Fick med knappt hälften av gårdagens grymma gäng och äntligen börjar koreografin sitta! Från noll pass under förkylningen till fyra på fem dagar börjar kännas i knät och höft men i övrigt svarar kroppen bra vilket är skönt. 

 

Ett nytt innovationscenter ska byggas på berget mitt emot huvudkontoret och nu spränger de så hela byggnaden skakar och fönsterrutorna vibrerar. Ett annan innovationscenter har nyligen slutförts i närheten av AstraZeneca och nu ska alltså ytterligare upp ute invid oss med någon typ av fokus kring våran verksamhet.  Undrar vad alla dessa människor ska gör och ska göra egentligen, det är knappt man förstår vad alla vi på Volvo faktiskt gör men tydligen går ju det stora maskineriet runt ändå.

Lönerevisionen är klar och jag fick sådan positiv utveckling att den där magvärken som legat och molat ända sedan mina lån gick ut och räntorna slog i taket har börjat lätta för att kanske kunna släppa helt. Utan Christers hjälp har jag gått minus, med hans hjälp har jag gått plus-minus noll och med detta påslag hamnar jag på rätt sida om budgetens nolla vilket känns så skönt! C som i princip bor här fortsätter att bidra men nu kommer nödvändigheten och behovet inte kännas lika utstuderat. 

Jag har arvodet från HSB som gick till sommarens planer och den lilla men likväl nödvändiga lönen från NW som nu tillsammans med min huvudsakliga inkomst borde hålla mig över ytan tills den här jämrans inflationen och räntorna går ned. Fortsättningsvis inga extravaganser - dom står Christer för, så jag har det mycket väl förspänt, mycket mer än många andra.