Regn....såklart...
När man inte har trogna fotografen Maria att tillgå kan inhopparen få svårt med tajmingen - men blev rätt ok ändå! Fick goofa lite också, Angelica passade bra till det, hoho!
Ett måste att dokumentera snögubbe-byggandet också för naturligtvis har det mesta nu regnat bort. Snyft!
Medan de spelar
Nutellan, Ballerinakexen och chipspåsarna (ja, plural) kollade skeptiskt på nykomlingarna i skafferiet, stötte till varandra och hånflinade. "Stackarna kommer att dö de negligerades utdragna död!" Ha!
Testade ett fröknäcke från Ica som var så in i bomben goda men vid alla gånger sedan dess har de varit slutsålda. Det de täkt ha som hyllvärmare hinner de nu inte möta efterfrågan på. Så vad ska en stackars nykär ta sig till? Får fixa det
själv helt enkelt - och så barnsligt enkelt!
Blev mera bak i form av årspremiär för de platta bruna. Lite mysigt att ha kvar några av barndomens formar liksom förklädet jag fick av mamma. Bror var oerhört enträgen men Lilltjejen hade inga större problem att både klappa och dekorera. De där färdiga
kristyrerna är dock värdelösa så får tukta latmasken än en gång och fixa egen.
En simskolekompis ville träffas och leka idag men vaknade sjuk så det får bli bio istället.
Katt i knät
Alltså, önskade jag hade filmat! På långt håll får de syn på varandra och springer in i varandras armar och bara kramas, jättelänge. Så himla gulligt! Det blev många timmars lek och middag innan vi checkade in på Scabdic för en god natts sömn. Fullkomligen
älskar att bo på hotell!
Blev frukostfrosseri och lite avslappning innan vi styrde hemåt igen i lagom tid för att hinna till bowlingkalas för en annan Meja följt av ett skönt pass med luftfajting. Högg en för mig ny deltagare till selfiesen, som sade sig köra denna release för
andra gången men visade sig ha stenkoll på koreografin och till och med körde pre-cues. Frågade honom efteråt och han hävdade att han kollat låtarna på YouTube, haha! Grymt i vilket fall.
Det har ju gått drygt ett och ett halvt år nu sedan vi flyttade och Lilltjeen har ju som sagt hanterat det bra. Ibland blir hon ledsen och frågar varför vi skilde oss, ibland att hon saknar huset och Olofstorp. Det gör ont att höra men försöker bara låta
henne förstå att det är ok att sakna, att vi också kan sakna ibland och att föräldrar ibland kommer fram till att flytta isär. Hon har ju flera i klassen med separerade föräldrar så nämner dem ibland för att hon ska veta att hon inte är ensam.
Kanske är det ännu svårare för henne att förstå då hon ju inte märkte något, vi inte bråkade eller på något sätt fick henne att känna en dålig atmosfär. Vi bara - var, och många kan nog acceptera och finna en form av ro i det. Jag gjorde ju det, i
några år. Körde resonemanget "för Ronjas skull", "för att vara ensamstående är värre", och tänk på alla arrangerade äktenskap som ändock kom att fungera? Ja, kanske knäppt att resonera så, men att vara ensamstående skrämde ofantligt
- tills tillvaron kändes så tom att det till slut kändes lockande. Då insåg jag att mina motiveringar och försök att hålla kvar idyllen inte höll längre.
Går jag tillbaka till Lilltjejen är en annan jobbig sak hennes längtan efter ett småsyskon. Hon har aldrig bett eller tiggt om något så enträget som en bebis. Och hon ber mig att jag ska gifta mig med pappa igen så hon kan få en - bara en gång till! Det
är riktigt jobbigt för jag vet ju att hon skulle bli en fantastisk storasyster. Ja, jag försökte med argumentet att man behövde en pappa och en mamma för att förklara varför det inte gick - efter jag försökt med argumenten att jag är för gammal och
att bebisar inte förblir små och söta samt kräver mycket arbete... Följdaktligen blev det också frågor kring hur bebisen hamnar i magen och jag fick svettas lite i armhålorna. Vet inte om mitt fantastiskt pedagogiska budskap gick fram, för hur lätt
är det att förstå - egentligen? Hur ett barn, en ny varelse kan växa fram i en mamma! Inte för inte det kallas ett av livets under.
Nej, fy rackarn vad seg fånen blev av senaste uppdateringen. Går knappt att skriva så nu ger jag upp.
Höst
Älskar hösten med alla dess färger! När vädret är snällt finns det nästan inget mysigare eller vackrare.
Men tänk att man är så kass på att faktiskt följa sin magkänsla och ta den där tjockare jackan och vantar. Frusit häcken av mig medan avkomman sprungit sig svettig på fotbollscup ute på Hisingen. Fick vända i dörren till simskolan på grund av strömavbrott så fick en lite alternativ morgon innan dansskolan.
Tränat lite bråk vid fruktsalladstillverkningen. Fjärde- och åttondelar, femtio procent och delar av det hela.
Katter
Dryga timmen innan föreställningen började erinrade jag mig Nordiska Motståndsrörelsens demonstration och gick in och läste i GP. Marschen skulle utgå från Skandinavium och gå mot Gamla Ullevi. Tydligen hade de fastnat vid Focushuset med vissa oroligheter där. Vart vi skulle? Skandinavium.
Trafiken på E6 visade tydligt att det var alternativ parkering som gällde och kunde inte låta bli att känna lite olust när vi promenerade mot Skandinavium, enbart för att jag hade Lilltjejen med mig. Jag visste ju inte hur pass oroligt det var. NMR var visst inkapslade vid Focus så de enda vi mötte var motdemonstranter, så knödde oss igenom avspärrningarna till entrén utan problem.
Med platser på andra raden kunde vi inte sitta mycket bättre och tyckte föreställningen var riktigt, riktigt bra. "Memory" fick mig till tårar - båda gångerna. Lilltjejen var engagerad under hela tiden och förundrades, skrämdes och gladdes av de olika katt-karaktärerna. Jag hoppas hon kommer att minnas något så som jag gjorde!
Veckoslut
En nöjd Lilltjej efter frisörbesöket. Morsan fick också trimmat sin slitna man. När jag hämtade på skolan omringades jag av hennes kompisar som alla ville följa med oss hem. När de förstått att det inte funkade den dagen och Felicia var inbokad dagen därpå började kommande veckans dagar fyllas på! Det är ju fantastiskt glädjande som sagt, men många har en förmåga att bjuda in sig själva så i lugn och ro får man sedan kolla av med Lilltjejen vad hon själv faktiskt vill.
Liksom Leonel i förrgår var det första gången och det var onekligen skillnad på hur de lekte. Pojkar är generellt mycket mer utåtagerande och högljudda så tycker det är roligt att Lilltjejen trivs med både och. Felicia var jättemysig och har också skilda föräldrar. En annan klasskompis mamma flyttade in i lägenheten under men de verkar inte leka fullt lika mycket med varandra.
Mitt konto till LesMills portal strular så har tack och lov fått tillgång till nya releasen av Robert. Virkar på nästa Hjärtekatt och pluggar koreografi. Japp, musiken är fortsatt tråkig och oinspirerande...
Mitt i veckan
Igår ville Lilltjejen gå hem från skolan själv medan morsan körde omvägen. Knep till i hjärteroten och tjocknade lite i halsen när jag såg henne trava iväg med sin ryggsäck. Min fina Lilltjej! Ofta säger jag dagis istället för skolan och oj vad snabbt man korrigeras.
Idag hängde Leonel med hem, så kul att hon också har killkompisar och de leker kanon, supergullig kille. Imorgon ska vi till frisören men fredag är det Felicia som står på tur och än en gång är jag så glad att hon har många kompisar som vill leka med henne.
Tycker de är så söta i sina Balltorpskläder, de hade idrottsdag idag med friidrott på schemat nere på vallen tillsammans med en annan skola.
Själv hade undertecknad inte klagat över en idrottsdag. Har träningsabstinens som inte kommer att kunna åtgärdas förrän på söndag!
Jag har ju fått ge tillbaka Majorna till Sandra men istället fått möjlighet att starta upp i Backaplan tillsammans med Robert, wee! I oktober kör vi igång.
Turbohelg
Alltså, jag minns där vid besöket hos syster och Anders i Stockholm då de kläckte nyheten att hon väntade barn. Stora känsloyttringar är ju inte direkt något jag är känd för så tårarna av glädje och förundran överraskade mig nog minst lika mycket som dom. Det var drygt tio år sedan. Tio!
Min virkade katt hann fram i tid och har nu fått namnet Dutten. Så nu har han Dutten och Datten, haha! Grattis Aron!
Med Lilltjejens alla aktiviteter svischar helgen snabbt förbi! "Bilar 3" har nog den äldre generationen större behållning av och visst är den himla snyggt gjord. Ändock var första filmen klart bättre och tvåan har jag inte ens sett, en mycket liten förlust har jag förstått.
Denna söndag bjöd igen på väldigt mycket folk, har nog aldrig haft så välfylld sal som på sistone. Väldigt roligt! Nästa vecka ska jag upp i ottan och köra med kollegorna på jobbet! Christian brukar ju köra så han drog upp förslaget att jag skulle köra med dom och knappt hade jag stammat fram ett ok innan placeholdern plingade till i inkorgen. Kommer bli väldigt intressant!
Nästa söndag är det kvartal, en ny release ska nötas in och jag ser med viss bävan emot hur musiken kommer att vara.
När barnpassningen nu är igång igen på anläggningen kunde båda i paret Patrick och hans fru jag inte minns namnet på vara med. Hon hade sett mina hoppbilder med honom i mitt FB-flöde och sett fram emot att nu också kunna vara med! Jag har världens roligaste deltagare!
Lite extra
Johan är ju på semester i Portugal så vi bytte några dagar tidigare. Därmed får jag några dagar extra med min Lilltjej. Hade ärenden att göra så blev en mysig mamma-dotter avslutning på veckan med shopping och middag på Frölunda torg. När jag hämtade henne på skolan var hon inte alls på humör, svarade nej på allt och allmänt tråkig. Kände att jag smittades av hennes dåliga humör och attityd tills jag frågade om något hänt. Hon brukar ju alltid vara så lätt och glad att göra med. Till slut kom det fram att fyra pojkar i klassen följt efter henne under dagen och sagt elaka saker. Blev bra prat i bilen och en gladare Lilltjej. Försöker mota in styrka, mod och attityd i henne. Att när det inte räcker att säga ifrån eller säga till fröken, att det är ok att bli arg, att lita på sin magkänsla och våga svara tillbaka med samma mynt. Hur lär man sina barn detta?
Veckan har annars varit rätt ok med träning och tillverkning av glutenfria cupcakes till torsdagsfikat. Farligt goda!
Det är lustigt hur snabbt katter vänjer sig vid rutiner. Som den extra maten varje morgon. Oerhört gulligt att se dem svansa omkring medan Lilltjejen gör iordning.
Imorgon blir det en fulltecknad dag med Lilltjejens förtecken. Sim- och dansskola, kalas för Isabella och sedan bio. På söndag börjar innebandyskolan också, phu!
Stadsjakt!
Japp, tänk så det kan bli! Var ju lite besviken att jag inte kunde vara med i årets Stadsjakt. Dels hade jag Lilltjejen och dels för att jag ändå inte hade någon att köra med. Frågade Johan men han hade sin Herrclub och planerade den aktiviteten till att vara just deltagande i Stadsjakten. Så fick de först ett bortfall och jag frågades om jag ville delta. Absolut om barnvakt kunde ordnas. Sedan kom ännu ett avhopp och de var ett helt lag kort. Efter mycket sista-minuten-koordinerande från Johans sida kunde jag och Elena bilda lag och köra.
Var det ok? Frågade han.
"-Haha, absolut, snacka om gyllene tillfälle att lära känna varandra!"
Elena hade tydligen svarat så gott som samma sak, haha!
Så jag lämnade Lilltjejen och de grejer hon behövde för sim- och dansskola samt kommande skoldagar till fina farmor innan jag fixade baguetter till Herrcluben och hämtade Elena i Lindome för att sedan ansluta på Brevkortsgatan och Herrcluben. T-shirts delades ut och preppades med lagnamn, papper signerades och så vidare.
Vi tilldelades namnet "Lagom", haha!
Första timmarna hängde vi på grabbarna men då de första var mer inriktade på fest än tävling drog vi till slut ifrån dom - när vi var hyfsat klara med var de resterande uppdragen låg!
Dra bil, skjuta pistol, pricka bollar och träna minnet, vi kompletterade varandra bra hon och jag. Elena är en sådan där som kör hinderbanor som Toughest, vet faktiskt inte vad man kallar det. Extremsportare? I vilket fall fick undertecknad kämpa för att hänga med i sprintarna mellan bussar, spårvagnar och stationer, phuu!
Samla höjdmeter på Valhallabadet innebar att hon hoppade för första gången från tiometers - två gånger! Själv vågade jag bara femman två gånger, tillräckligt läskigt!
Kändes som jag sedan fick russinröv av att springa vidare, troslös med blöta shorts, här var det inte tid eller utrymme att byta tillbaka! Hästskokastning, freesbergolf och intag av chiliflakes ute på Hisingen och vi fann oss i tidsnöd att hinna tillbaka i tid.
Tack vare kö till utcheckning hann vi precis, med tio erforderliga uppgifter avklarade!
Därefter var det snabbt tillbaka till Lindome då barn skulle hämtas för Elena. Själv kunde jag avnjuta lyxen att på egen hand ta min otroligt trötta kropp hem - via pizzerian!
Blev inte många knop resten av dagen och lyckades hålla mig vaken till halv tio i alla fall - en bedrift!
Ligger nu med två grå intill och känner att kroppen är rätt stel. Känner också av knät efter springandet.
På torsdag åker Johan och Elena till Portugal så Lilltjejen blir hos dom lite kortare denna gång. De bor visst praktiskt taget redan ihop och Lilltjejen verkar trivas jättebra där - och med Elena och pojkarna. Intrycket jag fick där förra veckan har bara förstärkts så det känns väldigt bra. Skönt!
Nattning pågår
Kanske inte den mest lämpliga musiken när man sitter i bilkö från jobbet. Eller så är det kanske just vad det är. Erinrar mig kompisens lilla stroboskop som kopplades in i mitt rum, persiennerna som drogs ned och så dansade vi gärnet, Mattias, Magnus, Peder och jag. Grannen berättade för mamma om "det vilda festandet" som hade försiggått och blev vansinnig. Är det inte bättre ur föräldrasynpunkt att i alla fall veta var avkomman håller hus? Fast antagligen var det mest att det "såg illa ut" inför grannskapet som gjorde henne upprörd.
Hämtar Lilltjejen som gjort en present till mig, gullungen! Uppdatering av garderoben stod på agendan och att shoppa kläder är inget som står på hennes favoritlista. Sådan mor sådan dotter. Jag går bland klädställningar och försöker uppbringa lite entusiasm hos min avkomma för än den ena tröjan och den andra byxan. Har lyckats få ok på några plagg men min snabbväxande unge behöver mer, vilket jag påpekar.
"Men jag vill inte ha mer!"
Note to self att påpeka detta om tio år: Mamsen som erbjuder, ja mer eller mindre tvingar henne att välja mer kläder för morsan att betala men får till svar att hon inte vill!
Nu är det betydligt roligare att köpa Lego. Då hon fullgjort sin "uppgiftslista" som innefattat bland annat tömning av kattlåda och rumstädning ett antal gånger var utdelningen en valfri byggsats i rimlig prisklass. Så nu har hennes tämligen omfångsrika samling utökats ytterligare. Tycker det är bra roligare att hon föredrar Lego framför Barbie, som kompisen har dille på. Det har ju jag dessutom också en behållning utav.
Söndag
Så var Lilltjejen min igen för en vecka framåt! Gjorde läxan med en gång - hennes första, stort för mig! Antagligen större än för henne. Min lilla stora tjej! Förundras ständigt över hur stor hon blivit och alla saker hon kan kläcka ur sig.
Fick veta av Johan att hon skulle delta i en hinderbanetävling igen och åkte dit för att titta. Som tur var hade jag träningskläder på, för hon tyckte morsan skulle springa med! Ja, visst kunde man fuska som förälder men hon höll bra tempo även om motivationen svek emellanåt. Än mer tur att jag tagit med träningsväskan med ombyte eftersom det blev väldigt vått om benen mellan Sjöfartsmuseet och fastlandet.
Deltog gjorde också Johans nya tjej och hennes två pojkar. Har ju hört om henne av Lilltjejen och fick så äntligen träffa henne. Antar att det kanske kan vara kymigt i början för många med frågor om den nya "duger" att anförtro sin dyrbaraste skatt. Nyfikenheten har varit stor liksom glädjen att Johan verkar ha gått vidare, och med en tjej som enligt min uppfattning verkar kanon. Bara positivt intryck och så två pojkar i Lilltjejens ålder som hon verkar komma bra överens med. Att Lilltjejen också verkar kunna ty sig till henne skulle kunna kännas i mammahjärtat men det är ju bara positivt. Ännu en vuxen som betyder mycket för Johan och som uppenbarligen bryr sig mycket om min Lilltjejs väl och ve också, bättre kan det väl inte bli! Ser fram emot att få lära känna henne bättre.
Ännu något positivt med henne är att hon verkar lika träningsglad som jag, hehe! Johan fångade oss på bild i det jämrans nätet från båten. Jag skulle ha tagit shorts som jag tänkte innan jag åkte hemifrån!
Slapp i alla fall handla inför veckan i våta kläder och skor, så fick det gjort innan mitt pass i Frölunda. Lite seg i kroppen till en början men sedan blev det energiöverslag och maximal träningsglädje, woho!
Imorgon ny arbetsvecka. Ska jag köra i Gamlestan, Eklanda eller Torslanda? Hm...
Regn
Våffelfrukost i vanlig ordning denna passerade söndagsmorgon. Färdigställde "Bror" och Lilltjejen vill nu också ha en egen Hjärtekatt - rosa. Har poängterat att den i så fall får ett hjärta utan stygn och då hon förstått varför de har stygn och syftet med Hjärtekatterna är hon ok med det.
Då Johan var på GAIS-match lämnade jag henne hos farmor, men först cyklade hon på egen hand till Johans ställe för att lämna cykeln där. Premiär för det, fast morsan körde jämte hela vägen...
Rejält gäng i Frölunda när semestertider nu är över. Som vanligt efter en veckas uppehåll var Linda övertaggad med massa extra energi. Rooooligt!
Så var det måndag och arbete i vanlig ordning. Fick ett litet löppass i hyfsat väder innan thai-käk hos Robert och planerande av kuligheter i oktober!
Njae men alltså ändå
Alltså, de är ju rätt söta där de springer runt mer eller mindre fokuserade på boll och match. Men det är väl just också den enda gnutta entusiasm en sådan som jag kan uppbringa. Fotboll är verkligen dötråkigt. Men föreningslivet och framför allt lagspel inbillar jag mig är nyttigt för min avkomma, och då Johan har fotbollen väldigt varmt om hjärtat är det bara att hänga med. Men någon fotbollsmorsa blir jag inte!
Jag får vurma för dansen och förhoppningsvis något instrument framgent. En kampsport skulle jag ju också vilja klämma in men vi har ju redan nu kanske väl många aktiviteter.
Till näst sista matchen kom regnet. I den horisontella piskande ösvarianten. Folk sprang och kvar kämpade stelfrusna små glyttar, domare och föräldrar med krampaktigt glättiga leenden i regnvåta ansikten. Lilltjejen grät men av någon förunderlig anledning klev hon ändå över sargen då en lagkompis gjorde sig illa. Att farfar och Johan anslutit peppade nog extra.
Det var synnerligen ynkligt att se de små plaska omkring med armarna hårt tryckta till kroppen. Domaren kortade ned matchen och alla flydde in under tak.
Som tur var hade jag ju handduk och lite torra kläder sedan simskolan som jag hämtade. Till sista matchen var solen framme igen och ovädret kändes som ett surrealistiskt ögonblick, lika snabbt passerat som det kommit.
Nu snarkar hon intill mig med Brorsan och Lilla Grå . Ska gå och göra ännu ett försök att få till hjärtat till min hjärtekatt. Hittar inget mönster jag förstår eller fixar!
Barnlös
I flera dagar har Lilltjejen tjatat om att få baka "makaroner". Med lite träning tror jag hon fått kläm på korrekta benämningen. Hon ville göra gröna.
Googlar man på konsten att göra macarons så framgår det att perfekt resultat inte är någon självklarhet. Jag fick slänga mer än hälften då jag tror jag prickade alla fel som går. De blev ihåliga, de sprack, de fastnade, de fick inga "fötter". Värmen i ugnen är uppenbarligen ojämn då några i framkant från de sista plåtarna blev hyfsade. Ruggigt fula blev det men smaken var det inget fel på. Så söta att tårna krullar sig, men det är väl inte mer än att vänta med typ elva deciliter florsocker!
Efter två veckors uppehåll var jag övertaggad vid dagens pass i Frölunda. Så jäkla roligt att köra igen! Carina hoppade in och tog låt ett och två där tvåan var en riktigt rolig från Release 27 - med egen twist. Efter låt sju gick jag på ren vilja och träningsglädje så nu ligger jag bara i sängen och njuter av min chockade lekamen medan tvättmaskinen går. Så gött!
Växlande lördag
Lek hela dagen med Alva från Olofstorp med massa skratt och svettiga pannor. Lilltjejen har många gånger pratat om Olofstorp och gamla huset, att hon vill se det igen. Ofrånkomligen känns det kluvet. Är det bäst att undvika och påminna, väcka saknad och frågor? Men att ignorera, försöka förbise och glömma känns inte rätt och knappast möjligt heller. Så erbjöd att skjutsa hem Alva vid dagens slut och samtidigt svänga förbi huset.
Vi gick ned till tjärnen och fick förklara att alla grod(padd)yngel redan hunnit bli grodor (paddor). Sedan ville hon hälsa på och se sig omkring i huset men de var inte hemma vilket kanske var lika bra. Hon blev lite besviken att finna huset ommålat men framför allt ledsen när saknaden slog till. Mammahjärtat brast av hennes tårar men försökte bara låta henne förstå att det var ok att sakna och vara ledsen, att jag saknade också.
Blev lite mera prat om känslor på vägen hem, hon tycker mycket om att se "Insidan ut" nu med de olika känslorna representerade. Lämpligt nog handlar ju filmen också om flytt och saknad av hemmet. Tårarna rann stundvis men så säger hon till slut att det känns som att "Glädje och Vemod trycker på knappen tillsammans, lite ledsen men också glad".
Vem står också ofta vid kontrollbordet? "Avsky" kom vi fram till och skrattade gott, med tanke på hennes skepsis att äta och prova smaka nya saker. Just broccoli (som i filmen) fick hon ny chans att testa just idag, föga framgångsrikt medan Alva tuggade med munnen full.
När jag häromdagen bläddrade mig tillbaka i bloggen och mina tömningar läste jag om mitt "projekt" att säga "jag älskar dig" till min mamma. Senare också min önskan och förhoppning att jag och min Lilltjej ska få en helt annan relation än den jag hade. Att den blir trygg, självklar och otvungen. Skrev att jag skulle påminna mig själv att säga "jag älskar dig" till henne, krama henne, vilket jag gör och belöningen är alla spontana kramar och pussar och orden tillbaka när jag minst anar. Min fina Lilltjej.
Igår kom den på besök igen, den stora rädslan för allt ont som kan hända henne. Nyhetsflödena är fullmatade om övergrepp, våldtäkter och utnyttjande. Bara tanken på att hon skulle råka ut för något sådant får en nästan att önska hon blivit en pojke istället. Visst har de sina risker också men tror ingen halshugger mig om jag hävdar att flickorna är mer utsatta. Sådana tankar tvingar jag mig att skjuta undan för de är outhärdliga och meningslösa. Undrar om föräldrar till pojkar går med en rädsla att just deras barn blir en som våldtar eller utnyttjar? För i dagens samhälle är jag beredd att tro nästan vad som helst om vem som helst.
Och nej, jag tror inte min Lilltjej kommer att växa upp och förbli en oskyldig ängel. Tyvärr är allt för många föräldrar naiva i din blinda tro på sina barns ofelbarhet. Jag kan bara hoppas jag och Johan får henne att förstå vad som är rätt och fel och styrka att våga följa detta när grupptryck eller förväntningar säger annorlunda. Så är väl alla föräldrars önskan.
När Evelina och Ronja sprang runt på Liseberg igår föreställde jag mig henne om tio år, springandes där på egen hand med sina kompisar, Evelina kanske? Eller som en dejt med en nyförälskelse (läskiga tanke!) Och några år senare kanske som sommarjobbare, ansvarstagande och villig att stå på egna ben. Min älskade Lilltjej, min fantastiska underbara Lilltjej, vilken bitvis skrämmande men framför allt oerhört spännande framtid vi ska ha tillsammans!
Regnfredag
Åtta timmar på Liseberg och den här morsan känner sig rätt mör. Ömsom vräkte det ned, ömsom sken solen för att sedan ersättas med strilande regn och så höll det på. Men tjejerna verkade nöjda i alla fall. Det ser inte mycket bättre ut imorgon då ännu en gammal kompis från Olofstorp hälsar på - Alva. Jupp, vi maxar ut sommarlovet ända till dess sista dag med all fokus på Lilltjejen. Undertecknad börjar känna sig lätt desperat efter ett träningspass - och sin hamsterboll!
Regntorsdag
Jag vet inte riktigt vad som försiggår på jobbet men P1:orna har avlöst varandra under en veckas tid! Då jag ändå inte kan engagera mig fullt ut har jag hållit mig undan och låtit min back-up samt chef hantera. Nästa vecka är semestern slut och då har jag en del att ta tag i. Skoj. Not.
Då regnet dominerat idag blev det lugnt på hemmafronten innan vi drog till Universeum. Morsan kunde inte låta bli att testa sin snabbhet. Tjugotvå sekunder tyckte jag var ok ändå, hehe!
Nu är Lilltjejen nedbäddad med tre katter så tätt intill som bara katter kan. Det pirras högt och lågt - mysfaktor hundra.
De har nästan varit extra kärvänliga denna vecka. Kanske för att vi var borta den förra, eller för att de är mera ute nu och därför extra glada när de kommer in. Eller så är de bara synnerligen goa kissemånsar!
Typ recap
Sådär, andra dagen efter hemkomst så ska försöka summera föregående vecka lite. Vi fick regn sista förmiddagen på Legoland men inte värre än att man stod ut. Fick betat av det sista vi ville se och göra ingen ännu en runda i Aquadome, Lalandias stora vattenpark.
Tycker sista bilden är extra rolig eftersom Lilltjejen är så uppenbart putt över att hon inte fick plats ordentligt i bilden.
Fredagen avslutade vi vistelsen i Billund med Aquadome ännu en gång och undertecknad tycker det var en riktigt bra vattenpark. Blåslagen i deras fors men barnsligt kul att tumla hela vägen ned. Kul också att Lilltjejen vågade prova alla utom "avloppet" och fann dom roliga. Framför allt forsen som ändock var som sagt lite turbulent blev det många vändor i med kusinerna.
Så glad att jag fick haka på dom dit då det blir så mycket roligare för henne med sällskap!
I Köpenhamn hade vi framför allt två punkter på agendan: Tivoli och Nyhavn. Efter middag på överskattade Hereford passerade vi "Build a Bear" där morsan själv föll för deras koncept och lät Lilltjejen välja ett mjukdjur. Det blev Pokémon Eevee. Det jag gillade var att barnet får vara med när de fyller djuret med stoppning och därefter har en "hjärtceremoni". Det lilla mjukishjärtat får de sedan lägga i djuret innan det sys igen. Sedan hemkomsten har hon velat ha med Eevee överallt. Besökte en större lekplats igår där mjukdjuret väckte viss uppmärksamhet. Flera barn kom fram och frågade vart hon köpt den.
Tivoli kan ju inte jämföras med Liseberg men ändå lite småmysig att gå runt i med sin lummighet och många restauranger. Blev lite gråtråkigt väder men fick testa smörrebröd i Nyhavn, ett måste enligt Anders. Tog ett tag för mig att fatta att det var själva brödet som var grejen och inte hela mackan. Eller var det kanske just så det var? Hm. Min variant var mumsig i alla fall.
Lek med Isabella och Evelina igår som sagt i skiftande väder. Kände mig duktig som snick-snackade mig blå med deras föräldrar. Hade ju varit lite anmärkningsvärt att gå och sätta sig någon annanstans...
Fick utbyta lite praktisk information om inte annat, så som att inte dom heller fått någon som helst information inför fritids- och skolstart. På måndag börjar fritids vi har fått praktiskt taget noll information. Rektorn slutade i våras. Den nye slutade innan han knappt börjat med hänvisning till den tredje och denna börjar just på måndag och hänvisar till den andre. En av lärarna har slutat och en ny namnlös anställts.
Det lär bli en bunt föräldrar som står där med sina barn på måndagsmorgonen. Vi har inte ens en bekräftelse på vilket fritids det är eller vilken tid som gäller.
Nåväl, idag blev det bättre väder så det blev en sväng med fiskegrejerna till Amundön där tång och sjögräs nappade friskt. Har lite dåligt med uppslag på vart man kan bege sig för bra fiske. Har lärt känna en kille på jobbet där vi pratat om att dra ut någon gång. Han kan kanske bredda mina fiskevyer i detta område.
Imorgon kommer gamla kompisen Sonya på besök, till Lilltjejens stora glädje. Får se vad det blir för väder och vad vi kan hitta på.
Onsdag
Lyckan total när alla nu har var sin munk. De är rätt coola faktiskt! Betade av några attraktioner till innan köerna blev för långa. Förvånades att Lilltjejen ville testa spökhuset och det gick bra. Generellt är attraktionerna väldigt snälla och passar det åldersspann Lilltjejen nu tillhör.
Deras "Flum ride" var synnerligen mesig där största behållningen var miljön de byggt upp runtomkring med allehanda djur, såklart i Lego.
Avslutade dagen i äventyrsbadet som är riktigt bra, och skönt att få skölja av sig dagens svett!
