Hon har en lätt sträckning i ena baksida lår men ville ändå och var vid gott mod de flesta hundratalet meter. Sedan var det ack och ve och ont. Skulle det låta likadant om hon sprang med lagkompisarna undrade jag. Självklart inte blev svaret.

Så vi lufsade och gick drygt två och en halv kilometer, en bra början tycker jag, även för mig som inte tagit ett löpsteg på evigheter med Göteborgsvarvet runt hörnet.

Fick massa positiv feedback gällande mina insatser hittills i nya teamet vilket gjorde mig glad och musen levererades till hallmattan som väntat. Dock är vi lite osäkra på om det faktiskt var den musen eller helt sonika en ny då denna enligt Ronja inte såg lika näbbmusaktig ut och både Plutt och Mini fortsatte att kretsa kring skohyllan. Hm.

C är ordentligt förkyld och Ronja fortfarande småsnorig. Jag hoppas jag klarar mig, jag har inte tid att vara förkyld igen!