Hemma
Trots att det väl nu var nästan trettio år sedan jag lämnade Piteå är det likväl alltid att man säger att man kommer hem.
Det var högt vattenflöde i älven och Storforsen tröttnar jag aldrig på att uppleva!
Man har ju fått uppleva en hel del olika campingplatser under vår turné och Storforsens var en av de klart bättre med jättefräscha faciliteter.
Från Storforsens dån till Selsborg och sommarstugan. Husbilen parkerade vi på färjeläget och gick bilspåren jag gått, cyklat, sprungit och kört så många gånger.
Den gamla bagarstugan är riven och växtligheten har fått krypa inpå den stora tomten. Huvudbyggnaderna var intakta liksom vår lilla lekstuga och brunn, till och med utedasset hade kvar planscherna på väggarna! Häggen hade börjat dö och båtplatsen var totalt
igenvuxen, men det hade inte rasat mer vid gaveln av ladugården. Det är en vacker plats som kräver väldigt mycket jobb och underhåll.
Så många minnen, så roligt att visa min Lilltjej, även om hon mest tyckte det var jobbigt att vi inkräktade när ägarna inte var hemma.
Blöta om fötterna och uppvaktade av mygg återvände vi till husbilen och rattade mot Öjebyn och Paltzerian!
Jag körde en "Black and white" av buffén som kompletterades med lite stekt palt till efterrätt, nomnom! Tjejerna var inte imponerade…
En hamburgertallrik för det ena och… kokt potatis för den andra körde vi igenom ett förändrat men ändå på många sätt likadant Piteå via Strömbacka och Strömnässkolan - som var helt ersatt av nya byggnader. Blå kiosken var ett garage och överallt kändes
det som växtligheten krupit närmare.
Smått overklig känsla att svänga in på gatan, mitt kvarter och parkera längs Jennys alltjämt täta granhäck och ta en lov vid huset tillsammans med min Lilltjej.
Min vana trogen ville jag gå in genom garageingången till Jenny men fann mig och tog "gästingången". Liksom förra gången svämmade ögonen över när jag omslöts av Cathrines mjuka famn. Fick en rundtur i huset där jag tillbringat så många timmar
med lek, spel och senare tonårshäng.
Hon känns tidlös, oföränderlig och trygg där hon fortfarande huserar i det stora huset och pysslar i trädgården. Fina, fina Cathrine!
Med en lätt överväldigad men samtidigt lugn känsla i bröstet åkte vi vidare och checkade in på Pite havsbad. Jag är boende gäst där jag tillbringat mycket tid som barn och tonåring!
Faciliteterna är jättefina med imponerande tvättmöjligheter så fick mycket välbehövligt betat av vår välfyllda tvättpåse. Synd att vädret är som det är, tjejerna fick röja loss i arkadhallen men nu hänger vi alla här i vårt hem på
hjul.
Kommentarer
Trackback
