Kunde hoppa in och vikariera i Kallebäck under Lilltjejens fotbollsträning, ett 45-minuters för hela två deltagare, två relativt nya tjejer. Jag struntade i scenen och körde med dem på golvet framför spegeln, vänd åt samma håll vilket kan vara lättare för nya och skapar mer vi-känsla. Glada och positiva tjejer hela passet igenom, hann en stund i bastun, lagade middagspannkakor och diggade musik med Lilltjejen, ett bra avslut på dagen.

 

Och nu kom Liten upp och lade sig på bröstet, hon är så mysig på det sättet, lilla Liten.

Lyssnar på deckare igen, en riktigt obehaglig på så sätt att den bland annat skildrar incels och män som tar och anser sig ha rätt till en kvinnas kropp. Fiktiv berättelse ja men kring dagsaktuell verklighet.

Skrämmande hur dessa män rättfärdigar sitt hat, projicerar sin bitterhet och självförakt mot kvinnor och ser sig själva som offer, men inte bara denna allt mer konstaterande grupp i samhället utan också den generella bilden och inställningen som fortfarande ligger som ett fundament hos många män. Kanske cyniskt och orättvist men svårt att låta bli när man bara behöver öppna en tidning vilken dag som helst och ta del av det våld, brist på respekt och diskriminering som flickor och kvinnor utsätts för. Lägg till ens egna erfarenheter och vittnesmål och uppfattningen må vara ytterst personlig men likväl bekräftande.

Feminister har hos många en negativ tolkning och själv har jag knapp uppfattning om dess begrepp, men ofta utmålas de, med en personligt ogrundad gissning av just dessa män, som bittra och av någon anledning ofta lesbiska manshatare som bara "skulle behöva lite k-k". 

Så från rena brotthandlingar till så kallad skämtsam jargong och nedlåtande könsuttryck är det egentligen kanske konstigt att det inte finns fler manshatare, och på ett sätt kanske det är skrämmande i sig för vad innebär det? Att vi är så vana, att det fortfarande är en accepterad del av vår kultur även om vi självklart säger att så inte är fallet och kommit mycket långt till skillnad mot många andra samhällen? Långt framme i jämställdhetsfrågan må vi vara i detta land men likväl tror jag inte det går att uppnå helt. Den där uppfattningen hos många män att vi är värda mindre, förtjänar mindre och underställda dem är inte bara så kulturellt inrotat utan också biologiskt betingat. Arv och miljö, alla påverkas olika men till syvende och sist är det de val man gör som spelar avgörande roll, men för att kunna göra ett val måste man också vara medveten om att sådant också föreligger. Och däri ligger det svåra.

 

Nu ska jag hänga tvätt för att äntligen kunna krypa till kojs.