Häcken full
Ägnat kvällen åt kinesiskan. Två skriftliga uppgifter ska vara klara nästa vecka och det går. Så. Långsamt! Ett evinnerligt bläddrande och letande efter orden man vill ha och så försöka pussla ihop dom i rätt ordning.
Teams wiki ska stängas ned i juni så all dokumentation vi förvarar där måste migreras till OneNote. Jag har fått på mig att fixa VCATS mångåriga dokumentation och det hänger som det berömda Damoklessvärdet över mitt huvud. Juni är runt hörnet och min kalender har knappt några luckor för den längre tids sammanhängande fokus jag skulle behöva för att grotta ner mig i det.
När C inte är här och mina matlagningsambitioner sviktar är det skönt att ibland bara kunna fuläta. Det behöver inte vara så noga alla gånger!
Solig kväll och vitsippor medan Lilltjejen cyklade till fotbollsträningen på sin nya begagnade cykel jag fyndade. Det är så skönt att hon inte har krav på sprillans nya grejer eller speciella märken. Den där hetsen många ungdomar har att ha "rätt" märken orsakar mången stress och olycka hos många. De där Juicy Couture till exempel, plysch(?) byxor med loggan över hela rumpan kostar flera tusen men man likväl kan se på var och varannan tjejrumpa! Hur har de eller föräldrarna råd!? Hur kan de finna det värt att lägga flera tusen på ett par mysbyxor som ungen ändå snart växer ur?
Men man vill väl att ens barn inte ska känna sig utanför, att man själv inte ska framstå som en snål förälder som inte vill sitt barns bästa. Jag sitter själv i det där glashuset med skärvor omkring mig, för jag har spenderat min beskärda del på dyra Legosatser och Disneygrejer till min avkomma. Och Guldpass till Liseberg är ingen självklarhet för många men har blivit för Ronja, så också detta år.
Första maj var det årspremiär till nöjesparken tillsammans med Noor. Vädret var dock inte det roligaste så en timme innan de stängde hämtade jag två blöta och kalla tjejer. Sköna maj välkommen.
Aprils böcker blev Tony Fischier tre första deckare om Niklas Ragnvik, ny författare jag testade och uppskattade. Uppskattade också uppläsaren Jonas Malmsjö men fick vänja mig vid det långsammare tempot. Han var dock mycket duktig på att särskilja de olika karaktärerna, något som kan vara svårt när man lyssnar på en bok där en dialog skildras.
Kommentarer
Trackback