Böckerna för maj månad gick helt i deckarnas anda. Ninni Schulmans andra del i serien var bra men det är något som småstör mig lite, om det är huvudkaraktären eller författarens sätt att skriva. Jag får se om jag testar tredje delen, men något var det ju som fick mig att istället testa en ny författare, M. W Craven, och där är det uppläsaren jag hade lite svårt att förlika mig med men nu tvingats vänja mig vid då böckerna är väldigt bra. Niklas Engdahl låter ibland som Olof Thunberg som läste Bamseböckerna vilket blir lite konstigt bland blodiga och onda illdåd. Cravens historier är av den nivån som imponerar genom sin snillrikhet och oförutsägbarhet. Man får ett relativt bra grepp om huvudkaraktärens Washington Poes personlighet men intet om hans yttre, till skillnad från hans omgivning. Där man utan problem kan måla upp dom framför sig ser man intet av Poe. Är han en överviktig gammal surgubbe eller välbyggd distignerad man i övre medelåldern? Intrycket varierar utifrån böckernas scenarion och med tanke på att jag fyra böcker senare fortfarande inte lyckats projicera en passande bild på näthinnan undrar jag ofrånkomligen om det hela inte är medvetet av författaren.

 

Nästa verk som står på tur är åttonde och sista delen av Lucinda Rileys serie om de sju systrarna, "Atlas, historien om Pa Salt". Jag måste bara få combatreleasen och kinesiskan på plats först.

Om två veckor är Lilltjejen på sommarlov, det är inte klokt! Att ha semester känns väldigt långt bort, nästan overkligt, trots att man pusslar och planerar.

 

Oavsett är det fredag igen och långhelg för många som tar ut klämdagen på måndag. Jag tillhör inte dom men lär bli lugnare så skönt med en extra dag att låtsas fira nationaldagen.