My fick låna mina deltagare i Majorna också för att filma så det blev en skön morgon med ordentlig frukost och lite Dibbe innan jag agerade taxi igen för deras andra sedvanliga pizzalunch innan spelandet kickade igång. Via proviantering i Högsbo stod jag sedan i köket tills klockan närmade sig sex, men rätt nöjd med resultatet av tacopaj, oxrullader och silviakaka. De två sistnämnda kompletterar jag till det övriga som Monica och Tomas ska få innan vi åker mot Stockholm.

 

Det var rätt ok att pyssla i köket och lyssna på ljudbok, bara jag efter en arbetsvecka som bestått av mer socialt interagerande än jag gjorde under en hel Covid-månad. Hade mitt första "1:1" med min anställda och det kändes smått surrealistiskt och skrämmande när jag insåg att jag faktiskt var dennes chef. Jag har hållit i många ett-till-ett samtal, men med det nu större ansvaret slog också de högre kraven på mig själv in, det blev liksom på allvar och det var läskigt! Jag vet ju mina egna förväntningar på min chef, men hur ska jag kunna uppfylla dom jämtemot de som rapporterar till mig? 
Krav och förväntningar är kanske lägre för konsulterna då jag slipper löneförhandlingar och dom bitarna men ändå...

 

I fredags hade hela Digital All Employee Meeting och jag var riktigt stolt över mig själv som var så social så, hälsade på folk och småpratade. Det var flera år sedan, innan Covid som vi hade senaste AEM och jag måste erkänna att det var ganska trevligt att känna igen och hälsa på så många bekanta ansikten. Efter Core+ och sextonde oktober då många mer eller mindre nära slutade kändes det som jag var ensam kvar, så var glädjande att därför se såpass många ändå. Det som slog mig dock var att många såg så gamla ut, och då undrar man ju ofrånkomligen hur jag då ser ut?! 

Efter köket har jag nu hängt i arbetsrummet och förberett inför kommande veckans kinesiska samt de arbetsdagar jag har kvar när vi kommer hem. Vecka två gick galet fort och det är smått överväldigande av allt nytt och allt jag behöver ta tag i, men det var väntat och det känns samtidigt väldigt tillfredsställande. Jag gillar ju att ha mycket att göra och så länge jag har kontroll är det därigenom också hanterbart, men jag får påminna mig själv emellanåt om tålamod. När jag inte hunnit få alla accesser eller den information jag behöver blir jag frustrerad av att hållas tillbaka och kan börja skicka mail och pinga till höger och vänster. Tror att jag vill fullfölja det jag har i tanken där och då för risken att annars glömma bort det, så min "To-do" växer och de blanka A4-papper jag använder för noteringar är fulla av lösryckta ord och kommentarer som jag tror ska hjälpa mig minnas men likväl inte gör när jag de facto har hjärna som en guldfisk!