Söndag
Där somliga känner ett litet lyckorus av att köpa skor är det garn som får mig att mysa inombords. Att vandra där bland hyllorna, se och känna på alla garnnystan och färger är lika tillfredsställande som att flanera bland bokhyllorna i bibliotek eller bokhandel! Lönen är på kontot och jag har ett nytt virkprojekt som efter den vanliga trevande början nu rullar på. Mönsterskaparen har alltid så bra YouTube-instruktioner så med den och lusläsning av mönstret kommer man över den initala tröskeln.
Strålande vackert väder denna helg men isande kallt så man lurades att klä sig för tunt. Till Lilltjejens träningsmatch hade jag underställ, täckbyxor och fleeceväst under Canada Goose tältet men fick likväl åka hem och lägga till fleecejackan därunder samt ett filt att sitta på!
Om jag trots krympande marginaler ändå köper garn kan jag också köpa något från listan som gavs när jag klev in på Ica Maxi. Inte mycket men bättre än inget med ett flerpack strumpor, några paket bindor och tvättmedel av de billigaste märkena.
Avtackningsmiddagen för Vaso var helt ok men det slog mig flera gånger hur social otränad jag blivit av de senaste årens hemarbete och obefintliga sociala interaktioner. Jag kände mig rätt och slätt stressad, hittade inte ord och uppträdde allmänt förvirrat. Den snabba och höga, eller ska man säga låga jargongen som jag kan ha svårt att hänga med i online hade jag ännu svårare för nu.
Men shuffle board är kul och därefter var jag som tur var inte den enda som tackade för mig och styrde kylaren hemåt till Lilltjejen och C. Hem till min trygga vrå!
Kvällen efter fortsatte vi med det asiatiska matinspirationen i form av bao buns där jag helt sonika körde på sådan där färdig pulled pork men picklade både rödlök och gurka samt rörde ihop en misosås. Buns köpte vi färdigafrysta liksom dumplingsrundlarna på Saigon Food och körde i den nya bambuångaren. Supergott blev det och Lilltjejen höll med!
Jag tycker faktiskt att min lyckokaka pricklade in mig rätt bra...
Elvira sov över och de testade någon form av uppsättning av håret som jag och uppenbarligen de också sett i sociala medier, att med morgonrocksskärp eller strumpor rulla upp håret. Till morgonen visade det sig att Lilltjejen kört med flätor igen medan Elvira fick riktigt tjusiga korkskruvar.
Våfflor, hundpromenad, spel och chill innan Lilltjejen skjutsades till sin fotbollsträning.
Att spela Ark Nova, eller att spela spel över huvudtaget med C är som att spela golf. Man blir förbannad och vill skicka klubborna åt fanders, men nästa dag är man sugen och försöker igen. Jag förlorar alltid - förutom då C gör något misstag eller vi misstolkat reglerna till min favör.
Igår blev jag sådär jobbigt arg igen men istället för att bita ihop och härda ut slängde jag in handduken och surade tills stackars Christer fått fjäska tillbaka mig till hanterbar nivå. Jag bestämmer mig för att skita i den förbannade Ark Nova men likväl föreslår jag denna dag att vi ska spela igen.
Denna gång gick det lika bra för C som vanligt men inte riktigt lika dåligt för mig vilket gottgjorde gårdagen något, ungefär som när man får till det där perfekta slaget med drivern långt ut över fairway. Christer drog ifrån och ledde hela tiden förstås och jag förlorade såklart men eftersom det gick lite bättre för mig kunde jag lättare strunta i detta faktum. Ack den underlägsna är tacksam för minsta ljusglimt!
C andas hemmavid och jag gör detsamma på ett sätt. En smoothie till middag med semla till efterrätt. Nya koreografin går på repeat och jag slits mellan att vilja plugga kinesiska och virka.
Imorgon är det after work igen, nu utan plikt då det är vår årliga bowlingträff med Ola och Mikael. Jäklar vad tiden går fort!
Kommentarer
Trackback
