Utmattad
En heldag på VAK för lite miljöombyte för teamet. Dock fastnade Bengt och Mickael i London på sin väg hem från Kina och att genomföra PI planering utan produktägare och den nyckelkompetens som Mickael har blev en utmaning. Vi fick göra det som
var möjligt och jag fick hela tiden pressa och utmana dom för att åstadkomma så mycket som möjligt för den nu enda dagen de kommer att ha alla tillsammans, morgondagen.
Teamet saknar någon eller några som har driv så jag kunde aldrig riktigt slappna av. Känns likväl som det blev en halvmedioker dag och kände mest för att åka hem och däcka i sängen.
Men solen sken och Lilltjejen väntade hemma så spontanköpte kompaktversionen av spelet "Med andra ord". Ett roligt sätt att träna på synonymer, att uttrycka sig och jobba på ordförrådet. Väl hemma och vi skulle testa var det för minst fyra spelare då
man kör i lag. Jahopp, så vi twistade till egna regler vilket funkade och uppfyllde syftet jag haft i åtanke.
Mikrade lunchlådor till middag, skön promenad med hundis och sedan satte vi oss framför våra skärmar, jag med kinesiskan och Ronja med sin svenskauppgift. Hade lyckats glömma bort, eller förtränga att den ska in på fredag då stressen över nya koreografin
varit överhängande. Den ska sitta till på tisdag och jag har haft noll tid att träna. Spelade den i bilen till och från jobbet idag.
Liten är så fin - och kan uppenbarligen somna med huvudet i en hand. Själv lär jag somna lika snabbt alldeles strax. Heldag med andra teamet i förrgår i Central office, ett helt annat driv i det teamet och bra stämning så trevligt men likväl
uttröttande.
Min dag
Hämtade min Lilltjej efter ett grymt pass i Frölunda, mycket folk och grym energi i kroppen. Fick bestämda instruktioner att gå rakt in och sätta mig och blunda vid köksbordet. När jag fick öppna ögonen stod två paket framför mig, visst har jag världens
finaste unge! Gissa vilken av dom som gjorde mig mest glad - hennes egengjorda Minion såklart, så mycket vi!
Maten på Olivia i fredags var riktigt bra, vi tog var din pizza till varmrätt. Chokladfondanten vad magisk. Medan vi åt fick Christer meddelande att teaterföreställningen ställts in, snacka om sent varsel. Men det gjorde inte så mycket, middagen
var så mysig och lyxigt att vi fick sitta större delen av tiden själva i uterummet mot Avenyn - eftersom vi var såpass tidiga.
Majorna fick sin dos av Combat på lördagsförmiddagen och därefter blev det ett träningspass till när vi tog bort resten av mitt staket på uteplatsen. Jordankarna satt ordentligt och solen gassade men otroligt skönt att ha det gjort och dessutom också
avyttrat allt på återvinningscentralen.
Avnjöt några timmar på Cs terass innan vi åkte hem och grillade. Skönt med lugn kväll som fortsatte denna dag. Inte alls lika varm och rejält blåsig så vi testade ett nytt spel, Earth.
C drog liknelser med Ark Nova och Wingspan och tja, kanske lite. Kanske därför jag kunde förstå det hyfsat fort men åkte på stordäng ändå såklart.
Mycket att tänka och hålla reda på såklart vilket är min största utmaning.
PI planeringen drar igång imorgon och jag måste plugga nya koreografin samt slutföra min kinesiska text. Semestern närmar sig med stormsteg vilket ska bli så skönt, men får samtidigt besked om jag får sparken eller inte. Tjoho.
Så var det fredag!
Sommarvärmen har gett vika en smula men likväl skiner solen. Avslutar veckan med kick-off av pI planeringen. Gent har helgdag på måndag, därav fick det bli denna dag. VCATS kör igång på tisdag och SmartFacts på onsdag, min första som jag förberett med SF så blir intressant att se vad deras retrospective vill ge.
Kan inte den svenska terminologin, om ens sådan finns, men våra periodiceringar för PI planeringarna hamnar precis när nya releaserna från LesMills ska släppas på våra klubbar. Synnerligen vältajmat att hinna plugga under den period man som scrum master har som mest att göra. Fast enligt SAFe ska vi tydligen benämnas Team coach nu...
Den sista och slutgiltiga muntliga redovisningen i kinesiska gick som förväntat - illa. Läraren var väldigt snäll och fick mig att prångla igenom två korrekta svar av de fem hon ställde. Jag förstår verkligen inte den talade kinesiskan! Jag måste hitta sätt och framför allt tid att lyssna mer, filmer på Netflix eller material på YouTube. Jag tror jag blir godkänd på momentet i alla fall, men då jag haft Väl Godkänt på alla moment hittills hade ett VG på detta gett VG på hela kursen. Nu får jag nöja mig med Godkänt. Är väl inte viktigt egentligen och om jag ska vara ärlig rättvist. Kursen handlar om "Oral proficiency" och det är just den biten jag fallerar på och inte det skriftliga.
De kurser jag sökt till hösten är på halvfart och med tanke på att denna var på kvartsfart vete tusan om jag kommer att ha tid och ork att dubbla förväntningarna.
Beslutade förresten att hoppa Portugal och det känns bra i magen, som rätt beslut.
Hero
Det var ett tag sedan jag hade en låt på repeat men nu har jag hittat en. Alan Walkers "Hero". Så fantastiskt skön!
Tror musen som sökte skydd i tvättstugan dog en skyddad men ensam och kvalfylld död - någonstans där varken katter eller människor kommer åt och nu börjar en olycksbådande odör spridas…
Imorgon är sista muntliga redovisningen och jag har inte hunnit få ihop texten ordentligt sedan lärarens feedback…
Kliande armar
Helger med avkomman brukar det bli våfflor eller pannkakor till frukost. Nu har jag börjat med amerikanska pannkakor också, de är ju så jämrans goda! För min del räcker det med sirap och lite florsocker. När jag var i Indien lät jag de laga sådana varje
dag, hehe!
När vi ska upp med tuppen för att jobba på Fågelcentralen blir det dock mindre ambitiösa frukostar men lördagen var det frosseri på hög nivå innan matcher mot Billdals pojkar.
Solen gömde dig bakom envisa moln och vinden var iskall och så ihållande som den bara kan nere på Åby. Vi alla anhöriga som hade sommarvärme hemmavid innan vi åkte satt och frös häcken av oss in till andra matchen då solen äntligen
kom fram.
När det således var dags för match igen idag visste man varken bu eller bä. Det blev stekande varmt! Hann nästan se färdigt innan jag fick åka till mitt pass där det var rätt få men trogna deltagare. Det var ju två veckor sedan jag körde nu
och det kändes i kroppen. Pust!
Pust också för ännu en fulltecknad och stressig vecka som väntar. Känner också en gnagande oro för varslet som lades på jobbet. De roller och tjänster som anses inte vara nödvändiga prioriteras bort och vad levererar en scrum master för mätbart värde
egentligen? Delar av företaget har avvecklat Scrum helt och hållet så vem vet vilken riktning de får för sig att vilja ta i besparingarnas tecken? Nej, det känns inte alls bra.
Tröttisar
Klämdag och följdaktligen lugn dag på jobbet med få möten.
På Fågelcentralen var det ännu rätt lugnt med fågelungar men tre stycken björktrastar så blev till att gräva efter mask. Ska man äta var tjugonde minut med fyra-fem maskar per gång så går det åt en del!
Kvällspassen passar ingen av oss något vidare så var rätt sega och därför tacksamma när vi fick sluta lite tidigare.
Hem och duscha av sig den skarpa odören och så jordgubbar i sängen framför streamad "Masked singer".
Ledig
Vardagens vackra! Titta vad underbart fint, Plutt, Mini och Siri! Eller Liten som hon mest kommat att kallas numera. Kolla vilken kort liten krum svans Plutt har! Tre så lika men ändå så olika! Liten ser ut som en mini-Mini!
De belgiska jordgubbarna har äntligen anlänt och jag undrar om Godisbjörnen själva vet hur mycket billigare de är än alla andra? Vi har käkat de efterlängtade så gott som varenda dag i en veckas tid!
Välsignat skönt med en ledig torsdag och klämdag imorgon med få möten eftersom de flesta är lediga.
En sommardag blev det där C fixade nya solstolar och så gick jag loss på den invasiva Parksliden han har längs halva tomtgränsen medan han röjde på insidan. Lilltjejen rensade lite ogräs, lite pool och var allmän hjälpreda tills vi
var nöjda och hoppade i vattnet. Jag förvånade mig själv genom att bada men var uppenbarligen tillräckligt varm och kli-ig efter de enbarmliga bambuväxterna.
Max-middag och bara vara hemmavid medan Lilltjejen hängde med Emmy till hennes basketmatch. Vi kollade på en synnerligen dålig film, Colossos. Jisses alltså. Och käkade jordgubbar såklart.
Hennes första
Japp, Lilltjejens första besök i Ullared! Hon ville uppleva den beryktade platsen så jag och Monica bestämde en dag för lite komplettering av sommarkläder och bh:ar till vår Lilltjej. Framför allt de sistnämnda är otroligt prisvärda med en fjärdedel
av priset hos till exempel Lindex, och helt ok kvalitet.
Den sena eftermiddagen bjöd på en gles parkering och lugn i den löjligt stora butiken, perfekt! Riktigt fina klänningar, ett linne och en kjol och så lite förbrukningsvaror som fryspåsar och gula m&m’s…
Jättemysig utflykt tycker jag där vi betade av de avdelningar av intresse för oss denna gång, dvs uteslöt väl närmare åttio procent av ställets totala utbud - mycket lagom för vi var duktigt möra efteråt. Monica kämpar med sin rygg och
mina ben är fortfarande duktigt förorättade. Kundvagnen blev min rollator och tillsammans sniglade vi oss fram genom gångarna!
Jag kunde inte med mig att åka in till kontoret denna morgon och bjuda på allmänt nöje och höjda ögonbryn genom de långa korridorerna och trapporna ända in till vårt landskap.
Imorgon måste jag dock in då jag och Magnus ska sitta och dokumentera tillsammans hela dagen. Tjoho.
Mini som inte är så mini!
Ackack!
Sov oroligt för benen värkde så infernaliskt och vänster pektå(?) är ond och svullen med blånagel på gång. Kan inte gå normalt utan stolpade ut med musen som levererats på mattan, stolpade runt med dammsugaren och stolpade allting däremellan. Så går det när man inte har kilometrarna i benen och sedan ger sig ut på en halvmara.
C drog tidigt för att uppvakta sin äldsta som fyller år idag och jag räknar med att göra så lite det bara går ända fram till passet. Hur det kommer att gå blir intressant, men mina söta stammisar sade sig vara på att köra framme på scenen med mig som sufflör. Kan bli ett kul upplägg - såvida det nu kommer några.
Sommarvärmen rullade in dagarna innan helgen och tydligen var det väldigt många som kollapsade under varvet. Själv hade jag inte så ont av solen och värmen, fick kli på armar och ben trots att jag dränkte mig i kräm men så var mitt tempo också väldigt lågt. Denna morgon förebådar lika fint väder och törstiga efter sol och värme som vi nu är efter vintern lär deltagarantalet bli därefter. Bra att ha få vittnen till min ömkliga lekamen.
Quinta do Lago hörde av sig och frågade om jag skulle ha lägenheten detta år då de tydligen fått en bokningsförfrågan för just min vecka och den lägenheten. C vill att vi åker och ser inga problem med att han skulle betala allt - resa, mat, årsavgiften och så vidare. Vi har pratat om detta förut, hur svårt jag har för att ta emot, min stolthet och kanske maniska behov av självständighet. Han försöker få mig att acceptera att vi har olika ekonomiska förutsättningar, att pengar inte betyder lika mycket för honom som för mig eftersom jag har de små marginalerna jag har. Han vill dela upplevelser med mig och han har råd att betala för dom, varför kan han inte bara få göra det då?
Jag har ju blivit mycket bättre tack vare Monicas och Tomas osjälviska hjälpsamhet och även Christers alla aktiviteter som jag kan följa med på, men samvetet och skulden finns ständigt närvarande. Det förtar min upplevelse och förtar glädjen för den som vill dela den med mig.
När någon är snäll eller generös mot mig brukar jag påminna mig själv om den glädje jag själv känner av att hjälpa någon annan. Varför kan jag då inte låta någon annan känna den glädjen också? Är inte det ganska egoistiskt och inbilskt? Den tankegången har ofta hjälpt mig till accepterande och att också känna och uttrycka ärlig uppskattning.
Teater, bio och matkassar är en sak, men en hel resa? Jag tycker lägenheten och Quinta do Lago är jättemysig och vi har alltid så underbar tid där så jag vill verkligen åka - men inom mig skriker det att det är fel. Att jag sitter hemma och oroar mig över Ronjas cupavgifter och samtidigt drar på en semesterresa? Det går inte ihop, det är sådant hyckleri! Mina två olika världar som ensamstående med barn å ena sidan och välbärgad särbo å den andra tillsammans med mitt behov av självständighet.
Man kan tycka det vore enkelt att bara vara tacksam och självklart åka när den andre så uttryckligen gjort klart att han inte har några problem att betala. Känslan av skuld och otillräcklighet skapar jag själv. Christer vet inte hur han kan hjälpa mig ur mina tankegångar för de är ju just mina. Han försöker övertyga mig att han gärna betalar, han säger att han också kan stanna hemma om det känns för svårt för mig men då känner jag skuld för det, för att jag förvägrar honom en upplevelse som han vill dela med mig. Hur jag än gör blir det fel.
Ej ännu nämnt är den husbilssemester vi redan planerat när jag har Lilltjejen i början av sommaren. Ungefär två veckor är planen att åka norrut eftersom den privata uthyraren inte tillät södra Europa, så jag kan nu visa Christer och Ronja mina barndomstrakter. Med oss får vi också Meja så extra roligt att Lilltjejen får en kompis som sällskap! Mejas mamma betalar några tusen så skuldfrågan känns lite lättare där, men jag har inga möjligheter att bidra till hyran osv som väl totalt sett överstiger en hel Portugalvistelse. Räcker inte det som kompromiss för vad mitt samvete klarar av?
Jag vet varken ut eller in. Kan inte någon annan besluta åt mig?
Nu ska jag och min ömkansvärda lekamen spela Dibbe 4 - som Christer betalat... Nytt betasläpp denna helg.
Nöjd
Utan några som helst föresatser lät jag mig uppfyllas av stämningen kring startområdet och gav mig iväg på mina hårt tejpade knän.
Första tio kilometrarna gick överraskande väl ur knäsynpunkt och som väntat var det de ovana benen och fötterna som gav upp.
Kom ikapp en av de veteraner som deltagit i alla lopp och slog följe ett tag, han riktigt pratglad och trevlig. Så häftigt att varit med så länge!
Efter Avenyn blev det promenad i solen ända till sista kilometern.
Redan anmäld till nästa år!
Hittade ingen vikarie till imorgon så blir ett intressant pass…
Drygt sju hundra?
Ger upp för ikväll, vi har till fredag midnatt att lämna in. Det vi ska lämna in är vårt första utkast för den slutliga presentationen. Jag tror man faktiskt kunde skippa den men man får värdefull återkoppling för att kunna korrigera slutversionen.
Jag vet inte hur jag ska tolka Word-programmets "word count", men drygt sjuhundra tecken hoppas jag att jag lyckats tvinga fram nu. Får fortsätta imorgon. Har sju möten, nästan bara halvtimmes back-to-back från åtta till tolv så måste
sova. Eftermiddagen är lite lugnare så hoppas kunna krysta fram de erforderliga hundratalet ytterligare tecknen då.
Fick ett mail om ytterligare en cup för Ronja, en i nivå med Volkswagen cup som de bjudits in till igen detta år. Avgiften är fyra och ett halvt tusen vi föräldrar måste betala för respektive barn. Volkswagen cupen är heller inte betald
ännu och lär ligga på liknande kostnad.
Det blir att ta från sparkontot, men hur gör andra separerade föräldrar när en av dem inte har råd att betala sin halva? Tas det för givet att man ska ha råd? Ronja är enda målvakten, tänk att meddela att hon inte kommer med för att man helt sonika
inte har dom pengarna?
Tänk vad många föräldrar som inte har möjlighet att låta sina barn delta i någon avgiftsbelagd föreningsverksamhet över huvudtaget. Då kan ens bekymmer över en utebliven storturnering eller två verka futtiga, ett riktigt i-landsproblem rent
utav.
Men likväl skulle det kännas både skamfullt och smärtsamt att vara den som inte kan låta Ronja åka med. Så jag tar från sparkontot och omprioriterar ytterligare.
Klockan är halv två och misstänker att jag missat sömntåget. Förhoppningsvis kan ljudboken hjälpa mig.
Tus(a)en också…
Texten som ska vara inne imorgon skulle inte vara på minst tre hundra kinesiska tecken.
Den skulle vara på tusen!
Jag kommer att blir sittande här ett tag till…!
Low battery
Pusslade lite i kalendern så jag kunde åka med till VAK för Mikaels avtackning. Jag ogillar verkligen att delta i sådana aktiviteter men denna kände jag att jag ville närvara vid då jag verkligen uppskattar honom.
Jobbar mycket med teambuilding i SF och många suckar och himlar med ögonen när sådana aktiviteter kommer på tal. Man får försöka hitta lämpliga format och hoppas just detta upplevdes som givande i någon form.
En prick över i blev afterwork med gokart och middag där både Ola och Nicklas också följde med. Mot förmodan stod de för race och mat, mycket uppskattat av alla!
Japp, jag kom trea, woho! Åksjuk blev jag efter semifinalen, hur man nu kan bli åksjuk när man själv sitter bakom ratten men det lyckas jag med. Så rätt nöjd att jag illamående och med följdaktlig huvudvärk lyckades köra om Bengt och hålla tredjeplatsen,
höhö!
Okynnesåt en efterrätt på Barabicu som inte landade väl i min oroliga mage, den hade nog mått bättre av de där sorbeten istället.
En bra kväll för teamet hoppas och tror jag men mina sociala batterier är helt slut nu. Och imorgon är det andra teamets kontorsdag så bara att pallra sig in.
Redovisningen av uppgiften i kinesiska gick sådär, hon poängterade att jag måste träna mycket mer på uttalen så tror jag fick knappt godkänt. Jag ockuperade Xiaohui eller Alex som han kallar sig, i nästan en timme för att få hjälp. Vi nötte
uttalen av s, sh, z, zh, c och ch som jag alla tycker låter likadant! Men det var oerhört givande så han lovade att låta mig traggla med honom fler gånger. Guld värt!
Nu är det stressen för nästa uppgift där första utkastet ska vara inne på fredag…
Hela kvällen…
Siri vill vara där man är, till lite besvär ibland.
Ägnat hela kvällen åt muntliga och skriftliga uppgiften som ska redovisas på onsdag. På fredag ska det första utkastet till slutuppgiften in och jag har knappt börjat.
Onsdagens skulle vara minst hundra tecken medan fredagens ska vara på trehundra. Om jag nu ägnat över sex timmar för hundra tecken innebär det viss tidsnöd för fredagens!
Combatpass tisdag och torsdag och en after work med SmartFacts på onsdag som jag inte känner för, framför allt för stressen över uppgiften. Men plikt går före hobbystudier.
Trötter
Siri är verkligen den goa lilla katt som Ronja verkligen förtjänar. Hon har funnit sig till rätta som om hennes tidigare liv inte existerat och då vi saknat goe Bror är vi så glada över Siris vilja att ligga nära och till och med uppepå!
Myyys!
Vår andra dag på Fågelcentralen fick vi jobba lite till men likväl inte full tid, en ganska skön mjukstart. Kattuggla och sparvhök med hjärnskakningar efter påkörning och fönsterruta. De är så himla fina!
Tre fågelungar hade anlänt sedan i fredags och till våra nästa pass om två veckor förutspådde Elisabeth att det lär explodera.
Efter lunch kunde vi åka hem och fick med oss en Silltrut för återsläpp i stan.
Som vanligt sjunker antalet deltagare ju närmare sommaren vi kommer men fick ett gott gäng idag ändå.
Duktigt trött nu, gonatt!
Kli
Både jag och min avkomma var uppe med tuppen så hann med råge tillverka en omgång paltbröd innan hennes match vid lunch.
Mossens BK pojkar 2011 bjöd på bra motstånd men tjejerna lyckades vinna första och spela lika i andra matchen. Efter andra valde killarna Ronja som bästa spelare, hon gjorde verkligen en riktigt bra match och blev mäkta stolt!
Jag helgarderade med solkräm och vindjacka men ligger nu ändå här med galet kliande handryggar - naturligtvis där jag inte smörjt.
Isande kallt i det ständigt blåsiga Åby men brännande sol likväl, något som uppenbarligen inte bekom Hundis.
Siri har fått komma ut i resten av huset så kattluckan är nu låst för utgång. Hon tycker nog att både hund och katter är riktigt tråkiga, helt ointresserade och rent av avvisande till lek eller annan interaktion.
Upp med tuppen imorgon också för vad som förmodligen blir väldigt lugnt pass på Fågelcentralen.
Hej Siri!
Messande och telefonsamtal efter svar på en Blocketannons och vi vågade ta körningen upp till Trollhättan. Lilla Siri sju månader behövde nytt hem då andningsproblemen för familjens tvååriga dotter identifierats som kattorsakade.
Inga fågelungar hade kommit in ännu så fick göra några enklare sysslor innan vi istället för imorgon kunde åka och hämta - till Lilltjejens stora lycka.
Nu utforskar hon varje rum av Ronjas rum där hon får bo tills Mini och Plutt vant sig vid hennes närvaro. Fast de verkar inte bry sig nämnvärt, sniffade skeptiskt genom burgallret vid ankomsten.
Siri är en stursk liten tjej som var helcool hela bilresan, men familjen hade som sagt en tvååring och ett riktigt yrväder till hund.
Vi tog våra medhavda middagslådor i bilen men Ronja var så ivrig att hon lyckades tippa sin dressingsindränkta kycklingsallad i knäet.
Hon var grinig hela vägen ut till E45.
Plutt har lagt beslag på Ådis säng utanför tvättstugan och han skulle aldrig komma på tanken att försöka återta den! För övrigt ligger hon rätt bra där då den mus hon tog in inatt smet in under tvättmaskinen. Jag förväntar mig utdelning på hallmattan
imorgon.
Siri pirrar med lycklig Lilltjej intill, inget osäkert tryckande i något hörn som många andra katter i ny miljö. Plutt är ju egensinnig och endast kelig när det vankas något ätbart. Mini är stor men väldigt skvättig och bara knäkatt när det är lugnt
omkring. Jag hoppas nu att Siri kan ge och framför allt ta emot all den kärlek som Ronja har att ösa över henne.
Välkommen Siri!
Prommis
Liksom sin mor i mellanstadiet har också Lilltjejen nu glasögon. Lätt närsynt och jag hoppas det är den där övergående fasen av närsynthet som många växer ifrån och inte ett kontinuerligt försämrande som för mig. Min tid med linser och tunga
glasögon känns nu fjärran men usch vilket omak det var.
C anslöt för långpromenad under Ronjas gymnastik. Fint men kyligt i vårsolen och skönt att komma ut en ordentlig sväng.
Imorgon är det dags för säsongens första pass på Fågelcentralen, som Lilltjejen har längtat! Lämnar jobbet lite tidigare och slipper förhoppningsvis värsta rusningstrafiken som alltid pressar på norrut. Får se om det hunnit komma in så mycket fågelungar.
Jahopp
Jamen det här var ju lök på den ekonomiskt trängda magvärkslaxen.
I september får man svaret.
Häcken full
Ägnat kvällen åt kinesiskan. Två skriftliga uppgifter ska vara klara nästa vecka och det går. Så. Långsamt! Ett evinnerligt bläddrande och letande efter orden man vill ha och så försöka pussla ihop dom i rätt ordning.
Teams wiki ska stängas ned i juni så all dokumentation vi förvarar där måste migreras till OneNote. Jag har fått på mig att fixa VCATS mångåriga dokumentation och det hänger som det berömda Damoklessvärdet över mitt huvud. Juni är runt hörnet och min kalender har knappt några luckor för den längre tids sammanhängande fokus jag skulle behöva för att grotta ner mig i det.
När C inte är här och mina matlagningsambitioner sviktar är det skönt att ibland bara kunna fuläta. Det behöver inte vara så noga alla gånger!
Solig kväll och vitsippor medan Lilltjejen cyklade till fotbollsträningen på sin nya begagnade cykel jag fyndade. Det är så skönt att hon inte har krav på sprillans nya grejer eller speciella märken. Den där hetsen många ungdomar har att ha "rätt" märken orsakar mången stress och olycka hos många. De där Juicy Couture till exempel, plysch(?) byxor med loggan över hela rumpan kostar flera tusen men man likväl kan se på var och varannan tjejrumpa! Hur har de eller föräldrarna råd!? Hur kan de finna det värt att lägga flera tusen på ett par mysbyxor som ungen ändå snart växer ur?
Men man vill väl att ens barn inte ska känna sig utanför, att man själv inte ska framstå som en snål förälder som inte vill sitt barns bästa. Jag sitter själv i det där glashuset med skärvor omkring mig, för jag har spenderat min beskärda del på dyra Legosatser och Disneygrejer till min avkomma. Och Guldpass till Liseberg är ingen självklarhet för många men har blivit för Ronja, så också detta år.
Första maj var det årspremiär till nöjesparken tillsammans med Noor. Vädret var dock inte det roligaste så en timme innan de stängde hämtade jag två blöta och kalla tjejer. Sköna maj välkommen.
Aprils böcker blev Tony Fischier tre första deckare om Niklas Ragnvik, ny författare jag testade och uppskattade. Uppskattade också uppläsaren Jonas Malmsjö men fick vänja mig vid det långsammare tempot. Han var dock mycket duktig på att särskilja de olika karaktärerna, något som kan vara svårt när man lyssnar på en bok där en dialog skildras.
