Typ
Jag har börjat packa. Typ. Flyget går noll sex tio imorgon bitti och kanske har jag inte riktigt insett att jag ska till Indien igen när det inte känns mer avancerat som att åka till Stockholm. Typ. När jag checkade in kostade jag på mig lite större benutrymme för den dryga nio timmar långa etappen från Amsterdam, om jag inte får det godkänt må det vara hänt.
Har varit full rulle med jobb, trots relativt få möten men därefter lugna timmar hos Christer eller hemmavid. Har sovit hemma varannan natt för att jag saknar och vill vara med mina pälsansikten, men också de facto trivs bättre i mitt egna hem, min borg. Vaknade med Mini vid mina ben, gosade och nöp en fästing från hans haka.
Klockan var närmare nio igår kväll efter jag såklart förlorat en omgång Viticulture och kommit hem, när jag kände en sådan lust att sticka ut och springa. Så det blev en halvtimme i den lätt kyliga men sköna julikvällen, också som en mental påminnelse om den friska luften och öppna vidderna innan Bangalores alla ljud och människor.
Det är regnperiod där nu vilket av mina indiska kollegor får att låta ungefär som svensk sommar med perioder av regn då det vräker ned och däremellan omkring tjugo grader, ingen sådan där jobbig tropisk fukt. I vilket fall kommer ingen bikini att packas ned denna gång.
När lönen nu landat på kontot kan jag växla mer kontanter till den Uber jag bokat inför vårt besök på fabriken i Bangalore, då många inte tar betalt med internationella kreditkort. De Swish-liknande system de har kräver indiskt ID, eller om det var indiskt bankkonto, lika omöjligt för mig oavsett.
Johan delar bilder från deras bröllopsresa där alla barnen är med till Rhodos. Idag ska de ut och "Scuba", dyka med tuber efter en liten introduktionskurs och jag som tycker sådant känns väldigt otäckt försöker att inte vara orolig. Förhoppningsvis blir det en häftig upplevelse för min Lilltjej.
Kommentarer
Trackback
