Mössen är uppenbarligen tillbaka igen. En igår och två denna morgon, plus en daggmask. Stolt Plutt.

Man kan väl nästan börja kalla det en tradition nu, mat och bowling med Ola och Mikael. Av någon förunderlig anledning bestående av hundra procent tur lyckades jag gå om Mikael i sista rundan. God mat och trevliga timmar!

Extrastämma i föreningen igår där jag för första gången i egenskap av sekreterare och tillika protokollförare fick erfara dess formaliteter. Intressant att bevittna en veteran medlem som högljutt motsatte sig allting, verkligen allt som ordföranden sade. Han är en sådan person som gör en grej av det, bara vara motvalls och på ett otrevligt sätt dessutom. Det tråkiga med sådana personer är att de inte verkar förstå - eller kanske inte bryr sig om att hen inte vinner något på det sättet utan tvärtom bara skapar missnöje och motvilja för personen själv. Vad vill man uppnå med ett sådant beteende egentligen förutom en möjlig egen tillfredsställelse att höra sin egen röst? Det finns det väl trevligare sätt att göra på.

Jag önskar mig snö, jag önskar mig vinter,

isiga vägar och fötter som slinter.

 

Snöflingor stora så mjuka och tysta,

lägger sitt täcke, landskapet redo att vyssja.

 

Jag ser genom fönstret allt det blöta och grå,

bara regn och kyla kan kusten förmå.

 

Snart januari hela passerat,

ännu en månad herr frost har kasserat.

 

Jag önskar mig snö, jag önskar mig vinter!

 

En dag av tyngda grenar och spade i hand,

vitt och vackert över hela mitt land!

 

 

Ronjas Legostad är återuppbyggd efter julperiodens demontering. Tycker det är supermysigt att hon nu har så många stora enheter från Legos Friends som passar bra ihop. Min gamla snackbar och smådelar fick också hänga med på ett hörn.

Jag skulle vilka plocka fram hennes målarfärger och färglägga underlaget ordentligt men osäker på om det kanske färgar av sig på plasten.

Plutt har vad det verkar gett upp fjäderfäna och gjort slut på närområdets musbestånd då hon på sistone tagit in daggmaskar istället. En morgon hela tre stycken så gott som ihjältorkade trevligt utplacerade på bottenvåningen. Kan tänka mig att Plutt är tämligen besviken på deras lekpotential.

Lyckats komma ut på två löprundor, eller ja, gå- och lufs-rundor men betecknar det som bättre än inget. Min stammis Eva kör sträckor a la Göteborgsvarv någon gång i veckan, otroligt imponerande och inspirerande! Jag är så nöjd att jag faktiskt lärt mig uppskatta löpträning, minns hur jag kämpade där i början då löpning var bland det värsta och jobbigaste jag visste. Men att komma upp till hennes nivå skulle vara såå häftigt! Något jag inte har som ambition men ändå.

Beställde Lawrys kryddsalt på nätet så nu kan jag äntligen få till den riktiga smaken på köttbullarna igen! Nomnom!

Ska bli riktigt skönt med fredag...

      "Vad gör du tjejen?"

      "Städar toan!"

Min avkomma har rengjort tandborstmuggen samt skurat handfat och toalett.

Må hon aldrig bli tonåring!

Två år sedan sedan Hannah hälsade på sist? Hon har jobbat främst i Shanghai på sistone men nu kan det eventuellt bli fler jobbresor till Sverige framgent. Vi hann äta middag i alla fall efter torsdagens klass.

Till fredagskvällen blev det föreställning på Göteborgs stadsteater i form av vad som skulle vara komedin "Herr Puntela och hans dräng Matti". Flera gick under pausen vilket varken jag eller Christer klandrade dem för.  Om man uppskattar komedi som lyteskomik på gränsen till buskis så var det för dem. Själv fann jag den supute Trump-personifierade herr Puntela mest irriterande och tragisk. Inte ens tragikomisk.

Betydligt bättre var Carl-Einar Häckners varieté på Stora teatern kvällen efter. Roligt att han körde "Yellow bandana"- numret!

Började lördagen med vad som verkade full klass i Majorna. Bra tryck och energi i kroppen, så skönt! Också skönt att lapa lite sol denna söndag innan PS4 i sann söndagsanda. Ja, tills det är dags för att svettas i Frölunda i alla fall!

Valde mer bekväma skor men likväl värkte det från fotsulorna upp till knäna där dagen var slut - Big Room Planning som vi nu kallar det istället för PI Planning då vi inte kör SAFe fullt ut.

Var på plats halv sju för att ordna praktikaliteterna i lokalen och sedan var det fullt upp. Men medan min trötthet låg mer i kroppen var teamen rätt mentalt dränerade, men vilka resultat vi kunde se på deras boards! Jättenöjd med dagen vilket de flesta deltagarna också verkade vara. När någon skriver under "Lacked": Ramlösa granatäpple kan man inte ha mycket att klanka ned på. Eller så är det just det man har!

Svårare att tillmötesgå är då någon önskar att man började senare och en annan att man slutade tidigare. Vi började halv nio - börjar inte normal arbetsdag åtta? 

Nåja, majoriteten nöjda i alla fall och när nu vår första gemensamma sittning är gjord kommer nästa att bli ännu bättre.

Kan man lägga sig nio en lördagkväll?

Min fina nioåriga Lilltjej som inte är särskilt liten längre men likväl alltid kommer vara min Lilltjej. Uppvaktade henne vid hemkomsten med min egenhändigt ihopkladdade glasstårta. Det ska föreställa ett R... men hon gillade den vilket är huvudsaken.

Imorgon blir det riktig tårta och jag en anledning att testa sockerpasta för första gången. Det var riktigt roligt även om mitt första försök att göra Plutt mer liknade en kanin än en katt.

De där vita kinderna gjorde det bättre enligt min mening, inspirerade av en snabb sökning på nätet.

Det blev Bror med sin vita nos, Brorsan och så Plutt som jag i avsaknad på metoder att frambringa hennes bruna teckning fick bli gråmarmorerad.

Min Lilltjej firar idag nio år, nio!  Jag fattar inte vart tiden tar vägen, min stora Lilltjej!

När jag hämtar henne imorgon är det min tur att uppvakta och överösa med alldeles för många presenter, jag skämmer bort henne!

Men jag har också blivit bortskämd idag, av några underbara deltagare i Majorna som överlämnade en present! Jag tycker det är så himla fint men oförtjänt, det är ju bara så roligt att vara instruktör, och varför jag tycker det är roligt är ju tack vare dem!

Dessutom lyckades jag glömma shortsen hemma, hur man nu fortfarande kan glömma grejer efter alla miljoner gånger man packat den där träningsväskan. Så jag står där vid de få kläder de säljer i receptionen när de kommer och ser mitt dilemma. Jag har verkligen ingen lust att lägga pengar på sådana där halvlånga tights och överväger att köra med mina träningsoverallsbyxor - som jag faktiskt instruerade i på den tiden det gjordes av var och envar. Då drar Annica helt sonika av sig sina shorts som hon har utanpå sina tights, och de passar perfekt! Så himla gulligt av henne!

Nu ska jag gå loss på godsakerna jag fick, jag har världens bästa extrajobb!

Tolv månader mellan bilderna, kan man utröna vilka som är de senaste?

På flipperfronten skönjas tveksam förbättring även om jag emellanåt kan tycka det går bättre så åker jag ändå på stordäng nittionio procent av spelen. 

Slogs av tanken kring de många inlägg  i sociala flöden kring "Vit jul" som många storstilat sade sig anamma. Det handlade inte om snö till julafton som Christer konfunderat undrade när jag tog det på tal, utan om vuxna och föräldrar som avstår alkohol på julafton. Uppenbarligen så stor uppoffring att man behöver proklamera det för var och envar. Visst är det positivt men kan inte låta bli att undra var dessa stolta inlägg är inför nyårsafton? Är det för att julen anses vara "barnens" dag medan nyår är de vuxnas, ungefär som midsommarafton? Blir inte det lite hyckleri över det hela?

Jag gör mina försök emellanåt att uppnå den där "Remy-känslan" beträffande alkohol och mat. Det går sådär. Svågern insåg att jag måste börja från början och fixade en alkoläsk som tillsammans med iskross var riktigt gott och smakade som, eh, läsk. 

Till tolvslaget hade Christer nåt mousserande som smakade rätt och slätt illa den tjusiga flaskan till trots. Tre sippar för sakens skull och sedan ut på trottoaren. 

Några få "Remy"-ögonblick har jag haft, oftast med ost och något sött dessert(?) vin. Det är kanske den mest basala nivå som jag förmår att uppnå. Ingen större förlust känner jag mer än att det varit roligt att se om det verkligen stämmer, det där med "en god bit mat med ett riktigt gott vin till". Eller så är det faktiskt bara så subjektivt att vin helt enkelt inte är för mig.

En summering av år 2019? Hm. 

Köpte större boende och flyttade med lycklig Lilltjej som följd vilket gör de svidande amorteringarna nästan värt det.

Lämnade IT-förvaltning och blev Scrum Master.

Hade en jättemysig sommarsemester med Lilltjejen i Skåne och Småland.

Tja, typ så. Rätt odramatiskt, tryggt och stabilt. Tycker man kan tolka min blogg ganska bra utifrån vad som händer i mitt liv. Repetitiva vardagsskildringar och tillika tråkiga inlägg tyder på just lugn och ro. Det händer inte mycket som ger mig behov att ge utlopp på tangentbordet vilket som bekant är mitt sätt att hantera saker. 

Jag har ofta fått frågan varför jag och Christer inte flyttar ihop. Det finns orsaker från hans sida men också min där det helt enkelt är Lilltjejen. Vi bor så bra här nu, hon har kompisar att bara gå över till eller som kommer hit och ringer på precis som när jag växte upp. Hon kan gå eller cykla själv till skolan och fotbollsträningen och de andra aktiviteterna hon har ligger i närområdet. Det är så ofantligt mycket värt för mig att ha detta för henne och jag tycker det är så himla mysigt när kompisarna knackar på och frågar om hon vill komma ut och leka. 

Christer bor ute i Björlanda, långt från, tja allt. Hade jag ännu jobbat i Torslanda hade det varit ett stenkast men det hade egentligen varit enda fördelen. Det kan vara mysigt att hänga där när man är ledig under varma sommardagar tack vare insynsskyddad terass och pool men nu har jag ju egna uteplatser som kräver lagom nivå av underhåll.

Tycker vi fått det så mysigt jag och Lilltjejen, jag fått en bra kombo varannan vecka som passar mitt introverta jag. Så rädd jag var där efter att till slut accepterat faktum och beslutet var fattat och uttalat. Min största rädsla att bli ensamstående ändå visade sig vara något jag klarade av och dessutom fann mig tillfreds med. Vi har en form av särbo relation jag och Christer och vem vet vad som händer i framtiden men nu är jag självständig, jag vet att jag klarar mig till och med bra på egen hand och det känns så jäkla skönt!

År 2020, vad händer då? En sak vet jag och det är att man aldrig vet...