Äntligen!
Ett år sedan sist och nu var det äntligen dags! Nytt prov skickas för att kolla järndepåerna och förhoppningsvis kan jag gå upp i frekvens igen. Blodvärdet var ännu en toppnotering på 157 så jag tror helt och fullt på det faktum att mina menstruationer i princip försvunnit sedan nya spiralen kom på plats. Nu jäklar ska ens lilla strå, eller snarare påse dras till stacken, det vill säga blodbanken!
Det är ju så enkelt och tar så lite tid så för oss fullt friska människor finns egentligen inga ursäkter.
Fixade nya täckbyxor till Lilltjejen på Stadiums rea trots att ambitionen var att hålla ut till nästa säsong, men hennes gamla slutar långt ovanför vristerna och med underställ är det gränsfall att hon kan sitta ned. Jackan funkar i alla fall fortfarande så utgifterna kan fördelas.
En gryta har sedan förmiddagen stått och puttrat för att bli så där härligt mustig. Tycker tillsatsen av märgben bidrar så försöker numera alltid hitta sådana i affären. Det får bli kvällens middag samt att ta med nästa vecka. En laddning köttfärssås och köttbullar ska också förberedas. Som vanligt tar vi med oss så gott som allting så endast mindre kompletteringsinköp ska behövas samt minimalt med matlagning. Denna gång har vi dock två par pjäxor som tar sin beskärda plats så tror vi får handla lite mer där uppe av de skrymmande förbrukningsgrejerna.
Min ersättare ska ju kliva in från och med idag så jag kan ta en mer tillbakalutad roll i alla möten. Det känns lite konstigt men samtidigt skönt. Spänningen inför det nya teamet jag ska ta hand om börjar kännas mer och mer påtaglig men har inte aktivt påbörjat något där förrän jag har släppt mina befintliga två och därmed har plats i kalendern.
Januari månad har jag verkligen fått igång läsningen igen, extra positivt med två fysiska böcker, båda lättsmälta och helt ok. De övriga är för mig kända författare och säkra kort som också levererade vad jag förväntat. Elisabet Nemerts kanske lite väl förutsägbar och mainstream jämfört med hennes tidigare mycket engagerande historier, likaså Jojo Moyes. Men helt ok!
Johan Theorin som jag fick av Lilltjejen var en ny författare för mig och helt klart någon jag kan testa fler utav.
Jag tror jag ska presentera "Depphjärnan för unga" för Ronja då jag tyckte den hade en del bra poänger, lite onödigt svåra ord och formuleringar ibland som sagt men i det stora bra behållning.
Solen skiner utanför och det hade varit skönt med en promenad. Kanske imorgon istället.
Kommentarer
Trackback
