Kunde som väntat inte somna igår. Konstigt! Klockan hann passera två innan jag till slut slocknade, och då jag väl aldrig kom in i djupsömnen var det inga större problem när larmet gick. Eller jag har ju inget larm utan endast vibrationer - det räcker.

 

Det märks att man nu sitter bland inköparna, folket som jobbar med våra leverantörer för kontoret har fyllts med julkorgar och godislådor. Inte det överflöd som rådde när jag började för evigheter sedan då det var goda tider och således konsultfirmor och kunder nästintill tävlade i att överträffa varandra i mängd och utformning. En leverantör struntade i både korg och låda och körde in en hel skottkärra istället. En riktig vanlig jäkla skottkärra full med snask!

Inköparna kan också vara väldigt högljudda, antar att det kan följa med vissa extroverta förväntningar när man ska nätverka och förhandla med leverantörer. Det kramas, sjungs för födelsedagsbarn och denna förmiddag lät det som i en aula innan talaren äntrar scenen! Visst är det fantastiskt med en arbetsplats som medarbetare så tydligt trivs och lever ut i, men det kan vara utmanande för de personligheter som inte mår bra i öppna landskap och mycket ljud. Tysta områden samt individuella smårum finns för arbetsro eller möten utan att Teamsdeltagarna ska behöva tro att man befinner sig på en tågstation.

 

Nu har så gott som alla på min avdelning åkt hem för att förbereda sig inför julmiddagen. Vi lyckades ju avstyra "The great gatsby" temat så jag kan plocka fram mina vanliga julkläder som jag haft de senaste åren ur garderoben. 

Nu ska jag skjutsa vår besökande kines till hotellet innan jag åker hem för att byta om och sedan hämta upp honom igen för att försöka hitta till stället vi ska vara på ikväll. Eller kanske jag helt sonika låter honom följa med mig, han skulle säkert tycka det vore kul att besöka ett "vanligt" hem här i Sverige.