Gulligt med självservice av diverse varor invid diskbänken och betygen från Ronja sköt i höjden när det visade sig att två katter bodde där också.

På morgonen milknarkade vi vidare tills vi kom hem till ett varmt Mölndal. Okej, en avstickare i Linköping till Cloettas butik!

Nina och company hade tyvärr dåligt väder hela deras vecka, men när vi anlände var det  sol och värme! 

Tjejerna fick gå skytteltrafik när vi tömde husbilen på alla våra attiraljer och sedan gick tvättmaskinen ända till midnatt.

Strålande lördagsmorgon idag när vi sjöng och uppvaktade Christer på hans födelsedag och med det fina vädret och Meja som skulle hämtas vid tolv åkte vi till honom så de kunde spela flipper och bada. Det är varmt!

Sammanfattningsvis fick vi två fina veckor trots ojämnt väder. Jag ville att tjejerna skulle få med sig positiva upplevelser och minnen och hoppas det lyckades. Framför allt också att bara få vara tillsammans. Vad det verkade höll de sams och hade kul med varandra hela tiden, även om jag tror Lilltjejen kroknade lite på slutet. Hon har lite av mina introverta egenskaper, då hon ibland när jag frågar om hon inte ska hänga med någon kompis efter skolan kan svara att hon inte orkar och hellre vill vara ensam. 

Min första erfarenhet av husbil är tudelad. Det är onekligen praktiskt och väldigt mysigt att bara kunna åka runt och "boa in sig" på de olika platserna. Husbilen var vad jag antar är i mellanstorlek med sina dryga sjuhundratrettio centimeter och knappa fyra ton. Två bäddar bak och två som fälldes ned uppifrån över förarsätena där tjejerna samsades.

Jag gissar att det var min introverta sida som efter två veckor av det kompakta boendet började känna mig stressad. Alla grejer överallt som var omöjligt att bringa ordning bland, att inte kunna röra sig fritt utan att knö mot något eller någon. Två personer passar nog mig bäst, jag och C eller jag och Lilltjejen…

Tror också det kanske känts lite lättare om man stannat längre på någon plats, nu var det dessa sevärdheter och platser vi ville bocka av och således blev det mera flängande. 

Påfallande många vi träffade på campade på egen hand, ofta med en ombyggd van, skåpbil. "Van-life" har ju blivit populärt vilket märktes och vid Predikstolens camping noterade jag en tysk tjej i min ålder som satt utanför sin van och läste Lucinda Rileys sista bok med ett glas på det lilla bordet intill. Det såg så otroligt lyxigt ut och något jag själv såg mig själv kunna och vilja göra. 

Från och med imorgon kväll är jag ensam då Lilltjejen ska vara med Johan för hans sommarveckor och C fyller husbilen igen och åker till Öland imorgon med sina tjejer för en knapp vecka. Jag klagar inte, haha!