Eftersom vi måste ha skyddskläder i fabriken körde jag myskläder när jag åkte in. Dels funkar det i den informella kontorsmiljön vi har här och dels vägrar jag kränga på mig jeans. Jag vet inte ens om jag kommer i dom! Jag fattar verkligen inte hur man kan orka ha ett jobb där det krävs och förväntas en business dresskod som man kan se uppe på huvudkontoret. De stereotypiska små dräkterna och klackar, brrr! Att klä upp sig för något speciellt tillfälle kan vara trevligt, men i mina ögon klär dessa upp sig vareviga dag - för jobbet! Skulle jag ta på mig det som de har på sig skulle det kännas som jag skulle gå på någon tjusig tillställning och inte till arbetet, men jag antar att det är som C säger - att man vänjer sig, framför allt om alla andra i omgivningen bär detsamma.

 

Jag vet inte om jag varit ledig så länge från jobbet någon gång, om man bortser från tiden jag arbetade som lärare. Min hjärna känns trög och som allting glömts bort så det är synnerligen skönt att det är så lugnt och det faktum att jag befinner mig i limbo mellan min gamla och nya roll. SmartFacts som flyttas till en annan organisation och dessutom jobbat hela sommaren har redan börjat sin mentala flytt så alla mina möten med dom har vi redan plockat bort.

Positivt är att jag känner en nytädning och motivation för nästa kurs i kinesiska som jag ansökte till och nyligen fick antagningsbesked för. Dock är jag lite orolig för om jag kommer att fixa det rent tidsmässigt då den jag slutförde i våras var på 7,5 poäng och denna i höst är på det dubbla. Om jag nu dessutom ska komma till rätta i min nya roll och det faktum att jag också ska gå en projektledarkurs i november så börjar vattnet kanske bli lite för djupt! Men jag känner verkligen att jag vill lära mig kinesiska och att det får ta den tid som behövs då jag ju inte har någon brådska.

Beställde kursboken på Amazon för över sjuhundra spänn, så endast den investeringen ger ett extra incitament för mig att verkligen göra mitt bästa.

 

Emil åkte hem för att fortsätta hemifrån efter lunch och jag gjorde detsamma. Fick en lunchförfrågan från Mikael som också gör sin första dag idag - efter en föräldraledighet på ett år! Var väldigt kul att ses, vår trio av honom, mig och Ola har nu spräckts då Ola valde att lämna vid omorganisationen men vi har ambitionen att ändå bibehålla våra middagar. Tycker det är så roligt att vi lyckats upprätthålla den kontakten och hoppas den kan hänga kvar även om vi hamnar på andra arbetsplatser.