Man kryssar sig fram hos Christer nu...lådor och påsar och allt möjligt står överallt och jag har ingenstans att göra av det. Vi måste göra plats och för att göra plats behöver något annat rockaderas och således tar allting tid. C tycker det är ok, det får ta den tid som behövs och med den energi vi vill uppbåda medan jag får kämpa för att hålla tillbaka stressen. Liksom jag vill packa upp direkt efter en resa vill jag få undan detta nu, omedelbums, men det går inte! Jag har ingen aning om vart någonting är och även om allting nu i princip är tömt och redo för styling i mitt gamla hem, så återstår mycket bakom de dörrar och skåp som inte omfattas av styling och fotoblixtar.

Blogg.se har fortfarande inte fixat appen och deras ansträngningar för att göra det är högst tvivelaktiga, så de där snabba ibland spontana inläggen som kunnat skildra denna process bättre, uteblir nu då är mest irriterande att försöka blogga via deras webUI i telefonen.

Var tvungen att dokumentera när jag gjorde en av mina nu oräkneliga backningar fram till mitt hem näst längst in på vår länga. Så trångt är det för att inte ta i den andra längans brevlådor, elskåp ch cyklar! 

Lördagens match som de vann mot BK Häckens ett år äldre tjejer utspelade sig som sagt på Förbovallen. En minut från mitt gamla hem, tjugofem från mitt nya och det kändes lite sorgset att se dem spela med min länga där i bakgrunden.

Jag får byta tid på min söndagscombat för att slippa nästan två timmars väntan efter jag skjutsat Ronja till hennes träning, det är meningslöst att köra ut till Björlanda emellan.

Jag är tacksam för elbilen nu ivarje fall med allt flängande det blir. Jag antar och hoppas att det är som allting annat, att man anpassar och vänjer sig.

Ska till Balltorp idag igen för att möta upp köpare till lite grejer.