulle vara intressant att se vad Lilltjejen skulle tycka om balett faktiskt. Stoj och stim är det ju för det mesta kan jag tycka. Klassiska toner och fokuserat lugn skulle kanske inte skada?
Känner att det är så mycket jag skulle vilja introducera för Lilltjejen. Någon fler idrott, fler sorters dans, kampsport och instrument! Har själv haft sådan nytta och glädje av mitt eget utövande under uppväxten att jag vill och hoppas kunna fånga samma intresse hos henne. Okej, pianot tyckte jag inte var världens roligaste då men oj vilken nytta jag hade av det!
Februarilördag
Min lilla fis är i full gång med sin simskola. Noterar att det bara är tre tjejer. Skidskolan var hon enda tjejen liksom innebandyskolan. Undrar varför?
Till dansskolan lär det dock vara tvärtom. Vi lämnar Funky Kidz för att hoppa på City Dansstudion där dagiskompisarna går. Tiden är direkt efter simskolan så rivstartar lördagsmorgnarna framöver.
Bokat bio och filmen Vaiana i eftermiddag. Sedan börjar deltävlingarna till Mellon ikväll? Kanske dags att koppla in digitalboxen...!
Hemma
Så var väskorna uppackade, tvätten avklarad, lådorna tömda och dammsugaren rastad. Deprimerande snabbt är man tillbaka i den snölösa vardagen med en överfull inbox som väntar.
Vilka dagar vi haft! Ingen sol men i övrigt perfekt skidväder med få minusgrader, vindstilla och mycket snö i backarna.
Medan Lilltjejen var på skidskolan tog jag en dag chansen till egna åk bland annat upp till toppen. Fantastiskt begränsad utsikt!
Lilltjejen tyckte skidskolan var jätterolig, ja att åka över huvudtaget, så en jätteskillnad mot för ett år sedan. Vi var ute från när liften öppnade nästan till de stängde, med kortare bryt för lunch och Marcus lektion. Då kunde Anna-Karin passa på att låna mina skidor och känna på snön lite.
Tycker ur barnsynpunkt att Hundfjället var bättre än Lindvallen då de har fler backar som passade Lilltjejen bättre. I Lindvallen var de antingen alldeles för flacka eller branta. Hundfjället erbjöd flera lagom alternativ och liftar, och Trollskogen var imponerande välgjort.
Jag fick min traditionella gulaschsoppa medan Lilltjejen mumsade våfflor i den nedre Trollskogens lilla våffelstuga. Mums!
Så himla roligt att åka med henne och känna stoltheten över hur duktig hon är. Vägrade skidskola förra året, vägrade testa liften själv och tröttnade efter få åk. Nu var det omvänd hand på alla dessa fronter och tydligt hur mycket hon tyckte om det. Önskar att vi hade haft en hel vecka.
Också så himla glad och tacksam att Anna-Karin och Marcus kunde följa med. De små kommer verkligen superbra överens, inte osams en enda gång! På tisdagskvällen följde jag dom till pulkabacken, en ganska bra bit för korta ben att gå i snö men de klagade inte och fann nog mödan lönt i den branta backe de sedan kunde avnjuta med skräckblandad förtjusning.
Till sista kvällen hade Anna-Karin tipsats om Hundfjällets toppstuga som jag nu inte minns namnet på. Det minnesvärda var barnens förtjusning över att transporten upp var via skoter. Och tillbaka ned fick de sitta framför respektive bakom föraren, än mer uppskattat.
Är så glad att jag fick till denna vistelse och att förutsättningarna blev bästa möjliga. Stugan var som sagt toppen, fräsch och perfekt storlek med backen och skiduthyrningen runt knuten. Funderar på att redan nu boka för nästa år, en hel vecka!
Nu blir det att fortsätta glänta på jobbmailen. Bara en arbetsdag återstår av veckan men den är fullknökad. Varför tog jag inte ledigt hela veckan?
