Den andra läraren i kinesiska kursen bjöd på en repris med två och en halv timmes monolog. Hon beklagade dock att interaktion inte var möjlig med den stora grupp vi är, så jag kan bara konstatera att de tre andra lärosätena jag nu testat har ett avsevärt bättre upplägg. Där var lärarna också kineser som undervisade i kinesiska medan dessa är doktorander eller liknande med andra huvudämnen är just kinesiska och troligtvis är ålagda ett antal undervisningstimmar då det pedagogiska genomförandet har en del att önska.

Vi har samma lärobok som min föregående kurs, men som jag förstått ska vi i denna kurs endast arbeta med de fem första kapitlen medan vi i förra gick igenom alla tio på samma kurslängd och hastighet. Vi har inga inlämningsuppgifter, endast sluttentor medan vi hos Dalarnas högskola hade varje vecka, tufft men man lärde sig mycket.

På ett sätt är den låga ambitionsnivån på denna kurs tur med tanke på den begränsade tid jag har, men att öva och underhålla kinesiskan på egen hand är så pass svårt att min registrering på denna kurs var just för att säkerställa detta.

 

Medan jag satt där och kämpade för att hålla fokus bakade Lilltjejen en kladdkaka, ååh! 

Nu är det storstädning av hennes rum, helt på eget initiativ medan jag för ovanlighetens skull sitter på övervåningen och försöker läsa på den andra kursen.

Det slog mig hur mycket jag trivs att sitta i min fåtölj invid mina böcker. Jag älskar mina böcker! Tänk om jag också haft alla böcker jag nu betat av i Bookbeat, tvåhundratjugotvå ytterligare har det blivit sedan år 2020. Det hade byggt på mysigheten ännu mer här uppe!

Kursmaterialet till Javakursen är omfattande och gediget, utöver tegelstensboken. Skillnaden i förberedelser och genomförande är raka motsatsen. Jag har skrivit ut materialet då det är betydligt lättare och trevligare att slippa läsa på skärmen. Då kan man till exempel sitta här i favoritfåtöljen medan Lilltjejen som nu är klar med städningen spelar PS4.