Solkysst
Det känns som huden stramar över kindbenen , ovana vid solens strålar.
Det var rena sommarvädret när jag rullade upp mot Västerås The Steam hotell och området bokstavligen kryllade av Kvadratare, egna företagare under samma uppdragsförmedlare. De tar en rejäl bit av arvodeskakan för flashigt kontor mitt i stan men också
frekventa nöjesresor, eller konferenser som detta årliga stormöte.
C mötte upp med en av deras lunchlådor han norpat till mig och så tillbringade vi några eftermiddagstimmar i solen invid Mälaren.
Fru gräsand var synnerligen stursk och flanerade kring oss för att tigga och norpa till sig möjliga godsaker. C fick en överraskande kyss medan vi låg och slumrade och såg henne nyfiket betrakta oss!
Den stora majoriteten åkte hem men några hängde kvar och fler anhöriga anslöt så vi blev omkring femtio allt som allt.
Pool- och bastuhäng tills man var ett genomvarmt russin. Den stora bastun var nästintill beckmörk, ett mörker som var lite genomgående tema på hela hotellet. Det var riktigt, riktigt mysigt där de behållit och integrerat mycket av det kolkraftverk
som byggnaden huserat under tidigt 1900-tal. Lite fräckt att det var i bruk ända till 1992.
Tunga gamla järnbalkar löper kors och tvärs och naket tegel var likaså genomgående i arkitekturen, även i rummen. Kanske lite väl mörkt på vissa ställen och man tyckte lite synd om städpersonalen när man såg överflödet av stora djupa soffor
och fåtöljer med oräkneliga kuddar. Man ville bara sjunka ned intill den öppna kaminen med en bok i händerna - fast utan läslampa hade det nog blivit svårt.
Något som också stack ut var baren där många olika aktiviteter erbjöds, från Wii på storskärm till shuffleboard, schack, pingis och tre flipperspel! Likaså arkadspel med en uppsjö av de gamla klassikerna där vi plöjde några våningar "Bubble
Bobble", oj vilka nostalgiska minnen av mig och Jenny hysteriskt skrattande framför hennes dator i timmar!
C visade ett armband som de nya fick ha på sig, "Jag vill ha kompisar". Jag förfasades när jag såg det, ett armband ingen introvert skulle ta på sig frivilligt! Men tanken är fin, att öka nätverkandet och se till att alla aktivt inkluderas.
Helt ok middag som serverades väldigt sent, vid tio fick vi efterrätten och jag som strategiskt placerat mig längst ut vid vårt bord var lättad över det lättsamma och trevliga äldre paret vi fick mitt emot oss. Mannen som var bihang liksom jag var
pensionerad veterinär och ett sting av avundsjuka for igenom mig när han pratade om sitt yrkesliv. Frun som följdaktligen var Kvadratare var extrovert på ett positivt sätt och såg ut att ha varit väldigt vacker som ung. De var ett fint och
varmt par, ett sådant där äkta par som känns tryggt och harmoniskt och verkar ha roligt tillsammans.
Med solkyssta ansikten avnjöt vi hotellets fantastiska frukost ur fåtöljer vid fönstren mot vattnet för att sedan med magarna i fyra hörn styra hemåt.
Körde tre timmar och sov den knappa sista ackompanjerad av Sveriges Radios underbara podd "Fråga Agnes Wold". Alla borde lyssna på den!
Väldigt mycket folk i Frölundas stora sal och min energi gick i taket, jag är nästan alltid övertaggad när jag kommer tillbaka efter Ronjaveckan. Tror det smittade av sig för det var riktigt bra tryck idag, kul!
De hade en föreläsare på konferensen där alla fick hans bok efteråt, "Sex substanser som förändrar ditt liv". Jag hann börja lite på den medan jag åt min middag av smoothie och räfflade chips.
Självhjälpsböcker är jag som sagt generellt skeptisk till, och när denne redan i inledningen proklamerar hur hans bok kommer förändra ens liv eller att han är den mest sedda på "Ted talks" så kan jag inte låta bli att himla mina mentala
ögon.
Några sidor in känner jag igen samma teorier som Anders Hansen delger, och de är lika troliga som uppenbara självklarheter - egentligen. De är dock bra att höra och läsas om för man behöver påminnas.
David dyker direkt in i det som liksom Anders skildrar som mobilapparnas jakt på vår tid. Hur deras affärskoncept drar in oss i att scrolla eller spela timme efter timme för att lämna oss tomma och i behov av att fortsätta, att jämföras med
sockerknarkare och dess kortvariga kickar och känsla av tillfredsställelse. Hur vi tappar förmågan till distans, balans och en lagom nivå.
Imorgon är det måndag igen och ännu en galen vecka tar sin början. Blev en skön och återhämtande helg i varje fall, det är inte en självklarhet för alla.
Kommentarer
Trackback
